Finansplan 2013, plan

Transkript

1 Finansplan 2013, plan

2 FINANSPLAN (11) Innehållsförteckning 1 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN FÖRUTSÄTTNINGAR I LANDSTINGET KRONOBERG LANDSTINGETS FINANSIERING SKATTEINTÄKTER UTJÄMNING OCH GENERELLA STATSBIDRAG FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER ÄNDRAD NETTOKOSTNADSRAM VERKSAMHETENS EKONOMISKA RAMAR KOMPLETTERAD VÅRDERSÄTTNING VÅRDVAL KRONOBERG NETTOKOSTNADSUTVECKLINGEN MÅSTE SÄNKAS OFÖRÄNDRAD INVESTERINGSRAM FÖRSÄMRAD RESULTATNIVÅ BALANSKRAVET UPPFYLLS INTE FINANSIELLT MÅL RESULTAT - OCH BALANSBUDGET... 10

3 FINANSPLAN (11) 1 Planeringsförutsättningar Den övergripande finansiella inriktningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Landstingets samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Anpassning till angivna ekonomiska ramar är övergripande vid en eventuell målkonflikt med verksamhetens omfattning. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den service den själv beslutar om. I juni 2012 fastställde landstingsfullmäktige 1 bland annat total driftram och investeringsram för I finansplanen ska fullmäktige fastställa finansiella ramar, skattesats samt resultat- och balansbudget. Utifrån ändrade förutsättningar efter sommaren 2012, har det skett stora förändringar i skatteunderlaget och även driftramen behöver justeras. Finansiering av 2013 års verksamhet och förändringen av driftkostnadsramarna grundas på nedan angivna förutsättningar. 2 Den samhällsekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi mot en period av avmattning Den svenska ekonomin har hittills stått emot avmattningen hos Eurozonen väl. Situationen på arbetsmarknaden har varit relativt stabil med fortsatt ökande sysselsättning, men på sista tiden har arbetslösheten tenderat att stiga. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2 har tecknen på en svensk avmattning blivit allt tydligare. Mycket tyder på att slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare. SKL räknar inte med någon tydlig återhämtning förrän mot slutet av Landstingsfullmäktige 79, Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2012 samt Ekonominytt nr , , Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Bedömningen är att BNP ökar med endast 1 procent 2012 och 1,8 procent Att även den svenska ekonomin nu bromsar in är en konsekvens på vårt starka utlandsberoende. SKL bedömer att läget på arbetsmarknaden fortsätter försvagas en bit in i Arbetslösheten förväntas nå 8,0 procent under vintern innan den vänder ner. Inte förrän under andra halvåret 2013 är det att räkna med en mer påtaglig förbättring. SKL bedömer att fram till 2016 kan arbetslösheten röras sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. Enligt SKL kommer skatteunderlaget under perioden fram till och med 2016 växa i god takt. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5-1,8 procent årligen. Landstingssektorns ekonomi Landstingen väntas redovisa ett positivt resultat på sammantaget 3,4 miljarder kronor Det samlade resultatet bärs i huvudsak upp av engångsintäkter från AFA Försäkring, som 2012 betalar tillbaka tidigare inbetalda premier för sjukförsäkringsavgifter. De kommande åren ser det ekonomiska läget betydligt mer ansträngt ut. Enligt SKL är det flera landsting som ser sig tvingade att höja skatten 2013, trots att det pågår ett omfattande arbete med att effektivisera verksamheterna. Utvecklingen av det reala skatteunderlaget på runt 1,5 procent framöver räcker inte. Det beror på att kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Under senare år har investeringarna ökat och SKL ser i landstingens budget och planer att allt talar för fortsatta ökningar åren framöver. Bara ett fåtal landsting har långfristiga skulder som Stockholm och i viss mån Region Skåne. Med en fortsatt hög investeringsnivå finns behov av ökad upplåning som leder till ökade räntekostnader i fler landsting. SKL ser flera gemensamma trender i landstingens ekonomi. Det är exempelvis att

