Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun

Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun APPENDIX Projektledare: Evy Öhrström, docent och Lars Barregård, professor Medarbetare: Annbritt Skånberg, bitr. forskare, Helena Svensson, bitr. forskare, Pär Ängerheim, miljöutredare, Maria Holmes, bitr. forskare och Ellen Bonde, ST-läkare Göteborg, 30 maj 2005 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Medicinaregatan 16 Medicinaregatan 16 Box 414, 405 30 Göteborg Box 414, 405 30 Göteborg Tel.: 031 773 28 95, Fax: 031 773 31 11 Tel.: 031 773 3610, Fax: 031 82 50 04 Email: lars.barregard@amm.gu.se Email: evy.ohrstrom@envmed.gu.se ISSN 1400-5808 ISRN GU-MMED-R-2005/1-SE

Innehållsförteckning 1... Metod för bestämning av individuell bullerexponering 2... Dominerande bullerkällor i Lerums kommun 3A... Ljudutbredningskarta över buller från vägtrafik L Aeq,24h 3B... Ljudutbredningskarta över buller från tåg L Aeq,24h 3C... Ljudutbredningskarta över summerad bullerexponering från tåg och vägtrafik, L Aeq,24h,tot 3D... Ljudutbredningskarta över buller från flygtrafik, L Amax 70-75 db 4A... Personer med högst exponering av buller från tåg och vägtrafik, L Aeq,24h,tot 4B... Personer med högst exponering av buller från tåg och vägtrafik, L Aeq,24h,tot 5... Frågeformuläret 6... Beskrivning av undersökningspopulationen 7... Beskrivning av bostaden och bostadens utformning 8A... Störning av olika olägenhetskällor 8B... Störning av tågbuller respektive vägtrafikbuller och tysta rum respektive tyst plats utomhus 9A... Påverkan på olika aktiviteter av buller från vägtrafik respektive tåg 9B... Påverkan på olika aktiviteter i relation till vägtrafikbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus 9C... Påverkan på olika aktiviteter i relation till tågbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus 10... Sömn i relation till bullerexponering nattetid från tåg respektive vägtrafik 11A.. Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från vägtrafik 11B.. Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från tåg 12... Indikatorer och metoder för uppföljning av buller som miljöhälsoproblem Förslag och synpunkter

APPENDIX 1 Metod för bestämning av individuell bullerexponering Underlagsmaterial Som grund för bestämning av individuell bullerexponering användes den totala kartläggning av bullernivåer som utfördes i Lerums kommun under 2003 (Lerums kommun, Bullerkartläggning i Lerum. Daniel Tholén och Mats Hammarqvist, Ingemansson Technology AB i Göteborg. Rapport 10-00398, med bilagor A-E, juni-2003). Kartläggningen omfattar buller från vägtrafik, tåg och flyg samt punktkällor (industribuller, skottbuller och motorcrossbuller). Beräkningarna utfördes enligt nordisk beräkningsmodell för vägtrafik och tåg. För flygbuller användes den svenska beräkningsmodellen. För samtliga beräkningar frånsett flygbullerberäkningen användes beräkningsprogrammet SoundPlan. Varje typ av bullerkälla beräknades var och en för sig. Beräkningarna gjordes i punkter 2 meter över marken. Detta innebär att hänsyn tas till reflektion i alla fasader utom den "egna fasaden". Beräkningspunkterna ligger på 15 m avstånd från varandra. Efter det att beräkningarna slutförts i SoundPlan exporterades resultaten till GIS-programmet ArcView och redovisades i ljudutbredningskartor i 5dBA intervall. För varje beräkningspunkt finns exakta värden redovisade i tabellform. Ljudnivåer från vägtrafik och tåg redovisas som ekvivalenta (L Aeq,24h ) och maximala ljudnivåer (L Amax ) samt som adderad ljudnivå från tåg och vägtrafik (L Aeq,24h, tot ). Beräkningar finns för nuläge (år 2003) samt prognos för 2010 och 2020. Noggrannheten i beräknade nivåer enligt använda nordiska beräkningsmodellen bedöms vara ± 2 dba. Konsulten bedömer att de förenklingar och kompromisser mellan noggrannhet och tidsåtgång som ingår i den metod som använts vid kartläggningen i Lerums kommun minskar noggrannheten, varför noggrannheten uppskattas till ± 3 dba i denna undersökning. Som underlag för beräkningarna av bullernivåer för vägtrafik, tåg och flyg i enlighet med de använda beräkningsmodellernas krav på indata, utnyttjades till följande material: Trafikuppgifter för alla gator och vägar (där trafikuppgift saknades för mindre gator och vägar sattes trafikflödet till 300 fordon/dygn med 2% tung trafik) Trafikuppgifter för järnvägen Uppgifter om utförda bullerskyddsåtgärder som plank och vallar, deras placering och utformning Flygleders position i luftrummet och trafikuppgifter för dessa Tillgängliga bullerdata för aktuella områden, tidigare mätningar, beräkningar som gjorts i området etc Digital karta med x, y och z-koordinater för aktuellt område samt angränsande delar inom 5 km avstånd. På kartorna finns information om x-, y- och z-koordinater för höjder, sjöar och större vattendrag, vägars vägmitt samt järnvägars spårmitt. Byggnaders, x-, y- och z-koordinater vid mark samt hushöjder (där höjd på byggnaden saknades sattes byggnadens höjd till 6 m). Bestämning av individuell bullerexponering

