SVERIGES BYGGINDUSTRIER TRESTAD

SVERIGES BYGGINDUSTRIER TRESTAD SAMMANFATTNING REGIONAL TILLVÄXTANALYS FEBRUARI 2012 www.industrifakta.se info@industrifakta.se Järnvägsgatan 11 252 24 Helsingborg

2 INNEHÅLL Bakgrund och källor 1. Befolkningsutveckling och inflyttning 2. Bostadsförsörjning 3. Sysselsättning, arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt 4. Privata och offentliga lokaler 5. Utbildning och kompetensförsörjning 6. Infrastruktur 7. Attraktionskraft och tillväxtmöjligheter 8. Hotbilder och hinder för regionens utveckling mot 2015 BAKGRUND OCH KÄLLOR Syftet med Sveriges Byggindustriers tillväxtanalys, som gjorts av Industrifakta AB under januarifebruari 2012, är att ge en översiktlig bild av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, byggande och annan utveckling i Trestad i tidsperspektivet 2012-2020. Analysen har baserats på en kombination av följande källor: Statistiska data för befolkningsutveckling, sysselsättning och byggande från SCB, kommuner, länsorgan. Befolkningsprognoser och planerat bostadsbyggande från kommunerna. Statistiska data för byggande och bestånd av bostäder och lokaler från Industrifakta AB:s databaser. Publicerad information i form av offentliga rapporter/utredningar, dags- och fackpress mm från perioden 2008-2012. Ca 40 intervjuer med nyckelpersoner i Trestad och övriga Fyrbodal: Länsstyrelse Kommunalförbund Kommuner Näringslivsorgan Byggherrar Byggentreprenörer Fastighetsbolag Intervjuerna har genomförts per telefon under januari 2012.

3 BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH INFLYTTNING Jämfört med Västra Götalands län har Trestad haft en svagare befolkningsutveckling åren 2000-2010. Det är troligtvis Trollhättans svaga tillväxt mellan 2000-2005 i jämförelse med Västra Götaland som har hämmat utvecklingen i Trestad. Under åren 2000-2010 har Trestad haft en betydligt större befolkningsförändring jämfört med hela Fyrbodalregionen. Trestad har vuxit med ca 5 500 personer under perioden jämfört med Fyrbodal som endast har vuxit med ca 2 000 personer.. I Trestad svarar inflyttningsnettot för nästan hela befolkningstillväxten perioden 2000-2010. Det är endast i Trollhättan som befolkningen har vuxit genom ökad nativitet. I Trollhättan har den största inflyttningen och befolkningsförändringen skett under åren 2005-2010. En bakomliggande orsak till att Uddevalla och Vänersborg har haft en positiv befolkningsförändring är en förhållandvis stark inflyttning jämfört med kommunernas nativitet.. Ser man till prognosen förväntas Trollhättan att växa med 14 procent mot 2020 och beräknas ha motsvarande 40 procent av Trestads befolkningsmängd. Troligtvis kommer dock Trollhättans omställning av nuvarande industri att ha stor påverkan på den framtida befolkningsutvecklingen. Vänersborg har en betydligt ljusare framtidsprognos än hur befolkningsutvecklingen utvecklatst under perioden 2000-2010. Uddevalla bedöms få ungefär samma befolkningsutveckling som under åren 2000-2010.

