Finansplan 2014, plan

Transkript

1 Finansplan 2014, plan

2 FINANSPLAN (11) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN LANDSTINGSSEKTORNS EKONOMI FÖRUTSÄTTNINGAR I LANDSTINGET KRONOBERG LANDSTINGETS FINANSIERING SKATTEINTÄKTER - SKATTEHÖJNING UTJÄMNINGSSYSTEMET GENERELLA STATSBIDRAG FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ÄNDRAD NETTOKOSTNADSRAM VERKSAMHETENS EKONOMISKA RAMAR NETTOKOSTNADSUTVECKLINGEN OFÖRÄNDRAD INVESTERINGSRAM FINANSIELLA MÅL RESULTATNIVÅ ENLIGT MÅL BALANSKRAVET UPPFYLLS RESULTAT - OCH BALANSBUDGET... 11

3 FINANSPLAN (11) 1 Sammanfattning Jämfört med förutsättningarna enligt landstingsfullmäktiges beslut i juni 2013, har det skett förändringar som innebär justeringar för nettokostnadsramen år 2014 och även för planperioden För att uppfylla resultatmål och finansiera stora investeringsvolymer, höjs skatten med ytterligare fyra öre till totalt 56 öre för att uppnå en resultatnivå på 100 miljoner kronor. Det innebär en total skattesats med 11,21 kronor från och med Förändringen för 2014 är ett budgeterat resultat på 100 miljoner kronor istället för 104 miljoner kronor, se tabellen nedan. Kostnader för patientrörlighetsdirektivet och papperslösa samt omklassificering av sjukskrivningsmiljarden påverkar inte resultatet. Motsvarande effekter finns på finansieringen. Sänkning av vårdersättningen för Vårdval Kronoberg görs med anledning av fortsatt lägre kostnader för allmänläkemedel, se särskilt beslut i landstingsfullmäktige. De förväntade ökade kostnaderna för andra typer av läkemedel, beror på beslut om nya behandlingsmetoder som blivit aktuella efter sommaren. Det gäller behandling av prostatacancer och dyra läkemedel för behandling av svårt sjuka barn. De i övrigt ökade kostnader avser förväntade nya satsningar för de kommande åren och ytterligare ökade kostnader för nya läkemedel och behandlingsmetoder. Ökningen av finansieringen kan framförallt hänföras till ytterligare höjning av skatten med 4 öre. Förbättrad finansiering i och med hösten nya skatteunderlag och förändringar i utjämningssystemet, tas ut av försämrat statsbidrag för läkemedelsförmånen och förändrad klassificering av sjukskrivningsmiljarden. TABELL: Förändring jämfört med förutsättningarna i juni 2013 Resultatjustering (miljoner kronor) Resultatprognos enligt LF i juni Förändring finansieringen (intäkter) Skatteunderlagsprognos och utjämning (SKL okt-13) (varav reglering för patientrörlighetsdirektivet samt hälso- och sjukvård papperslösa) Effekt nytt utjämningssystem Minskat statsbidrag läkemedelsförmånen Ytterligare skattehöjning med 4 öre till 0, Omklassificering generellt statsbidrag sjukskrivningsmiljarden Förändring nettokostnader Kostnader patientrörlighetsdirektivet och papperslösa Sänkt vårdersättning vårdval Kronoberg lägre läkemedelskostnader Förväntade nya satsningar och ytterligare ökade läkemedelskostnader Omklassificering generellt statsbidrag sjukskrivningsmiljarden Budgeterat resultat Inkluderar besparingskrav med följande

4 FINANSPLAN (11) 2 Planeringsförutsättningar Den övergripande finansiella inriktningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Landstingets samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Anpassning till angivna ekonomiska ramar är övergripande vid en eventuell målkonflikt med verksamhetens omfattning. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den service den själv beslutar om. I juni 2013 fastställde landstingsfullmäktige 1 bland annat total driftram och investeringsram för I finansplanen ska fullmäktige fastställa finansiella ramar, skattesats samt resultat- och balansbudget. För att uppfylla resultatmål och finansiera stora investeringsvolymer, höjs skatten med 56 öre. Det ger en skattesats på 11,21. Utifrån ändrade förutsättningar efter sommaren 2013, justeras även driftramen. Finansiering av 2014 års verksamhet och förändringen av driftkostnadsramarna grundas på nedan angivna förutsättningar. 2.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen Starkare konjunktur framöver Den ekonomiska utvecklingen har under 2013 varit fortsatt svag såväl internationellt som i Sverige. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har gradvis stärkts och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer 2 att konjunkturen blir starkare framöver. Återhämtningen kommer dock initialt att bli svag. SKL bedömer att svensk BNP 2013 växer med 0,8 procent. Framförallt exporten, men även investeringarna och hushållens konsumtion har påverkats negativt av de försämrade förutsättningarna. De kommande åren bedöms en starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leda till en bättre tillväxt. SKL bedömer att BNP år 2014 kan öka med 2,7 procent. Från och med 2015 bedömer SKL att det blir en fortsatt återhämtning och bättre fart i svensk ekonomi. Bedömningen utgår från att resursutnytt- jande i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner till strax under 7,5 procent från 8 procent SKL bedömer att ekonomin når jämvikt 2016 och arbetsmarknadsläget och löneutvecklingen då är i samklang med en inflation på 2 procent. Förbättrat skatteunderlag efter 2014 Hushållens inkomster är grunden till det kommunala skatteunderlaget, som i sin tur är landstingens största intäktspost. Måttliga löneökningar gör att SKL bedömer att skatteunderlaget 2014 växer med 3,3 procent nominellt. Efter avdrag för prisoch löneökningar, motsvarar det knappt 1 procent realt. Det innebär en avtagande tillväxt trots förväntade större lönehöjningar och sysselsättningsökning i samma storleksordning som Det förklaras främst av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner som bidrar till att pensionsinkomsterna knappt ökar alls. Åren anser SKL att skatteunderlaget växer med över 2 procent i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. 2.2 Landstingssektorns ekonomi Resultatet påverkas av tillfälliga poster De senaste åren är det framförallt tillfälliga tillskott från AFA Försäkring som bidragit till hyggliga resultat i sektorn. Undantas kostnadseffekt för sänkt diskonteringsränta pensioner, uppgår prognosen för landstingens resultat 2013 till 5 miljarder kronor 3. Resultatnivån ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i flertalet landsting. Återbetalningen av AFA-premierna 2013 påverkar landstingets resultat positivt med nästan 3 miljarder kronor. Enligt SKL har hälso- och sjukvårdens kostnader i Sverige i genomsnitt ökat med cirka 1 procent utöver demografiska betingade resursbehov. SKL bedömer att sjukvårdsutgifterna fortsätter att växa, om än inte i samma takt som åren innan finanskrisen. 1 Landstingsfullmäktige 78, Se Ekonominytt 15/13, , SKL. 3 Se Ekonominytt 16/13, , SKL och Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2013, SKL.

5 FINANSPLAN (11) Ökade kostnader för pensioner Med nuvarande pensionssystem betalar landstingen dubbla pensionskostnader för tjänstepensioner. Dels belastas verksamhetens ekonomi av dagens intjänande av tjänstepensioner, dels belastas ekonomin av utbetalningarna på den gamla pensionsskulden. Den historiska skulden avser intjänade pensioner före 1998 som belastas som en kostnad vid själva pensionsutbetalningen. I och med ny princip från och med 1998, uppstår kostnaden direkt vid intjänandet. De senaste åren har stora årskullar anställda gått i pension. De har ett betydande intjänande i det gamla pensionsavtalet. Kostnaden för pensionsutbetalningar har därför ökat kraftigt och fortsätter att göra så i ytterligare ett par år. I landstingen har pensionsutbetalningarna på gamla pensionsskulden fördubblats mellan 2003 och Relaterat till skatteintäkter så motsvarar det en ökning av landstingsskatten med 10 öre 4. Ännu inget avtal om läkemedelsbidraget Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget för Ambitionen är att komma överens om ett avtal för Läkemedelsområdet berörs av flera stora omvärldsförändringar som kan komma att spela roll i förhandlingarna. I regeringens höstproposition inför 2014, redogörs för en modell, som innebär en överenskommelse med läkemedelsindustrin om en takprismodell för äldre läkemedel. Det råder också stor osäkerhet om kostnadsutvecklingen både för förmåns- och rekvisitionsläkemedel. Läkemedelsbidraget ska i huvudsak spegla kostnadsnivån för förmånsläkemedel. Skatteunderlagets tillväxt inte tillräckligt för ökade behov Betydande utmaningar som ökade investeringar, kraftigt ökade behov på grund av befolkningsförändringar och växande förväntningar stundar kommande