KRONISKA MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KRONISKA MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER"

Transkript

1 KRONISKA MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER HEMATOPATOLOGENS PERSPEKTIV Magnus Hultdin Institutionen för Medicinsk Biovetenskap Umeå univerisitet Klinisk patologi Norrlands universitetssjukhus

2

3

4 Vad ska vi prata om? Översiktligt MPN inkl benmärgsdiagnostik PV ET MF Differentialdiagnostik MPN-U CNL, CEL

5 Patogenes vid myeloida neoplasier Hematopoetisk stamcell proliferation apoptos Intakt differentiering MPN differentiering Hematopoetisk stamcell Hematopoetisk stamcell proliferation apoptos differentiering differentiering Intakt reglerad proliferation/apoptos AML MDS/MPN MDS proliferation apoptos

6 Vad prolifererar vid MPN? KML - granulocyter PV - erytrocyter, granulocyter och trombocyter PMF - granulocyter och trombocyter ET - trombocyter

7 Diagnos vid MPN Patologi Klinisk bild Integrerad multimodal diagnostik Lab-data DIAGNOS Genetik (JAK2, MPL, CALR etc)

8 Mikroskop

9 Benmärgsundersökning Se lokala provtagningsanvisningar och KVAST:s rekommendationer ( ) och vårdprogram International Council for Standardization in Hematology (ICSH) - Lee et al. Int J Lab Hem 2008, 30:

10 Benmärgsundersökning Remissuppgifter - Anamnes: aktuella symptom, tidigare diagnoser (framför allt hematologiska), status (lymfkörtlar, mjälte, lever), behandlingar (cytostatika, strålbehandling mm) - Indikation provtagning - Lab-status: Hb, LPK+ ev diff, TPK. Andra relvantat analyser (ex genetik, S-EPO mm)

11 Benmärgsundersökning Provmaterial 1. Blodutstryk minst 3 (lufttorkas) 2. Benmärgsutstryk minst 6 (lufttorkas), vid leukemimisstanke minst 8. Material till utstryk före övriga undersökningar (flödescytometri, cytogenetik/molekylärgenetik, mikrobiologi). Undatag MRD-analyser då första fraktionen används för flödescytometri. 3. Imprints (vid biopsi) lufttorkas. 4. Material för histologisk undersökning (biopsi). Fixeras (10% buffrad formalinlösning, Bergströms fixeringslösning mm).

12 Benmärgsundersökning Provmaterial 5. Flödescytometri 2-3 ml benmärgsaspirat i EDTA- eller heparinrör. Analys inom 24h. - Vid MRD-analys första aspiratet. - Om benmärgsaspirat ej kan kan insändas insänds blodprov. - Vid dry tap kan färsk ofixerad benmärgsbiopsi insändas för analys. 6. Provtagning för cytogenisk analys, molekylära analyser och mikrobiologiska undersökningar insänds enligt lokala rekommendationer.

13 Benmärgsundersökning Provhantering/dokumentation på laboratoriet: 1. Antal glas av blodutstryk, benmärgsutstryk respektive imprints. 2. Benmärgsaspirat, antal rör och mängd. 3. Längd benmärgsbiopsi.

14 Benmärgsundersökning Färgningar Utstryk/imprint av benmärg och blod. - May-Grünewald-Giemsa (MGG) - Fe-färgning (Perls Prussian blue) - Enzymcytokemi - Immunocytokemi Histologiskt material (biopsi/koagel) - Hematoxilin-eosin (H/E) - Giemsa, retikelfärgning, kollagenfärgning (ex van Gieson), Fe-färgning - Immunohistokemi

15 Benmärgsundersökning Benmärg (Fe) Benmärg (MGG) Blod Benmärg imprints (MGG) Biopsi (Retikel) Biopsi (Giemsa) Biopsi (H/E)

16 Differentialräkning av benmärgsutstryk WHO celler (Blodutstryk 200 celler) ICSH Guidlines (Lee et al. Int J Lab Hem 2008, 30: ) celler celler om exakt procenttal för avvikande celltyp krävs för diagnos

17 Information i remissens svar (KVAST) Benmärgsutstryk: - Bedömning av granulopoes och monopoes. - Bedömning av erytropoes inklusive bedömning av förekomst av depåjärn och olika typer av sideroblaster. - Bedömning av lymfocyter, plasmaceller och megakaryocyter. - Förekomst respektive frånvaro av märgfrämmande celler. Blodutstryk: - Eventuella fynd av intresse noteras. Differentialräkning görs enligt rekommendationer för respektive sjukdomsentitet.

