3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A)



Relevanta dokument
Kunskap är makt för friska och sjuka

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

HEMATOLOGI. Michael Karlsson Hematologsektionen Medicinkliniken CLV

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fanconianemi Dyskeratosis congenita

Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom

Klinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/ Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Lymfom sammanfattning

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Multipelt myelom. Olga Stromberg Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund

Hodgkinlymfom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset (många bilder från Christer Sundström, Uppsala)

Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Hematologiska MALIGNITETER

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Lågmaligna lymfom

Hematologi. Jenny Wiik Käkkirurgiska kliniken Örebro Universitetssjukhus

BLODSTATUS och lite till.. Yvonne Sköldin

HEMATOLOGISKA MALIGNITETER

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

Leukemier och andra blodsjukdomar

B-KLL/Lymfocytiskt lymfom, patologi. Kurs KLL och lågmaligna lymfom Bjärsjölagårds slott, april 2019 Mats Ehinger Skånes Universitetssjukhus, Lund

MCL, MZL och MALT-lymfom och lite om myelom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset

EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala

Kronisk Myeloisk Leukemi

För mycket blod. Polycytemier. Johannes Admasie

T-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar

Välkommen till Sektionen för hematologi och koagulation

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Blodet och lymfoida organ

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Baisse i märgen PRCA

Blodbildning och immunförsvar. Hemolys. Typer av hemolys. Glukos-6- fosfatdehydrogenasbrist. Glukos-6- fosfatdehydrogenasbrist

Hodgkins lymfom. Annika Englund Barnonkologen Uppsala. Strängnäs

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Vi tar bort B-EPK ur blodstatus, på grund av att denna analys inte tillför någon klinisk information utöver de övriga analyserna i B- Blodstatus.

Kronisk Myeloisk Leukemi

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

Jesper Aagesen Hematologen Maj 2018

Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier

Klassifikation av anemi och koagulation

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

Kursbok: The immune system Peter Parham

MabThera (rituximab) patientinformation

Hematologiska MALIGNITETER

Kan man verkligen ha så många röda? Om erytrocytos hos barn. Stefan Jacobsson Hematologiansvarig överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Imatinib STADA 100 mg filmdragerade tabletter , Version V1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk lymfatisk leukemi och hårig cell-leukemi 5 Olika typer av blodkroppar Flera sjukdomar Kromosomskador

HEMATOPATOLOGI DSM106 REAKTIV LYMFKNUTA

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Vuxen anemi. Essentiell. trombocytemi. Ett liv med en blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan

ANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas?

Autolog stamcellstransplantation. Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge

Aktiespararna Jönköping 15 mars 2016 Michael Oredsson, VD

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Datum Diarienr: SkaS

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013

Laboratorienytt. Innehåll: 2 Biobanken - Rörpost till Biobanken Norr. 3-4 Klinisk Genetik - Molekylärgenetiska analyser vid hematologisk diagnostik

Årsstämma 12 maj 2016 Michael Oredsson, VD

SNOMED-koder för Hematopatologi WHO 2008 TOPOGRAFIKODER. Benmärg 06 Mjälte 07 Lymfkörtel 08 Skelett 10 Thymus 98

Hematologi i primärvården. Johan Theander Hematologen SUS Lund

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

KRONISKA MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER

B-Diff (mikroskopi), B-Neutrofila

Transkript:

