Finansplan 2015, plan

Transkript

1 Finansplan 2015, plan

2 FINANSPLAN (11) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVECKLINGEN BEFOLKNINGSUTVECKLING REGION KRONOBERGS FINANSIERING SKATTEINTÄKTER UTJÄMNINGSSYSTEMET GENERELLA STATSBIDRAG FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER RIKTADE BIDRAG ENLIGT REGERINGENS BUDGETPROPOSITION ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR JÄMFÖRT MED FULLMÄKTIGES BESLUT I JUNI NETTOKOSTNADSUTVECKLINGEN INVESTERINGSRAM FINANSIELLA MÅL RESULTATNIVÅ JÄMFÖRT MÅL RESULTATBUDGET... 10

3 FINANSPLAN (11) 1 Sammanfattning Förslag till Finansplan 2015 har arbetats fram baserat på beslut om skatteväxling, uppdaterade planeringsförutsättningar avseende skatteunderlagsutveckling, utjämningssystem, befolkningsutveckling samt regeringens budgetproposition för Jämfört med förutsättningarna enligt landstingsfullmäktiges beslut i juni 2014, noteras förändringar som får konsekvenser för såväl nettokostnadsram som finansiering under planperioden Den största förändringen orsakas av sammangåendet med regionförbundet och skatteväxlingen av regional utveckling samt länstrafik. Respektive verksamhets nettokostnadsramar lyfts in i landstingets resultaträkning till ett belopp av 354 miljoner kronor. Dessa balanseras av minskade kostnader för medlemsbidrag med 182 miljoner kronor och ökade skatteintäkter genom skatteväxling med 39 öre motsvarande 172 miljoner kronor inklusive effekt i inkomstutjämningen. Verksamhetens nettokostnad ökar totalt med 193 miljoner kronor jämfört med landstingsfullmäktiges beslut i juni. Den nya ramen för verksamhetens nettokostnad uppgår därmed till miljoner kronor. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att en miljard avsätts från 2015 för att höja kvaliteten och förbättra professionernas kompetens. Från 2015 ersätter denna satsning tillgänglighetssatsningen som därmed upphör. enlighet med beslutad skatteväxling. Finansieringen för 2015 uppgår därmed totalt till miljoner kronor. Justerad resultatutveckling blir för planperioden: Förändringarna innebär att Region Kronoberg inte når finansiellt resultatmål motsvarande ett positivt resultat om 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Den främsta orsaken är en mindre gynnsam skatteunderlagsutveckling jämfört med de antaganden som gjordes i samband med fullmäktiges beslut i juni. Angivna resultat förutsätter att effektiviseringar genomförs med 29 miljoner kronor under planperioden. Det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls. Med hänsyn tagen till ovan nämnda planeringsförutsättningar ökar intäkterna under finansieringen med 194 miljoner kronor jämfört med beslut i juni. Ny skattesats föreslås med 11,60 kr/skattekrona i

4 FINANSPLAN (11) 2 Planeringsförutsättningar Den övergripande finansiella inriktningen är att uppnå en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Region Kronobergs samlade intäkter sätter gränser för hur stora kostnaderna kan tillåtas vara. Anpassning till angivna ekonomiska ramar är överordnat vid en eventuell målkonflikt med verksamhetens omfattning. Utgångspunkten är att varje generation ska bära kostnaderna för den service den själv beslutar om. I juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige driftoch investeringsram för I finansplanen fastställer fullmäktige finansiella ramar, skattesats samt resultatbudget. I och med sammangåendet med Regionförbundet Södra Småland inkluderas regional utveckling och länstrafiken i det nybildade Region Kronoberg. Förändringen får effekter för såväl verksamhetens nettokostnad som finansiering i och med att en skatteväxling på 39 öre genomförs med kommunerna. Den nya skattesatsen blir därmed 11,60 kr/skattekrona. En viss ökning av administration väntas som en konsekvens av den nya politiska organisationen. Den nytillträdda regeringens budgetproposition för 2015 beaktas enligt anvisning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2.1 Den samhällsekonomiska utvecklingen 1 Den internationella återhämtningen väntas fortsätta I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år 2014 är svagare som en konsekvens av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. 1 Se Ekonominytt 14, , SKL. Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Ökningstakten i skatteunderlagsutveckling väntas bli stark SKLs bedömning av skatteunderlaget skiljer sig något från regeringens. Man prognostiserar en något starkare utveckling för 2014 och 2015, men är därefter mer återhållsam i sin bedömning av 2016 och Totalt för perioden ligger SKLs bedömning 1,3 procentenheter under regeringens. Bedömningen av skatteunderlagets utveckling beaktar förslag som påverkar den beskattningsbara inkomsten. Risk för svagare utveckling Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelser effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. Skatteunderlagets tillväxt inte tillräckligt för ökade behov inom landstingssektorn Betydande utmaningar som ökade investeringar, kraftigt ökade behov på grund av befolkningsför-

