Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2012/2013 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2014/2015 för förskolan Råbäcken

Kvalitetsredovisning 2015/2016 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Bollen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning 2017 för förskolan Pelikanen

Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2017/2018 för förskolan Sanda Ängar

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Arbetsplan. Killingens förskola

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Mjölnargränds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Kvalitetsarbete i förskolan

KVALITETSREDOVISNING

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

för Havgårdens förskola

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Kvalitet på Sallerups förskolor

Senast ändrat

Sabbatsbergs Förskolor

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Förskolan Björkstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Kvalitetsrapport för

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Råbäcken

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Lokal arbetsplan 14/15

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete

Karlskrona Kommun. Gulmyrans kvalitetsredovisning VT 2009

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsredovisning 2011/2012 för förskolan Sanda Ängar

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Gläntan

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Kvalitetsredovisning 2018 för förskolan Pelikanen

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Förskolan Sagan Lokal Arbetsplan 2013/2014

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Transkript:

2014-11-13 Kvalitetsredovisning 2013/2014 för förskolan Sanda Ängar Grundfakta om förskolan Förskolan Sanda Ängar ingår tillsammans med förskolorna Gläntan, Bollen, Råbäcken och Pelikanen i Måbra Förskolor AB. Måbra Förskolor ligger i ett område som mestadels består av villor och bostadsrätter. Förskolorna ligger inom en radie på ca 5 km. Förskolan Sanda Ängar är byggd med två flyglar kallade Skattkistan och Trollskogen. Skattkistan består av fyra hemvister med totalt 66 stycken ett till treåringar samt Trollskogen som består av två grupper med 27 fyraåringar och 32 femåringar. Måbra Förskolor leds av vd och två förskolechefer. Förskolecheferna har haft det operativa ansvaret för verksamheten. Den pedagogiska utvecklingen driv av en Utvecklingsgrupp. Den ansvarar för genomförande och uppföljning av verksamheten, tillsammans med ledningen. Utvecklingsgruppen består förutom ledningen av två pedagoger från varje förskola. Från Sanda Ängar har två förskollärare från olika hemvister ingått i gruppen. Utvecklingsgruppen strävar efter likvärdighet och ett gemensamt pedagogiskt synsätt. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisning Personalen upprättade en handlingsplan oktober 2013 som byggde på Sanda Ängars verksamhetsplan. Verksamhetsplanen var byggd på de statliga och kommunala styrdokumenten och Måbra Förskolors arbetsplan samt Sanda Ängars kvalitetskriterier. Regelbundna utvärderingar har skett vid personalkonferenser, avdelningsmöten, i samverkansgruppen samt medarbetarsamtal och vid utvecklingssamtal med föräldrar. Barnen har regelbundet utvärderat sina aktiviteter på samlingar och i olika projekt. Föräldrarna har på föräldramöten och föräldraråd lämnat sina synpunkter på verksamheten samt genom att svara på kundenkäten. Verksamhetens förutsättningar 2013/2014 Förskolan Sanda Ängar har haft 15-32 barn/grupp och barngruppernas storlek har varierat något under året, allt efter barnens behov. Förskolan erbjuder deltid till barn

till föräldralediga och arbetslösa vårdnadshavare enligt kommunens regler. Eftersom ersättningen för deltidsbarnen är ca 75% så ger fyra deltidsbarn ett heltidsbarn till. Detta gör att det kan bli fler barn beroende på hur många deltidsbarn vi har. Eftersom vi har haft fler barnlediga föräldrar än arbetslösa så har det varit lättare att planera barngruppens storlek, då barnlediga föräldrar är hemma under en längre period. De arbetslösa är ofta hemma under kortare perioder som dessutom är oregelbundna. Föräldralediga har under verksamhetsåret haft möjlighet att välja mellan 15 timmar/vecka eller 22,5 timmar. Om de valt 22,5 timmar/vecka så har barnen varit lediga alla skolans lov. Detta innebär att totalt över året så har antalet timmar varit detsamma. Det har visat sig positivt för deltidsbarnen att vara längre tid på dagen på förskolan då de haft lättare att komma in i gruppen och fått möjlighet till en större arbetsro i verksamheten. Detta har även inneburit ett lättare tryck på förskolan under de perioder då personalen i huvudsak begärt ledigt. Det har varit svårt att ta hänsyn till barnens ålder och kön vid nyinskrivningar då det varit många barn i placeringskön och köordningen är given. Barn med särskilda behov och syskon har fått förtur. Förskolan Sanda Ängar som byggdes 2009 har stora ljusa lokaler. Trollskogen består av flera pedagogiska rum såsom ett torg med bibliotek/pussel- och spelrum, ateljéer, dans- och musikrum samt bygg- och konstruktionsrum. Skattkistan har fyra hemvister som består av flera pedagogiska rum i rummen. Förskolan har även en stor matsal med en scen för uppträdanden. Ett stort tillagningskök och ett pedagogiskt kök finns i nära anslutning till matsalen. Personalutrymmen samt kontor finns i en särskild del av förskolans lokaler. Sanda Ängars gård är uppdelad på två gårdar och rymmer många olika miljöer. På gården finns en kompisgunga, sandlådor, cykelgångar, gunglek och olika redskap för motorikträning samt lekställning och en pulkabacke. Närheten till skogen gör att personalen med barn gärna söker sig utanför gården. Personaltäthet och pedagogernas kompetens På Sanda Ängar har 22 pedagoger varit anställda, varav 8 stycken var förskollärare och 14 var barnskötare. Sanda Ängar har inte haft några personliga assistenter för barn med särskilda behov, utan all personal på avdelningen har arbetat med barnet och en extra resurs har istället satts in på avdelningen. En specialpedagog och en logoped har handlett ett av arbetslagen, där man arbetat med barn i behov av särskilt stöd. Ledningen och Utvecklingsgruppen har under året fokuserat på arbetet med modersmålsstöd i förskolan, att introducera I-pads i verksamheten samt att få en gemensam struktur för formen av veckobrev som skickas till föräldrar samt en gemensam modell för genomförandet av utvecklingssamtalen. Detta har sedan spridits i olika forum inom företaget. Under höstens planeringsdagar genomfördes intern kompetensutveckling inom de valbara områdena genus, I-pads för nybörjare, Äventyrspedagogik samt barnyoga/barndans/ukulele.

