Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson, processledare budget/planering

Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson, processledare budget/planering asa.adolfsson@skane.se 040-675 36 97 Datum 2018-06-18 Planeringsdirektiv med preliminär budgetram 2019-21 för nämnder och bolag att yttra sig om inför beslut om Region Skånes verksamhetsplan och budget 2019-21

Innehå llsfö rteckning INLEDNING... 3 UPPDRAG TILL NÄMNDER... 4 Yttrande angående målen... 4 Särskilda frågeställningar till nämnderna... 5 UPPDRAG TILL MAJORITETSÄGDA BOLAG... 5 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI... 6 Revidering av Region Skånes långsiktiga planeringsförutsättningar... 6 Ekonomiska förutsättningar för planperioden... 9 Preliminära ekonomiska ramar/regionbidrag... 10 Incitament för förbättrad tillgänglighet till hälso- och sjukvård... 10 INVESTERINGAR... 13 INFORMATION OM TIDPLAN FÖR FORTSATT ARBETE... 14 Bilagor: Nämndernas mall för yttrande Bolagens mall för yttrande Fördjupad beskrivning av investeringsramar 2019-21 2

Inledning Planeringsdirektivet riktar sig till Region Skånes nämnder och bolag. Den fackliga organisationen ges också möjlighet att yttra sig över direktivet. Direktivet innehåller regionstyrelsens beskrivning av planeringsförutsättningar och preliminära ekonomiska ramar för 2019-21. De yttranden som nämnder och bolag lämnar utgör underlag i den fortsatta beredningen av och beslut om Region Skånes verksamhetsplan och budget 2019-21. Enligt reglementet har hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ett samlat ansvar för ledningen av hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det innebär att nämnden ansvarar för bedömningen av det samlade behovet av hälso- och sjukvård i Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar förslag till regionfullmäktige till samlad hälso- och sjukvårdsbudget med fördelning till driftsledningsnämnderna. Nämnden ska före strukturbeslut som påverkar flera av sjukvårdsförvaltningarna invänta och beakta synpunkter från sjukvårdsnämnderna. Regionstyrelsen förväntar sig därför att sjukvårdsnämnderna (Sus, Sund och Kryh) inkommer med sina respektive yttranden till både regionstyrelsen och HSN, och att HSN med utgångspunkt i dessa därefter lämnar ett samlat yttrande för hälso- och sjukvården till regionstyrelsen. Samordningen av arbetet med yttrandena sker genom avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning på koncernkontoret. Nytt för i år! Planeringsdirektivet med förslag till mål och ekonomiska ramar omfattar hela planperioden 2019-21 och nämnder och bolag ska också yttra sig för hur man planerar verksamheten för hela planperioden. Planeringsdirektivet består av följande delar som nämnder och bolag har att förhålla sig till i yttrandet. Arbetet utifrån Region Skånes vision och nedbrytning av de regiongemensamma målen för den egna verksamheten. I detta sammanhang ska en riskanalys enligt modellen för intern kontroll göras. För bolagen ska motsvarande bedömning ske utifrån ägardirektiv från Region Skåne samt de egna målen i verksamheten. Ekonomiska förutsättningar för planeringsperioden med budgetramar för drift och investeringar samt fördelning av regionbidrag per nämnd. För bolagen finns särskilda instruktioner och mall för redovisning av de ekonomiska förutsättningarna samt vilka behov som ska redovisas. Information om fortsatt process och tidplan för arbetet. Nämnder och bolag ska, utifrån detta direktiv och enligt mall, inkomma med yttranden, ställda till styrelsen, senast den 30 sep. 3