4 BOSTADSFÖRSÖRJNING Byggs det enligt planerna under åren 2011-2020 i Trestad ser byggandet ut att hamna på en väl anpassad nivå för regionen. Dock kan man utläsa tydliga efterfrågemönster för de olika kommunerna. Det bör också påpekas att det normalt endast realiseras upp till 70-80 procent av planerna, vilket skulle innebära ett färdigställande under perioden på ca 0,4 lägenheter per invånare i Trestad. NYBYGGANDE RELATERAT TILL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I TRESTAD OCH ANGRÄNSANDE KOMMUNER 2000-2010 Region Bostadsbyggande, totalt antal färdigställda lgh Förändring av bostadsbeståndet, procent 2000-2005 Procent 2005-2010 Procent 2000-2010 Procent 2000-2005 2005-2010 2000-2010 Uddevalla 385 1,6 547 2,2 932 3,9 0,3 0,4 0,3 Vänersborg 140 0,8 151 0,9 291 1,7 0,4-1,6 1,1 Trollhättan 292 1,1 1 007 3,8 1 299 5,0 0,7 0,5 0,6 Trestad 817 1,2 1 705 2,5 2 522 3,8 0,4 0,5 0,5 Fyrbodal 2 128 1,6 3 000 2,2 5 128 3,9 3,3 2,2 2,6 Källa: SCB Antal nybyggda lägenheter per ny invånare NYBYGGANDE RELATERAT TILL BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR I TRESTAD OCH ANGRÄNSANDE KOMMUNER 2011-2020 Region 2011-2015 Procent 2016-2020 Procent 2011-2020 Procent 2011-2015 2016-2020 2011-2020 Uddevalla 1 285 5,1 1 285*** 4,9 2 570 10,3 0,9 0,7 0,8 Vänersborg 707 4,0 701** 3,8 1 408 8,0 1,8 1,8 1,3 Trollhättan 1 315* 5,0 1 315 4,7 2 630 9,9 0,5 0,3 0,3 Trestad 3 307 4,8 3 301 4,6 6 608 9,6 0,8 0,4 0,5 * Data finns till och med 2014, 2015 beräknat på genomsnittet 2011-2014 Bostadsbyggande, totalt antal planerade lgh Förändring av bostadsbeståndet, procent ** Data finns till och med 2016, 2017-2020 beräknat på genomsnittet 2011-2016 Källa: SCB ***Osäker data, endast projekt med klar eller påbörjad detaljplan inräknade, 2016-2020 beräknat på genomsnittet 2011-2015 Antal nybyggda lägenheter per ny invånare Trollhättan har en prognostiserad tillväxt av sin befolkning mot 2020 på 14 procent jämfört med 2011 och en ökning av bostadsbeståndet med 9,9 procent. Behoven av bostäder i Trollhättan kan dock förändras genom utvecklingen i samband med Saab. I Uddevalla kan man se betydande ökning av planerat bostadsbyggande, vilket ger möjlighet till en större inflyttning än för Trollhättan. I Vänersborg har man en betydligt mer optimistisk syn på sin befolkningsförändring under åren 2011-2020 jämfört hur det har sett ut 2000-2010. Man har även anpassat sin planerade bostadsproduktion och kommer med all sannolikhet att ha ett betydande bostadsöverskott om allt planerat byggande startar. Om den prognosticerade kraftiga ökningen av befolkningen i Trestad med mer än 12 000 personer 2011-2020 (2000-2010 ca 5 500) realiseras, skulle det behöva byggas i storleksordningen 6 000 nya bostäder under perioden. Detta kan jämföras med ca 2.5000 från 2000 till 2010, vilket indikerar att befolkningsprognoserna troligen inte är realistiska. Den ekonomiska utvecklingen i Trestad kommer troligen att bli svagare fram till 2015 än vad prognoser och bedömningar på riksnivå indikerar. Framför allt kan man förutse en väsentligt högre arbetslöshet i Trollhättan och Vänersborg. Detta innebär ändå att det kommer att finnas betydande osäkerhet på bostadsmarknaden under ett antal år, innan det kan börja ske en stabilisering.