Alla pedagoger på förskolan har ingått i olika reflektionsgrupper, där man reflekterat tillsammans med kollegor från olika arbetslag, för att utveckla arbetet utifrån Reggio Emilia filosofin. All personal på förskolan har deltagit i brandutbildning. Förskolecheferna har tillsammans med företagets barnskyddsombud deltagit i heldagskonferensen Kemikalierna och folkhälsan. Två pedagoger från förskolan har varit på föreläsningen Dansant som Reggio Emilia institutet anordnade. En pedagog på förskolan har fått handledning i Karlstadmodellen. Två pedagoger från förskolan har tillsammans med förskolechefen under en heldag deltagit i Så funkar det där man fått inspiration om hur man kan arbeta med digitala verktyg i verksamheten. Detta anordnades av Upplands Väsby kommun. Flera pedagoger från förskolan har varit på föreläsningarna Relation och resurs samt Att samtala med barnens föräldrar, som Familj- och Skolservice anordnade. En pedagog från förskolan har deltagit i en heldagsutbildning om ryggmärgsbråck på Karolinska sjukhuset.. Företagets IT-grupp har tillsammans med förskolecheferna deltagit i en utbildningsdag som Apple anordnade. En pedagog från förskolan har deltagit i en fortbildningsdag om djur i närmiljön, kretslopp i naturen och en hållbar utveckling, som Naturskolan anordnade. All personal har lyssnat på Christer Olssons föreläsning Det sitter i väggarna, som handlade om struktur och kultur på arbetsplatsen. En pedagog från förskolan har gått en handledarutbildning, för att kunna ta emot lärarstudenter från universitetet. En pedagog från förskolan har påbörjat en utbildning i Äventyrspedagogik. Måbra Förskolor har en egen friskvårdpedagog anställd. Hon erbjuder individuell friskvårdscoachning, fri massage på dagtid samt gymnastik en kväll/vecka till alla anställda. Syftet med hälsoarbetet är att få ner korttidsfrånvaron inom företaget. Perspektiv: Kund Utveckling och lärande 2013/2014 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden

Nationellt mål Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål Kommunen ska genom de kommunalt finansierade tjänsterna erbjuda en god lärmiljö som stimulerar till ett livslångt lärande, vilket ska leda till att förutsättningarna för sysselsättning och arbete åt alla ökar. Förskolans resultatmål Andelen föräldrar som kan rekommendera förskolan ska öka. Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten på förskolan ska öka (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2013/2014) Åtgärder Förskolan ska erbjuda planerad rörelse varje dag ute och inne. Andelen föräldrar som är nöjda med att förskolan dokumenterar vad barnen lärt sig ska öka. Andelen föräldrar som tycker att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas ska öka. Arbetet i verksamheten Alla arbetslag har varit engagerade i ett gemensamt projekt där man arbetat med språken dans och rörelse. Barnen har erbjudits olika danser till musik och att röra sig på olika sätt exempelvis har en projektgrupp arbetat med parkour. I projektgrupperna har pedagogerna sett att barnen utvecklats och sett nya möjligheter inom dans och rörelse. De har vågat prova och även olika miljöer och grupperingar har bjudit in till inspiration, mod och upptäckarlust hos barnen. Barnen har haft rörelselekar i samlingar och till olika sånger. Genom att blanda sång, musik och rörelse har barnens kroppsuppfattning och motorik tränats. Barnen har fått känna rytm genom att använda instrument och kroppen i rörelselekar, danslekar och sånger. I sångsamlingar har barn som velat, fått stå på scenen och dramatisera sånger med hjälp av rekvisita. Företagets musikpedagog har haft ukulelekurs med förskolans femåringar. Musikpedagogen har även varit på Sanda Ängar en dag/vecka och haft sång- och musikstunder med alla grupper. Dessa grupper har varit åldersanpassade. Utomhus har barnen erbjudits olika fysiska aktiviteter såsom bollspel, lekar, besök i skogen, olika hinderbanor och besök på utmanande lekplatser. I skogen har barnen tränat grovmotorik och kondition genom att de sprungit, gått, hoppat, klättrat och krupit i ojämn terräng. Den pedagogiska miljön har varit föränderlig för att hela tiden ge barnen nya utmaningar till lek och lärande. Pedagogerna har observerat barnen och ändrat i miljön utifrån barnens intressen. Exempelvis iordningställdes, på Trollskogen, en matematikoch språkinriktad miljö där barnen fick bada i matematik och bokstäver/ord. Detta inspirerade även barn från andra grupper, så att fler sådana miljöer fick iordningställas.