Uppdrag till nämnder Region Skånes vision och mål Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Region Skåne har beslutat om en vision som gäller för hela organisationen och dess verksamheter; Skåne livskvalitet i världsklass. I allt vi gör ligger fokus på nöjda medborgare. Våra resurser är medarbetarna, verksamheten och ekonomin. Ledarskapet och medarbetarna utgår från de gemensamma värderingarna; välkomnande, drivande, omtanke och respekt. Region Skånes löfte till medborgarna Region Skåne finns till för dig som bor och verkar i Skåne. Vår verksamhet bygger på hög service och hållbar utveckling. Vi arbetar för en välfungerande sjukvård och kollektivtrafik, en innovativ regional utveckling och ett rikt kulturliv. Strategiska mål Yttrande angående målen I regionfullmäktiges verksamhetsplan och budget beskrivs närmare hur målen definieras och vilken inriktning som gäller för olika delar av verksamheten. Utifrån detta tas en uppföljningsplan för kommande år fram, om vad fullmäktige förväntar sig få återrapporterat i samband med fördjupad uppföljning i delårsrapport och årsredovisning. Styrelsen ger här i uppdrag till nämnderna att i sina yttranden förhålla sig till de övergripande målen utifrån två perspektiv: 1. Hur kommer nämnden arbeta utifrån fullmäktiges övergripande mål? Beskriv, utifrån nämndens ansvarsområde, vilka konkreta delmål man kommer arbeta utifrån och vilka styrande uppföljningsindikatorer som används för att mäta måluppfyllelsen. 2. Hur bedömer nämnden risken för att inte uppnå målet utifrån givna ekonomiska ramar? Här ska en riskanalys genomföras enligt given modell 4

som i ett nästa steg också blir en del av arbetet med intern kontrollplan för planperioden. Särskilda frågeställningar till nämnderna Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjukvårdsnämnderna Kryh, Sund och Sus ska beskriva hur tillgängligheten och kvaliteten i primärvården kan stärkas. Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjukvårdsnämnderna Kryh, Sund och Sus ska yttra sig om förslag att pröva ekonomiska incitament som en komponent i styrningen för att stimulera till nya arbetssätt för förbättrad tillgänglighet 2019. Läs mer om förslaget i avsnittet Långsiktigt stark ekonomi. Hälso- och sjukvårdsnämnden och sjukvårdsnämnd Kryh ska beskriva hur tillgängligheten till specialiserad palliativ vård i bland annat Trelleborg ska kunna öka genom externa samarbeten. Samtliga nämnder ska beskriva hur verksamheten arbetar för att uppnå beslutade miljömål och målen om en fossilfri verksamhet 2020. Uppdrag till majoritetsägda bolag Inför beslut om verksamhetsplan och budget 2019-21 önskar regionstyrelsen få följande frågeställningar beskrivna: Bolagsordning och ägardirektiv är ägarens instrument för att reglera bolagens verksamhet och styra ledningen i önskvärd riktning. Bolagen ska i sina yttranden redovisa hur verksamheten utvecklas för att svara upp till fastställda ägardirektiv. Bolagen ska beskriva hur bolaget avser att bedriva och utveckla verksamheten 2019-21. En behovsanalys 1 ska göras utifrån att bolagen har oförändrade ekonomiska förutsättningar jämfört med 2018. Om bolagen bedömer att det finns nya/andra behov ska dessa beskrivas och prioriteras i förhållande till befintlig verksamhet. Bolagen ska redogöra för de investeringar som man avser att genomföra under 2019-21 och som överstiger 10 miljoner kronor. Bolagen ska göra en riskbedömning enligt given modell som bedömer sannolikheten för att inte uppnå målen för den egna verksamheten, med utgångspunkt i bolagsordning och ägardirektiv. 1 Om bolaget erhåller omfattande verksamhetsbidrag från andra finansiärer ska detta också redovisas i behovsanalysen samt på vilka grunder som bolaget beräknat bidrags storlek. 5