5 SYSSELSÄTTNING, ARBETSMARKNAD OCH EKONOMISK TILLVÄXT Näringsstrukturen i Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan och Trestad avviker på flera områden från riksgenomsnitten. Industrin utgör t ex en större andel av sysselsättningen både i Trestad och framför allt i Trollhättan, vilket innebär att Trollhättan påverkats mer av den senaste konjunkturnedgången än många andra delar av landet. Det är i Uddevalla som den största förändringen av arbetskraft har skett under åren 2000-2010. Totalt har sysselsättningen ökat med 2 500 personer i Uddevalla under perioden. Det motsvarar en ökning med hela 12 procent. I Trollhättan har förändringen av antal sysselsatta varit mindre än 150 personer under motsvarande period. Det innebär att Uddevalla har närmat sig Trollhättan när det gäller totalt antal sysselsatta och år 2010 skiljer det bara 323 sysselsatta jämfört med en skillnad på 2 735 sysselsatta år 2000. Vänersborg är den kommun i Trestad som har haft sämst utveckling under åren 2000-2010. 2010 var antal sysselsatta 300 färre jämfört med år 2000 Den största negativa förändringen har skett mellan åren 2005-2010 då antal sysselsatta minskade med 3,4 procent. BRP i löpande priser har under åren 2001-2008 ökat med 10,1 procent i Trestad. Bakom ökningen ligger främst Uddevalla med en ökning på 51 procent, vilket har dominerat tillväxten under perioden. Även Vänersborgs ökning med 33,4 procent har påverkat Trestads BRP positivt. Betydligt sämre utveckling har Trollhättan haft med en negativ förändring på 16,7 procent under perioden. Främst är det under åren 2002 och 2008 som Trollhättan haft en svag utveckling. En trolig utveckling de kommande 3-5 åren är att BRP-utvecklingen i Trollhättan försvagas genom bortfallet av Saab innan det kan börja ske en återhämtning. I Uddevalla kan Volvo Pv:s nedläggning ge en viss negativ effekt, som dock delvis kan kompenseras av ökning inom detaljhandeln. Vänersborg påverkas mindre av Saab ur BRP-synpunkt, men påverkas däremot kraftigt när det gäller sysselsättning och därmed skatteintäkter. En rimlig bedömning bör vara att Trestad som helhet får en något lägre genomsnittlig ekonomisk tillväxt de kommande 5-7 åren än under perioden 2000-2008. Några närliggande större etableringar, utöver Ikeas nya varuhus i Uddevalla, som kan ta över personal från Saab och inom kort även från Volvo i Uddevalla förutses inte varken av kommunerna eller intervjuade nyckelpersoner. Vissa tror på utveckling av nya energi- och miljörelaterade verksamheter eller fortsatt tillväxt inom Volvo Aero, som ställt om sin verksamhet från militär till civil inriktning och tillhör de större arbetsgivarna i regionen. På kort och medellång sikt verkar det främst bli konsekvenser i form av utflyttning och ökad arbetspendling för de friställda inom fordonsindustrin. I ett längre tidsperspektiv verkar många bedömare vara relativt överens om att nedskärningarna inom fordonsindustrin inte kan kompenseras genom kortsiktiga åtgärder, utan att det snarare är fråga om mer tidskrävande strukturella förändringar inom näringslivet. Man jämför bl a med avvecklingen av Uddevallavarvet i mitten av 1980-talet, som ledde till en betydande omstrukturering av arbetsmarknaden i kommunen.