5 FINANSPLAN (11) ändringar och växande förväntningar stundar kommande år. SKL bedömer att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte räcker till. Enligt SKL är fortsatt ökade statsbidrag och skattehöjningar nödvändiga för att bygga ut kollektivtrafiken och möta medborgarnas förväntningar om en vård med god kvalitet och hög tillgänglighet. 2.2 Befolkningsutveckling Prognosen för den framtida befolkningsutvecklingen visar på en fortsatt ökning. Den demografiska sammansättningen har inneburit att andelen äldre ökat, och med det ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Inkomstutjämningsbidraget fördelas mellan landstingen baseras på antal invånare 1 november föregående år. En förutsättning för en positiv utveckling av bidraget är att länets befolkning måste procentuellt öka mer än rikets för att inte de invånarrelaterade bidragen ska urholkas. Tabellen nedan visar antal invånare i Kronobergs län och riket samt procentuell förändring mellan åren. Av tabellen framgår det att förändringen är lägre i Kronoberg jämfört med riket vilket påverkar inkomstutjämningsbidraget negativt för Region Kronoberg. TABELL: Kronoberg läns befolkningsutveckling i förhållande till riket. Antal inv 1 nov år Kronoberg Riket Förändring, -Kronoberg 0,43% 0,38% 0,61% 0,70% 0,72% 0,95% 0,89% -Riket 0,82% 0,72% 0,74% 0,91% 1,06% 1,12% 1,06% Källa: Prognos enligt SKL i oktober 2014

6 FINANSPLAN (11) 3 Region Kronobergs finansiering Delposterna inom finansieringsbudgeten för 2015 och plan framgår av sammanställningen nedan och utgår ifrån aktuella förutsättningar i oktober skatteväxlingen beaktats. Ökningen kan framförallt hänföras till en förbättrad prognos för läkemedelsbidraget och en lägre finansiell kostnad för pensionsskulden. Övriga poster tar netto ut varandra jämfört med prognosen i juni. Den långsiktiga effekten av uppdaterat skatteunderlag 2013 är negativ och vägs till del upp av ökat inkomstutjämningsbidrag. Jämfört med prognos för finansieringen 2015 i juni 2014, har finansieringen totalt förbättrats med 22 miljoner kronor efter att effekterna av TABELL: Finansiering , jämfört med utfall 2013 och prognos 2014 Finansiering (miljoner kronor) Utfall Prognos Budget Plan Plan Skatteintäkter, varav: *Preliminärskatt *Avräkning skatteintäkter Utjämningsystemet, varav: *Inkomstutjämningsbidrag *Kostnadsutjämningsavgift *Strukturbidrag *Regleringsavgift Generella statsbidrag, varav: *Bidrag läkemedelsförmånen *Övriga generella statsbidrag S:a skatteintäkter och generella statsbidrag Finansiella inäkter och kostnader Årets finansiella kostnad pensioner Effekt sänkt diskonteringsränta pensioner -150 Avkastning pensionsförvaltningen Övrigt finansnetto Total finansiering Skatteintäkter Skatteintäkterna motsvarar ca två tredjedelar av Region Kronobergs totala intäkter. Skatteintäkterna är beroende av samhällsekonomins utveckling samt den skattesats som fastställs av Region Kronobergs förtroendevalda. För att kunna uppfylla landstingsfullmäktiges resultatmål och genomföra planerade stora investeringsvolymer, krävs en resultatnivå på drygt 100 miljoner kronor. För att nå denna resultatnivå, höjdes skattesatsen med 56 öre Inför 2015 genomförs en skatteväxling med kommunerna i och med att landstinget går samman med regionförbundet och tar över ansvaret för länstrafiken. Skatteväxlingen motsvarar 39 öre och innebär en ökning av skatteintäkterna med 139 miljoner kronor. Den ger även effekt i inkomstutjämningen med 33 miljoner kronor efter dialog med SKL. Ny skattesats föreslås med 11,60 kr/skattekrona. Preliminär skatt för 2015 budgeteras enligt prognos för det slutliga skatteunderlaget 2013, uppräknat till 2015 års nivå. Budget för preliminärskatt och avräkning utgår utifrån regeringens fastställda uppräkningsfaktorer i oktober 2014 och enligt SKLs prognos.