4 FINANSPLAN (11) kostnaderna för den specialiserade somatiska vården ökar och tar en allt större andel av den totala sjukvårdskostnaden. Ambitionen att öka primärvårdens resurser och betydelse har istället fått stå tillbaka. Enligt SKL är orsakerna till att kostnaderna ökar så mycket för den specialiserade somatiska vården bland annat ökade kostnader för cancervården och vårdens organisation för multisjuka äldre. Ett annat område som har kraftig ökning av kostnaderna är kollektivtrafiken. Enligt SKL är det inte det kollektiva resandet i sig som stått för ökningen, utan det är kostnaden per resa som stigit kraftigt. Utvecklingen har lett till att kollektivtrafikens andel av de totala nettokostnaderna har ökat. Om den hittillsvarande nettokostnadsutvecklingen tillåts fortsätta, innebär det risk för att kollektivtrafiken på sikt tränger undan annan verksamhet. 3 Förutsättningar i Landstinget Kronoberg Befolkningsutveckling En positiv befolkningsutveckling är en av förutsättningarna för att förverkliga landstingets vision, Ett gott liv i ett livskraftigt län. Efter en minskning av antalet invånare i slutet av 1990-talet har trenden varit stigande varje år sedan Prognos för den framtida befolkningsutvecklingen visar på en fortsatt ökning, men ökningstakten minskar. Den demografiska sammansättningen har inneburit att andelen äldre ökat, och med det ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Inkomstutjämningsbidraget fördelas mellan landstingen baseras på antal invånare 1 november föregående år. En förutsättning för en positiv utveckling av bidraget är att relationen mellan länets invånarantal och rikets förändras positivt, det vill säga länets befolkning måste procentuellt öka mer än rikets för att inte de invånarrelaterade bidragen ska urholkas. Tabellen nedan visar antal invånare i Kronobergs län och riket 1 november föregående år (år-1), samt procentuell förändring mellan åren. Av tabellen framgår det att förändringen är lägre i Kronberg jämfört med riket vilket påverkar inkomstutjämningsbidraget negativt för landstinget. År 2012 motsvarar Kronoberg 1,95 procent av landets totala befolkning. År 2015 har andelen sjunkit till 1,93 procent. Prognosantaganden Landstingsfullmäktige fattade i juni 2012 beslut om prognosantaganden för verksamhetens nettokostnad år Avtal om regionala priser och ersättningar för Södra sjukvårdsregionen 2013 har ännu inte träffats. Avvikelser från det sammanvägda kostnadsindexet kommer att behandlas i samband med tilläggsbudget I tabellen på nästa sida framgår de prognosantaganden som ligger till grund för år 2013 och planperiodens nettokostnader och finansiering. Antal inv 1 nov år Kronoberg Riket Förändring, -Kronoberg 0,57% 0,83% 0,53% 0,43% 0,38% 0,58% 0,53% 0,50% -Riket 0,73% 0,81% 0,89% 0,82% 0,72% 0,87% 0,91% 0,88%