Efter det att beräkningarna hade slutförts i SoundPlan exporterades resultaten till GIS-programmet ArcView. ArcView och MapInfo, vilket är det GIS-system som Lerums kommun använder sig av, möjliggör att materialet kan samverka med annan information som finns upplagd i motsvarande GISmiljö, som t.ex. befolkningstäthet. Bestämning av individuell bullerexponering för samtliga bostäder i Lerums kommun genomfördes i flera steg. Utöver exponeringsmåtten L Aeq,24h (vägtrafik och tåg) och L Amax (vägtrafik, tåg och flyg) som beräknats 2003 beställdes kompletterande beräkningar av bullernivåer för vägtrafik och tåg i L Aeq,24h för delar av dygnet (dag, kväll, natt) samt för summerad bullernivå för tåg och vägtrafik (L den,tot ). L den och L Aeq, 22-06 (L night) är de två mått som EU-direktivet föreskriver att medlemsstaterna skall använda vid kartläggning av buller. Steg 1 - Beräkning av ljudnivå för respektive fasad vid varje bostad samt koppling av bullernivåregistret till fastighetsregister Ingemanssons Technology AB i Göteborg beräknade bullernivåer i punkter i ett rutnät om 15*15 m och skapade ljudutbredningskartor utifrån dessa. Dessa beräkningar kunde inte användas för att bestämma bullerexponeringen vid respektive bostad. För att kunna beräkna bullernivåerna som de boende exponerades för vid sin bostad erfordrades nya beräkningar för varje fasad på varje bostadshus. De nya beräkningarna utfördes av Torbjörn Appelberg, Ingemanssons Technology AB i Jönköping. Utifrån resultaten av beräkningarna har sedan den fasad med högsta ljudnivån valts för att representera huskroppen. Resultaten från vägtrafik och tåg är beräknade oberoende av varandra, dvs. den redovisade vägtrafikbullernivån kan uppstå vid en fasad och den redovisade tågbullernivån kan uppstå vid en annan fasad. De beräknade ljudnivåerna från olika trafikslag för respektive bostad kopplades sedan till kommunens fastighetsregister. Fastighetsregistret är uppbyggt i punktform, så varje bostadshus kopplades till den fastighetspunkt som låg närmast. Felkällor Samtliga beräkningspunkter är placerade 2 m över mark. Konsulten (Torbjörn Appelberg, Ingemansson Technology AB i Jönköping) har gjort bedömningen att detta innebär att bullernivån för lägenheter som är belägna högre upp än bottenplan troligtvis är underskattade. Endast 6 % av dem som deltog i undersökningen bodde i hus med 3 eller 4 våningar. I dessa fall kan, erfarenhetsmässigt, ljudnivån avvika ca ½ db per våningsplan jämfört med markplanet. Det finns andra, och för undersökningen mer kritiska, felkällor som beror på fastighetens utformning och byggnaders storlek och läge. För att komma tillrätta med dessa felkällor måste kartor och byggnader granskas och i vissa fall behövs besök på plats. Figur 1 3 visar exempel på byggnader där bullernivån för enskilda bostäder/lägenheter blir fel om inte detaljstudier av området sker. Ytterligare ett exempel där problem uppstår är när en fastighet består av flera byggnader med var sitt bullervärde men där det inte framgår av adressen i vilket av husen på fastigheten individen bor. I figur 1 visas att vid större flerbostadshus kan enskilda lägenheter få felaktiga bullernivåer beroende på att bullernivån för fastigheten representeras av en enda punkt på den värst utsatta fasaden.

Beräkningspunkter= Bostadsadresser = Figur 1. Stora flerbostadshus med beräkningspunkter och bostadsadresser inritade. Figur 2 visar exempel på hur radhus belägna med gavel mot en väg kan få för höga bullervärden (lägenhet B). Figur 2. Hus som är vinkelräta mot bullerkällan kan få felaktiga värden. Figur 3 visar ett exempel på när ett hus får fel fastighetsbeteckning då den ligger närmare en annan fastighetspunkt än den rätta. Kopplingen mellan ljudnivån vid bostad till fastighetsnamn har utförts genom att närmaste fastighetspunkt kopplats till aktuell bostad. Om fastighetsregistret hade erhållits i form av ytor istället för i punkter kunde detta problem ha undvikits. Det fanns tyvärr inte möjlighet att leverera underlag i denna form från Lerums kommun.

Fastighetspunkter Figur 3. Exempel på när fastigheter får fel fastighetsbeteckning. Steg 2 - Koppling av bullerdata till kommuninvånarregistret Ett utdrag ur kommuninvånarregistret erhölls från Lerums kommun i form av en Excel tabell. Utdraget innefattade bland annat personuppgifter, fastighetsbeteckning och gatuadress. Med hjälp av fastighetsbeteckningen kopplades sedan individerna till bullernivåerna. I vissa fall stämde inte kommuninvånarregistrets fastighetsuppgifter med de fastighetsuppgifter som kopplats till bullerdata. Det berodde på de felkällor som nämns under steg 1.

APPENDIX 2 Dominerande bullerkällor i Lerums kommun Vägtrafik Tabellen visar trafikflöden på olika sträckor av motorvägen E 20. Trafikdata för tätorten Lerum avser år 2002 och övriga trafikdata avser år 1998. Uppgifterna är hämtade från Vägverket och Lerums kommun. Antalet fordon representerar ett årsdygnsmedelvärde. Uppgifter om trafikmängden (antal fordon och hastighet) på samtliga lokala gator från 2002/2003 finns i Ingemanssons rapport, 2003. Tabell 1. Vägtrafikflöden på motorvägen E 20 genom Lerums kommun. Antal fordon per årsmedeldygn Lerum Mellan orterna Floda Totalt antal fordon 21 740 ± 6% 19 380 ± 6% 16 480 ± 7% Antal tung trafik 1 970 ± 8% 1 840 ± 8% 1 690 ± 9% Tåg Tabellen visar antal tåg som passerar genom Lerums kommun och deras fördelning över dygnet (vardagsmedeldygn). Uppgifterna kommer från SJ januari 2004. Ca hälften av godstågen trafikerar järnvägen nattetid kl. 22-06 medan ca 70 % av persontågen trafikerar järnvägen dagtid mellan kl 06 och 18. Tabell 2. Tågtrafik på Västra Stambanan genom Lerums kommun. Antal tåg per tågtyp och vardagsmedeldygn Tidsperiod Lokaltåg Fjärrtåg X 2000 Godståg Totalt Kl 06-18 50 28 22 11 111 18-22 16 8 6 14 44 22-06 10 4 2 28 44 Antal per typ av tåg 76 40 30 53 199 Flyg Under 2004 skedde 67 000 flygrörelser på Landvetters flygplats vilket innebär i genomsnitt 184 rörelser per dygn. Av dessa går ca hälften av alla rörelser norrut och passerar Lerums kommun vid start eller inflygning för landning.