7 FINANSPLAN (11) 3.2 Utjämningssystemet Beloppen i utjämningssystemet baseras på preliminära uppgifter i oktober 2014 och tillskott enligt regeringens budgetproposition. Det slutliga utfallet av utjämningen för 2015 fastställs i december Totalt för 2015 erhålls preliminärt 610 miljoner kronor för utjämningen. Utjämningen för 2015 påverkas av Region Kronobergs förändringar i skatteunderlag, kostnadsstrukturen och förslag enligt regeringens budgetproposition. Den totala förändringen jämfört med prognosen i juni kan hänföras till följande: 33 mnkr i inkomstutjämningen beroende på ändrad länsvis skattesats i samband med skatteväxlingen. 21 mnkr i inkomstutjämningen kompenserar försämrad skatteunderlagsutveckling. -3 mnkr minskat bidrag för hälso- och sjukvård till personer som vistas i landet utan tillstånd 1,3 mnkr i ökat bidrag enligt patientrörlighetsdirektivet 4,3 mnkr i kompensation för minskad nedsättning av arbetsgivaravgift för ungdomar och äldre -17 mnkr begränsad avdragsrätt för pensionssparande 13 mnkr i kompensation för lägre skatteintäkter som en följd av sänkt skatt för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag. 1,2 mnkr bättre utfall enligt preliminär uppgift i kostnadsutjämningen 0,5 mnkr bättre utfall enligt preliminär uppgift avseende regleringsavgift och strukturbidrag 3.3 Generella statsbidrag Bidrag läkemedelsförmånen Regeringen föreslår en sänkning av bidraget för läkemedelsförmånen. Utvecklingen för Kronobergs del antas följa riksnivån och medför en ökning 2015 med 8 miljoner kronor jämfört med antaganden i juni. I bidraget ingår kompensation de för merkostnader fria läkemedel inom förmånen för barn och ungdomar under 18 år som regeringen föreslår i sin budgetproposition. Kostnader motsvarande den delen budgeteras under verksamhetens nettokostnad. SKL noterar att kostnadsökningar med anledning av nya hepatit C-läkemedel inte beaktas i regeringens prognos. 3.4 Finansiella intäkter och kostnader Budgeten för finansiella kostnader åren avser till största delen KPA:s prognostiserade finansiella kostnad för intjänandedelen på pensionsskulden för respektive år. Den finansiella kostnaden för pensioner består av ränte- och basbeloppsuppräkningar. För 2015 budgeteras den finansiella kostnaden för pensioner till 25 miljoner kronor. Avkastning för placerade medel för att säkra utbetalningar för kommande pensioner, är budgeterade till 9 miljoner kronor per år för perioden. Övrigt finansnetto avser framförallt ränteintäkter på likvida medel, avkastning överlikviditetsförvaltningen och ränta revers gällande Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF. Realisationsvinster- och förluster samt nedskrivningar och eventuell återföring av pensionsförvaltningens tillgångar budgeteras inte. 3.5 Riktade bidrag enligt regeringens budgetproposition Regeringens budgetproposition innehåller förslag om riktade satsningar. Insatser inom respektive område antas därmed kostnadsneutrala och ej resultatpåverkande. Dessa budgeteras därmed inte, med undantag för kostnadsfria läkemedel inom förmånen för barn och ungdomar under 18 år. Bidraget för läkemedelsförmånen budgeteras under generella statsbidrag. Nytt riktat bidrag ersätter kömiljarden Regeringen avsätter 1 miljard kronor per år från 2015 för att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och för att förbättra användningen av professionernas kompetens. Från 2016 ersätter satsningen tillgänglighetssatsningen. I S, Mp och V:s förslag bedöms professionsmiljarden ge intäkter på 20 miljoner kronor per år för 2016 och Information om konsekvenser på området tillgänglighet kömiljarden upphör I budgetpropositionen finns en miljard avsatt för en prestationsbunden vårdgaranti för Dessa