Pedagogerna har funnits närvarande för att ge barnen rätt förhållningssätt till olika material. De har även med sitt förhållningssätt och hur miljön varit utformad, visat att barngruppen är viktig för hur barn lär sig. De har ställt iordning rum och rum i rummen, där ett varierande antal barn kunnat mötas kring olika aktiviteter och samarbetat kring uppgifter. Dessa rum har varit utformade på ett sätt så att de uppmuntrat barnen att själva utforska och laborera. Pedagogerna har låtit material finnas framme och vara synligt så att barnen har kunnat inspireras och välja vad de vill göra. De har även uppmanat barnen att ta hjälp av en kamrat när de inte kunnat eller trott sig kunna något. Barnen har fått känna att det är bra att vara olika och att kunna olika saker. Pedagogerna har gett varandra tips och idéer om hur miljön kan förändras och utvecklas för att stötta barnen i deras utforskande. Alla avdelningar har gjort en projektplan för projektarbetet där syftet med projekten har beskrivits. Under projektens gång har pedagogerna haft ett levande dokument där alla arbetslagets pedagoger har kunnat gå in och läsa, skriva och kommentera för att dokumentera lärandet kopplat till förskolans läroplan. Pedagoger och barn har tillsammans reflekterat över vad de gjort och hur de ska gå vidare i projektet. Föräldrarna har kunnat följa arbetet i projekten via dokumentationer på avdelningarna, i vecko- eller månadsbrev, genom den dagliga kontakten med pedagogerna samt på föräldramöten och i utvecklingssamtal. Pedagogerna har bjudit in föräldrarna i verksamheten, både att delta några timmar eller en hel dag. De har uppmuntrat föräldrarna att komma in i de pedagogiska rummen för att ta del av dokumentationer och utställningar. På förskolans dag anordnades öppet hus på förskolan. De familjer som ville fick ta med sig en egen picknickkorg, fikade utomhus på gården och gick sedan in och tittade på dokumentationer bl.a. om hur förskolan arbetar med de fyra hörnstenarna rörelse, utomhuspedagogik, goda kostvanor och rena och kreativa miljöer. Alla föräldrar på förskolan har erbjudits minst ett utvecklingssamtal/termin där barnets utveckling diskuterats. Dessa samtal har genomförts enligt en ny modell som företagets Utvecklingsgrupp beslutat om. Pedagogerna har även i den dagliga dialogen med föräldrar pratat om barnets utveckling och lärande. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 95 % som svarat så tyckte: - 93 % att deras barn deltar i fysisk aktivitet varje dag (2013 var det 84 %) - 86 % att förskolan dokumenterar vad barnen lär sig (2013 var det 77 %) - 84 % att de får tydlig information om hur deras barn utvecklas (2013 var det 77 %) - 95 % att de är nöjda med verksamheten på sitt barns förskola (2013 var det 96 %) - 94 % att de kan rekommendera sitt barns förskola (2013 var det 92 %) Måluppfyllelse Målet är till största del uppfyllt. Barnen har erbjudits rörelse både ute och inne.