Ljudutbredningskarta över buller från vägtrafik i undersökningsområdet L Aeq, 24h APPENDIX 3A

APPENDIX 3B Ljudutbredningskarta över buller från tåg i undersökningsområdet L Aeq, 24h

APPENDIX 3C Ljudutbredningskarta över den summerade bullerexponeringen från tåg och vägtrafik i undersökningsområdet L Aeq, 24h, tot

APPENDIX 3D Ljudutbredningskarta över buller från flygtrafik, L Amax 70-75 db Ingemansson technology AB

APPENDIX 4A Personer med högst exponering av buller från tåg och vägtrafik L Aeq,24h,tot. Västra delen av undersökningsområdet. = 63-65 db = 66-68 db 69 db

APPENDIX 4B Personer med högsta exponeringen av buller från tåg och vägtrafik L Aeq,24h,tot. Östra delen av undersökningsområdet. = 63-65 db = 66-68 db 69 db

Frågeformuläret APPENDIX 5

APPENDIX 6 Beskrivning av undersökningspopulationen Summerad bullernivå från tåg- och vägtrafik L Aeq, 24h, tot 48-52 db 53-57 db 58-62 db 63-72 db Totalt Antal deltagare 452 726 530 245 1953 Ålder Medelvärde 50,0 49,2 49,2 47,8 49,2 Sd 14,74 14,57 15,66 14,88 14,95 Kön (%) Kvinna 55 45 Man Civilstånd (%) Gift/sambo 76 75 71 69 73 Ogift/ej sambo 24 25 29 31 27 Nedsatt hörsel (%) 19 19 21 18 19 Använder hörhjälpmedel (%) 1) 11 13 16 7 12 Ljudkänslighet: Andel ganska eller mycket känsliga för ljud/buller (%) 28 30 37 37 32 Hushåll med barn (%) Under 7 år 15 13 15 12 14 7-17år 28 33 26 30 30 Försörjning (ca. %) 2) Anställd Eget företag Förtids/sjukpensionär Ålderspensionär Tjänstledig Studerande Arbetslös Sjukskriven 59 11 6 17 4 6 3 3 Utbildning, mindre än 12 år (%) 48 48 52 53 50 Universitetsutbildad, 3 år eller mer (%) 27 27 21 21 24 1) Andel av de personer som har nedsatt hörsel. 2) Ca. eftersom fler än ett svar kan anges. Procentandelarna är något högre än vad de hade varit om enbart ett svar hade angetts. Signifikant skillnad mellan de två lägre och de två högre exponeringsgrupperna för ljudkänslighet (χ 2 p< 0,001) samt universitetsutbildning 3 år eller mer (χ 2 p< 0,01). Ingen signifikant ökning mellan exponeringsgrupperna för övriga variabler. 54 46 60 12 6 15 2 6 3 3 52 48 53 14 6 18 4 9 4 3 49 51 57 15 5 14 1 5 4 3 53 47 57 12 6 16 3 7 3 3

APPENDIX 7 Beskrivning av bostaden och bostadens utformning Summerad bullernivå från tåg- och vägtrafik L Aeq, 24h, tot 48-52 db 53-57 db 58-62 db 63-72 db Totalt Antal deltagare 452 726 530 245 1953 Hustyp (%) 1) Småhus 74 77 68 63 72 Flerbostadshus 26 23 34 37 28 Antal rum, förutom kök Medelvärde Sd 4,7 1,87 4,7 1,87 4,4 1,86 4,2 1,98 4,6 1,89 Andel som äger sin bostad (%) 86 89 83 72 84 Boendetid i bostaden Medelvärde Sd 14,2 11,2 13,3 11,2 11,6 11,2 11,2 10,9 12,8 11,2 Typ av fönster (%) 2) 2-glas 45 43 47 38 44 3-glas 42 43 46 41 43 2 och 3-glas 13 14 7 21 13 Andel som bytt fönster p.g.a. trafikbuller (%) 1 3 11 44 10 Sovrum vetter mot: (%) Järnväg och större gata/trafikled 1 4 18 29 10 Enbart järnväg 1 5 9 18 7 Enbart större gata/trafikled 2 5 11 9 6 Övrigt 3) 97 86 63 45 77 Andel som har balkong (%) 52 56 64 54 57 Balkong vetter mot (%): Järnväg och större gata/trafikled 3 6 23 37 14 Enbart järnväg 3 6 12 29 10 Enbart större gata/trafikled 1 8 13 11 8 Övrigt 3) 93 81 52 24 68 Andel som har uteplats (%) 89 93 82 80 88 Uteplats vetter mot (%): Järnväg och större gata/trafikled 2 5 19 20 9 Enbart järnväg 1 5 10 24 8 Enbart större gata/trafikled 1 5 8 4 4 Övrigt 3) 97 85 64 52 79 1) Friliggande hus, gård, villa, radhus, kedjehus 2) Bostadens uppgivna typ av fönster. Svaren är givna med alla typer av fönster som förekommer i bostaden. 3) Övrigt står för mindre gata, gård, trädgård, vatten, grönområde eller annat.

APPENDIX 8A Störning av olika olägenhetskällor Andel (%) ganska, mycket och oerhört mycket störda: Summerad bullernivå från tåg- och vägtrafik L Aeq,24h, tot 48-52 db 53-57 db 58-62 db 63-72 db Totalt n= 452 n= 726 n= 530 n= 245 n=1953 Buller från industrier 1 0 1 0 1 Buller från skjutbanor 0 0 0 0 0 Lukt från industrier/verksamheter 0 1 1 0 1 Förorening från vedeldning 2 5 2 3 3 Avgaser från vägtrafik 2 6 15 21 9 Vibrationer från vägtrafik 3 6 23 28 12 Vibrationer från tåg (obs! spontant angivet under: annat) 0 1 1 4 1 Ljud/buller från ventilation/fläktar 4 4 7 5 5 Ljud/buller från installationer (ex. hiss, vatten/avlopp, tvättstuga) 3 3 5 1 3 Ljud från grannar 6 4 6 5 5 Annat 1) 2 4 5 4 4 Buller från flygtrafik 18 17 13 11 16 Buller från tåg 15 26 42 67 33 Buller från vägtrafik 12 22 43 53 29 1) Exempel på olägenheter angivna under annat är: hundar, mopeder, motorcyklar, restauranger, lukt.

APPENDIX 8B Störning av tågbuller respektive vägtrafikbuller och tillgång till tysta rum respektive tyst plats utomhus Bullernivåer från tåg L Aeq,24h Andel (%) ganska, mycket, 45-50 db 51-55 db 56-60 db oerhört mycket störda n= 925 n= 507 n= 331 61-70 db n= 190 Ej tillgång till tysta rum inomhus 23 50 66 73 Tillgång till tysta rum inomhus 9 23 46 55 Ej tillgång till tyst plats utomhus 18 43 62 71 Tillgång till tyst plats utomhus 3 9 29 27 Andel (%) ganska, mycket, oerhört mycket störda 45-50 db n=762 Bullernivåer från vägtrafik L Aeq,24h 51-55 db 56-60 db n= 590 n= 434 61-70 db n= 167 Ej tillgång till tysta rum inomhus 19 29 60 70 Tillgång till tysta rum inomhus 9 16 30 51 Ej tillgång till tyst plats utomhus 17 32 53 66 Tillgång till tyst plats utomhus 2 5 14 23