8 FINANSPLAN (11) medel avser dock inte en förnyad satsning, utan är medel som avser prestationer/uppnådda resultat under 2014 och som utbetalas i februari I praktiken innebär detta att prestationsersättningen om de tidigare 988 miljonerna och de 12 miljonerna per år för stöd till landstingens och SKL:s gemensamma arbete med uppföljning och utveckling inom ramen för kömiljarden avslutas vid årsskiftet. Jämlik cancervård Regeringen avsätter 500 miljoner kronor per år för att korta väntetiderna inom cancervården och minska regionala skillnader. Syftet är mer jämlik cancervård. Dessa medel annonserades i vårpropositionen. Förbättrad förlossningsvård Under perioden avsätter regeringen 400 miljoner kronor per år för fler insatser som rör barnmorskor och förbättrad förlossningsvård. Den regionala variationen på tillgången till barnmorskor är stor förlossningsvården behöver bli tillgänglig och jämlik över hela landet, alla tider på året. Kostnadsfria läkemedel för barn och unga Receptbelagda läkemedel inom läkemedelsförmånerna blir kostnadsfria för barn och ungdomar under 18 år från 1 juli Detta gäller även de barn och ungdomar som är asylsökande samt vissa av dem under 18 år som vistas i Sverige utan tillstånd. Reformen införs den 1 juli Landstingen kompenseras med 200 miljoner kronor 2015 och med drygt 400 miljoner kronor Kompenseringen sker via läkemedelsbidraget. Kostnader motsvarande Kronobergs andel budgeteras under verksamhetens nettokostnad. Sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin Den 31 december 2015 går avtalet ut för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Den förra regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har slutit en överenskommelse för om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. För försäkringsmedicinska utredningar finns för 2015 avsatt 250 miljoner och för rehabiliteringsgarantin finns 2015 avsatt 750 miljoner. Ingenting sägs om kommande år. Från och med 2016 minskas till följd av detta intäktsbudgeten med 10 miljoner kronor för Region Kronoberg. Klimatinvesteringar i kommuner och regioner Nytt stöd till klimatinvesteringar i kommuner och regioner. Anslaget är nytt. Bidraget ska gå till de åtgärder där investerade medel ger störst klimateffekt. Förslaget innebär 200 miljoner kronor 2015 och 600 miljoner per år fr.o.m Regeringen avser utarbeta en ny förordning för att möjliggöra detta. Statsstödsprövning ska genomföras. Anslaget föreslås få användas för klimatinvesteringar i kommuner och regioner. Anslaget får även användas för utgifter för myndigheters arbete för detta ändamål. Kollektivtrafiksatsning En särskild kollektivtrafiksatsning föreslås med 500 miljoner kronor per år till insatser för förbättrade stadsmiljöer i form av statlig medfinansiering till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätort. Fler svenska städer behöver förbättra sin kollektivtrafik bl.a. i syfte att minska klimatutsläppen. Staten ska genom stadsmiljöavtal stimulera hållbara transporter i städer. 4 Ändrade förutsättningar jämfört med fullmäktiges beslut i juni Landstinget Kronobergs budgetprocess utgår från att i så god tid som möjligt ge verksamheterna besked om vilka riktlinjer och ramar som gäller för verksamheten kommande år. Detta får till följd att de beslutade ekonomiska ramarna baseras på prognoser våren innan verksamhetsåret, vilket ökar graden av osäkerhet. Efter landstingsfullmäktiges beslut i juni har vissa förutsättningar ändrats, vilket innebär en ökning av nettokostnaderna. Den största förändringen är sammangående med regionförbundet och den skatteväxling som detta innebär. I ramen för 2016 ingår beslut om utökning inom länstrafiken med 3,2 miljoner kronor. Därmed reduceras beslutad bidragsökning enligt landstingsfullmäktiges beslut i juni. Prognos över Kronobergs egna skatteunderlag visar en lägre ökningstakt jämfört med antagan-

