Finansplan Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013

Transkript

1 Finansplan Landstingsstyrelsen 31 oktober

2 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 en strategisk plan med tre årsbudget för åren I treårs planen anges landstingets vision och strategiska mål för planeringsperioden. en innehåller även beslut om skattesats och ekonomiska ramar för områdena hälso- och sjukvård, kultur och regional utveckling samt politiks verksamhet. Finansplanen är en uppdatering av de övergripande ekonomiska förhållandena samt en redovisning av nu aktuella ramar under perioden Ekonomi Samhällsekonomin De senaste årens konjunkturnedgång har slagit mot den svenska ekonomin. BNP ökade enbart 1,3 procent år 2012 och hittills under 2013 har BNP utvecklats svagt. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. De bedömer att BNP växer med 0,8 procent 2013 och nästa år med 2,7 procent och med 3,6 procent Förklaringen är en förbättring på arbetsmarknaden, sysselsättningen börjar förbättras en bit på 2014 och 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2,0 procent. Tillväxten i svensk ekonomi beror till stor del på inhemsk efterfrågan såväl konsumtion och investeringarna växer. En viss återhämtning bedöms också ske internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader blir lägre än tillväxten i Sverige. Ekonomiska förutsättningar jämfört med de i strategiska planen Befolkningen I december 2012 hade Norrbotten invånare vilket var en ökning med 92 personer under Under första halvåret ökade befolkningen med 275 personer jämfört med samma period I de ekonomiska beräkningarna antas att befolkningen förändras enligt Sveriges Kommuner och Landstings trendframskrivning. Det innebär att i beräkningarna finns ca 120 invånare fler per år än i den strategiska planen. Skatter, utjämning och generella statsbidrag Efter en relativt stark skatteunderlagstillväxt 2012 avtar ökningstakten 2013 och 2014 till kring tre procent årligen för att blir bättre 2015 och 2016 enligt bedömning av Sveriges Kommuner och Landsting. Förbättringen förklaras i stor utsträckning av utvecklingen på arbetsmarknaden. Statens bidrag till landstingssektorn består i allt väsentligt av kommunalekonomisk utjämning och bidraget till läkemedel. Systemet för kommunalekonomisk utjämning omfattar: inkomstutjämningsbidrag mellankommunal kostnadsutjämning strukturbidrag reglerings post (regleringsbidrag eller-avgift) 2

3 Regleringsavgiften påverkas av de eventuella satsningar regeringen gör samt av effekter av finansieringsprincipen mellan staten och landstingen. Om inga obundna medel tillförs landstingen innebär det att en större andel av anslaget tas i anspråk av inkomstutjämningen. I budgetpropositionen för 2014 föreslås följande ändringar: Sänkt kompensationsgrad i inkomstutjämningssystemet för avgiftsbetalande landsting, vilket i praktiken innebär att inkomstutjämningsavgiften för ett landsting minskar. Därmed påverkas reglerings posten negativt och detta påverkar alla landsting. För att kompensera övriga landsting ökas strukturbidraget för alla landsting utom det landstinget som får sänkt avgift. Regleringar enligt finansieringsprincipen avser en ökning för att landstingen får ansvar för hälso- och sjukvård för personer som finns i landet utan nödvändiga tillstånd samt för patientrörlighet. Reglerings posten ökas också p g a höjt grundavdrag för pensionärer eftersom landstingsskatten då minskar. Posten minskas med ett utjämningsbelopp enligt avtal mellan Danmark och Sverige. Förslagen i departementspromemorian avseende utjämningssystemet är nu inarbetade i budgetpropositionen, vilket innebär: I kostnadsutjämningen ändras den så kallade hälso- och sjukvårdsmodellen, vilket för Norrbotten innebär en minskad intäkt på 754 kr /invånare eller 180 mkr jämfört med om nuvarande modell gällt Strukturbidraget minskas med högst 0,11 procent av det egna uppräknade skatteunderlaget, vilket för Norrbotten innebär en minskad intäkt på 202 kr/invånare eller 50 mkr. Ett införandebidrag införs så att inget landsting förlorar mer än 250 kr/invånare och år. Riksdagen har än inte tagit beslut om förändrat utjämningsystem, men förändringarna finns i budgetpropositionen och beslut kommer att tas under hösten för att gälla fr o m 2014 varför den minskade utjämningen beaktas i denna plan. Statsbidrag läkemedel Statsbidrag för läkemedel regleras i särskilt avtal mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Inget avtal finns för 2012 eller Statsbidraget fördelas till landstingen enligt en behovsmodell som är baserad på befolkningsstruktur och socioekonomi. Vidare finansieras läkemedelsbehandlingar för vissa sjukdomar där behoven är ojämnt fördelade mellan landstingen, delvis solidariskt mellan landstingen. Bedömningen är att statsbidraget för 2013 blir 14 mkr lägre än i strategiska planen, eftersom kostnaderna för läkemedel sjunker. I bidraget för 2013 ingår även statsbidrag avseende I treårsbudgeten har antagits att det preliminära statsbidraget 2013 även gäller över planperioden utan uppräkning. Särskilda statsbidrag/prestationsbaserade ersättningar I planen antas att landstinget erhåller sin befolkningsandel av de särskilda statsbidragen och prestationsbaserade ersättningarna. Åtgärder ska vidtas så att landstinget får del av sin andel av tillgängliga stimulansmedel. 3