APPENDIX 9A Påverkan på olika aktiviteter av buller från vägtrafik respektive tåg Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från vägtrafik, L Aeq,24h 45-50 db n=762 51-55 db n =590 56-60 db n = 434 61-70 db n =167 Totalt n=1953 Andel (%) med summamåttet >3: Samtal försvåras 4 9 18 23 10 Telefonsamtal försvåras 2 6 14 13 7 Lyssna på radio/tv försvåras 4 8 16 22 9 Koncentrationen försvåras 6 8 17 20 10 Vila/avkoppling försvåras 9 17 31 32 18 Svårt att somna 7 12 26 28 15 Väcks 7 12 30 29 16 Sämre sömnkvalitet 9 14 28 32 16 Sovrumsfönster ej öppet som Du vill 15 23 49 59 29 Kan ej ha andra fönster öppna som Du vill 10 17 41 50 22 Samtal eller avkoppling försvåras på balkong eller uteplats vid bostaden 14 25 48 53 28 Använder ej balkong eller uteplats vid bostaden så ofta som Du skulle vilja 7 15 38 42 19 Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från tåg, L Aeq,24h 45-50 db n=925 51-55 db n=507 56-60 db n= 331 61-72 db n=190 Totalt n=1953 Andel (%) med summamåttet >3: Samtal försvåras 4 15 38 51 17 Telefonsamtal försvåras 3 9 28 40 12 Lyssna på radio/tv försvåras 3 12 35 49 14 Koncentrationen försvåras 3 11 25 32 11 Vila/avkoppling försvåras 8 19 40 46 19 Svårt att somna 7 17 30 40 16 Väcks 7 19 32 40 18 Sämre sömnkvalitet 7 19 33 43 18 Sovrumsfönster ej öppet som Du vill 11 30 48 59 27 Kan ej ha andra fönster öppna som Du vill 8 21 42 56 22 Samtal eller avkoppling försvåras på balkong eller uteplats vid bostaden 10 32 62 69 30 Använder ej balkong eller uteplats vid bostaden så ofta som Du skulle vilja 5 19 39 50 19

APPENDIX 9B Påverkan på olika aktiviteter i relation till vägtrafikbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från vägtrafik, L Aeq,24h. 45-50 db 51-55 db n=762 n =590 56-60 db n = 434 61-70 db n =167 Andel (%) med summamåttet >3: Aktiviteter inomhus Samtal försvåras Tillgång till tysta rum 1 5 10 18 Saknar tysta rum 7 14 24 26 Telefonsamtal försvåras Tillgång till tysta rum 0 2 4 6 Saknar tysta rum 4 9 20 17 Lyssna på radio/tv försvåras Tillgång till tysta rum 0 4 9 14 Saknar tysta rum 7 12 22 27 Koncentrationen försvåras Tillgång till tysta rum 3 3 8 11 Saknar tysta rum 8 14 24 26 Vila/avkoppling försvåras Tillgång till tysta rum 6 8 14 18 Saknar tysta rum 14 27 43 41 Aktiviteter utomhus: Samtal eller avkoppling försvåras på balkong eller uteplats vid bostaden Vetter mot tystare sida 11 17 36 35 Vetter mot trafikled, järnväg eller båda 32 49 63 72 Använder ej balkong eller uteplats vid bostaden så ofta som Du skulle vilja Vetter mot tystare sida 4 8 23 18 Vetter mot trafikled, järnväg eller båda 20 35 53 66 Påverkan på sömn och bullernivå från vägtrafik L Aeq, 22-06 40-45dB 46-50 db 51-55 db n=762 n=590 n=434 56-60 db n=134 61-65 db n=33 Andel (%) med summamåttet >3: Svårt att somna Tillgång till tyst sovrum 2 2 2 6 20 Saknar tyst sovrum 10 18 34 31 43 Väcks Tillgång till tyst sovrum 2 1 5 6 20 Saknar tyst sovrum 11 18 37 33 43 Sämre sömnkvalitet Tillgång till tyst sovrum 2 2 3 6 20 Saknar tyst sovrum 13 20 36 35 50 Kan ej ha sovrumsfönster öppet som Du vill Tillgång till tyst sovrum 9 8 26 27 60 Saknar tyst sovrum 19 32 56 62 82

APPENDIX 9C Påverkan på olika aktiviteter i relation till tågbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från tåg, L Aeq,24h. 45-50 db 51-55 db n=925 n =507 56-60 db n = 331 61-72 db n =190 Andel (%) med summamåttet >3: Aktiviteter inomhus: Samtal försvåras Tillgång till tysta rum 2 5 23 46 Saknar tysta rum 7 23 48 52 Telefonsamtal försvåras Tillgång till tysta rum 1 3 12 36 Saknar tysta rum 5 14 40 41 Lyssna på radio/tv försvåras Tillgång till tysta rum 1 4 19 44 Saknar tysta rum 5 18 46 51 Koncentrationen försvåras Tillgång till tysta rum 1 3 14 13 Saknar tysta rum 7 19 33 37 Vila/avkoppling försvåras Tillgång till tysta rum 4 7 29 28 Saknar tysta rum 13 30 47 51 Kan ej ha andra fönster öppna som Du vill Tillgång till tysta rum 5 11 32 49 Saknar tysta rum 12 29 50 57 Aktiviteter utomhus: Samtal eller avkoppling försvåras på balkong eller uteplats vid bostaden Tillgång till tyst plats utomhus 3 8 33 45 Saknar tyst plats utomhus 12 37 66 71 Använder ej balkong eller uteplats vid bostaden så ofta som Du skulle vilja Tillgång till tyst plats utomhus 1 4 15 27 Saknar tyst plats utomhus 7 22 42 52 Påverkan på sömn och bullernivå från tåg L Aeq, 22-06 46-50 db 51-55 db 56-60 db n=752 n=622 n=355 61-65 db n=165 66-73 db n=59 Andel (%) med summamåttet >3: Svårt att somna Tillgång till tyst sovrum 2 2 7 11 - Saknar tyst sovrum 10 21 36 39 38 Väcks Tillgång till tyst sovrum 2 3 9 6 - Saknar tyst sovrum 11 22 36 41 44 Sämre sömnkvalitet Tillgång till tyst sovrum 3 3 11 11 - Saknar tyst sovrum 11 22 36 44 46 Kan ej ha sovrumsfönster öppet som Du vill Tillgång till tyst sovrum 5 11 21 33 - Saknar tyst sovrum 17 32 51 62 63