Långsiktigt stark ekonomi Det är nödvändigt att ha en ekonomi i balans, att leva upp till det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna överstiger kostnaderna. Det omvända förhållandet leder annars till att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Regionfullmäktige har i samband med verksamhetsplan och budget 2018-20 fattat beslut om nedanstående finansiella mål som leder till att regionens finansiella ställning stärks. Det krävs full acceptans och strikt följsamhet till de finansiella målen för att nå god ekonomisk hushållning. Resultatmål: Region Skånes resultat ska över en rullande femårsperiod uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Resultatet ska också årligen utgöra en procent av de samlade intäkterna. Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna varför ett överskott är nödvändigt. Regionen står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framförallt för sjukhusbyggnader. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Finansieringsmål: Investeringar ska så långt möjligt finansieras med egna medel. Upplåning kan användas för att delfinansiera större investeringsprojekt. Skuldsättningsmål Region Skånes räntebärande nettolåneskuld, exklusive pensionsskulden, får under planperioden, 2019-2021, högst uppgå till 25 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Lånefinansiering till drift och ersättningsinvesteringar är inte tillåtet av ovan nämnda skäl. Däremot har Region Skåne tagit ett stort investeringsbeslut, som innebär att sjukhusbyggnaderna i Helsingborg, Malmö och Lund ska moderniseras och förnyas. Investeringarna på dessa tre orter kommer att uppgå till betydande summor under de kommande tio åren. Dessa investeringar kan inte genomföras med egna medel utan delfinansiering via upplåning måste tillgripas. Revidering av Region Skånes långsiktiga planeringsförutsättningar I årets budgetprocess har ingen ny version av Region Skånes långsiktiga planeringsförutsättningar tagits fram, istället har ett antal diagram från senaste versionen uppdaterats för åren 2018-2027 och återfinns i planeringsdirektivet i nedan avsnitt. Länk till tidigare Region Skånes långsiktiga planeringsförutsättningar 2017-26. 6

Befolkningsförändringar Skånes befolkning ökade med drygt 20 000 invånare 2017, till 1 344 689. Det var en nästan lika stor ökning som rekordåret 2016. Befolkningsprognosen underskattade invandringen med några tusen personer och hänsyn till detta kommer att tas i nästa befolkningsprognos för Region Skåne, som presenteras efter sommaren. Region Skåne har den kommande tio-årsperioden en något gynnsammare befolkningsutveckling än rikssnittet. Som framgår av nedanstående bild har Skåne en större ökning av personer i arbetsför ålder och en lägre ökning av de allra äldsta. Kompetensförsörjning Kommuner/landsting har stora behov av rekryteringar kommande år. SKL:s beräkningar pekar på att enbart kommunsektorn skulle behöva 60 procent av den nytillkomna arbetsföra befolkningen årligen under de närmaste tio åren - om man ska behålla samma personaltäthet som idag och utifrån de demografiska behoven. Kommuner, landsting och regioner skulle alltså årligen behöva anställa 20 000 fler fram till 2026 jämfört med 2016. Om sektorn rekryterar som den gjort hittills skulle all den nytillkomna arbetsföra befolkningen anställas av kommuner/landsting. 7

Finansiering 2018-2027 Trots en relativt hög utveckling av skatter och bidrag de kommande åren visar åren 2019-2021 en svagare finansiering, framför allt på grund av ökade pensionskostnader under dessa år. Jämfört med föregående års plan har finansieringsläget klart förbättrats. Förbättringen på mellan 700-1000 Mkr åren 2019-2021 ligger framför allt på bidrag + övrigt finans och där är det generella och specialdestinerade statsbidrag som är orsaken. Budgetproppen i fjol gav en ökning av generella bidraget med 1500 Mkr år 2019 och 3000 Mkr år 2020, vilket betyder ca 200 och 400 Mkr till Skåne. Specialdestinerade statsbidrag i form av patientmiljard och personalmiljarder ger också + 400 Mkr till Skåne. Finansieringen enligt nedan är beräknad enligt oförändrad skattesats, 10,69 kr och med nu kända förändringar vad avser statsbidrag. Finansiering progn 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Intäkter skatt, utj o bidrag 39 181 40 820 42 340 43 926 45 693 47 445 49 228 51 107 53 169 55 313 Övrigt Finans 3 058 3 305 3 332 3 573 3 597 3 510 3 738 3 904 4 122 4 332 Pensioner -3 118-3 547-3 774-4 377-4 389-3 700-3 825-3 962-4 140-4 284 SUMMA FINANSIERING 39 121 40 578 41 898 43 122 44 901 47 255 49 141 51 049 53 151 55 361 Ökn jfr föreg år % 4,4% 3,7% 3,3% 2,9% 4,1% 5,2% 4,0% 3,9% 4,1% 4,2% Ökn jfr föreg år Mkr 1 638 1 457 1 319 1 224 1 779 2 355 1 886 1 908 2 102 2 210 Ökn jfr LP17-26 558 871 1 040 685 155 804 888 963 1 225 - Pensioner Pensionskostnaderna kommer att öka de kommande åren då samhällsekonomin förväntas återgå till ett normalläge med högre löne- och prisökningar och därmed också högre inflation/räntor. Redan i år ökar kostnaderna med ca en halv miljard kronor jämfört med 2017. Den kommande treårsperioden 2019-2021 kommer kostnaderna att öka med ytterligare 1,26 miljarder kronor jämfört med 2018. Det betyder att Region Skånes pensionskostnader 2021 kommer att uppgå till motsvarande 42 öre mer i utdebitering än kostnaderna 2017. 8