år. SKL bedömer att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte räcker till. Enligt SKL är fortsatt ökade statsbidrag och skattehöjningar nödvändiga för att bygga ut kollektivtrafiken och möta medborgarnas förväntningar om en vård med god kvalitet och hög tillgänglighet. Nytt utjämningssystem I regeringens Budgetproposition 2014, föreslås ett reviderat utjämningssystem som införs från Den nya utjämningen ger betydande omfördelningseffekter. Effekterna orsakas i första hand av förändringar i delmodellen för hälsooch sjukvård till följd av att utjämningen för vårdtunga grupper slopas. Grunden för detta var framförallt registrering av diagnoser. Skulle den föreslagna utjämningen (allt annat lika), ges fullt genomslag på utdebiteringen, skulle, enligt SKL, skillnaden i skattesats mellan landsting med högst skatt och det med lägst skatt, minska motsvarande 24 öre. 2.3 Förutsättningar i Landstinget Kronoberg Befolkningsutveckling Prognos för den framtida befolkningsutvecklingen visar på en fortsatt ökning, men ökningstakten minskar. Den demografiska sammansättningen har inneburit att andelen äldre ökat, och med det ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Inkomstutjämningsbidraget (se avsnitt Utjämningssystemet längre fram) fördelas mellan landstingen baseras på antal invånare 1 november föregående år. En förutsättning för en positiv utveckling av bidraget är att relationen mellan länets invånarantal och rikets förändras positivt, det vill säga länets befolkning måste procentuellt öka mer än rikets för att inte de invånarrelaterade bidragen ska urholkas. Tabellen nedan visar antal invånare i Kronobergs län och riket 1 november föregående år (år-1), samt procentuell förändring mellan åren. Av tabellen framgår det att förändringen är lägre i Kronoberg jämfört med riket vilket påverkar inkomstutjämningsbidraget negativt för landstinget. År 2013 motsvarar Kronoberg 1,94 procent av landets totala befolkning. I prognoser har andelen sjunkit till 1,92 procent år Se Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi april 2013, SKL.

6 FINANSPLAN (11) TABELL: Kronoberg läns befolkningsutveckling i förhållande till riket. Antal inv 1 nov år Kronoberg Riket Förändring, -Kronoberg 0,53% 0,43% 0,38% 0,61% 0,72% 0,83% 0,77% -Riket 0,89% 0,82% 0,72% 0,74% 0,96% 1,07% 1,02% Källa: Prognos enligt SKL i oktober Landstingets finansiering Delposterna inom finansieringsbudgeten för 2014 och plan framgår av sammanställningen nedan och utgår ifrån aktuella förutsättningar i oktober Jämfört med prognos på finansieringen för 2014 i juni 2013, har finansieringen totalt förbättrats med 14 miljoner kronor. Ökningen kan framförallt hänföras till ytterligare höjning av skatten med 4 öre. Förbättrad finansiering i och med hösten nya skatteunderlag och förändringar i utjämningssystemet, tas ut av försämrat statsbidrag för läkemedelsförmånen och förändrad klassificering av sjukskrivningsmiljarden. TABELL: Förändring finansiering 2014 jämfört med förutsättningar i juni 2013 Förändring finansiering 2014 Prognos finansiering 2014 LF i juni Skatteunderlagsprognos och utjämning per oktober Effekt nytt utjämningssystem 3 Ytterligare skattehöjning med 4 öre till höjning totalt 0,56 14 Lägre preliminärt statsbidrag läkemedelsförmånen -17 Omklassificering sjukskrivningsmiljarden till specialdestinerat statsbidrag -10 Summa finansiering I kommande avsnitt beskrivs mer ingående de olika delposterna inom finansieringen och dess budget för år TABELL: Finansiering , jämfört med utfall 2012 och prognos 2013 Finansiering (miljoner kronor) Utfall Prognos Budget Plan Plan Skatteintäkter, varav: *Preliminärskatt *Avräkning skatteintäkter Utjämningsystemet, varav: *Inkomstutjämningsbidrag *Kostnadsutjämningsavgift *Strukturbidrag *Regleringsavgift Generella statsbidrag, varav: *Bidrag läkemedelsförmånen *Övriga generella statsbidrag S:a skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella inäkter och kostnader Årets finansiella kostnad pensioner Avkastning pensionsförvaltningen Övrigt finansnetto Total finansiering