APPENDIX 10 Sömn i relation till bullerexponering nattetid från tåg respektive vägtrafik 46-50 db n=752 Bullernivå nattetid från tåg L Aeq,22-06 51-55 db 56-60 db 61-65 db n=622 n=355 n=165 66-73 db n=59 Sömnvariabler: Svårt att somna: Någon gång/vecka, nästan varje natt (%) 22 25 24 27 24 Vakna på natten: Någon gång/vecka, varje natt (%) Medelvärde Sd Sömnkvalitet Mkt dåligt- inte särskilt bra (%) Medelvärde *) Sd Trötthet på morgonen: Trött och mycket trött (%) Medelvärde # ) Sd 54 2,11 1,17 16 4,08 0,81 21 3,31 0,98 57 2,06 1,12 17 4,04 0,80 20 3,27 0,98 54 2,17 1,29 20 3,94 0,79 28 3,06 1,03 56 2,33 1,45 20 3,95 0,77 24 3,07 1,00 56 2,50 1,19 25 3,93 0,85 29 2,95 0,96 Sällan/aldrig öppet fönster,(%) 13 20 20 27 32 Undvika buller (%) 8 16 22 26 32 Undvika avgaser (%) 2 4 8 7 5 *) Högt medelvärde innebär bättre sömnkvalitet. # ) Lågt medelvärde innebär högre grad av trötthet. Bullernivå nattetid från vägtrafik L Aeq,22-06 40-45 db 46-50 db 51-55 db 56-60 db n=762 n=590 n=434 n=134 61-65 db n=33 Sömnvariabler: Svårt att somna: Någon gång/vecka, nästan varje natt (%) 21 24 27 29 24 Vakna på natten: Någon gång/vecka, varje natt (%) Medelvärde Sd Sömnkvalitet Mkt dåligt- inte särskilt bra (%) Medelvärde *) Sd Trötthet på morgonen: Trött och mycket trött (%) Medelvärde # ) Sd 51 2,11 1,12 17 4,07 0,80 21 3,25 0,98 56 2,08 1,19 18 4,04 0,81 22 3,21 1,00 61 2,21 1,25 18 3,97 0,79 24 3,19 0,99 58 2,29 1,27 20 3,94 0,85 26 3,16 1,02 39 2,00 0,82 24 3,88 0,70 18 3,21 0,99 Sällan/aldrig öppet fönster,(%) 12 19 26 23 33 Undvika buller (%) 6 15 28 23 46 Undvika avgaser (%) 1 3 9 11 12 *) Högt medelvärde innebär bättre sömnkvalitet. # ) Lågt medelvärde innebär högre grad av trötthet.

APPENDIX 11A Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från vägtrafik 45-50 db n= 762 Buller från vägtrafik, L Aeq,24h 51-55 db 56-60 db n= 590 n= 434 61-70 db n= 167 Totalt n=1953 Andel (%) som angett symtom någon/ några gånger per vecka eller varje dag: Mycket trött 40 40 43 47 41 Obehagskänslor i magen 14 12 17 19 14 Ledsen och nedstämd 13 14 14 20 14 Osällskaplig och föredrar att vara ifred 13 16 17 22 16 Irriterad och vresig 16 18 19 20 18 Stressad 31 31 33 32 32 Andel symtom (%) 60 50 40 30 20 10 45-50 51-55 56-60 61-70 0 Mycket trött Allmänna obehagskänslor i magen Ledsen och nedstämd Osällskaplig och föredrar att vara ifred Irriterad och vresig Stressad

APPENDIX 11B Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från tåg Andel (%) som angett symtom någon/ några gånger per vecka eller varje dag: Buller från tåg, L Aeq,24h 45-50 db n= 925 51-55 db n=507 56-60 db n= 331 61-72 db n= 190 Totalt n=1953 Mycket trött 40 38 44 52 41 Obehagskänslor i magen 14 13 15 20 14 Ledsen och nedstämd 14 14 14 14 14 Osällskaplig och föredrar att vara ifred 13 17 18 21 16 Irriterad och vresig 15 18 21 26 18 Stressad 30 32 35 37 32 60 Andel symtom (%) 50 40 30 20 10 45-50 51-55 56-60 61-72 0 Mycket trött Allmänna obehagskänslor i magen Ledsen och nedstämd Osällskaplig och föredrar att vara ifred Irriterad och vresig Stressad

APPENDIX 12 Indikatorer och metoder för uppföljning av buller som miljöhälsoproblem Förslag och synpunkter Flera myndigheter (Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut) har det övergripande ansvaret att på nationell nivå bevaka och följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem. Därutöver föreskriver EU-direktivet om omgivningsbuller [1, 2] att medlemsländerna i en första etapp, senast den 30 juni 2007, redovisar bullerproblemets omfattning (vägtrafik, tåg, flyg och industrier) för tätbebyggelse (med mer än 250 000 invånare) samt för större vägar (med mer än 16 450 fordon per dygn), större järnvägslinjer (med mer än 164 tåg per dygn) och större flygplatser. Redovisningen skall göras i form av (i) strategiska bullerkartor och (ii) handlingsplaner samt (iii) information tillgänglig för allmänheten. Kommuner med mer än 100 000 invånare skall senast den 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och utarbetat strategiska bullerkartor som avser år 2011. I EU-direktivet [1] artikel 6.1 anges att buller skall beskrivas med måtten L den respektive L night. I artikel 6.3 samt i bilaga III anges att (iv) skadliga effekter av buller får bedömas med hjälp av de doseffekt-samband som avses i bilaga III (störning och sömnstörning). För att bättre samordna och effektivisera resurser samt reducera kostnader framstår det som angeläget att ta fram en gemensam metod att mäta, rapportera och att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem. Indikatorer för buller Den enda indikator för buller som finns för närvarande är antal personer som är utsatta för buller över gällande riktvärden (Indikator 1), dvs. den uppföljning som Naturvårdsverket gör av vägtrafikbuller inom ramen för miljöövervakningsprogrammet. Enligt EU-direktivet för omgivningsbuller [1], bilaga VI, skall uppgifter till kommissionen innehålla redovisning av antal människor som utsätts för buller från vägtrafik, tåg, flyg och industrier för olika bullerintervall för L den respektive L night. Därutöver kan uppgifter redovisas om särskild isolering mot bullret ifråga företagits respektive om det finns en tyst fasad. Indikator 1: Antal personer som är exponerade för buller (utomhus vid mest exponerad fasad). Enligt EU-direktivet: L den; 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, >75 db respektive L night; 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, >70 db. Enligt svenska riktvärden antagna av riksdagen: L Aeq,24h; 55-59, 60-64, >65 db respektive L Amax >70 db. Förslag därutöver: L night 45-49 db Kommentarer: Enligt EU-direktivets krav skall antal personer utsatta för buller enligt ovan redovisas. De riktvärden för buller från vägtrafik, tåg och flyg som antogs av riksdagen 1997 [3] är uttryckta som L Aeq,24h - respektive L Amax - värden. De kartläggningar som genomförts i Sverige av antal exponerade personer inom ramen för miljöövervakningsprogrammet har angetts i L Aeq,24h. Även i kartläggningar av bullrets effekter har bullerexponeringsdosen angivits i L Aeq,24h i dos-effekt samband. Det är därför en fördel att Sverige tillsvidare (åtminstone till dess att sambanden mellan de olika måtten klarlagts) behåller de nuvarande måtten parallellt med de mått som EU-direktivet kräver. Indikatorn har rekommenderats av WHO [4] som en indikator för bullerexponering som direkt kan implementeras. L night behöver även anges för lägre nivåer än vad som föreslås i EU-direktivet [1]. De