6 PRIVATA OCH OFFENTLIGA LOKALER Trollhättan visar det mest omfattande totala lokalbyggandet per invånare under perioden 2001-2010 framförallt när det gäller nybyggnad av privata lokaler. Trollhättans byggande av privata- och offentliga lokaler per invånare uppgick under perioden till nära 50 procent av hela Trestads nyproduktion av lokaler. Intressant är också att drygt 40 procent av allt lokalbyggande i Fyrbodal sker i Trestad. Som jämförelse är över 50 procent av Fyrbodals sysselsatta verksamma i Trestad. Ser man till totalt byggande av privata- och offentliga lokaler har Uddevalla och Vänersborg haft en liknande utveckling under 2001-2010, dock har Uddevalla byggt en större andel privata lokaler än Vänersborg. När det gäller offentliga lokaler är det en omvänd situation med väsentligt större byggvolym i Vänersborg. I Trestad är det Trollhättan som har den största volymen av privata lokalytor, det är även här den största nyproduktionen sker. De byggdes nästan dubbelt så mycket lokaler i Trollhättan jämfört med Uddevalla och närmare fem gånger mer än i Vänersborg under åren 2001-2010. Ser man den totala förändringen för Trestad har Vänersborg och Trollhättan haft en liknande nyproduktion under perioden med ökning av befintligt bestånd med 4,6 procent respektive 3,9 procent. Störst förändring av beståndet skedde i Uddevalla med 6,4 procent. I Trestad är det Trollhättan som har den största volymen av offentliga lokalytor. Till skillnad från privata lokaler har volymen av nyproducerade offentliga lokaler varit i det närmaste identisk i Uddevalla och Trollhättan under perioden. Dock har förändringen av befintligt bestånd varit ca 25 procent större i Vänersborg än i Trollhättan. Uddevalla har haft avsevärt svagare utveckling än Vänersborg och Trollhättan när det gäller både nyproduktion och förändring av befintligt bestånd. Drygt 20 procent av de offentliga lokalerna som byggs i Trestad har producerats i Uddevalla under perioden 2001-2010.

7 UTBILDNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under det kommande decenniet blir ökad rörlighet på stora delar av arbetsmarknaden allt viktigare för att klara kompetensförsörjningen. I december 2012 färdigställs utbyggnaden av E45 och dubbelspåret för järnvägen mellan Trollhättan och Göteborg. Förbättringen med förbindelsen mellan Göteborg och Trollhättan kommer att underlätta för arbetspendling åt båda hållen men dock främst in till Göteborg. För att få den inflyttning som krävs för att klara kompetensförsörjningen totalt sett är bostadsförsörjningen en kritisk faktor. Att kunna erbjuda attraktiva bostäder och boendemiljöer till rimliga kostnader kommer med stor säkerhet att bli ett mycket viktigt konkurrensmedel mellan landets regioner. För att minska behovet av arbetskraftsinflyttning är det också viktigt att försöka få de unga som genomgår utbildningar i regionen att stanna kvar. Högskolan Väst har över 11 000 studenter och erbjuder utbildningsprogram, påbyggnadsprogram och kurser på bred front inom data och IT, ekonomi och ledarskap, hälsa och vård, lärare och språk, media, människa och samhälle, samt teknik. Högskolan Väst har regeringens uppdrag att utveckla pedagogiken kring AIL (arbetsintegrerat lärande). Under det kommande decenniet kommer troligen den största utmaningen inom byggande, hantverksarbeten och tekniska installationer vara kompetensförsörjningen. Det finns stora investeringsbehov inom infrastuktur och bostadssektorn liksom relaterat till kommunikationer och energiförsörjning. Inom byggsektorn växer antal åldersavgångar snabbt både bland hantverkare och personal med ledningsfunktioner. Den senaste lågkonjunkturen dämpade tillfälligt rekryteringsproblematiken inom byggandet och tekniska installationer dock kommer det knappast att finnas någon större kompetensreserv inför nästa konjunkturuppgång. Även om både regeringen och arbetsmarknadens parter försöker stödja lärlingsutbildningen, finns det risk för att även denna påverkas av konjunkturnedgången och detta kan medföra att många ungdomar tvekar att välja byggsektorn som yrkesområde. Det finns också risk för att många av de kvinnor och yngre som kommit in i branschen de senaste åren försvinner, när tillfälliga personalnedskärningar genomförs enligt principen först in först ut. Industrifaktas studier visar att den mest påtagliga bristen på kompetens de kommande fem åren ändå inte kommer att finnas bland de kollektivanställda. Istället blir det företagsledning och vissa tjänstemän som projektledare, arbetsledare och tekniker som lämnar arbetsmarknaden. Enligt AMS beräkningar tillhör även civil- och byggnadsingenjörer de yrkesgrupper som har störst åldersavgångar fram till 2015. En annan sektor som allt snabbare förlorar kompetens genom åldersavgångar är kommunerna. Här försvinner många anställda inom plan- och byggnadsverksamhet och teknisk förvaltning, som kan bli svåra att ersätta i en tilltagande konkurrens med den privata sektorn. Förändring av energianvändning och storskalig förnyelse av det äldre bostadsbeståndet kommer i hög grad att påverka byggsektorns arbetsätt under den kommande femårsperioden. Detta innebär också att det växer fram nya kompetensbehov.