9 FINANSPLAN (11) den som låg till grund för juniprognosen. Effekten mildras av kompensation i inkomstutjämningen, men blir alltmer påtaglig i slutet av planperioden. Tabellen nedan visar förändringar under verksamhetens nettokostnader samt finansieringen under perioden TABELL: Förändringar av verksamhetens nettokostnad respektive finansiering jämfört med fullmäktiges beslut i juni Resultatförändring (miljoner kronor) Nettokostnadsram enligt LF juni Förändring nettokostnader: Regionförbundet 55,6 57,4 59,3 Länstrafiken 298,5 311,6 321,9 Avgår lämnade bidrag -181,8-192,6-199,0 Lokalhyra regionklansli 2,5 2,5 2,5 Utökad adm organisation ny politisk organisation 6,1 6,1 6,1 Avgifter slutenvård -2,0-2,0-2,0 Minskad besparing 2,0 2,0 2,0 Driftbidrag Småland Airport -1,4-1,4-1,4 Höjd premie LÖF 1,1 1,1 1,1 Entreprenörskap -1,0-1,0-1,0 Vårdval plus -3,0-3,0-3,0 Förlängt glasögonbidrag 3,0 3,0 3,0 Klimatvård 0,0 0,0 0,0 Psykologer Primärvård 0,0-1,0-2,0 Mobil läkare hembesök primärvård 4,0 7,0 7,0 Mobila team länssjukvård (flyttas till Primärvård) -4,0-4,0-4,0 Höjd Grundbemanning 0,0 35,0 35,0 Minskad sjukfrånvaro 0,0-12,0-12,0 Borttagning av besparingskrav 1,0 0,0 0,0 FoU /Universitet 2,0 2,0 Sociala investeringar 1,0 1,0 Nya IT-resurser 2,0 2,0 2,0 Sjukskrivningsmiljarden 10,0 10,0 Kostnad fria läkemedel inom förmånen för barn o unga <18 år 4,0 8,0 8,0 Förändrad arvetsgivaravgift unga 4,4 8,8 8,8 Förändrad arbetsgivaravgift pensionärer 2,0 2,0 2,0 Nettokostnad enligt LF nov Finansiering enligt LF juni Förändring finansiering: Skatteväxling 39 öre 139,1 145,9 152,3 Skatteväxlingens effekt på inkomstutjämningen 33,3 35,0 37,0 Skatteunderlagsutveckling -28,0-39,8-52,5 Inkomstutjämning: Förändring till följd av skatteunderlagsutvecklingen 20,6 26,2 30,5 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i landet utan tillstånd -2,9-2,9-2,9 Patientrörlighet 1,3 2,5 3,3 Minskad nedsättning sociala avgifter för yngre och äldre 4,3 8,7 8,8 Begränsad avdragsrätt pensionssparande -17,5-25,9-25,7 Höjt grundavdrag pensionärer 13,2 13,1 13,0 Utjämningsbelopp enligt avtal Danmnark Sverige -0,2-0,2-0,2 Kostnadsutjämning 1,2 3,1 3,0 Regleringsavgift o Strukturbidrag 0,5-4,5-3,4 Statsbidrag proffesionsmiljard 0,0 20,0 20,0 Bidrag läkemedelsförmånen 8,0 7,0 4,0 Finansiell del pensionskostnad 21,4 22,9 18,8 Finansiering enligt LF nov Resultat Förutsätter att effektivseringar/kostnadssänkningar genomförs med Nettokostnadsutvecklingen Nettokostnadsutvecklingen 2015 förväntas bli 8,3 procent jämfört med prognosen ,7 procent av ökningen beror på nettokostnadsökningen till följd av regionbildningen. Motsvarande ökningen finns också i finansieringsutvecklingen. Exkluderat för detta blir nettokostnadsutvecklingen 4,6 procent medan finansieringen förväntas öka med 3,5 procent när motsvarande ökning på finansieringen exkluderas.