riktlinjer som WHO [5] anger för att skydda mot uppkomst av störning och sömnstörningar (vid sovrumsfönster öppet på glänt) från buller är strängare, L Aeq,16h 50-55 db (störning) respektive L Aeq,8h 45 db (sömnstörning), än de lägsta bullerintervall som föreslås kartläggas enligt EU-direktivet. L night behöver därför anges även för ett lägre intervall på 45-49 db. Nya hälsorelaterade bullerindikatorer Det finns ett stort behov av nya kompletterande hälsorelaterade indikatorer för buller som mäter de viktigaste (mest kritiska) hälsoeffekterna av bullerkällan ifråga och som har tillräcklig precision för att kunna användas vid uppföljning av miljömål och vid uppföljning av förändringar i bullerexponering efter genomförande av olika åtgärder. Vidare finns ett behov att utveckla metoder för att koppla människors upplevda effekter av buller till den bullernivå de är utsatta för (koppling till indikator 1). Baserat på resultat från studien av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun [6], erfarenheter från tidigare socio-akustiska undersökningar av effekter av vägtrafikbuller bl.a. inom ramen för forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa [7, 8, 9] och undersökningar av effekter av exponering för buller och vibrationer från tåg [10, 11], EU-direktivet för omgivningsbuller [1] samt WHO:s rekommendationer [4] föreslås indikatorerna 2-8 för att mäta hälsoeffekter av buller hos befolkningen. Indikator 2: Indikator 3: Indikator 4: Indikator 5: Indikator 6: Indikator 7: Indikator 8: Störning av buller Sömnstörning av buller Påverkan av buller på aktiviteter inomhus: (a) vila/avkoppling, (b) samtal och (c) möjlighet att ha sovrumsfönster öppet Påverkan av buller på aktiviteter utomhus: (a) utevistelse, (b) vila/avkoppling och (c) samtal Störning av buller inomhus med stängt fönster Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik.

Frågeformulering och motivering till indikatorer Indikator 2: Störning av buller Frågeformulering: Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma, Hur mycket störs eller besväras Du av: Störs Störs inte Störs Störs Störs inte särskilt ganska mycket 4 oerhört alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5 Buller från vägtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Buller från tågtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Buller från flygtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] *) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod. [Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5] Motivering: Indikator 2 är huvudindikator för mätning av effekter av buller. Formuleringen av störningsfrågorna har utarbetats och antagits i koncensus av internationellt verksamma forskare inom området effekter av buller i syfte att tillförsäkra förbättrade möjligheter att jämföra resultat från olika internationella socio-akustiska undersökningar. Frågans utformning har fastställts av ISO [12]. Frågan mäter allmän störning och särskiljer inte om man har fönstret öppet eller stängt. Erfarenheten är att människor ger en genomsnittlig bedömning av sin störning, dvs. störning hemma ges något högre värde än störning med stängt fönster och något lägre värde än störning med öppet fönster. Indikator 2 har rekommenderats av WHO [4] som en indikator för bullereffekter som kan behöva utvecklas ytterligare. Indikator 3: Sömnstörning av buller Frågeformulering: Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma i Din bostad Hur mycket anser Du att buller från vägtrafik (samma frågor för tåg- resp. flygbuller) stör eller försvårar din sömn? Störs Störs inte Störs Störs Störs Medför buller från vägtrafik inte särskilt ganska mycket 4 oerhört att: alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5 a) Du har svårt att somna [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] b) Du väcks [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] c) Du får sämre sömnkvalitet [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] *) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod. [Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5] Motivering: Indikator 3 mäter störning av sömnen för olika trafikslag. Erfarenheter från svenska såväl som internationella undersökningar visar att sömnstörningar är särskilt frekventa vid exponering för

vägtrafikbuller. Det finns ett starkt samband mellan generell störning (indikator 2) och sömnstörningar. Även WHO [4] föreslår utveckling av en indikator för mätning av grad av sömnstörning med separata frågor för olika trafikslag. Indikator 4: Påverkan av buller på aktiviteter inomhus Frågeformulering: Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig inomhus hemma i Din bostad - Anser Du att buller från vägtrafik, tåg eller flyg stör eller försvårar nedan uppräknade aktiviteter? Nej, Inte särskilt Ganska Mycket 4 Oerhört inte alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5 a) Vila och avkoppling [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] försvåras b) Samtal försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] c) Att ha sovrumsfönstret [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] öppet försvåras *) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod. [Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5] Motivering: Indikator 4 mäter några av de mest kritiska effekterna av buller från olika trafikslag. Erfarenheter från svenska såväl som internationella undersökningar visar att samtalsstörningar är de mest kritiska effekterna vid exponering för tågbuller och flygbuller medan störning av vila/avkoppling (och sömn) är mera frekventa vid exponering för vägtrafikbuller. Att kunna sova med sovrumsfönster öppet på glänt är väsentligt för en majoritet av befolkningen och det finns ett starkt dos-respons-samband mellan bullernivå och störning på grund av att inte kunna ha fönster öppet, särskilt gäller detta för vägtrafikbuller. Eftersom det är önskvärt att begränsa antalet indikatorer mäter indikator 4 störning av aktiviteter av buller från vägtrafik tåg och flyg i en enda fråga i stället för att upprepa frågorna för varje trafikslag.