7 FINANSPLAN (11) 3.1 Skatteintäkter - skattehöjning Skatteintäkterna motsvarar två tredjedelar av landstingets totala intäkter. Skatteintäkterna är beroende av samhällsekonomins utveckling samt den skattesats som fastställs av landstingets förtroendevalda. För att kunna uppfylla landstingsfullmäktiges resultatmål och kunna genomföra planerade stora investeringsvolymer, krävs en resultatnivå på drygt 100 miljoner kronor. För att nå denna resultatnivå, krävs en skattehöjning med 0,56 kronor. Det innebär en skattesats på 11,21 för planperioden. Jämfört med förutsättningarna i juni 2013 är det en höjning med 4 öre. Preliminär skatt för 2014 budgeteras enligt prognos för det slutliga skatteunderlaget 2012, uppräknat till 2013 års nivå. Budget för preliminärskatt och avräkning utgår utifrån regeringens fastställda uppräkningsfaktorer i oktober 2013 och enligt SKLs prognos. Med en skattehöjning ger det en total nivå för skatteintäkter med miljoner kronor för Det är en ökning med 277 miljoner kronor jämfört med prognosen för 2013, varav 193 miljoner kronor är en effekt av skattehöjningen. 3.2 Utjämningssystemet I de ekonomiska förutsättningarna för planperioden, har hänsyn tagits till effekter enlig förslag till nytt utjämningssystem. Utgångpunkten är preliminära uppgifter i oktober Det slutliga utfallet av utjämningen 5 för år 2014 kommer att fastställas i december Totalt för 2014 erhålls preliminärt 539 miljoner kronor för utjämningen. Det är en ökning med 57 miljoner kronor jämfört med Alla delar inom 5 Landstinget Kronoberg har en skattekraft som understiger garantinivån. Genom ett inkomstutjämningsbidrag garanteras landstinget 115 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Strukturbidraget är det bidrag som tidigare benämndes kompensation till små landsting. Nettot av hela utjämningssystemet jämförs med statens anslag för den kommunalekonomiska utjämningen. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas av alla landsting. utjämningen påverkas av det nya systemet. Utjämningen för 2014 påverkas dock till största delen av landstingets förändringar i skatteunderlag, kostnadsstrukturen och förslag enligt regeringens budgetproposition. Den totala förändringen kan hänföras till följande: 18 mnkr i kostnadsutjämningen avseende utveckling av strukturkostnaden. 16 mnkr i kompensation för lägre skatteintäkter som en följd av sänkt skatt för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag. 9 mnkr som effekt av skatteunderlagets utveckling. 9 mnkr i och med landstingens nya ansvar för hälso- och sjukvård för person som vistas i landet utan tillstånd. 3 mnkr i nettoeffekt i nytt utjämningssystem. 2 mnkr i och med ny lagstiftning enligt patientrörlighetsdirektivet 6 För Landstinget Kronoberg innebär det nya utjämningssystemet totalt ett ökat bidrag med cirka 21 miljoner kronor (motsvarar 111 kronor per invånare). Total effekt erhålls inte fullt ut förrän Det beror på en införandekostnad 7 som avtar över tid. Landstinget Kronobergs nettoeffekt av det nya systemet är 3 miljoner kronor för år För år 2015 blir nettoeffekten cirka 12 miljoner kronor, år 2016 cirka 16 miljoner kronor och så vidare, för att nå full effekt först år Jämfört med tidigare uppgifter om Landstingets Kronobergs effekter av det nya utjämningssystemet, har effekten i det slutliga förslaget blivit mycket lägre. Minskningen beror framförallt på att Kronoberg utifrån nu aktuella beräkningar, vinner mycket mindre på hälso- och sjukvårdsmodellens förändring och dess borttag av vårdtunga grupper. Eftersom den gamla modellen grundade sig på registrering av diagnoser och Kronoberg blivit bättre på detta över tid, blir effekten så mycket mindre, än hur det såg ut för några år sedan som de första beräkningarna utgår ifrån. 6 Genom patientrörlighetsdirektivet får landstingen kostnadsansvar för vissa ersättningar (betalas ut via Försäkringskassan) för gränsöverskridande vård som har betalats ut till personer som vid tiden för den vård som ersättningen avser var bosatta inom landstinget. 7 Alla vinnande landsting har en införandekostnad de första åren för att finansiera de förlorande landstingen. Förlorarna är de som förlorar mer än 250 kronor per invånare i det nya systemet. För 2014 är införandekostnaden 95 kr per invånare, vilket gör att Kronoberg endast erhåller 16 kronor per invånare som en effekt av nytt utjämningssystem Det motsvarar 3 miljoner kronor.