Investeringar Investeringarna i Region Skåne uppgick till knappt 22 miljarder kronor under den senaste tioårs- perioden 2008-2017. Under kommande tioårsperioden 2018-2027 beräknas investeringarna medföra utgifter på drygt 47 miljarder kronor. I beräkningsförutsättningarna har vi antaget att investeringsutgifterna förutom resultat och avskrivningar även finansieras genom återlån av pensionsmedel (den del av pensionskostnaderna som inte medför någon likviditetsbelastning). De kraftigt ökande investeringsutgifterna innebär dock att även nyupplåning måste tillgripas för att tillgodose finansieringen. Ekonomiska förutsättningar för planperioden SKL skriver i sin ekonomirapport (maj 2018) att svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur och räknar med en BNP ökning på närmare 3 procent i år. Under konjunkturåterhämtningen har det framförallt varit den inhemska efterfrågan som drivit tillväxten, medan den varit svag i omvärlden. Nu tar den internationella utvecklingen bättre fart vilket gynnar svensk export. Den inhemska efterfrågan förväntas dock försvagas under 2019, då högkonjunkturen når sin topp och BNP växer långsammare. I och med att man räknar med att antalet arbetade timmar inte ökar alls nästa år sker det en snabb uppbromsning av skatteunderlagstillväxten. Det innebär att ett betydande glapp riskerar uppstå mellan kommunsektorns intäkter och de kraftigt växande behov av skola, vård och omsorg som den snabba befolkningsutvecklingen för med sig. Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna kapitalet uppgår till -20 073 miljoner kronor och soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den tredje svagaste i landet och samma förhållande gäller vid en jämförelse av ekonomiskt resultat åren 2016-2017. 9