10 FINANSPLAN (11) I förutsättningarna ingår besparingskrav för 2015 på 12 miljoner kronor samt ytterligare besparingskrav på 2 miljoner kronor för 2016 respektive 14 miljoner kronor för Diagrammet nedan illustrerar nettokostnadsutvecklingen i kronor i förhållande till utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag (inklusive utjämningen). Som diagrammet nedan visar följer nettokostnads- och finansieringsutvecklingen varandra. Det medför en jämn resultatutveckling som dock ligger under landstinget resultatmål. TABELL: Utveckling av nettokostnader samt skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag för vuxenpsykiatrin är väldigt liten och påverkan för 2015 års utfall är marginell oavsett alternativ. Investeringsnivån för planperioden visar på stora investeringar den närmaste femårsperioden. Det påverkar avskrivningarna som då ökar och utgör en större andel av verksamhetens nettokostnad. Planerad nivå på resultatet och avskrivningar för de tre åren, ger en finansieringsgrad i genomsnitt på 53 procent. Det långsiktiga målet är självfinansiering 2, det vill säga en finansieringsgrad på 100 procent. Resultatutvecklingen de kommande åren är därför avgöranden för att de finansiella lånekostnaderna inte ska bli för stora. En resultatnivå på miljoner kronor de kommande åren är därför nödvändig. TABELL: Investeringsram och självfinansieringsgrad Budgeterat resultat Avskrivningar Summa Fastigheter Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning Investering informationsteknik (IT) Inventarier intäktsfinansierad verksamhet Övriga inventarier Investeringsbudget LTK Investeringsbudget RFSS Summa Självfinansieringsgrad 67% 52% 41% Snitt 53% 5 Investeringsram Vid landstingsfullmäktiges sammanträde i juni 2014 fastställdes investeringsramarna för 2015 till 433 miljoner kronor. I det pågående generalplansarbetet för våra tre sjukhusområden, är en avgörande fråga var vuxenpsykiatrin ska placeras i framtiden. De båda alternativen centrallasarettet i Växjö eller Sigfridsområdet, påverkar möjligheterna för och får konsekvenser för resterande delar av området. Detaljplanering av 2015 års investeringar kommer att behandlas av landstingsstyrelsen i Investeringsplanen i början på Skillnaden i investeringsvolymen mellan de båda alternativen 6 Finansiella mål Antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen ligger till grund för den ekonomiska planeringen. Ofta avviker dessa antaganden, både på kostnads- och intäktssidan, från det verkliga utfallet. Därför måste den finansiella planeringen innehålla en marginal för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de svängningar i konjunkturerna som alltid inträffar. Region Kronoberg måste också ha en förmåga att klara finansieringen av en långsiktig investeringsnivå utan extern upplåning. Förslag till finansiella mål: 2 Med självfinansiering avses att inte behöva ta av befintliga bankmedel eller låna. Det innebär en investeringsnivå som motsvarar årets avskrivningar tillsammans med utrymme i resultatet.

11 FINANSPLAN (11) Resultatmål det långsiktiga målet är att resultatet i förhållande till skatter samt generella statsbidrag och utjämning, ska uppgå till i genomsnitt minst 2 procent. Syftet med målet är att skapa en god ekonomisk hushållning med en hög grad av självfinansiering av nyinvesteringar samt beredskap inför kommande pensionsavgångar och konjunktursvängningar. För 2015 är förslaget 1,6 procent, ,3 procent och för ,1 procent. För att uppnå det långsiktiga målet krävs att resultatet 2018 och kommande år överstiger 2 procent. Finansiering av investeringar målet är att investeringar långsiktigt ska vara självfinansierade, det vill säga att självfinansieringsgraden av investeringar långsiktigt ska vara 100 procent. Syftet med målet är att inte lånefinansiera nyinvesteringar. För 2015 är förslaget 67 procent i självfinansieringsgrad, procent och procent. För att uppnå det långsiktiga målet krävs av resultatet 2018 och kommande år överstiger 2 procent. Likviditet Region Kronobergs genomsnittliga likviditet ska motsvara 3 månaders betalningsberedskap. Det motsvarar i 2014 års nivå minst 700 miljoner kronor i likviditet. För 2014 är genomsnittslikviditeten ca 750 mnkr. Syftet med målet är att säkerställa att Region Kronoberg har en god betalningsförmåga. 6.1 Resultatnivå jämfört mål Landstingsfullmäktiges i juni fastställda budget år 2015 visade ett prognostiserat resultat på 80 miljoner kronor. Utifrån ändrade förutsättningar som redovisats ovan, uppgår istället ett prognostiserat resultat för år 2015 till 81 miljoner kronor. Förändringarna har även påverkat 2016 och TABELL: Budgeterat resultat i förhållande till skatter och generella satsbidrag Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Resultat Res i förh till skatt & stb 1,6% 1,3% 1,1% Resultatet för 2015 har förbättrats med 1 miljoner kronor jämfört med landstingets fastställda budget i juni, medan resultatet för 2016 och 2017 har försämrats med 32 respektive 42 miljoner kronor. Redan i juni bedömdes 2015 ligga under resultatmålet. De nya förutsättningarna medför däremot att Region Kronoberg inte längre förväntas uppnå det långsiktiga resultatmålet för 2016 och 2017 heller. 7 Resultatbudget Resultatet visar hur det egna kapitalet förändras under räkenskapsåret. Region Kronobergs budget för år 2015 ger ett resultat på 81 miljoner kronor, se resultatbudget för planperioden.

12 FINANSPLAN (11) TABELL: Resultatbudget jämfört med 2013 och 2014 RESULTATBUDGET (miljoner kronor) Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter och kostnader, netto* Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader* SUMMA FINANSIERING ÅRETS RESULTAT* Justeringsposter avstämning enligt balanskravet 60 JUSTERAT RESULTAT enligt balanskravet