5 FINANSPLAN (11) Tabell: Prognosantaganden Budget Prognos Budget Plan Plan Prognosantaganden ** 2013* 2014** 2015** Verksamhetens nettokostnad Sammanvägt LPI inkl läkemedel 2,7% 2,0% 2,0% 2,1% 2,6% Sammanvägt LPI exkl läkemedel 3,2% 2,8% 2,7% 2,3% 3,1% Lönekostnader 3,5% 2,8% 2,9% 2,8% 3,4% Patientavgifter 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Läkemedelskostnader inom förmånen 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Köpt vård 2,7% 2,0% 2,0% 2,1% 2,6% Regionvårdsintäkter 2,7% 2,0% 2,0% 2,1% 2,6% Övriga driftkostnader och intäkter 1,9% 2,0% 1,6% 1,6% 2,1% Finansiering Skattesats, kr/skkr 10,65 10,65 10,65 10,65 10,65 Uppräkningsfaktor skatteunderlag 1,0330 1,0330 1,0410 1,0370 1,0440 Antal invånare november år Not: *) Poster under verksamhetens nettokostnader fastställda av landstingsfullmäktige i juni Not: **) Prognos 2012 och Plan år 2014 och 2015 har räknats upp enligt SKL:s förutsättningar oktober Förändring finansiering 2013 Prognos finansiering 2013 (juni-12) Försämring skatteunderlaget -23 Förändring garantinivå och nya prognoser på regleringsbidrag o utjämning 2 Sänkning preliminärt statsbidrag läkemedel -16 Förändrad finansiell kostnad pensioner, enligt KPA prognos aug-12 3 Summa finansiering I kommande avsnitt beskrivs mer ingående de olika delposterna inom finansieringen och dess budget för år Landstingets finansiering Delposterna inom finansieringsbudgeten för 2013 och plan framgår av sammanställningen längst ned på sidan och utgår ifrån aktuella förutsättningar i oktober Jämfört med prognos på finansieringen för 2013 i juni 2012, har den totalt försämrats med 34 miljoner kronor. Minskningen beror framförallt på ändrade förutsättningar för skatteunderlaget och lägre nivå på statsbidraget för läkemedelsförmånen. 4.1 Skatteintäkter Skattintäkterna är två tredjedelar av landstingets totala intäkter. Skatteintäkterna är beroende av skatteunderlagets och samhällsekonomins utveckling samt den skattesats som fastställs av landstingets förtroendevalda. Preliminär skatt för 2013 budgeteras enligt prognos för det slutliga skatteunderlaget 2011, uppräknat till 2012 års nivå. Uppräkningsfaktorerna för 2011 och 2012 har fastställts i regeringens budgetproposition i oktober Tabell: Finansiering Finansiering (miljoner kr) Utfall Prognos Budget Plan Plan Preliminärskatt Avräkning skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Strukturbidrag Regleringsbidrag/avgift Övriga statsbidrag Bidrag läkemedelsförmånen S:a skatteintäkter o generella statsbidrag Finansiell kostnad pensioner Effekt sänkt RIPS-ränta -102 Övrigt finansnetto Pensionsförvaltning Total finansering

6 FINANSPLAN (11) Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för preliminärskatt 2012 och 2013 är fastställda till 4,1 procent för båda åren. SKL kan därmed lämna en prognos för avräkning Tabellen nedan visar att SKL:s bedömning av skatteunderlagsutvecklingen generellt sett är lägre än regeringens. Tabell: Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring SKL, okt ,1 3,9 3,2 3,7 4,4 *ESV, sep ,1 4,1 3,7 3,9 4,4 Budgetpropositionen, sep ,0 4,1 4,1 4,2 4,8 *ESV= Ekonomistyrningsverket 2013 är SKL:s prognos lägre än regeringens, vilket medför att prognosen för avräkningen blir negativ. Prognos har lämnats på -213 kr per invånare, vilket innebär -39 miljoner kronor i preliminär avräkning 2013 för Landstinget Kronoberg. Jämfört med regeringen och ESV, är SKL mindre optimistisk när det gäller närmaste framtidens ekonomiska tillväxt och utvecklingen på arbetsmarknaden. Det är huvudförklaringen till att SKL:s skatteunderlagsprognos visar lägre utvecklingstal än regeringen och ESV. Skattesatsen har antagits till 10,65 kronor per skattekrona under planperioden, vilket för 2013 ger en preliminärskatt på miljoner kronor. 4.2 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämning och regleringsbidrag/- avgift Systemet för kommunalekonomisk utjämning har utretts av en parlamentarisk kommitté. I april 2011 redovisades utredningen 3 som bland annat föreslår en genomgripande förändring av hälso- och sjukvårdsmodellen. Det finns ännu inget beslut om förändring och därför har ingen hänsyn har tagits till vad det kan innebära för effekter. Då statens anslag för den kommunalekonomiska utjämningen är fast, finansieras en högre omfördelning i inkomstutjämningen genom att regleringsbidraget blir lite lägre. Det slutliga utfallet av inkomstutjämningen för år 2013 kommer att fastställas under december Då uppdateras utfallet av beskattningsbar inkomst 2011 och länets folkmängd per den 1 november Enligt en prognos från SKL i oktober är den totala effekten av utjämningsbidraget (inklusive regleringsavgiften) 2013 för landstinget Kronoberg 638 miljoner kronor uppgick den till 610 miljoner kronor. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningsavgiften budgeteras till 203 miljoner kronor år 2013, vilket är 25 miljoner kronor lägre än Förändringen jämfört med 2012 kan i stort sett hänföras till lägre avgift för delområdet hälso- och sjukvård. Avgiften 2013 uppgår till 297 kr per invånare, att jämföra med 446 kronor per invånare Strukturbidrag Strukturbidraget är det bidrag som tidigare benämndes kompensation till små landsting. Bidraget är oförändrat och utgår med 230 kr per invånare som för år 2013 motsvarar 43 miljoner kronor. 3 Utjämningskommitténs betänkande SOU 2011:39 Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen.