8 INFRASTRUKTUR Investeringar i infrastruktur, och inom samfärdsel, är ofta en god indikator när det gäller regioners långsiktiga tillväxtförutsättningar. I Trestad och Fyrbodal kommer detta att gälla i ännu högre grad än tidigare genom att omstruktureringen inom fordonsindustrin tvingar fram genomgripande förändringar på arbetsmarknaden. För att detta ska kunna ske måste rörligheten öka i hela regionen, vilket ställer stora krav på att de brister som idag finns inom infrastrukturen elimineras. Infrastrukturinvesteringarna i Fyrbodal har under den senaste tioårsperioden varit relativt starkt koncentrerade till den norra delen med Strömstad, Munkedal och Tanum. De stora investeringarna i dessa tre kommuner har bidragit till att lyfta investeringsvärdet per invånare till en nästan dubbelt så hög nivå som riksgenomsnittet, totalt 66 tkr jämfört med 36 tkr. Samtidigt framgår det att även investeringsvolymen i Trestad överstiger riksgenomsnittet med närmare 30 procent. Det finns även påtagliga skillnader mellan de tre kommunerna inom Trestad, men jämförelser på kommunnivå kan vara delvis missvisande genom att större väg- och järnvägsinvesteringar inte alltid kan avgränsas till enskilda kommuner. En jämförelse av de totala infrastrukturinvesteringarna under den aktuella perioden relaterat till befolkningens storlek visar att Trestad hade drygt 30 procent mindre investering per invånare, medan regionens andel av befolkningen i Fyrbodal var 53 procent. Fram till 2016 är det främst stadstrafik och tågtrafik som bedöms ha goda möjligheter att öka det kollektiva resandet. Under perioden väntas antalet tågresor inom Fyrbodal öka med ca 60 procent och störst ökning förutses inom stadstrafiken med omkring 1 miljon fler resor 2016 jämfört med 2011. Det är dock tågtrafiken som väntas få den största procentuella ökningen med mer än 50 procent. Sammantaget bedömer man att resandet ska öka från ca 12.4 till ca 14,5 miljoner resor per år 2016. Idag fördelar sig kollektivtrafikresandet i Fyrbodal på ca 50 procent stadstrafik, ca 40 procent landsbygds-/expressbusstrafik och ca 10 procent tågtrafik. I det längre tidsperspektivet 2006-2025 är målet att öka tågresande med 200 procent, stadstrafiken med 40 procent och övriga resor med 20 procent. Parallellt med utbyggnadsmålen föreslås att andelen biodrivmedel ska öka från dagens ca 10 procent till ca 50 procent 2016 samt att det långsiktiga målet på 90 procent förnybara bränslen ska vara uppnått 2020. En strategi är också att kollektivtrafiken ska drivas helt med fossilfritt bränsle. De starkaste kollektivtrafikströmmarna finns idag inom Trestadsområdet, längs Bohuskusten och på järnvägen mellan Vänersborg-Trollhättan-Göteborg. Dessa varierar dock kraftigt mellan olika delar av året med hänsyn till att delar av Fyrbodal under sommarhalvåret är ett av de största besöksmålen i både Sverige och Norge. Kommunalförbundet betonar att kollektivtrafiken inom, till och från Trestadsområdet särskilt behöver utvecklas, eftersom denna är av speciell regional betydelse. Man pekar bl a särskilt på utbyggnad av stadstrafiken och en speciell satsning på trafiken mellan Uddevalla och Vänersborg.