4 Utdebitering För att finansiera landstingets uppgifter betalar norrbottningarna landstingsskatt. Landstingets utdebitering av skatt uppgår till 10,18 per skattekrona, vilket motsvarar 10,18 procent av den beskattningsbara inkomsten. Utdebiteringen bedöms vara oförändrad under planperioden. Sammanfattning Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges. Utdebitering kr/skattekrona 10,18 10,18 10,18 10,18 Skatteunderlagsutveckling i riket enligt SKL april ,4 3,2 4,0 4,7 Skatteunderlagsutveckling i riket enligt SKL okt ,5 2,9 4,6 5,6 Antal invånare 1 november året innan Sveriges Kommuner och Landstings prognos är underlag för bedömning av skatteintäkter och utjämning. Skatt, utjämning och generella statsbidrag, mkr: Prognos Landstingsskatt Del- och slutavräkning Summa skatt Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsavgift Bidrag läkemedel Summa statsbidrag och utjämning Summa skatt, statsbidrag och utjämning Förändring, procent 1,5 1,1 1,8 2,8 Löne- och prisutveckling Landstingsindex, procentuell förändring mellan åren: LPIK inklusive läkemedel 1,6 2,1 1,6 2,7 LPIK exklusive läkemedel 2,1 2,7 2,0 3,2 Investeringar För planperioden beräknas ram för investeringarna samt den planerade likviditetsbelastningen enligt nedan. Den relativt höga nivån jämfört med tidigare är beror främst på investeringar i Sunderby sjukhus. Vid nyoch omfattande om- och tillbyggnation där landstinget är byggherre avsätts en procent av den totala byggkostnaden till konstnärlig gestaltning. 4

5 Investeringar : mkr Ram: Överföring från tidigare år Investeringar, inklusive investeringar för externa hyrsegäster Investeringar, finansiella Total ram Planerad likviditetsbelastning Upplåning Landstingsstyrelsen bemyndigas att uppta långfristiga lån upp till 500 mkr under planperioden. Förändrade kostnader Kostnaderna för pensioner beräknas bli lägre än vad som antogs i den strategiska planen mycket beroende på att fastställda basbelopp avviker mot tidigare prognoser. Landstinget får ökade kostnader för hälso- och sjukvård för personer som finns i landet utan nödvändiga tillstånd samt för patientrörlighet. Översynen av administrationen är genomförd och översynen ger en besparing på 7,5 mkr Divisionernas ekonomiska resultat Divisionernas års prognoser för 2013 pekar på ett underskott på 147 mkr, vilket är 151 sämre än budget. Jämfört med bokslutet 2012 är det en försämring med 12 mkr. Landstingsstyrelsen antog i mars en reviderad ekonomisk handlingsplan för att nå en ekonomi i balans Målet för 2013 är 97 mkr i besparingar och divisionerna bedömer att de når 48 mkr. Förutom att de fastställda besparingarna inte bedöms nås påverkas resultatet negativt med 41 mkr beräknat på nettot av andra ökade kostnader och intäkter. Landstingets hälsocentraler i vårdvalet bedömer att resultatet för året blir ett underskott på 11 mkr vilket är en förbättring med 41 mkr jämfört med I resultatet ingår kvarvarande kostnader på drygt 8 mkr avseende hemsjukvården. En ändrad viktlista för regionsjukvård gör att kostnaderna för landstinget ökar fastän volymerna inte ökar. Antalet elever vid naturbruksskolorna fortsätter att minska mer än vad som antogs i våras. Ekonomisk bedömning för budgetperioden Nedan beskrivs förändringar jämfört med Strategiska planen Sammantaget beräknas skatteunderlaget vara högre än vad som antogs i planen vilket ger ökade 53 mkr högre skatteintäkter 2014 och 82 mkr högre Samtidigt minskar inkomstutjämningsbidraget då länet bedöms få en skattekraft som är högre än genomsnittet för riket. SCB:s uppdaterade underlag för kostnadsutjämningen ger landstinget 7 mkr lägre bidrag 2014 än i planen, men under övriga år i planperioden ökar bidraget. Regleringsavgiften bedöms bli drygt 36 mkr lägre än i planen p g a ändringar enligt finansieringsprincipen. 5