8 FINANSPLAN (11) 3.3 Generella statsbidrag Bidrag läkemedelsförmånen Eftersom det ännu inte finns någon överenskommelsen mellan SKL och staten om nivån och inriktning på läkemedelsbidraget för år 2014, är det en osäker post. Statsbidraget för läkemedelsförmånen för Landstinget Kronoberg budgeteras år 2014 till 398 miljoner kronor. Det motsvarar 2013 års prognos för bidragets nivå, med hänsyn tagen till statens beslut om utbetalningar för årets tio första månader. Den lägre nivån på utbetalningarna grundar sig på socialstyrelsens bedömning av den minskade kostnaden för läkemedelskostnader inom förmånen. Övriga generella statsbidrag Sjukskrivningsmiljarden är till och med 2013 att betrakta som ett generellt statsbidrag. Förändrad hantering och inriktning av bidraget, gör att det från 2014 omklassificeras till ett specialdestinerat statsbidrag 8. Förändringen av sjukskrivningsmiljarden får ingen effekt på resultatet, utan budgeteras istället som en verksamhetens intäkt och påverkar nettokostnaden positivt. För 2014 och planperioden, budgeteras i likhet med tidigare år, 10 miljoner kronor för sjukskrivningsmiljarden. Bidraget finansierar del av vårdvalets vårdersättning inom rehabiliteringsverksamheten samt landstingsövergripande insatser för att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. 3.4 Finansiella intäkter och kostnader Budgeten för finansiella kostnader åren avser till största delen KPA:s prognostiserade finansiella kostnad för intjänandedelen på pensionsskulden för respektive år. Den finansiella kostnaden för pensioner består av ränte- och basbeloppsuppräkningar. För 2014 budgeteras den finansiella kostnaden för pensioner till 24 miljoner kronor. Den låga nivån 2014, beror på det låga basbeloppet 2014 (beroende på låg inflation och låg tillväxt) vilket innebär en mycket lägre uppräkning. 8 Ändring av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) rekommendation RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljning, augusti Ändringen innebär att Statsbidrag för minskad sjukfrånvaro i samhället, inte anges som exempel på övrigt generellt bidrag från staten. Avkastning för placerade medel för att säkra utbetalningar för kommande pensioner, är budgeterade till 6 miljoner kronor för Övrigt finansnetto avser framförallt ränteintäkter på likvida medel, avkastning överlikviditetsförvaltningen och ränta revers gällande Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. Realisationsvinster- och förluster samt nedskrivningar och eventuell återföring av pensionsförvaltningens tillgångar budgeteras inte. 4 Ändrad nettokostnadsram Landstinget Kronobergs budgetprocess utgår från att i så god tid som möjligt ge verksamheterna besked om vilka riktlinjer och ramar som gäller för verksamheten kommande år. Detta får till följd att de beslutade ekonomiska ramarna baseras på prognoser våren innan verksamhetsåret, vilket ökar graden av osäkerhet. Efter landstingsfullmäktiges beslut i juni har vissa förutsättningar ändrats, vilket innebär en ökning av nettokostnaderna, det vill säga driftramen för 2014 med 18 miljoner kronor, se tabell nedan: TABELL: Förändring driftram 2014 jämfört med förutsättningar i juni 2013 Justerad driftram 2014 (miljoner kr) Beslutad nettokostnadsram enligt LF i juni Kostnader för patientrörlighetsdirektiv och papperslösa 8 Sänkt vårdersättning vårdval Kronoberg lägre läkemedelskostnader -8 Ökade läkemedelskostnader specifikt nya behandlingar 18 Förväntade nya satsningar och ytterligare ökade läkemedelskostnader 10 Omklassificering sjukskrivningsmiljarden -10 Justerad driftram budget Kostnader för patientrörlighetsdirektivet och papperslösa samt omklassificering av sjukskrivningsmiljarden påverkar inte resultatet. Motsvarande effekter finns på finansieringen, se tidigare avsnitt. Sänkningen av vårdersättningen för Vårdval Kronoberg görs med anledning av fortsatt lägre kostnader för allmänläkemedel, se särskilt beslut i landstingsfullmäktige. De ökade läkemedelskostnaderna beror på beslut om nya behand-