Barnens lärande har dokumenterats. Föräldrarna har, både i den dagliga dialogen och i utvecklingssamtal, fått information om hur barnet utvecklats. Analys Pedagogerna har arbetat med det övergripande projektet dans och rörelse. Barnen har erbjudits olika rörelseaktiviteter både ute och inne. På föräldramöten har det diskuterats och informerats om projektarbetet. Pedagogerna har även i större utsträckning börjat skriva veckobrev, där stort fokus legat på att beskriva just hur de arbetat med rörelse på förskolan och det kan ha bidragit till att föräldrarna har fått en ökad inblick i hur förskolan arbetar med detta. Dokumentationerna på förskolan har hela tiden utvecklats och pedagogerna har hittat former för att dokumentera barnens lärande. Utvecklingssamtalen med barnens föräldrar har under detta läsår fått en ny struktur där det blivit tydligare för pedagogerna vad de ska fokusera på i samtalen och detta kan sedan ha bidragit till att föräldrarna upplevt att fokus nu legat på barnens utveckling och lärande. Normer och värden i förskolan 2013/2014 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Nationellt mål: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Förskolans resultatmål Våra förskolor ska vara eftertraktade av kunderna för att barnen, föräldrarna och medarbetarna mår bra och trivs tillsammans. Diskrimineringar och kränkande behandling skall motarbetas på ett öppet och medvetet sätt. (Ur Likabehandlingsplanen för Måbra Förskolor) Åtgärder: Andelen föräldrar med barn i förskolan som anser att det är arbetsro i barngruppen ska öka.

Andelen föräldrar som anser att förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling ska öka, Arbetet i verksamheten Pedagogerna har medvetet delat barngrupperna i mindre grupper, för att öka arbetsron. På Trollskogen har pedagogerna delat in barnen i mindre grupper, så att en grupp barn varit inne och arbetat med projekt och då har övriga barn haft aktiviteter utomhus. På Skattkistan har två hemvister som samarbetat, ändrat sitt arbetssätt under läsårets gång. För att öka arbetsron delade de in barnen i fler små grupper när de arbetade i projekt, gick till skogen, hade samlingar och vid vila. Pedagogerna delade även barngruppen på eftermiddagen, då några barn hade aktiviteter inne och några gick ut. Pedagogerna har hela tiden ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. På detta sätt har pedagogerna sett till att barnen erbjudits många olika miljöer som lockat barnen och gjort det lättare för barnen att dela in sig i mindre grupper, efter intresse. All personal på förskolan har deltagit under den årliga värdegrundsdagen inom företaget. På värdegrundsdagen har personalen diskuterat förhållningssätt mellan vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn utifrån företagets Likabehandlingsplan. Resultatet från denna dag ligger sedan till grund för arbetet mot målen i Likabehandlingsplanen. Pedagogerna har pratat med barnen om hur man är en snäll kompis. Barnen har i olika samlingar fått träna på att lyssna på och respektera när kompisen pratar. Barn och pedagoger har haft både värderingsövningar och kamratövningar. En grupp har t.ex. arbetat med känslor, både hur man ser ut och hur det känns. Pedagogerna har funnits nära barnen för att hjälpa dem reda ut konflikter som de inte har klarat av själva. De har även uppmuntrat barnen att säga stopp, när det är något de inte vill. I den dagliga kontakten och vid föräldramöten har pedagogerna informerat och beskrivit för föräldrarna hur de arbetar för att motverka kränkande behandlingar i de olika åldersindelade grupperna. Pedagogerna har även samarbetat med föräldrarna när det varit större konflikter mellan barnen. Pedagogerna har använt sig av rollspel för barnen, där de vuxna agerat utifrån händelser i barngruppen. Dessa rollspel har sedan lett till diskussioner med barnen om hur det känns när någon gör/säger något nedlåtande. Pedagogerna har medvetet arbetat utifrån ett genusperspektiv där man tänker på barn som individer, inte pojkar och flickor. Miljöerna på förskolan har även de inretts för att vara könsneutrala.

Under Måbra veckan låg fokus på vad det är som man mår bra av. Man arbetade med kamratövningar och barnen fick även massage. Pedagogerna har ingått i olika reflektionsgrupper, där det ingått pedagoger från olika arbetslag. Detta har bidragit till en större gemenskap och ökad förståelse för varandras arbete. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 95 % som svarat så tyckte: - 73 % att det är arbetsro i barngruppen (2013 var det 63 %) - 71 % att förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar (2013 var det 65 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Pedagogerna har medvetet delat barngruppen för att öka arbetsron Pedagogerna har under året diskuterat förhållningssätt till kollegor, barn och föräldrar. Pedagogerna har medvetet arbetat med att ge barnen verktyg för att förhindra kränkningar. Analys Pedagogerna har medvetet arbetat för att få arbetsro i grupperna. När man jämför siffrorna i kundenkäten kan man se att siffrorna ökat sedan föregående år, men att det skiljer sig mycket åt mellan avdelningarna. I de grupper där personalen varit densamma ligger resultatet för arbetsron högre, än i de grupper där en eller flera pedagoger bytts ut under året. Detta skulle kunna vara en anledning till att resultatet skiljer sig åt. Pedagogerna på förskolan arbetar aktivt för att förhindra kränkningar, men de behöver fortsätta arbetet med att informera föräldrar om hur det gör, då hela 27 % svarat att de inte vet om förskolan arbetar med detta. Även här skiljer sig resultatet åt mellan avdelningarna. Det är viktigt att värdegrundsdiskussionerna fortsätter både gemensamt i företaget och i respektive förskola. Ett gemensamt förhållningssätt till föräldrar, barn och kollegor är något som ständigt måste diskuteras. Det kommer in ny personal som börjar arbeta och vi får nya barn och föräldrar som ställer nya krav på oss. Det är en fortlöpande process som ständigt måste fortgå. Ansvar och inflytande i förskolan 2013/2014 Förbättringsområden och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden

Nationellt mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: Väsbyborna ska uppleva att kommunen och de tjänster kommunen finansierar har god tillgänglighet, inbjuder till delaktighet och att alla får ett respektfullt bemötande. Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att de har möjlighet till inflytande i förskolan ska öka. Arbetet i verksamheten Pedagogerna har observerat barnens projekt och deras lek för att utgå från barnens tankar och intressen, när de planerat verksamheten och miljön på förskolan. Dokumentationen på förskolan har suttit både i barnens höjd och högre upp, för föräldrar. Genom att dokumentera barnens lärande har pedagogerna hjälpt barnen att se sina egna läroprocesser. Pedagoger och barn har samtalat mycket om dokumentationerna och de har ofta använt förskolans projektor, för att reflektera tillsammans med barnen om vad de tidigare gjort. Pedagogerna har hjälpt barnen att sätta ord på processer genom att fråga Hur kom du fram till det? Vad behövdes då? Vad hände sen? Vad har du lärt dig? I takt med att barnen blivit äldre har deras inflytande i projekten ökat. Barnen har själva gjort en stor del av dokumentationen. De har bl.a. ritat, skrivit, målat, fotograferat och gjort egna filmer. Barnens läroprocesser som sträcker sig över längre tid har dokumenterats i bokform. All dokumentation har syftat till att påvisa utveckling och lärande hos barnen. Genom att observera, anteckna, fotografera och filma olika moment och steg i barnens läroprocesser, har det blivit enkelt att påvisa barnens utveckling för dem själva. Då barnen ofta varit med och deltagit i sammanställningen av dokumentationen har de fått ett naturligt tillfälle att reflektera över sitt lärande och sin utveckling och detta redan vid produktionen av dokumentationen. Förskolan har haft ett väl fungerande matråd. Barnen har fått hjälpa till med att skära grönsaker och göra iordning mellanmål. På matrådet har man pratat om att kroppen behöver energimat för att orka leka, lära och ha roligt. Barnen har fått smaka olika grönsaker och sedan har de tillsammans med förskolans kock diskuterat om att alla inte tycker om samma saker och att man ibland måste prova nya grönsaker/maträtter flera gånger innan man tycker om den. Barnen på alla avdelningar har även fått rösta fram olika maträtter till matsedeln. På föräldramöten har pedagogerna använt sig av bilder eller bildspel, för att berätta om vad de och barnen arbetar med. Här har pedagogerna visat hur de arbetar utifrån läroplanen och Reggio Emilia filosofin. På dessa möten har pedagogerna även lyssnat in föräldrarnas tankar och åsikter, för att kunna möta

upp föräldrarnas önskemål. På en avdelning fick föräldrarna t.ex. skriva upp vad de tyckte var viktigast för deras barn på förskolan. Detta dokumenterades sedan av pedagogerna, som på så sätt kunde återkoppla barnens vardag på förskolan, till föräldrarna. De äldsta barnen på förskolan bjöd in föräldrarna till en filmfestival, där de visade upp sina egengjorda filmer. Till denna filmfestival anordnades knytkalas där alla föräldrar fick ta med sig mat från den del av världen eller Sverige, de kommer ifrån. Förskollärarna har i de flesta fall hållit i utvecklingssamtalen med barnens föräldrar, men all personal har varit delaktig i förberedelse och uppföljning av samtalen. Dessa samtal har erbjudits en gång/termin, eller oftare vid behov. Pedagogerna har genom den dagliga dialogen med föräldrar informerat om barnet och dess dag. Sex föräldrarådsrepresentanter från Sanda Ängar har varit med i företagets föräldraråd. Föräldrarådet har varit ledningens bollplank i olika frågor och de har på så sätt haft inflytande över verksamheten på förskolorna. Föräldrar har bjudits in att delta i verksamheten och så har också skett, både under några timmar eller hela dagar. Pedagogerna på förskolan har läst boken Modersmål i förskolan, för att få mer kunskap och kunna möta barnen bättre inom detta område. Tvåspråkiga pedagoger har använts för att prata med barn med samma modersmål. Förskolan har även lånat böcker på andra språk och pedagoger och barn har sjungit och lärt sig ord på andra språk. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 95 % som svarat så tyckte: - 83 % att det finns möjlighet för dem som föräldrar att ha inflytande i förskolans verksamhet (2013 var det 71 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Både barn och föräldrar har haft inflytande över verksamheten. Analys Förskolan har redan under tidigare år aktivt arbetat med att informera föräldrarna om hur de kan ha inflytande i verksamheten. Pedagogerna har varit öppna för föräldrarnas önskemål och förskolan har haft ett väl fungerande föräldraråd, där föräldrarnas tankar och åsikter har tagits tillvara. Allt detta tillsammans kan ha bidragit till att målet nåtts.