I några avseenden har dock Region Skånes utgångsläge förbättrats; nettokostnadsutvecklingen var bland de lägre 2017, jämfört med övriga landsting/regioner, och den utvecklingen har under 2018 fortsatt i rätt riktning. Det innebär att Region Skåne fortsatt har en nettokostnad, dels per invånare totalt och dels per invånare inom hälso- och sjukvård, som är lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat för verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av landets regioner/landsting 2018. Skatteuttaget i Skåne med 10,69 kronor är 74 öre lägre än snittutdebiteringen i riket. Preliminära ekonomiska ramar/regionbidrag De ovan redovisade beloppen för finansiering är i nuläget preliminära och kommer att revideras i höstens budgetarbete. Nya prognoser för skatteintäkter och pensionskostnader ska beaktas samt förändringar av generella och specialdestinerade statsbidrag som kan bli aktuella efter höstens valresultat. De slutliga ekonomiska ramarna fastställs i samband med regionfullmäktiges beslut om verksamhetsplan och budget 2019-21 för Region Skåne, som tas i december i år. I samband med detta kommer också de finansiella målen att fastställas samt beslut om hantering av återställningskrav enligt balanskravet. I de nedanstående preliminära regionbidragen för 2019 har hänsyn tagits till redan fattade beslut av regionfullmäktige och/eller riksdag såsom ökade hyror till följd av sjukhusinvesteringar, ökade satsningar på AT/ST etc. De ekonomiska konsekvenserna av dessa beslut uppgår till totalt 635 Mkr, varav 326 Mkr avser hälso- och sjukvård och 309 Mkr rör kollektivtrafiken. Kompensation för löne- och prisuppräkningar (LPIK) uppgår till 2,8 procent inklusive läkemedel och till 3,3 procent exklusive läkemedel. Dessutom åläggs samtliga nämnder/förvaltningar ett effektiviseringskrav i storleksordningen 1 procent. Ekonomisk ram (Mkr) Rb 2018 Fattade beslut LPIK Sats ning Effektivi sering Plan Rb 2019 Regional utveckling 3 112 309 103 0-31 3 493 Hälso- och sjukvård 33 783 326 950 140-338 34 861 Verksamhetsstöd/övriga 1 595 0 53 0-16 1 632 Summa 38 490 635 1 106 140-385 39 986 I det preliminära regionbidraget för hälso- och sjukvården ingår en satsning om 140 Mkr avseende Incitament för förbättrad tillgänglighet till hälso- och sjukvård, se nedan. Incitament för förbättrad tillgänglighet till hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Antalet äldre invånare ökar och sjukvården blir dessutom allt bättre på att hjälpa fler med allt mer komplexa vårdbehov. Behoven kommer fortsatt att öka i snabbare takt än tillgängliga resurser. Under de närmaste åren kommer andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder att minska. Enligt SKLs beräkningar skulle kommuner och landsting behöva 60 procent av den sysselsättningsökning på hela arbetsmarknaden som väntas fram till 2025 enbart för att upprätthålla nuvarande personaltäthet. Detta är inte rimligt, varför frågan blir hur vi ska kunna leverera samma eller en högre grad av välfärd med samma, eller troligen lägre, personaltäthet. Svaret ligger sannolikt i förändrade arbetssätt och förstärkt samverkan. För att möta det ökande behovet behöver 10

Region Skåne finna åtgärder för att stimulera effektivitetsökningar i den skånska hälso- och sjukvården. I ett första steg behöver verksamheten anpassas för att möta dagens behov. Tillgängligheten behöver förbättras både till primärvård och till övrig specialiserad vård. Alla som söker vård vid vårdcentral eller har bedömts vara i behov av planerat besök i specialistvård eller av operation/behandling ska erbjudas detta inom den tid som anges i vårdgarantin. Det finns många olika sätt att stimulera utveckling i önskad riktning. I detta förslag föreslås att man prövar ekonomiska incitament som en komponent i styrningen för att stimulera till nya arbetssätt för förbättrad tillgänglighet 2019. Hälsoval Den 1 januari 2019 börjar den förstärkta vårdgaranti som riksdagen beslutade om i maj 2018 att gälla. Detta innebär att personer som söker vård i primärvården ska få en medicinsk bedömning inom viss tid av legitimerad personal. Förslaget i utredningen är att denna tid är tre dagar. Nuvarande garanti om läkarbesök inom 7 dagar tas därmed bort. För att stimulera och stödja genomförandet av den förstärkta vårdgarantin föreslås att 40 Mkr riktas som incitament till vårdcentralerna inom primärvården. Incitamentsmodellen föreslås innebära att ersättning fördelas utifrån såväl förbättring som måluppfyllelse samt att resultat från och med september 2018 beaktas i ersättning 2019. Regelverk kommer att detaljeras efter nämndernas yttrande och omfattar även uppföljning. Sjukhusvård För att öka tillgängligheten till besök samt operation/åtgärd föreslås totalt 100 Mkr riktas som incitament till följande fem områden: 1. Allmän kirurgi 2. Ortopedi 3. Öron-näsa-hals 4. Gynekologi 5. Urologi Aktuella områden har valts då de omfattar stora patientvolymer och representerar basala kirurgiska åtgärder som utförs på samtliga förvaltningar. Vid beräkning av incitamentets storlek kommer situationen den 31 maj 2018 att utgöra nollnivå inom respektive område. Vid varje avstämning hämtas data från nationell väntetidsdatabas avseende andel väntande och antal väntande mer än 90 dagar. Den första avstämningen sker under sista kvartalet 2018. Så väl den relativa förbättringen som måluppfyllelsen föreslås premieras, vilket innebär att ersättning utgår om ett av dessa kriterier är uppfyllda. Fördelningen av medel mellan olika förvaltningar (alternativt olika sjukhus) föreslås baseras på produktionsutfall. Sammanfattningsvis innebär den föreslagna modellen att förbättringar avseende tillgängligheten mäts för fem områden och stäms av vid tre tillfällen. Incitamentets storlek beräknas vid varje avstämning och för varje område med en maximal ersättning som tak. Regelverket kommer att fastställas efter nämndernas yttrande och omfattar även uppföljning. 11