9 FINANSPLAN (11) lingsmetoder som blivit aktuella efter sommaren. Det gäller behandling av prostatacancer och dyra läkemedel för behandling av svårt sjuka barn. De i övrigt ökade kostnader avser förväntade nya satsningar för de kommande åren och ytterligare ökade kostnader för nya läkemedel och behandlingsmetoder. 4.1 Verksamhetens ekonomiska ramar 2014 I början på oktober 2013 lämnade centrumen in sina verksamhetsplaner för år I december beräknas överenskommelser om respektive centrums ram vara klara. Den totala driftramen som fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2013 har ökat med 18 miljoner kronor (se avsnittet ovan). Fördelningen av den totala driftramen 2014 ser därmed ut enligt följande. I och med de uppräkningar och resursförändringar som ligger i budgeten för 2014, blir nettokostnadsutvecklingen 3,2 procent jämfört med prognosen I förutsättningarna ingår besparingskrav för 2014 på 47 miljoner kronor samt ytterligare besparingskrav på 28 miljoner kronor för 2015 respektive 26 miljoner kronor för Diagrammet nedan illustrerar nettokostnadsutvecklingen i kronor i förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive utjämningen). I diagrammet framgår nettokostnadsutvecklingen med de besparingskrav som finns med i budget 2014 och för planperioden. TABELL: Utveckling av nettokostnader samt skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag TABELL: Total driftram 2014 Total driftram 2014 (miljoner kronor) Förändring Hälso- och sjukvård inklusive stödfunktioner 4 463,8 234,0 Bidrag Kulturinstitutioner 28,8 0,7 Regionförbundet södra Småland 44,2 1,0 Länstrafiken Kronoberg 120,1 12,2 Övriga bidrag 19,1 0,1 Summa driftram ,0 248,0 Jämfört med 2013 har driftramen ökat med totalt 248 miljoner kronor. Ökningen beror på uppräkning, nya satsningar, resurstillskott men inkluderar även besparingskrav, se mer i landstingsfullmäktige i juni 2013 fastställda budget Nettokostnadsutvecklingen En förutsättning för en långsiktig stabil ekonomi är en långsiktig stabil låg utveckling av nettokostnaderna. Utvecklingen av nettokostnaden ökat kraftigt 2012 men har under 2013 stabiliserats. Prognosen för år 2013 per september är en nettokostnadsutveckling på 1,7 procent 9. Den lägre nettokostnadsutvecklingen 2013, beror både på den höga nivån på nettokostnaden 2012 och på dämpad kostnadsutveckling Resultatprognosen för 2013 exklusive engångsposter, uppgår per oktober till minus 49 miljoner kronor. I det ingår positiv avvikelse för finansieringen med 36 miljoner kronor. Med ett budgeterat resultat på 20 miljoner kronor, innebär det att nettokostnaderna för 2013 är 105 miljoner kronor högre än budgeterat. Skattehöjningen 2014 och planerade fortsatta kostnadsreduceringar, bidrar till att trenden kan vända och nettokostnaderna därmed understiger skatteintäkter och generella statsbidrag. 9 Engångseffekter avseende återbetalda AFA-premier, realisationsvinster vid försäljning av fastigheter och effekt sänkt diskonteringsränta pensioner är exkluderade.