Barn i behov av särskilt stöd 2013/2014 Årets Förutsättningar Måbra Förskolor köper in tjänster av en tal- och specialpedagog. Hennes resurser utnyttjas både i handledning för personalen samt i direkt arbete med barnen. Extra resurser för barn med särskilda behov har satts in under året. Resurserna har satts in både på Trollskogen och Skattkistan, så att pedagogerna kunnat arbeta med barn som behövt extra stöd. Inga assistenter som arbetat mot enskilda barn har varit anställda under verksamhetsåret. Arbetet i verksamheten Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd har upprättats och kontinuerligt följts upp. Pedagogerna har medvetet arbetat med språkliga övningar, för de barn som behöver extra språkstimulans. Barnen har haft olika mungymnastikövningar, ljudramsor, begrepps- och tankespel. De har även tränat på att återberätta, beskriva motsatser och sekvenser samt symetriska lekar. Ansvariga pedagoger har vid behov fått handledning av t.ex. logoped och specialpedagog. Övningarna har varit anpassade till de olika åldersgrupperna. En specialpedagog från habiliteringen har varit bollplank till pedagogerna, så att de kunnat få tips och råd. En pedagog har fått handledning i Karlstadmodellen. En pedagog har gått utbildning om ryggmärgsbråck. En sjukgymnast har varit kopplad till ett av barnen och hon har följt barnets utveckling under året. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 95 % som svarat så tyckte: - 97 % att verksamheten är stimulerande för barnet (2013 var det 97 %) - 90 % att deras barn får det stöd och hjälp som behövs (2013 var det 84 %) Måluppfyllelse Målet är tillfredsställande uppfyllt. Förskolan har anpassat sitt arbete så att barn som behöver extra stöd får det. Analys Pedagogerna har kontinuerligt fått handledning för att kunna möta enskilda barns behov. Extra resurser har satts in i grupper, så att pedagogerna på bästa sätt har kunnat arbeta med enskilda barn. Pedagogerna har i samtal med föräldrar diskuterat vilket stöd det enskilda barnet behövt och sedan medvetet arbetat utifrån detta. Denna medvetenhet har sedan gett ett mycket gott resultat och på olika sätt kunnat påvisas för föräldrar. Det är dock viktigt att

pedagogerna kontinuerligt fortsätter diskussionerna, för att även fortsatt få ett gemensamt förhållningssätt till alla barn. Perspektiv: Miljö och samhälle Nationellt mål: Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Ur Lpfö 98/10) Kommunfullmäktiges mål: I upphandlingar, beställningar och uppdragsgivande ska krav ställas på efterlevnad av kommunens miljöpolicy och beaktande av betydande miljöaspekter. Förskolans resultatmål Andel upphandlingar, beställningar och uppdrag där krav ställs på efterlevnad av företagets miljöpolicy ska vara hög. Förskolan ska erbjuda hygieniska och kreativa lokaler. Förskolan ska vara Grön Flagg certifierad. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2013/2014) Åtgärder: Andelen föräldrar som tycker att deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön ska öka. Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har medvetet gjort större, men färre beställningar. De har jämfört priser och produkter mellan olika företag och förhandlat om rabatter. Kokerskan har i första hand valt kravmärkta produkter, när priset varit rimligt. Pedagogerna har hela tiden observerat barnen i de olika miljöerna på förskolan och ändrat i miljön, utifrån barnens intressen. Miljöerna har iordningsställts för att locka och inspirera barnen till lek och lärande. Barnen har fått lära sig att plocka undan efter avslutade aktiviteter, så att miljön är tilltalande även för kamraterna som kommer efter och vill leka där. Pedagogerna har i olika samlingar pratat med barnen om vikten av att vara rädd om saker, så att de håller länge. Barn och pedagoger har ofta besökt skogen och pratat om vad som växer och vilka som bor där. De har haft med sig faktaböcker, luppar och andra tillbehör, för att undersöka och ta reda på fakta. Pedagoger och barn har även pratat om hur man ska vara i skogen och vikten av att plocka med sig skräp m.m. tillbaka till förskolan. Förskolan har en kompost för matavfall och alla barn och vuxna skrapar av sina tallrikar i ett kärl, för att sedan lägga i komposten.