Leif C. Andersson 1 ANEMI (=Blodbrist) 1) BLÖDNING - akut blödning (hypovolemisk chock) -kronisk blödning (järnbrist anemi) 2) HEMOLYS A) RBC interna orsaker 1) HEREDITÄRA (Mutationer) - strukturfel (sferocytos, elliptocytos) - enzymdefekt (PK, G-6-PD) - defekt hemoglobin syntes (HbS, thalassemi, instabilt Hb) 2) FÖRVÄRVADE -PNH = Paroxysmal Nocturnal Hemoglobinuri (X-linked PIGA, "PIG-tailed" CD59, CD55 (DAF)) B) RBC externa orsaker 1) Antikroppar mot RBC - isoagglutininer, anti-rh, auto-antikroppar 2) Mekanisk trauma (klaff proteser) 3) Infektion (malaria) 3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A) Stamcellsdefekt -aplastiska anemier B) Störningar i erytroblastens proliferation/differentiering -störd DNA syntes (B12-, folsyrebrist) - otillräcklig heme syntes (järnbrist) - störd globinsyntes (mutationer i globin generna) C) Övriga orsaker - sideroblastiska anemier, infiltrat i benmärgen kroniska inflammationstillstånd MYELOPROLIFERATIVA SJUKDOMAR MYELODYSPLASTISKT SYNDROM (Preleukemi) Klonal proliferation av abnorma stamceller som oftast hos äldre personer och medför: - inneffektiv, störd hematopoes (av alla linjer, erytroida, myeloida megakaryocytoida) - refraktär anemi, "ring sideroblaster" - kromosomala avvikelser i ca 60% (5q-, 7q-) - leukemirisk (AML) 20-40% Leukemi = "vitt blod"

Leif C. Andersson 2 (Virchow 1845 "Leukemi") Incidens: ca 9/100.000 Leukemi innebär ett differentieringsblock i hematopoesen vilket leder till ansamling av omogna celler, ofta med proliferativ förmåga. Riskfaktorer A. Endogena, genetiska - Identiska tvillingar 20-25% - Syskon till leukemi patient 2 ggr ökad risk - Down s syndrom 10-50 ggr ökad risk B. Exogena Joniserande strålning (Hiroshima, radiologer förr) Bensen Retrovirus, HTLV EBV, KSHV8 AKUT LEUKEMI - proliferation av omogna, blastceller, ofta fulminant förlopp. KRONISK LEUKEMI - överproduktion av mogna leukocyter, ofta utdraget förlopp. AKUT MYELOISK LEUKEMI (AML) (Ca 80% av akuta leukemier hos vuxna) Klassifikation enl F.A.B (French-American-British) M0 Odifferentierad myeloblast (mpx -, CD13+, CD33+) - ovanlig M1 Myeloblast (mpx+,) M2 Differentierad myeloblast (myeloblast + promyelocyter) - M1 + M2 ca 50% M3 Promyelocyt (Risk för DIC!) 15:17 translokation. M4 Myelomonocyt ca 30% M5 Monocyt/Promonocyt (Esteras+, CD14+) M6 Erytroblast (Glycoforin A+) M7 Megakaryoblast (CD61+) DiGuglielmo's sjukdom eg. pre-leukemi

Leif C. Andersson 3 eller myelodysplastiskt syndrom med uttalad erytroid mognadsstörning KRONISKA MYELOPROLIFERATIVA TILLSTÅND beror på en neoplastisk proliferations- /mogandsstörning hos den pluripotenta hematopoetiska stamcellen resulterande i: - Kronisk myeloisk leukemi (granulocyterna) - Polycytemia vera (erytroida serien) - Idiopatisk trombocytemi (megakaryocyterna) - Myelofibros/Myeloid metaplasi (alla linjer+ fibrotisering av benmärgen) KRONISK MYELOISK LEUKEM (CML) ca 20 % av alla leukemiformer ca 90 % har Philadelphiakromosom = reciprokal translokation mellan 9:22 (q34:q11) som leder till en bcr-abl fusionsgen. (STI571 / Glivec, tyrosinkinashämmare, ny behandlingsform) CML är en stamcellssjukom, dvs den klonogena cellen är den pluripotenta omogna cellen. CML är under kroniska fasen en relativt benign sjukdom med excessiv produktion av mogna granulocyter. CML leder alltid till blastkris som kan vara myeloisk ( erytroid, megakaryocytoid etc.) eller lymfoid och sjukdomen får ett aggressivt förlopp POLYCYTEMIA VERA Autonom proliferation av röda >95% JAK2 V617F mutation förstadier vilket leder till: - ökad erytroid massa som medför risk för: - trombos, blödningar