6 De ovan redovisade förändringarna ger följande ekonomiska effekter: Resultat enligt strategisk plan Skatt, utjämning, regleringsavgift Statsbidrag läkemedel Index Pensioner Patientrörlighet Hälso- och sjukvård till utlänningar utan nödvändiga tillstånd Besparing administration Finansiella kostnader pensioner Resultat exklusive divisonernas underskott Ej definierade åtgärder Resultatmål Sammantaget bedöms resultatet bättre än i den strategiska planen. Men divisionernas samlade underskott enligt prognosen per augusti för 2013 gör det ytterst angeläget att styrelsen identifierar områden för intäktsökningar och/eller kostnadsreduktioner för att nå fullmäktiges resultatmål. Ekonomi i balans Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, d v s intäkterna ska överstiga kostnaderna. Uppkommet underskott ska regleras senast tredje året efter det att underskottet uppkommit. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att sådan reglering inte ska göras. Kommunallagens balanskrav är uppfyllt till och med Årsprognosen för 2013påverkas negativt med 241 mkr beroende på förändrad diskonteringsränta avseende pensionsskulden. I balanskravs utredningen för 2013 åberopar landstinget synnerliga skäl för denna kostnad. I årsprognosen per augusti bedöms det justerade resultatet bli 159 mkr, vilket innebär att landstingets justerade resultat är positivt och inget negativt resultat finns att reglera från Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mkr Utfall Prognos Ingående resultat -7 0 Resultat enligt resultaträkningen Avgår samtliga realisationsvinster Synnerliga skäl, sänkt ränta på pensionsskuld 241 Synnerliga skäl, omstruktureringskostnader Utgående justerat resultat

7 Bilaga 1 Resultatbudget/prognos Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrvning Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Varav ändrad diskonteringsränta -241 Årets resultat Ej definierade åtgärder Resultat Finansieringsbudget Finansieringsbudget med prognos 2013 samt budget Hänsyn är inte taget till behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Den löpande verksamheten Prognos Årets resultat Bedömt resultat divisioner Justering för: - Avskrivningar Gjorda avsättningar och långfristiga skulder Ianspråktagna avsättningar/långfristiga skulder Pensionsfond (Kortfristiga placeringar) Ökn/minskn kortfristiga fordringar/skulder Verksamhetsnetto Investeringar Materiella anläggn ingstillgångar Investeringsnetto Ökn/minsk långfristiga fordringar Förändring likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

8 Tillgångar Balansbudget Balansbudget med prognos 2013 samt budget Hänsyn är inte taget till behov av ytterligare åtgärder för en ekonomi i balans. Prognos Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Skulder och ekeget kapital Eget kapital Årets resultat Avsättningar Långfristiga skulder Kortfrisitga skulder Summa skulder och eget kapital Soliditet enligt blandmodellen, procent Investeringar Ram: Överföring från tidigare år Investeringar, inklusive investeringar för externa hyrsegäster Investeringar, finansiella Total ram Planerad likviditetsbelastning Landstingsbidrag Hälso- och sjukvård Kultur och regional utveckling Politisk verksamhet Summa

9 Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Anslag året innan Prisuppräkning Förändringar Cancervård, hälsosamtal, befolkningsförändringar i vårdval, avskrivningar, patientrörlighet, vård till personer från utlandet utan nödvändiga tillstånd samt besparing administration Landstingsbidrag Kultur och regional utveckling Kultur och regional utveckling Anslag året innan Prisuppräkning Förändringar Kultur, kollektivtrafik, näringspolitik Landstingsbidrag Politisk verksamhet Politisk verksamhet Anslag året innan Prisuppräkning Politikerakademi -1 Landstingsbidrag Oförändrat jämfört med Strategiska planen