9 ATTRAKTION OCH TILLVÄXTMÖJLIGHETER Både in- och utflyttningen av arbetskraft är i grunden en fråga om sysselsättning, men även regionens attraktionskraft för olika hushållstyper är en viktig påverkande faktor. Många som får nya arbeten i t ex Göteborgsregionen eller södra Norge kan välja mellan att flytta eller att stanna kvar i Trestad och arbetspendla. Om man upplever stora fördelar med sitt nuvarande boende och den lokala miljön blir det troligen fler som väljer det senare alternativet. En viktig fråga för både in- och utflyttare är också vilka kostnader man får för olika boendealternativ och vilket utbud av bostäder som finns i Trestad jämfört med t ex Göteborgsområdet. Andra viktiga aspekter är utbud och kvalitet på utbildning och barnomsorg, fritidsmöjligheter, handel, kultur samt inte minst kommunikationer. De intervjuades svar på frågan om vad som kan attrahera inflyttning av utbildad arbetskraft till Trestad är mycket samstämmiga. Kombinationen av närhet till Göteborg, en småskalig miljö och förbättrade kommunikationer tas upp i någon form av nästan samtliga intervjuade. Vissa nämner även närheten till Oslo och södra Norge och man ser fördelar med närhet till både innanhav och västkusten. Att pendlingsmöjligheterna förbättras upplevs som en betydande fördel och detta höjer troligen värdet av andra fördelar med regionen. Att det finns en stor arbetsmarknad inom tio mils omkrets är troligen en av de viktigaste förutsättningarna för Trestads framtida tillväxtmöjligheter, men att dra nytta av detta kräver effektiva kommunikationer. Andra fördelar som förs fram är tillgången till varierande natur och rekreationsmöjligheter på nära avstånd, som skapar möjligheter för aktiv fritid. Man nämner också ett aktivt föreningsliv, bra skolor och kulturutbud samt låga boendekostnader och kommunala taxor. Det sistnämnda kan dock troligen variera mellan de tre kommunerna. Lugna och trivsamma boendemiljöer verkar däremot vara en gemensam nämnare. Högskolan i Trollhättan och många duktiga teknikföretag med stark entreprenörsanda anses också kunna attrahera inflyttning till regionen. Nedan sammanfattas de intervjuades kommentarer och förslag till hur det kan skapas expansion inom näringslivet i Trestad fram mot 2020: De goda transport- och logistikförutsättningarna i regionen är en viktig underliggande förutsättning för nya etableringar. En annan viktig utgångspunkt är att tillvarata den industriella kompetens som frigörs från Saab och Volvo innan en stor del av denna har lämnat regionen. Närheten till Oslo och södra Norge anses kunna bidra till Trestads utveckling på flera sätt. Det finns en rad ekonomiska och andra fördelar för norska företag att etablera verksamhet i regionen. Trestad bedöms även kunna attrahera verksamheter från Göteborgsregionen, där allt fler företag har svårigheter att expandera och rekrytera genom bostadsbrist, höga bostadspriser och dåligt fungerande arbetspendling Detaljhandeln har under ett antal år utvecklats positivt både i Uddevalla och Trollhättan. En del av denna utveckling är expansionen av Torp köpcentrum med etablering av Ikea och ytterligare kompletterande handelsutbud. Detta kan ytligt sett vara positivt både för arbetsmarknad och besöksnäring, men långsiktigt skapas en hotbild med risk för en utarmning av centrumhandeln i Uddevalla. Besöksnäringen har under senare år blivit viktigare för tillväxten i regionen och inom detta område upplever man att det finns betydande utvecklingsmöjligheter.i Trestadsområdet finns både vild natur och en maritim miljö, som bör kunna attrahera många fler besökare