Förskolan har en lokalvårdare anställd som arbetar på dagtid. Detta gör att lokalvårdare, barn och pedagoger hela tiden samspelar och det blir tydligt för barnen varför man måste hjälpas åt att plocka undan, så att miljön blir trevlig för alla. Företaget har ett miljöråd som leds utav en av förskolecheferna. I miljörådet ingår även en pedagog från varje förskola, som tillsammans med några barn från varje förskola träffar alla som ingår i miljörådet, vid ett par tillfällen per termin. Vid dessa möten delger deltagarna varandra vad man arbetar med på den egna förskolan. Sanda Ängar har dock under detta läsår endast närvarat vid något enstaka tillfälle, på dessa möten. Pedagoger och barn har samlat in allt papper som ska slängas på förskolan, för att sedan slänga detta i återvinningsstationen. Barn och pedagoger har tillsammans besökt förskolans källsorteringsrum, för att barnen ska få en inblick i hur och varför man sorterar sopor. En skräpplockarvecka har genomförts på förskolan, där barn och pedagoger plockat skräp i närmiljön. Pedagogerna som arbetat med de äldre barnen har erbjudit barnen ritböcker, istället för lösblad, för att på så sätt försöka minska svinnet av papper och därmed spara på miljön. Resultat Ur kundenkäten kan man utläsa att av de 95 % som svarat så tyckte: - 76 % att deras barn får lära sig om miljöfrågor (2013 var det 63 %) Måluppfyllelse Målet är inte uppfyllt. Analys Pedagogerna och barnen har arbetat med miljöfrågor, men detta arbete behöver utvecklas och synliggöras mer för föräldrar, då det fortfarande är en stor andel föräldrar (21 %) som svarat att de inte vet om deras barn får lära sig om miljöfrågor. Arbetet mot målen i Grön Flagg behöver fördjupas och anammas av alla pedagogerna på förskolan, för att arbetet ska utvecklas och sedan synliggöras. Miljörådsmötena bör prioriteras och om ansvarig pedagog är frånvarande dagen för mötet bör en ersättare utses, så att förskolan är delaktig i högre grad. Perspektiv: Medarbetare Kommunfullmäktiges mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare.

Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som trivs på sitt arbete ska vara hög. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2013/2014) Åtgärder: Andelen medarbetare som trivs med ledningen ska vara hög. Andelen medarbetare som tror på företagets värderingar ska vara hög. Andelen medarbetare som känner till förskolans mål ska vara hög. Arbetet i verksamheten Pedagogerna på förskolan har tillsammans skrivit en handlingsplan för hur de ska arbeta mot förskolans mål. Alla avdelningar har sedan på avdelningsmöten gått igenom målen och tillsammans utvärderat några mål i taget. Pedagogerna har anordnat aktiviteter utanför arbetstid, för att lära känna varandra bättre och göra roliga saker ihop. Resultat Ur 2013 års medarbetarenkät kan man utläsa att: - 92 % av Sanda Ängars personal trivs bra eller mycket bra med ledningen. - 97 % av Sanda Ängars personal trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. - 81 % av företagets anställda tror på Måbra Förskolors värderingar. - 72 % av Sanda Ängars personal känner till förskolans mål och 28 % känner delvis till målen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppfyllt. Analys Detta resultat är utifrån 2013 års medarbetarenkät. Pedagogerna har arbetat med förskolans handlingsplan på avdelningsmöten för att förskolans mål ska vara tydliga för alla, även nyanställda och vikarier som arbetar under längre sammanhängande tid. Detta arbete borde ha gett resultat för att öka måluppfyllelsen inom detta område, men eftersom det inte genomförts någon medarbetarenkät 2014, så är det svårt att mäta. Det ska därför bli spännande att följa resultatet i medarbetarenkäten 2015. Arbetet med att lyfta företagets värderingar måste fortgå, då det är flera personer som i medarbetarenkäten svarat att de inte känner väl till Måbra Förskolors värderingar. Utifrån diskussioner om företagets värderingar behöver det sedan skrivas in i förskolans handlingsplan, om hur arbetet för att få alla att känna till värderingarna ska göras. Perspektiv: Ekonomi Kommunfullmäktiges mål: Ekonomi god ekonomisk hushållning.