Planeringsramar 2019-21 Regionbidrag 2018-2021 (Mkr) Budget Planeringsramar 2018 2019 2020 2021 Kulturnämnden 320,5 328,0 328,0 328,0 Kollektivtrafiknämnden 2 580,3 2 949,0 2 949,0 2 949,0 Regionala utvecklingsnämnden 211,1 216,0 216,0 216,0 SUMMA REGIONAL UTVECKLING 3 111,9 3 493,0 3 493,0 3 493,0 Habilitering och hjälpmedelsnämnden 770,1 790,9 790,9 790,9 Sjukvårdsnämnd SUS 9 418,4 9 637,0 9 637,0 9 637,0 Sjukvårdsnämnd SUND 5 782,5 5 943,1 5 943,1 5 943,1 Sjukvårdsnämnd KRYH 3 516,7 3 605,2 3 605,2 3 605,2 Hälso- och sjukvårdsnämnden 14 204,5 14 791,8 14 791,8 14 791,8 Anslag E-hälsa till RS förfogande 91,2 92,9 92,9 92,9 SUMMA HÄLSO - OCH SJUKVÅRD 33 783,4 34 860,9 34 860,9 34 860,9 Regionstyrelsen 1 412,0 1 444,5 1 444,5 1 444,5 Personalnämnd 146,4 149,7 149,7 149,7 Patientnämnden 17,7 18,1 18,1 18,1 Revision 19,1 19,5 19,5 19,5 SUMMA VERKSAMHETSSTÖD/ÖVRIGA 1 595,2 1 631,8 1 631,8 1 631,8 Ofördelat utrymme ca 0,0 1 300,0 1 200,0 TOTALSUMMA 38 490,5 39 985,7 Resultatkrav (Mkr) Servicenämnden 60,0 60,0 60,0 60,0 Sjukvårdsnämnd SUS 18,8 18,8 18,8 18,8 Sjukvårdsnämnd SUND 10,4 10,4 10,4 10,4 Sjukvårdsnämnd KRYH 7,9 7,9 7,9 7,9 Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,4 0,4 0,4 0,4 Internräntan 2019 föreslås vara oförändrad på 2 procent. De preliminära regionbidragen 2019 innebär ingen ekonomisk kompensation för demografiska behov, medicinteknisk utveckling samt för läkemedelskostnader utöver LPIK. Utrymmet till pris- och löneuppräkning och uppräkning för demografiska behov samt eventuella volymökningar/satsningar uppgår till cirka 1,3 Mdr kr år 2020 och ca 1,2 Mdr kr år 2021. 12