Indikator 5: Påverkan av buller på aktiviteter utomhus Frågeformulering: Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma utanför Din bostad på balkong eller uteplats - Anser Du att buller från vägtrafik, tåg eller flyg stör eller försvårar nedan uppräknade aktiviteter? Nej, Inte särskilt Ganska Mycket 4 Oerhört inte alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5 a) Utevistelse försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] b) Vila och avkoppling [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] försvåras c) Samtal försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] *) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod. [Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5] Motivering: Indikator 5 mäter de mest kritiska effekterna av buller från olika trafikslag då man befinner sig utomhus vid sin bostad. Erfarenheter från svenska undersökningar visar att samtalsstörningar är de mest kritiska effekterna vid exponering för flygbuller och tågbuller medan störning av vila/avkoppling är mera frekventa vid exponering för vägtrafikbuller. Denna indikator kan även mäta förändringar i effekter av buller efter åtgärder utomhus i form av bullerskärmar Dessa påverkar främst de första, och i vissa fall de andra våningsplanen i bostadshus och kan därför inte följas upp med mätning av störning hemma (Indikator 2, 3 och 4) eller störning inomhus med stängt fönster (Indikator 6). Indikator 6: Störning av buller inomhus med stängt fönster Frågeformulering: Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig inomhus med stängt fönster hemma - Hur mycket störs eller besväras Du av: Störs Störs inte Störs Störs Störs inte särskilt ganska mycket 4 oerhört alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5 Buller från vägtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Buller från tågtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] Buller från flygtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] *) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod. [Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5] Motivering: Indikator 6 mäter störning inomhus med stängda fönster. Indikatorn avser att på ett säkrare sätt kunna mäta och fånga upp effekter av fönsteråtgärder än Indikator 2 (störning hemma). EU-direktivet

[1] (bilaga III, bedömningsmetoder för hälsoeffekter) anger att De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla bostäder med särskild bullerisolering enligt definitionen i bilaga VI. Indikator 7: Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden Frågeformulering: a) Har Du tillgång till något tyst rum i bostaden där Du inte märker buller från väg-, tåg- eller flygtrafik även om du har fönstret öppet på glänt? [ ] Nej 0 [ ] Ja 1 b) Har Du tillgång till någon tyst plats utomhus i anslutning till bostaden där Du inte märker buller från väg-, tåg- eller flygtrafik? [ ] Nej 0 [ ] Ja 1 Motivering: Indikator 7 mäter inte direkt hälsoeffekter av buller men aktuell forskning [7, 8, 9] har visat att tillgång till tysta rum och tyst sida utanför bostaden har stor betydelse för i vilken grad människor upplever störning av buller (om det finns tillgång till en tyst sida av bostaden är mellan 10 och 20 procentenheter färre störda av vägtrafikbuller beroende på ljudnivån utomhus vid mest exponerad sida). Indikatorn ger viss information om personerna är exponerade för buller från något trafikslag och om de i eller utanför bostaden har tillgång till tyst miljö. EU-direktivet [1] (bilaga III, bedömningsmetoder för hälsoeffekter) anger att De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla Bostäder med tyst fasad enligt definitionen i bilaga VI. Indikator 8: Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik. Motivering: Denna indikator har använts i bl.a. Tyskland och Nederländerna. Ett problem är att det fortfarande råder osäkerhet om hur förhållandet mellan exponering för vägtrafikbuller och risk för hjärtkärlsjukdom ser ut. Trots denna osäkerhet har en expertgrupp inom WHO [4] föreslagit att indikatorn används och att beräkningarna grundas på de dos-respons-samband som publicerats i översiktsartiklar från senare år [13] och som har stöd även i senare undersökningar [14]. Beräkningen kan göras med relativt grova metoder. Man behöver en skattning av andelen av befolkningen som exponeras för olika nivåer av vägtrafikbuller samt befolkningens ålderssammansättning och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Med hjälp av publicerade skattningar av överrisken i olika intervall för vägtrafikbuller beräknas sedan antalet förtida dödsfall till följd av vägtrafikbuller för respektive bullerintervall. Dessa summeras till ett sammanlagt antal extra förtida dödsfall i befolkningen. Då beräkningarna är behäftade med en osäkerhet bör även ett osäkerhetsintervall ges för antalet dödsfall.

Uppföljning av buller som miljöhälsoproblem Det finns ett stort behov att samordna arbetet med uppföljning av miljömålet God Bebyggd Miljö, delmål buller [15, 16]. Miljömålet har följande lydelse: Delmål år 2010 Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden 1) som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998. Generationsmål år 2020 Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. 1) Riktvärden för buller i boendemiljö (Riksdagen, 1997) Inomhus: L Aeq 30 db, L Amax 45 db nattetid Utomhus: L Aeq 55 db (vid fasad), L Amax 70 db (vid uteplats i anslutning till bostad) Boverket har tilldelats ansvaret för uppföljning av miljömålet God Bebyggd Miljö. Boverket har föreslagit [17] att formuleringen av delmålet bör ses över med motiveringen att det idag finns ny kunskap och pågående forskning [9] om vad som är god och hälsofrämjande ljudmiljö. Delmålet om trafikbuller med sikte på generationsmålet bör, enligt Boverket [17], formuleras så att det beskriver (i) såväl människors exponering som upplevelse av trafikbuller, (ii) i vilken utsträckning kommunerna arbetar med att förbättra trafikbullersituationen, samt (iii) tillgången till relativt tysta områden nära där människor bor. Utöver Boverket har flera andra myndigheter och verk uppdrag att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem (Naturvårdsverket och Socialstyrelsen samt Vägverket, Banverket och Luftfartsverket). I Länsstyrelsernas regionala miljöövervakning ingår även ansvar för hälsorelaterad miljöövervakning. Vägverket, Banverket och Luftfartsverket arbetar med åtgärdsprogram mot buller (Etapp 1 respektive Etapp 2) och rapporterar årligen om åtgärder som genomförts till Regeringen såväl som till Boverket och Naturvårdsverket. För Vägverkets del sker rapportering om bullerexponering både för statlig infrastruktur och kommunala vägar. Trafikverkens rapportering omfattar antal personer som är utsatta för olika bullernivåer (Indikator 1). Naturvårdsverket skall för år 2006, och därefter vart 5:e år rapportera till EU kommissionen enligt de krav som specificeras i EU-direktivet, dvs. antalet personer exponerade för bullernivåer uttryckta i L den och L night. En samordnad uppföljning av buller som miljöhälsoproblem baserad på indikatorer, såväl för exponering (indikator 1) som för hälsopåverkan (indikator 2-8), som föreslagits här berör således flera myndigheter och bör därigenom kunna ge stora samordningsvinster.