18 Benmärgsbiopsi Benmärg imprints (MGG) Biopsi (Retikel) Biopsi (Giemsa) Biopsi (H/E)

19 Benmärg för histologisk undersökning KVAST:s rekommendation: Helst grovnålsbiopsi eftersom koagel ofta är inadekvat för diagnostik. För adekvat diagnostik rekommenderas grovnålsbiopsi (cristabiopsi), särskilt - vid misstanke på aplastisk anemi (bilaterala biopsier) - vid misstanke på myelodysplastiskt syndrom - vid misstanke på myeloproliferativ neoplasi - vid lymfomdiagnostik och metastaserande tumörsjukdom; i fall där tidigare punktion har misslyckats (vid myelofibros, hårcellsleukemi, metastaser, remissions- resp. recidivbedömning etc).

20 Benmärgsbiopsi Rekommenderad längd 2 cm (ICSH, KVAST) Vid provtagning kan med fördel imprints göras. Differentialräkning är dock mer osäker i imprints. Vid dry tap kan en benmärgsbiopsi läggas i PBS/odlingsmedium i ett sterilt rör. Kvaliteten på sådana undersökningar blir dock sämre pga större mängd celldebris och döda celler.

21 Benmärgsbiopsi

22 Benmärgsbiopsi

23 Cellhalt och cellfördelning i benmärg Cellhalt % Granulocytopoes % Erytropoes % Lymfocyter % Spädbarn månader Barn Vuxna Foucar, Bone Marrow Pathology 2nd ed. ASCP Press, 2001 Bain et al, Bone Marrow Pathology 4th ed. Wiley-Blackwell, 2010

24 Cellhalt i benmärg Ålder Cellhalt år % år % > 70 år % Thiele, J et al. European consensus on grading bone marrow fibrosis and assessment of cellularity. Haematologica 2005, 90:

25 Benmärgsbiopsi cellhalt

26 Benmärgsbiopsi cellhalt Reaktiv hyperplasi AML

27 Benmärgsbiopsi fibrosgradering Grading Description MF - 0 Scattered linear reticulin with no intersections (cross-overs) corresponding to normal bone marrow MF - 1 Loose network of reticulin with many intersections,especially in perivascular areas MF - 2 Diffuse and dense increase in reticulin with extensive intersections, occasionally with only focal bundles of collagen and/or focal osteosclerosis MF - 3 Diffuse and dense increase in reticulin with extensive intersections with coarse bundles of collagen, often associated with significant osteosclerosis Thiele, J et al. European consensus on grading bone marrow fibrosis and assessment of cellularity. Haematologica 2005, 90:

28 Benmärgsbiopsi fibrosgradering MF-0 MF-2 MF-1 MF-3

29 Benmärgsbiopsi MF-3

30 Benmärgsbiopsi MF-3

31 Information i remissens svar (KVAST) Benmärgssnitt: - Utbyte av benmärgsprovet. Grovnålsbiopsins längd anges i mm. - För aspirerat snittat material anges utbytet subjektivt som inget/otillräckligt, sparsamt, måttligt, rikligt material. - Cellhalt anges i procent. - Förekomst av härdvisa förändringar (tumörinfiltrat, granulom etc) anges. - Megakaryocytmorfologi (andel i förhållande till cellhalt, distribution, cytologiskt utseende) beskrivs. - Fördelning av granulopoes och erytropoes kommenteras vid behov. - Resultat av gjord järnfärgning redovisas som positiv eller negativ. - Resultat av eventuellt gjord retikelfärgning respektive kollagenfärgning redovisas.

32 Polycytemia vera

33 Polycytemia vera Neoplastisk process utgången från hematopoetisk stamcell med trilinjär hyperplasi (polycytemi, leukocytos, trombocytos) Ca 1,5 fall årligen/ invånare Medelålder 60 år

34 Polycytemia vera: symptom Trötthet, yrsel, huvudvärk, klåda, dyspepsi, giktattacker Rodnad hud Trombotiska komplikationer men också ökad blödningsbenägenhet Splenomegali

35 Polycytemia vera- laboratoriefynd Hb, hematokrit, antalet röda blodkroppar leukocytos x 10 9 /L trombocytos x 10 9 /L LAP (alkalisk fosfatas)

36

37 PV Hypercellulär benmärg med panmyelos

38 PV Ökad förekomst av förstorade och hyperloberade megakaryocyter

39 PV

40 PV

41 Differentialdiagnoser Sekundär polycytemi Essentiell trombocytemi Primär myelofibros Andra kroniska myeloproliferativa sjukdomar eller myeloproliferativa/myelodysplastiska sjukdomar