10 FINANSPLAN (11) 5 Oförändrad investeringsram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2013 fastställdes investeringsramarna för 2014 till 355 miljoner kronor. I det pågående generalplansarbetet för våra tre sjukhusområden, är en avgörande fråga var vuxenpsykiatrin ska placeras i framtiden. De båda alternativen centrallasarettet i Växjö eller Sigfridsområdet, påverkar möjligheterna för och får konsekvenser för resterande delar av området. Innan beslut är fattat om placeringsinriktning, kan de större investeringsprojekten i den långsiktiga investeringsplaneringen inte påbörjas. Detaljplanering av 2014 års investeringar kommer att behandlas av landstingsstyrelsen i Investeringsplanen i början på Skillnaden i investeringsvolymen mellan de båda alternativen för vuxenpsykiatrin är miljoner kronor. Påverkan för 2014 års utfall är marginell oavsett vilket alternativ som väljs, därför görs ingen justering av investeringsramen i detta läge. Investeringsnivån för planperioden visar på stora investeringar den närmaste femårsperioden. Det påverkar avskrivningarna som då ökar och utgör en större andel av verksamhetens nettokostnad. Planerad nivå på resultatet och avskrivningar för de tre åren, ger en finansieringsgrad i genomsnitt på 77 procent. Det långsiktiga målet är självfinansiering 10, det vill säga en finansieringsgrad på 100 procent. Resultatutvecklingen de kommande åren är därför avgöranden för att de finansiella lånekostnaderna inte ska bli för stora. En resultatnivå på miljoner kronor de kommande åren är därför nödvändig 6 Finansiella mål Antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen ligger till grund för den ekonomiska planeringen. Ofta avviker dessa antaganden, både på kostnads- och intäktssidan, från det verkliga utfallet. Därför måste den finansiella planeringen innehålla en marginal för att finansiellt och resul- tatmässigt kunna stå emot de svängningar i konjunkturerna som alltid inträffar. Landstinget måste också ha en förmåga att klara finansieringen av en långsiktig investeringsnivå utan extern upplåning. Landstingsfullmäktige har fattat ett generellt beslut om att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag. För 2014 föreslås fullmäktige fastställa Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, som även innehåller finansiella mål för självfinansieringsgrad investeringar, genomsnittslikviditet och avkastning pensionsförvaltningen. 7 Resultatnivå enligt mål Landstingsfullmäktiges i juni fastställda budget år 2014 visade ett prognostiserat resultat på 104 miljoner kronor. Utifrån ändrade förutsättningar som redovisats ovan, framförallt ytterligare skattehöjning och även ändrad driftram, uppgår istället ett prognostiserat resultat för år 2014 till 100 miljoner kronor. Förändringarna har även påverkat 2015 och 2016, se tabellen nedan: TABELL: Förändring resultat jämfört med förutsättningar i juni 2013 Resultatjustering (miljoner kronor) Resultatprognos enligt LF i juni Skatteunderlagsprognos och utjämning (SKL okt-13) Effekt nytt utjämningssystem Minskat statsbidrag läkemedelsförmånen Ytterligare skattehöjning med 4 öre till 0, Kostnader patientrörlighetsdirektivet och papperslösa Sänkt vårdersättning vårdval Kronoberg lägre kostnader allmänläkemedel Förväntade nya satsningar och ytterligare ökade läkemedelskostnader Budgeterat resultat Förändringen mellan åren, anger ökning för respektive år. Exempelvis skatteunderlaget och utjämningens effekt för 2016 på 86 miljoner kronor, är summan av ökningen 2014 med 24, tillsammans med ytterligare ökning 23 miljoner kronor år 2015 och ytterligare 39 miljoner kronor år Budgeterat resultat för 2014 jämfört med budget 2013 framgår i tabellen nedan: 10 Med självfinansiering avses att inte behöva ta av befintliga bankmedel eller låna. Det innebär en investeringsnivå som motsvarar årets avskrivningar tillsammans med utrymme i resultatet.