Metodik för uppföljning av miljömål och hälsopåverkan av buller några generella synpunkter Tillförlitliga metoder för att följa upp delmålet för buller i termer av antal utsatta för buller över riktvärdet i bostäder 2010 jämfört med 1998, finns inte idag men behöver utvecklas tillsammans med trafikverken och övriga berörda myndigheter. De metoder som finns bygger på mätning eller beräkning av antalet exponerade för trafikbuller utomhus över de riktvärden som riksdagen antagit. Boverket har tagit initiativ till att pröva hur ett miljömål formulerat i termer av hälsopåverkan av buller skulle kunna mätas. På uppdrag av Boverket testade SCB år 2003 en metod att statistiskt undersöka hur stor andel av befolkningen i Sverige som upplever sig störda av buller från olika trafikslag [18] Undersökningsresultaten i SCB:s rapport [18] ger bl.a. information om hur många som upplever störning av buller. Flera myndigheter såväl som ledande forskare inom området har bedömt metoden, med vissa mindre justeringar, som användbar. Det råder dock enighet om att fler personer bör intervjuas än de 2 000 som ingick i undersökningen. SCB:s egen beräkning [18] är att det inte är möjligt att mäta en 5 procentig förändring av andelen personer som är störda av buller med ett urval på 2 000 personer. Felmarginalen är 2 procentenheter vilket utgör ca 10 % av de bullerstörda. Detta innebär att den minskning om 5 procent som delmålet syftar till skulle ligga inom felmarginalen. SCB:s bedömning är att ca 10 000 personer skulle behöva ingå i undersökningen, vid ett tillfälle, alternativt att ca 2 000 personer undersöks årligen. Resultaten från SCB:s studie [18] ger ingen information om hur många som är utsatta för buller i bostäder över de riktvärden som riksdagen beslutat om (L Aeq,24h 30 db och L Amax 45 db inomhus i bostäder) enligt miljömålsformuleringen. För att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem (och för att följa upp miljömålet) är det nödvändigt att kunna koppla bullerexponeringsnivå från olika trafikslag (Indikator 1) till hälsopåverkan av buller (Indikator 2 8). Enligt SCB är det möjligt att koordinatsätta de personer som ingår i en sådan undersökning för att få en uppfattning om vilken bullerexponering de är utsatta för. Detta förutsätter dock att bullerexponeringen är kartlagd (beräknad eller uppmätt). I Norge följs utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem med ett s.k. stöjplageindex där man utgår ifrån kända samband mellan exponering och påverkan av buller istället för, att som hittills i Sverige, enbart följa utvecklingen av antal personer som är utsatta för buller enligt miljömålsformuleringen. Det finns fördelar med denna metod eftersom den ger en mera fullständig bild av buller som miljöhälsoproblem. Liknande metoder skulle kunna utvecklas för Sveriges del under förutsättning att miljömålet, som nu är uttryckt i andel som är utsatta för buller, kompletteras med mål för hälsopåverkan av buller (t.ex. störning eller sömnstörning av buller) [19]. EU-direktivet [1] kräver i ett första skede, att tätorter med, en befolkning över 250 000 personer rapporterar om antal bullerutsatta personer. Detta ställer krav på nya undersökningar i dessa tätorter. Boverket har föreslagit att bullerkartering och handlingsplaner för svenska förhållanden bör tas fram för tätorter med mer än 50 000 invånare [17]. I flera fall har omfattande och noggranna kartläggningar av såväl bullerexponering som upplevd störning och annan hälsopåverkan av buller genomförts, t.ex. inom ramen för forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa (Stockholm och Göteborg) [7, 8, 9] samt studien i Lerum där stora delar av befolkningen är utsatt för buller från vägtrafik, tåg och i mera begränsad omfattning, buller från flyg. En studie liknande den i Lerums kommun planeras nu att genomföras i Malmö under ledning av Maria Albin, Lunds universitet. Uppföljningsstudier i dessa områden vart 5:e år skulle kunna utgöra ett värdefullt komplement till undersökningar enligt SCBmetoden. Fördelen med studierna i Lerum (och Malmö) är att bullerexponeringen är kartlagd med god säkerhet och förändringar i bullerexponering kan följas genom kännedom om de åtgärder mot buller som genomförts samt trafikräkningar på representativa vägar, gator och järnvägar. För att möjliggöra samordning av de olika myndigheternas uppföljning av miljömålet behövs ett nytt basår som bör vara 2006 för att stämma i tiden med Naturvårdsverkets redovisning av EG-direktivet om omgivningsbuller.

Referenser [1] Direktiv 2002/49/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller. [2] Förordning om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 utfärdad 2004-07-01. [3] Infrastrukturinriktning för framtida transporter, prop 1996/97:53, antagen av riksdagen den 20 mars 1997. http://www.riksdagen.se [4] WHO Technical meeting on noise and health indicators, Bonn 7 9 July 2004. [5] Berglund B, Lindvall T, Schwela D and Goh K T. (2000) Guidelines for community noise. World Health Organization. Genève. http://www.who.int/publications/en/. [6] Öhrström E, Barregård L, Skånberg A, Svensson H, Ängerheim P, Holmes M och Bonde E. Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) och Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Rapport maj 2005. [7] Öhrström E and Skånberg A. (2004) Annoyance and activity disturbances caused by road traffic noise field studies on the influence of access to quietness. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prag, Czech Republic, August 22-25. (Finns tillgänglig på CD - Kontakta författarna, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet). [8] Öhrström E and Skånberg A. (2004) Sleep disturbance from road traffic noise field studies on the influence of access to quietness. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prague, Czech Republic, August 22-25. (Finns tillgänglig på CD - Kontakta författarna, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet). [9] Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. www.soundscape.nu. [10] Öhrström E och Skånberg A. (1995) Effekter av exponering för buller och vibrationer från tågtrafik Undersökningar i 15 tätorter. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, Rapport 1/95. [11] Öhrström E and Skånberg A-B. (1996) A field survey on effects of exposure to noise and vibrations from railway traffic. Part I: Annoyance and activity disturbance effects. J Sound Vib 193, (1), pp 39-47. [12] ISO/TS15666, Technical Specification, first edition 2003-02-01 Acoustics Assessment of noise annoyance by means of social and socio-acoustic surveys. Reference number ISO/TS 15666:2003(E). [13] van Kempen EE, Kruize H, Boshuizen HC, Ameling CB, Staatsen BA and de Hollander AE. (2002) The association between noise exposure and blood pressure and ischemic heart disease: a meta-analysis. Environ Health Perspect. Mar; 110 (3):307-17. [14] Babisch W, Beule B, Schust M, Kersten N and Ising H. (2005)Traffic noise and risk of myocardial infarction. Epidemiology. Jan;16 (1):33-40. [15] Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige, prop. 1997/98:145, 7 maj 1998. [16] Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2000/01:130, 26 april 2001. [17] Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö Boverket, Rapport oktober 2003.

[18] Statistiska Centralbyrån. Resultat av bullerundersökningen En studie utförd på uppdrag av Boverket. Jörgen Fagerlund, Statistiska centralbyrån, december 2003. [19] Kihlman T, Öhrström E and Berglund B. (2004) Monitoring the long-term development of the community noise situation. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prague, Czech Republic, August 22-25. (available on CD).