Investeringar Regionstyrelsen fastställde under hösten 2016 en reviderad investeringsprocess för Region Skåne. Processen börjar med att respektive nämnd tar fram ett prioriterat förslag för investeringar inom sitt respektive ansvarsområde. Inom hälso- och sjukvårdssektorn har beredningen för framtidens sjukvård ansvar för en samlad beredning och prioritering av förslagen utifrån de förutsättningar som finns i tidigare års budget med plan. Beredningen för framtidens sjukvård tog ställning till ett första preliminärt investeringsbudgetförslag med innehåll vid sitt sammanträde den 17 maj 2018 vilket är bilagt planeringsdirektivet. För övriga sektorer har förslag tagits fram med utgångspunkt i de planer som finns i verksamhetsplan och budget 2018. Inom servicenämndens verksamhetsområde innehåller planeringsdirektivet utöver plan även medel för uppgradering av operationssalar och sterilcentraler. I kollektivtrafiknämndens område har utöver plan även avsatts medel för nytt passagerarinformationssystem på Öresundstågen. Perioden innebär en fortsatt accelererande investeringsnivå framförallt kopplad till genomförandet av de stora byggobjekten inom hälso- och sjukvården samt kollektivtrafikens planerade investeringar. Sammantaget föreslås att 17,3 Mdr avsätts under planeringsperioden. Styrelsen uppdrar till nämnderna att yttra sig om förslag till investeringsramar 2019-21 med innehåll. Detaljerad beskrivning finns i särskild bilaga, Fördjupad beskrivning av investeringsramar 2019-21. Investeringsbudget Mkr Budget tom 2018 2019 2020 Total 2021 inv Bygginvesteringar, (inklusive större externa förhyrningar) Öresundstågsdepå i Hässleholm 678 616 34 0 1 328 Nya sjukhusområdet i Malmö* 2 563 1 898 2 145 2 092 12 294 Nya sjukhusområdet i Lund* 755 130 145 70 1 170 Nya sjukhusområdet i Helsingborg* 2 463 805 810 821 6 063 Hälsostaden Ängelholm, (extern förhyrning) 0 0 0 0 0 Summa pågående bygginvesteringar över 100 Mkr 5 781 3 449 3 134 2 983 20 856 Pågående bygginvesteringar under 100 Mkr 11 0 0 Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn 345 601 715 Servicenämndens ram för fastighetsägarinvesteringar 389 399 399 SUMMA BYGGINVESTERINGAR 4 193 4 134 4 097 UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Pågående utrustningsobjekt, vård & hälsa, 269 284 134 Planeringsram nya utrustningsobjekt, vård & hälsa 478 740 1 141 Kollektivtrafiken 224 222 122 SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR 970 1 246 1 397 Regionstyrelsen (bygg & utrustning) 132 667 145 Servicenämndens verksamhet (bygg & utrustning) 159 44 44 SUMMA INVESTERINGAR TOTALT 5 454 6 091 5 683 Kreditivränta, bygg 36 32 32 INVESTERINGAR inklusive kreditivränta 5 490 6 123 5 715 *Avser medelstilldelning tom 2018-06, planerad medelstilldelning ligger under ram nya objekt Bygg HS 13

Information om tidplan för fortsatt arbete Arbetsprocessen under 2018 påverkas av att det är valår och är något senarelagd jämfört med ett ordinarie år. Syftet är dock alltjämt att ha en öppen och transparant process med tillräcklig tid för förankring och politisk diskussion. Planeringsdirektiv med preliminära budgetramar utgör en del i processen och syftar till att skapa dialog mellan styrelsen och övriga nämnder i beredningen. Nedan beskrivs fortsatt arbete. 19 juni RS: beslut om planeringsdirektiv och preliminära budgetramar. 14/28 aug RS-AU: temadag bolagen 11 sep RS-AU: temadag HSV + serviceverksamheter 24 sep Inget maktskifte: regeringen presenterar budgetpropositionen (allra senast) 30 sep Nämnders och bolags yttranden klara (ihop med DR18) 22 okt Nya RS sammanträder och utser RS-AU m.m. 8 nov RS-AU: beredning skattesats 13 nov RS: förslag till beslut om skattesats 15 nov Vid maktskifte: regeringen presenterar budgetpropositionen (allra senast) 20 nov RS-AU: beredning verksamhetsplan och budget 2019-21 27 nov RF: beslut om skattesats 2019 29 nov RS: förslag till beslut verksamhetsplan och budget 2019-21 10-11 dec RF: beslut om verksamhetsplan och budget 2019-21 14