Förskolans resultatmål Andelen medarbetare som agerar kostnadsmedvetet i användandet av Måbra Förskolors resurser t.ex. tid, pengar och material samt vårdar egen och gemensam utrustning ska vara hög. Fulla barngrupper. (Ur Sanda Ängars verksamhetsplan 2013/2014) Arbetet i verksamheten Inköpsansvariga på förskolan har jämfört priser och kvalitet mellan olika fabrikat. De har även gjort större, men färre beställningar. Pedagogerna har haft en dialog med pedagoger ifrån övriga Måbra Förskolor, innan de köpt in nytt. En pedagog har haft huvudansvar för att se över personal- och barnantal, innan vikarier satts in. Pedagogerna har burit sina arbetskläder med Måbra Förskolors logga när de rört sig utomhus, både på förskolans gård och vid utflykter. En pedagog har haft huvudansvar för att visa förskolan för nya föräldrar. På Förskolans dag anordnades vernissage för föräldrar. En pedagog publicerade en artikel i en av lokaltidningarna, där en del av arbetet på förskolan synliggjordes. Förskolan har haft en hög korttidsfrånvaro bland personalen. Måluppfyllelse Målen är till viss del uppfyllda. Analys Genom att ha en dialog med övriga Måbra Förskolor har pedagogerna sett till att möbler och material kommit till användning på alla förskolor. Dock behöver alla förråd på förskolan inventeras ofta då alla inte känt till vad som funnits på förskolan. Förskolan har haft ett gott rykte och pedagogerna har visat upp verksamheten både för föräldrar på förskolan och genom artikeln i lokalpressen. Förskolan har haft visningar för föräldrar som sökt förskoleplats. Detta kan ha bidragit till att förskolan haft fulla barngrupper. Pedagogerna behöver arbeta för att skapa en bättre psykosocial arbetsmiljö för att minska korttidsfrånvaron, då det blir en ond cirkel när de pedagoger som är på plats får dra ett tungt lass och sedan själva blir sjuka.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten som helhet Förskolan Sanda Ängar bedriver en verksamhet av mycket hög kvalitet. Pedagogerna sätter barnet i fokus och har en stor vilja att hela tiden utveckla arbetet i verksamheten. Formerna för utvecklingssamtalen med barnen har förändrats inför detta läsår och detta har troligtvis lett till att föräldrarna är mer nöjda med dessa samtal, med fokus på barnens utveckling och lärande. Pedagogerna är lyhörda för barnens intressen och ändrar hela tiden miljön utifrån dessa. Därmed har barnen hela tiden fått nya utmaningar som lett till ett nytt lärande för barnen. Projektarbetet på förskolan har utvecklats, men det skiljer sig fortfarande åt mellan avdelningarna. Därför är det viktigt att fortsätta diskutera hur projektarbetet på förskolan ska utformas, enligt Reggio Emilia filosofin. Pedagogerna har haft pedagogiska diskussioner i olika forum och det har ökat medvetenheten hos pedagogerna. De har reflekterat tillsammans över avdelningsgränserna och det har ökat förståelsen för varandras arbete. Dock behöver alla pedagoger ta ansvar för arbetet mot alla förskolans mål. Pedagogernas arbete med att utvärdera och analysera arbetet mot målen i förskolans handlingsplan behöver utvecklas och fördjupas. Om pedagogerna själva fördjupar analyserna, kan det bli lättare för dem att förstå varför arbetet behöver utvecklas. Miljöarbetet mot målen i Grön Flagg behöver förbättras och utvecklas. Det är viktigt att detta arbete genomsyrar verksamheten på förskolan. Miljörådsmötena bör prioriteras, så att det alltid finns en representant från förskolan med på mötet. Flera avdelningar har valt att skriva veckobrev till föräldrarna, där arbetet på förskolan beskrivs och visas upp. Detta kan ha gjort att föräldrarna har fått en större inblick i förskolans verksamhet. Pedagogerna har fått positiv feedback från föräldrar som fått dessa veckobrev. I kundenkäten kan man se att resultatet för förskolan gått upp jämfört med föregående år. Det skiljer sig dock åt mellan avdelningarna och här behöver avdelningarna lära av varandra. Åtgärder för förbättring Förskolan ska ge föräldrar tydlig information om hur deras barn utvecklats. Förskolan ska dela barnen i mindre grupper, så att det blir arbetsro i barngruppen.

Förskolan ska informera föräldrar mera om hur förskolan arbetar medvetet mot kränkande behandling. Förskolan ska informera föräldrar mera om hur deras barn får lära sig hur vi människor påverkar miljön. Förskolan ska fördjupa arbetet med företagets värderingar. Förskolan ska utveckla arbetet mot målen i Grön Flagg. Förskolan ska utveckla arbetet med att utvärdera och analysera arbetet mot målen. Förskolan ska arbeta för en bättre psykosocial arbetsmiljö, för att minska korttidsfrånvaron. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Resultatet har sammanställts av förskolechef och därefter lämnats som utkast till medarbetarna. Den slutliga kvalitetsredovisningen har godkänts av Utvecklingsgruppen och Samverkansgruppen med de fackliga ombuden. Medarbetare och barn har haft inflytande och varit delaktiga i arbetet eftersom grunden till kvalitetsredovisningen är det kvalitetsarbete som kontinuerligt fortgår under året. Som underlag har verksamhetens utvärderingar, årets kundenkät och medarbetarenkät använts. Kvalitetsredovisningen kommer att redovisas på Måbra Förskolors hemsida. Carina Tell Förskolechef Måbra Förskolor