11 FINANSPLAN (11) TABELL: Nettokostnad och finansiering 2014 miljoner kronor Budget nettokostnad Generell uppräkning 92 Volymförändringar inklusive besparingskrav 156 Nettokostnad Budget finansiering Ökade skatteintäkter och övrig finansiering 328 Prognos finansiering Prognos resultat som skattehöjningen bidrar med och som förbättrar resultatnivån, förutsätter dock att den obalans som kvarstår för 2013 åtgärdas och att planerade besparingskrav för på totalt 100 miljoner kronor verkställs. Diagrammet i nästa spalt visar resultatutveckling för planperioden utifrån förutsättningar i oktober TABELL: Resultatutveckling I tabellerna nedan framgår planen för 2015 och Volymförändringarna som anges, avser den ökning som blir för respektive år utöver redan tidigare års volymförändringar. TABELL: Nettokostnad och finansiering 2015 miljoner kronor Budget nettokostnad Generell uppräkning 94 Volymförändringar inklusive besparingskrav 64 Nettokostnad Prognos finansiering Ökade skatteintäkter och övrig finansiering 158 Prognos finansiering Prognos resultat TABELL: Nettokostnad och finansiering 2016 Proc för miljoner kronor Plan nettokostnad Generell uppräkning 82 Volymförändringar inklusive besparingskrav 125 Nettokostnad Prognos finansiering Ökade skatteintäkter och övrig finansiering 211 Prognos finansiering Prognos resultat Budgeterat resultat år 2014 på 100 miljoner kronor jämfört med prognostiserat resultat för år 2013 på minus 49 miljoner kronor 11 visar en resultatförbättring på 149 miljoner kronor. Det nya resurstillskott 11 Prognostiserat resultat år 2013 grundar sig på helårsprognosen per september 2013 exklusive engångseffekter. Jämfört med Delårsrapport augusti ( =-59), är det en förändring med 10 miljoner kronor. Förändring avser 9 mnkr lägre prognos statsbidrag läkemedelsförmånen och 19 mnkr bättre resultat för verksamheterna. Resultatnivån för 2014 och planperioden visar att fullmäktiges resultatmål uppfylls. 8 Balanskravet uppfylls Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras inom de närmast följande tre åren, det så kallade balanskravet. Undantag från detta får dock göras om det finns synnerliga skäl. Prognosen för 2013 års justerat resultat enligt balanskravet uppgår till 11 miljoner kronor. Tillsammans med 2012 års negativa resultat enligt balanskravet på minus 88, återstår 77 miljoner kronor att återställa, se sammanställningen nedan. 12 Effekten av sänkt diskonteringsränta pensioner och dess påverkan på resultatet är borttagen både för 2011 (-102 mnkr) och 2013 (-150 mnkr).

12 FINANSPLAN (11) TABELL: Balanskravsutredning Balanskravsutredning Budget 2014, miljoner kronor Prognos årets faktiska resultat -104 Sänkt effekt diskonteringsänta pensioner 150 Realisationsvinster försäljning fastigheter -35 Prognos årets justerade resultat enligt balanskravet 11 Balanskravsresultat från tidigare år -88 Prognos balanskravsresultat att reglera -77 Resultatnivån för planperioden visar att det negativa resultatet kan återställas år Det innebär att återställandet för 2012 års negativa resultat sker inom lagkravet på tre år. 9 Resultat - och balansbudget Resultaträkningen visar samtliga intäkter och kostnader (exklusive interna poster) samt hur det egna kapitalet förändras under räkenskapsåret. Landstinget Kronobergs budget för år 2014 ger ett resultat på 100 miljoner kronor, se resultatbudget för planperioden. TABELL: Resultatbudget jämfört med 2012 och 2013 RESULTATBUDGET (miljoner kronor) Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter och kostnader, netto Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader* SUMMA FINANSIERING ÅRETS RESULTAT* Justeringsposter avstämning enligt balanskravet JUSTERAT RESULTAT enligt balanskravet * Prognos 2013 är exklusive effekt sänkt diskonteringsränta pensioner Balansräkningen redovisar i sammandrag landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ansvarsförbindelser tas upp inom linjen. Ansvarsförbindelsen avser i stort sett pensionsförmåner intjänade före år Budgeterade resultat för år 2014 framgår i balansräkningen som förändringen av eget kapital jämfört med föregående år (prognos 2013) och uppgår alltså till 100 miljoner kronor, se balansbudget för planperioden nedan. TABELL: Balansbudget jämfört med 2012 och 2013 BALANSBUDGET (miljoner kr) Bokslut Prognos BUDGET Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa Eget kapital, Avsättningar och Skulder Ingående eget kapital Årets resultat* Summa eget kapital Avsatt till pensioner Ersättningsreserv LÖF Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Ansvarsförbindelse pensioner Övriga ansvarsförbindelser * Årets resultat 2013 avser prognos inklusive effekt sänkt diskonteringsränta pensioner med 150 mnkr.