10 HOTBILDER OCH HINDER FÖR REGIONENS UTVECKLING MOT 2015 Att hantera den kommande omställningen på arbetsmarknaden för att kompensera bortfallet inom fordonsindustrin kommer att ställa stora krav både på kommuner och näringsliv i regionen. En viktig komponent i omställningen är en effektiv och flexibel försörjning av bostäder och lokaler För att få fram lämplig mark för nya bostäder och lokaler samt skapa en effektivare beslutsprocess kommer det att krävas ett närmare samarbete mellan kommunala och privata aktörer med större lyhördhet och mer flexibla arbetssätt. Det är troligen även nödvändigt att det tillförs mer ekonomiska resurser till de funktioner hos kommunerna som ansvarar för samhällsbyggandet. En annan slutsats i anslutning till planprocesser och markförsörjning är att det krävs ett målmedvetet arbete hos både kommuner, byggherrar, entreprenörer och konsulter för att hitta former för ett mer kostnadseffektivt bostadsbyggande. Detta kan vara avgörande för att kunna attrahera inflyttning av utbildad arbetskraft, studenter och hushåll som kan tänka sig att arbetspendla inom regionen. Ett konkurrenskraftigt bostadsutbud kan även påverka hur många friställda från fordonsindustrin som väljer att stanna kvar i regionen. Hotbilder i samband med regionens ekonomiska utveckling Mycket pekar på att arbetslösheten kommer att stiga vilket kan medför lägre medelinkomster och en ökad risk för svag inkomstutveckling i Trestad. Om omställning av Saabs verksamhet drar ut på tiden är risken att högutbildad arbetskraft, som är eftertraktad på tillväxtorter i Sverige, lämnar Trestad. Mycket pekar på ökad sysselsättning inom tjänstesektorn genom tillväxt inom turism, vård och omsorg och fortsatt minskad andel industrisysselsättning. En effekt av detta blir troligen lägre medelinkomster. Troligen kan man inte räkna med normala konjunkturförlopp det kommande decenniet på grund av den ekonomiska och politiska instabiliteten i omvärlden. Skuldsanering och budgetbalansering kommer med stor sannolikhet att pågå i många år De nya kraven på eget kapital vid bostadsköp förändrar efterfrågan och kan även innebära behov av nya former för bosparande och finansiering av bostadsköp. Höga produktionskostnader vid nybyggnad är ett övergripande problem för Trestads bostadsförsörjning och här finns behov av både kostnadseffektivisering och nytänkande vid finansiering. För att skapa en livskraftig framtida näringsstruktur inom Trestad krävs troligen även ett nära samarbete med länet och inte minst Göteborgsregionen/Göteborgs stad både på kommunal nivå och inom näringslivet. Ett flertal bedömare pekar även på att det finns starka motiv för ett fördjupat samarbete med södra Norge, som kan tillföra Trestad både investeringar, besökare och sysselsättning. För att dessa samarbeten ska kunna utvecklas och ge resultat inom rimlig tid krävs en kraftfull samverkan mellan de tre kommunerna inom Trestad. Detta verkar delvis saknas idag och flera intervjuade nyckelpersoner anser att ett nära samarbete mellan Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg är avgörande för utvecklingen inte endast i Trestad, utan för hela Fyrbodal. Man pekar på att kommunerna inte var för sig är tillräckligt stora för att själva kunna driva fram en positiv utveckling och leva upp till invånarnas förväntningar och öka regionens attraktionskraft. I stället för rivalitet och revirtänkande krävs det att man aktivt profilerar Trestad som en livskraftig region, som också kan utgöra en viktig stödfunktion för Göteborgsregionens fortsatta utveckling. Det är även av mycket stor betydelse att kommunerna i samarbete bedriver ett målmedvetet arbete med att stärka framtidstron hos befintliga invånare och företag för att motverka de negativa effekterna av nedskärningarna inom fordonsindustrin och medierapporteringen i samband med dessa.