7 FINANSPLAN (11) Statsbidrag läkemedelsförmånen Överenskommelsen mellan SKL och staten om nivån och inriktning på läkemedelsbidraget för år 2012 är ännu inte klar 4. SKL bedömer att det inte kommer att slutas något avtal mellan parterna för Av överenskommelsen för 2011 framgår att parterna är överens om att inleda diskussioner om förutsättningarna för att föra över läkemedelsbidraget till anslaget för Kommunalekonomisk utjämning och därmed ingå i statens generella stöd till landstingen. Några inledande diskussioner om överenskommelser för 2013 och 2014 har dock ännu inte påbörjats. Statsbidraget för läkemedelsförmånen för Landstinget Kronoberg budgeteras år 2013 till 424 miljoner kronor. Det motsvarar budgeterad nivå 2012 minskat med statens lägre utbetalningar som skett för Lägre nivå på utbetalningarna grundar sig på att socialstyrelsen har en lägre prognos än tidigare för förmånskostnaderna. Bidragets budget har sedan uppräknats med 0,5 procent för planperioden. Övriga generella statsbidrag I budgetpropositionen 2013 finns även fortsättningsvis 1 miljard kronor avsatt fram till 2014 för den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Under hösten 2012 kommer nytt avtal om inriktning och utformning av bidraget att skrivas mellan regeringen och SKL. Landstinget Kronobergs uppskattade del av sjukskrivningsmiljarden budgeteras 2013, i likhet med 2012, under övriga statsbidrag till totalt 10 miljoner kronor. 7 miljoner finansierar del av vårdvalets vårdersättning inom rehabiliteringsverksamheten. För 2013 och planperioden budgeteras även 3 miljoner för sjukskrivningsmiljarden för att finansiera de insatser som landstinget gör för att uppnå en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. 4 Enligt Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens 4.3 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter har åren budgeterats på genomsnittliga likvida medel respektive år inklusive avkastning från pensionsförvaltningen. För 2013 uppgår budgeterade finansiella intäkter till 29 miljoner kronor. Budgeten för finansiella kostnader åren avser till största delen KPA:s prognostiserade räntekostnad för intjänandedelen på pensionsskulden för respektive år. För 2013 budgeteras den finansiella kostnaden för pensioner till 36 miljoner kronor. Övriga finansiella kostnader som budgeteras är framförallt ränta revers gällande Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. För 2013 budgeteras 5 miljoner kronor i totala räntekostnader. Realisationsvinster/och -förluster samt nedskrivningar och eventuell återföring av pensionsförvaltningens tillgångar budgeteras inte. 5 Ändrad nettokostnadsram Landstinget Kronobergs budgetprocess utgår från att i så god tid som möjligt ge verksamheterna besked om vilka riktlinjer och ramar som gäller för verksamheten kommande år. Detta får till följd att de beslutade ekonomiska ramarna baseras på prognoser våren innan verksamhetsåret, vilket ökar graden av osäkerhet. Efter landstingsfullmäktiges beslut i juni har förutsättningarna ändrats för pensionskostnaderna enligt ny prognos från KPA i augusti Det innebär en justering av nettokostnadsramen för 2013 med 10 miljoner kronor: Justerad driftram 2013 (miljoner kr) Beslutad nettokostnadsram enligt LF i juni 4 418,0 Ökade pensionskostnader (prognos KPA aug-12) 10,0 Justerad driftram budget ,0 ekonomi-oktober 2012, sid 48, SKL.