Leif C. Andersson 4 - minskat järn i benmärgen - myelofibros (15%) - leukemi (3%) Behandling bl.a.: Flebotomi, aspirin IDIOPATISK TROMBOCYTEMI Patienter i övre medelåldern Ansamling av atypiska megakaryocyter och ökat antal (atypiska) trombocyter, ca. 60% JAK2 V617F mutation, 10% MPL mutation vilket leder till: - trombos, blödningar - ökad leukemirisk (ca 10%) MYELOFIBROS/MYELOID METAPLASI Medelålders/äldre patienter ca 60% JAK2 V617F mutation, 10% MPL mutation Proliferation av neoplastisk stamcellsklon extramedullärt (mjälten) och progressiv fibrotisering av benmärgen. Fibroblasterna i benmärgen hör inte till den maligna klonen utan anses svara på PDGF och TGF- som produceras av neoplastiska megakaryocyter. - splenomegali (4-5kg) - "teardrop" poikilocytos, anemi - leukoerytroblastos - leukemirisk (5-20%) AKUT LYMFOBLAST LEUKEMI (ALL) (Typisk barnleukemi. Ca 20% hos vuxna) F.A.B.: L1 Små lymfoblaster L2 Stora lymfoblaster L3 Stora, basofila och vakuoliserade blaster. ALL FENOTYP vs. PROGNOS Fenotyp Frekvens Prognos

Leif C. Andersson 5 Common ALL (CD10+) 75% god Null cell (pre- B) 12% intermediär T-cell 12% intermediär B-cell 1% dyster Immunfentoyper av ALL: 1. Progenitor B-ALL CD19+, CD10-2. Tidig pre B-ALL CD19+, CD10+ 3. Pre B-ALL CD19+, ic. Ig 4. B-ALL CD19+, eller ytig 5. T-ALL CD3+, CD7+ KRONISK LYMFATISK LEUKEMI (KLL, CLL) - Ansamling av små, mogna lymfocyter i blodet, benmärg, lymfknutor etc. - Förekommer nästan uteslutande hos äldre patienter. - Majoriteten (95%) med B-cell fenotyp. - Ofta utdraget, rel. benignt förlopp. I sällsynta fall en form av "blastkris" s.k. Richter's syndrom. HAIRY-CELL LEUKEMIA (Hårcellsleukemi,) - I de flesta fall av B-cell fenotyp, - Infiltrerar benmärgen, mjälten, förosakar pancytopeni, splenomegali med hypersplenism. - TRAP (Tartrat Resistent Acid Phosphatase) markör. - Behandlas med -interferon. PLASMACELLSDYSKRASIER Utmärks av sk. monoklonal paraproteinemi, dvs plasmacellerna av monoklonalt ursprung producerar överskott av non-sense monoklonalt immunglobulin eller delar av immunglobulin molekylen. A. WALDENSTRÖMS SJUKDOM (Waldenströms makroglobulinemi)

Leif C. Andersson 6 - Malign proliferation av pre-plasmaceller som producerar IgM - Leder till hyperviskositetssyndrom. B. MULTIPELT MYELOM - Malign proliferation av mogna plasmaceller ofta i osteolytiska härdar. - producerar monoklonalt IgG, IgA etc, tunga Ig kedjor (haevy chain disesase) eller fria lätta kedjor ( eller sk. Bence-Jones protein som utsöndras i urinen. Nefrotoxiska. - sekundär amyloidos vanlig komplikation till MM. kedjorna speciellt amyloidogena! C. PLASMOCYTOM - Lokal plasmacelltumör som oftast inte är associerad med systemsjukdom. OBS! Majoriteten av lymfoida neoplasier hos vuxna är av B-cell ursprung. Ig isotypen (vanligen ) är en enkel markör för att skilja mellan reaktiv och proliferativ lesion, dvs mellan benign och malign sjukdom. LYMFOM Indelas i: A. HODGKIN'S LYMFOM och B. NON-HODGKIN'S LYMFOM A HODGKIN'S SJUKDOM(AR)/LYMFOM Frekvens 10års överlevnad a Nodular sclerosis 60-70% 75%