8 FINANSPLAN (11) 5.1 Verksamhetens ekonomiska ramar 2013 I början på oktober lämnade centrumen in sina verksamhetsplaner för år I slutet av november beräknas överenskommelser om respektive centrums ram vara klara. Genomgångarna med centrumen föranleder ingen förändring av den totala driftramen, utan det är en fråga om omfördelningar inom befintlig ram. Den totala driftramen som fastställdes av landstingsfullmäktige i juni 2012 har ökat med 10 miljoner kronor (se avsnittet ovan). Fördelningen av den totala driftramen 2013 ser därmed ut enligt följande. Total driftram 2013 (miljoner kr) Hälso- och sjukvård inklusive stödfunktioner 4 229,8 Bidrag Kulturinstitutioner 28,1 Regionförbundet södra Småland 43,2 Länstrafiken Kronoberg 107,9 Övriga bidrag 19,0 Summa driftram ,0 5.2 Kompletterad vårdersättning Vårdval Kronoberg Landstingsfullmäktige fastställde vid mötet i juni 2012, vårdersättningen i vårdvalet till kronor exklusive moms per listad och år för I landstingsfullmäktiges budget 2013 finns en särskild satsning med 0,5 miljoner kronor gällande distriktssköterska NPuppföljning. Denna uppföljning kommer att vara en del i grunduppdraget inom Vårdval Kronoberg och bör därför ingå i vårdersättningen. I och med att kostnadsansvaret för förbrukningsartiklar inom förmånen, från och med 2013 kommer att inkludera moms (tidigare en landstingsgemensam kostnad), kompenseras vårdvalet med 2,7 miljoner kronor för denna ökade kostnad. Tillskottet för vårdvalet med totalt 3,2 miljoner kronor föreslås påverka vårdersättningen Vårdersättningen för 2013 revideras därmed till kronor enligt följande. Vårdersättning Vårdval Kronoberg, kronor per listad och år Vårdersättning beslutad av Landstingsfullmäktige juni Tillägg för ökat uppdrag "Distriktssköterska NP-uppföljning" 3 Utökat kostnadsansvar avseende moms för läkemedel (förbrukningsartiklar) inom förmånen 14 Vårdersättning När vårdersättningen för år 2013 inkluderas med momskompensation (2 procent) uppgår vårdersättningen till kronor per listad och år. 5.3 Nettokostnadsutvecklingen måste sänkas En förutsättning för en långsiktig stabil ekonomi är en långsiktig stabil låg utveckling av nettokostnaderna. Utvecklingen av nettokostnaden har från 2011 ökat igen efter att under haft en minskning. Prognosen för år 2012 är över 6 procent 5. Landstingsfullmäktige har ett mål att resultatet ska uppgå till två procent av skatter och statsbidrag. För att uppfylla det resultatmålet 2013, skulle det innebära att landstinget maximalt kan ha en nettokostnadsutveckling på 1,2 procent jämfört med budget I och med de uppräkningar och resursförändringar som ligger i budgeten för 2013 är nettokostnadsutvecklingen, jämfört med budget 2012 istället 3,7 procent. Det motsvarar 109 miljoner kronor för höga nettokostnader jämfört med om resultatmålet ska uppfyllas. Det innebär att det finansiella målet inte kommer att uppnås för Engångseffekter 2012 avseende återbetalda AFA-premier på 63 mnkr och realisationsvinster vid försäljning av fastigheter på 32 miljoner kronor är exkluderade. Intäkt för kömiljard på 12 mnkr som tillgodoräknats 2011, men som tillhör 2010, har också exkluderats.