Leif C. Andersson 7 b Lymphocytic predominance 10% 85% c Mixed cellularity 20% 60% d Lymphocytic depletion 5% 10% a troligen skild entitet medan b-d kan vara utvecklingsstadier av samma sjukdom. - Typiskt för HODGKIN'S sjukdom är: Reed-Sternberg B-cells ursprung EBV+ i ca 50% (90-100% i U-länderna) - Prognosen för Hodgkin's beroende på typ och utbredning (Stage). - Kombinationsbehandlingen ökar risken för sekundär malignitet. STADIEINDELNING av LYMFOM (Ann Arbor) I II III IV En lokal grupp av lymfknutor eller ett enda extranodalt område afficierat. Flera grupper av lymfknutor men på samma sida av diafragma. I lymknutor på båda sidor av diafragma. Extranodala områden afficierade. Mjälten afficierad (IIIs) Disseminerad sjukdom i tex. lever, benmärg och andra extranodala områden. B. NON-HODGKINs LYMFOM > 90% av non-hodgkin lymfomen hos vuxna är av B-cell fenotyp. KLASSIFIKATION AV NHL: WHO reviderad från: REAL (Revised European American Lymphoma) B-cell neoplasms I. B-cell neoplasms Diffuse large B-cell lymphoma (30-35%) (Bcl-6, dysregulerat) Follicular lymphoma (90% 14:18 translokation, Bcl-2)(25%) B-CLL/small cell lymphocytic lymphoma (5%)

Leif C. Andersson 8 Mantle cell lymphoma (6%) Extranodal marginal zone B-cell (MALT)(1:14, Bcl 10) B-cell prolymphocytic leukemia Lympho-plasmocytic lymphoma Spleen marginal zone lymphoma Hairy cell leukemia Nodal marginal zone B-cell lymphoma Plasmacytoma/plasma cell myeloma Burkitt s lymphoma/burkitt cell leukemia (8:14, c-myc) T-cell and putative NK-cell neoplasms 1. Precursor T-cell neoplasms Precursor T-lymphoblastic lymphoma/leukemia 2. Peripheral T-cell and putative NK-cell neoplasms T-CLL Large granular lymphocytic leukemia Mycosis fungoides/sezary syndroma Peripheral T-cell lymphomas, unspecified Angioimmunoblastic T-cell lymphoma (AILD) Angiocentric lymphoma Intestinal T-cell lymphoma Adult T-cell lymphoma/leukemia Anaplastic large cell lymphoma Klinisk korrelation: LÅNGSAMT VÄXANDE MEN REL TERAPIRESISTENTA B-CLL/small cell lymphoma lymphoplasmocytic lymphoma spleen marginal zone lymphoma nodal marginal zone lymphoma follicular lymphoma LÅNGSAMT VÄXANDE, I ALLMÄNHET KURABLA extranodal marginalzone lymphoma B-cell lymphoma MALT SNABBT VÄXANDE, REL. TERAPIRESITENTA mantle cell lymphoma SNABBT VÄXNADE, ca 50% KURABLA diffuse large cell lymphoma Burkitt's lymphoma Pre-B-cell lymphoma/lekemia OBS! Proliferation av EBV aktiverade B-celler hos immunsuppresserade patienter. AIDS, BM-transplantationer etc.

Leif C. Andersson 9 Initiellt polyklonal proliferation. Body cavity lymphoma hos AIDS patienter. (KSHV8+)