9 FINANSPLAN (11) För att uppnå en rimlig nettokostnadsutveckling och en positiv resultatnivå för planperioden, finns utöver besparingskravet för miljoner kronor, ytterligare besparingskrav på 32 miljoner kronor för Diagrammet nedan illustrerar nettokostnadsutvecklingen i förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag. I diagrammet framgår nettokostnadsutvecklingen med de besparingskrav som finns med i budget 2013 och för planperioden. I diagrammet framgår även hur nettokostnadsutvecklingen ser ut med besparingskraven för 2013 och framåt borttagna. Tabell: Utveckling av nettokostnader samt skatteintäkter och statsbidrag Effektivare upphandling av alla varor och tjänster Minska kostnaderna för bemanningsföretag Översyn av bemanningsstrukturen Inga merkostnader för att uppfylla vård- och behandlingsgarantin Effektivare sommarplanering Införande av nya läkemedel och behandlingsmetoder måste vara fullfinansierade 6 Oförändrad investeringsram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2012 fastställdes investeringsramarna för 2013 till 342 miljoner kronor 6. I början på 2013 kommer landstingsstyrelsen behandla förslag till investeringsplan. Planerade investeringar håller sig inom avsatta investeringsramar för Investeringsnivån för planperioden visar på stora investeringar den närmaste femårsperioden. Det påverkar avskrivningarna som då ökar och utgör en större andel av verksamhetens nettokostnad. Resultatprognosen för 2012 uppgår till drygt minus 100 miljoner kronor. I det ingår positiv avvikelse för skatteintäkter och utjämning med drygt 40 miljoner kronor. Det innebär att nettokostnaderna för 2012 är mer än 150 miljoner kronor mer än budgeterat. Den för höga nettokostnadsutvecklingen 2012 och besparingskrav för 2013 kräver åtgärder på närmare 200 miljoner kronor för att hamna i en nettokostnadsnivå i nivå med intäkterna. Följande förslag på åtgärder har tagits fram för att klara budgeterad nettokostnadsnivå 2013: Självfinansiering av investeringarna, det vill säga att inte behöva ta av befintliga bankmedel eller låna, innebär en investeringsnivå som motsvarar årets avskrivningar tillsammans med utrymme i resultatet. Med ett förväntat resultat för 2013 på 20 miljoner kronor (se nästa avsnitt) och planerade investeringar på över 300 miljoner kronor kommer en självfinansiering inte att uppnås för Inkluderas de planerade stora investeringsprojekten (fortsättningen på strukturpla- 6 De intäktsfinansierade verksamheterna bedömer själva sitt investeringsbehov och får själva finansiera sina avskrivningskostnader, se Komplettering till övergripande ekonomistyrningsprinciper, Intäktsfinansierade verksamheter 2013 är rättspsykiatrin (psykiatricentrum), vårdval Kronoberg, vuxentandvården (tandvårdscentrum, hjälpmedelscentralen (primärvårds- och rehabcentrum) samt klinisk mikrobiologi (medicinskt servicecentrum).

10 FINANSPLAN (11) nerna för CLV och Sigfridsområdet samt även strukturplan Ljungby lasarett), uppfylls inte självfinansiering för planperioden. Finansieringsfrågan för dessa stora projekt är därför viktig i det fortsatta planeringsarbetet. Tabell: Resultatutveckling Försämrad resultatnivå Landstingsfullmäktiges i juni fastställda budget år 2013 visade ett prognostiserat resultat på 64 miljoner kronor. Utifrån ändrade förutsättningar som redovisats ovan, framförallt ett sämre skatteunderlag men även ändrad driftram, uppgår istället ett prognostiserat resultat för år 2012 till 20 miljoner kronor. Förändringen jämfört med förutsättningarna i juni 2012 redovisas i tabellen nedan: Resultatjustering (miljoner kronor) Resultatprognos 2013 enligt LF i juni 64 Skatteunderlag o avräkning skatteintäkter (SKL okt-12) -23 Utjämning och generella statsbidrag (SKL okt-12) 2 Minskat statsbidrag läkemedelsförmånen -16 Finansiell del pensionskostnad (KPA aug-12) 3 Övrig kostnadsökning pensioner (KPA aug-12) -10 Budgeterat resultat Budgeterat resultat år 2013 på 20 miljoner kronor jämfört med prognostiserat resultat för år 2012 på minus 100 miljoner kronor 7 visar en resultatförbättring på 120 miljoner kronor. Det som kan skapa det positiva resultatet för 2013 är att underskott från 2012 åtgärdas och att ytterligare besparingskrav för 2013 klaras. Diagrammet nedan visar resultatutveckling för planperioden utifrån förutsättningar i oktober En risk som inte är beaktad i resultatprognosen för 2013 är att diskonteringsräntan för pensioner kan behöva sänkas ytterligare. Det leder i så fall till att pensionsskulden måste omvärderas. Som jämförelse kan nämnas att räntesänkningen 2011 på 0,75 procentenheter, innebar en bokföringsmässig försämring för Landstinget Kronoberg på 102 miljoner kronor. 8 Balanskravet uppfylls inte 2012 Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras inom de närmast följande tre åren, det så kallade balanskravet. Undantag från detta får dock göras om det finns synnerliga skäl. Prognosen för 2012 års resultat på -8 miljoner kronor, ger ett negativt justerat resultat enligt balanskravet på -44 miljoner kronor, se sammanställningen på nästa sida. 7 Prognostiserat resultat år 2012 grundar sig på helårsprognosen som redovisas i delårsrapporten augusti 2012 på -80 miljoner kronor exklusive effekt engångsintäkter på 95 mnkr, kompletterad med försämrad slutvräkning skatteintäkter för 2012 med 18 mnkr enligt SKL:s prognos i oktober 2012 samt ytterligare 5 mnkr i lägre statsbidrag läkemedelsförmånen.

11 FINANSPLAN (11) Prognos justerat resultat enligt balanskravet Prognos resultat Justering realisationsvinster -32 Återföring nedskrivning 2011 pensionsförvaltningen -4 Prognos justerat resultat enl balanskravet Resultatnivån för planperioden visar att det negativa resultatet inte kan återställas förrän år Återställandet sker dock inom de tre följande åren enligt lagkravet. 9 Finansiellt mål Antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen ligger till grund för den ekonomiska planeringen. Ofta avviker dessa antaganden, både på kostnads- och intäktssidan, från det verkliga utfallet. Därför måste den finansiella planeringen innehålla en marginal för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de svängningar i konjunkturerna som alltid inträffar. En faktor som kommer att påverka landstingets ekonomiska ställning de kommande åren är framtida pensionsutbetalningar. Landstinget ska också ha en förmåga att klara finansieringen av en långsiktig investeringsnivå utan extern upplåning. Landstingsfullmäktige har fattat ett generellt beslut om det finansiella målet att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag. För 2013 motsvarar det 89 miljoner kronor. I och med den låga utvecklingen av skatteunderlaget och den ökade nettokostnadsramen, uppgår budgeterat resultat för 2013 till 20 miljoner kronor. Det motsvarar en resultatnivå på 0,4 procent. Diagrammet på nästa sida visar Landstingets resultatutveckling utifrån förutsättningar i oktober Budgeterat resultatnivå på 20 miljoner kronor 2013 innebär att det finansiella målet inte kommer att uppnås för Förslaget är därför att sänka det finansiella målet för 2013 till 0,4 procent. 10 Resultat - och balansbudget Resultaträkningen visar samtliga intäkter och kostnader (exklusive interna poster) samt hur det egna kapitalet förändras under räkenskapsåret. Landstinget Kronobergs budget för år 2013 ger ett resultat på +20 miljoner kronor, se resultatbudget för planperioden på nästa sida. Balansräkningen redovisar i sammandrag landstingets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ansvarsförbindelser tas upp inom linjen. Ansvarsförbindelsen avser i stort sett pensionsförmåner intjänade före år Budgeterade resultat för år 2013 framgår i balansräkningen som förändringen av eget kapital jämfört med föregående år (prognos 2012) och uppgår alltså till + 20 miljoner kronor, se balansbudget för planperioden på nästa sida.

12 FINANSPLAN (11) RESULTATBUDGET (miljoner kronor) Utfall Prognos Budget Prognos Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader* Avskrivningar* VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT BALANSBUDGET (miljoner kr) Bokslut Prognos BUDGET Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa Eget kapital, Avsättningar och Skulder Eget kapital Avsatt till pensioner Ersättningsreserv LÖF Övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Ansvarsförbindelse pensioner Övriga ansvarsförbindelser