42 Polycytemia vera: förlopp och prognos hög dödlighet i blödningar och tromboemboliska komplikationer Utveckling av myelofibros med myeloid metaplasi Utveckling av akut leukemi

43 Dynamics of the disease process in PV Evolution ~10%-15% mimicking ET Manifestation Transformation Post-polycythemic myeloid metaplasia (post-pv MF) ~ 20 % yrs. (t) JAK2 +/- JAK2 +/+ EECs + EPO definite increase in red cell mass < 10 % Post-PV MF with blastic transformation Prepolycythemic stage Polycythemic stage Terminal stage

44

45 Postpolycytemisk myelofibros

46 Postpolycytemisk myelofibros

47 Sekundär polycytemi Def.: Produktionen av röda blodkroppar stimulerad pga ökad insöndring av erytropoetin Vid - nedsatt arteriell syregasmättnad - försämrad syretransport i blodet - benigna och maligna tumörer

48 Sekundär polycytemi Def.: Produktionen av röda blodkroppar stimulerad pga ökad insöndring av erytropoetin Vid - nedsatt arteriell syregasmättnad - försämrad syretransport i blodet - benigna och maligna tumörer

49 Polycytemia vera eller sekundär polycytemi? PV Splenomegali finns ofta saknas Leukocytos finns saknas Trombocytos finns saknas Blodhistamin förhöjt normalt Total RBV ökad ökad Benmärgshyperplasi samtliga cellinjer Serum-EPO sänkt förhöjt Sekundär polycytemi erytroida celler

50 Polycytemia vera (PV) och sekundär polycytemi (SP) Incidens av fynd I benmärgen (%) Megakaryocyter pleomorfism (storleksvariation) PV 97 0 SP ökad lobering löst sammanhållna grupper 63 2 nakna kärnor 15 0 Stroma perivaskulär plasmocytos 4 91 järnladdade makrofager cellulärt debris 0 94 SP

51 PV SP

52 Primär myelofibros

53 Primär myelofibros (PMF) Abnorm megakaryocytproliferation och granulopoes Varierande grad av benmärgsfibros Extramedullär blodbildning ( myeloid metaplasi ) 0,5-0,8 fall årligen/ invånare Medianålder ~ 60år

54 Primär myelofibros (PMF) - symptom Långsamt sjukdomsförlopp Utveckling av anemisymptom Splenomegali betingad av myeloid metaplasi Allmänna symptom: avmagring, svettningar, hypermetabolism Giktsymptom pga förhöjd halt av urat i serum Ökad blödningsbenägenhet kan föreligga

55 Prefibrotisk primär myelofibros

56 WHO 2017 histologiska kriterier för PMF Megakaryopoes Prefibrotisk myelofibros Små till stora megakaryo cyter med avvikande kärn/ cytoplasma kvot och hyperkromatiska, klumpiga, eller oregelbundet veckade kärnor ofta i tätt sammanhållna grupper

57 WHO 2017 histologiska kriterier för PMF Hematopoes Prefibrotisk myelofibros I frånvaro av signifikant retikelfibros måste mekagaryocytförändringarna finnas tillsammans med granulocytproliferation och ofta minskad erytropoes

58 MF-0 MF-1

59 MF-2 MF-3

60 Differentialdiagnoser Essentiell trombocytemi Polycytemia vera Andra kroniska myeloproliferativa sjukdomar eller myeloproliferativa/myelodysplastiska sjukdomar

61 Blood and Bone Marrow Pathology. 2nd edition. Porwit, McCullough and Erber. Elsevier

62 Primär myelofibros

63 Histopatologi och klinik i progressiv myelofibros morfologi: ökande grad av myelofibros klinik: myelofibros associerat med extramedullär hematopoes anemisering splenomegali teardrop poikilocytos leukoerytroblastos

64 PMF Ortokromatisk normoblast Tear-drop poikylocytos (dacrocyter) Blood and Bone Marrow Pathology. 2nd edition. Porwit, McCullough and Erber. Elsevier

65 PMF Ben-nybildning Blood and Bone Marrow Pathology. 2nd edition. Porwit, McCullough and Erber. Elsevier

66 PMF Intrasinusiodala hematopoetiska celler Blood and Bone Marrow Pathology. 2nd edition. Porwit, McCullough and Erber. Elsevier

67 Essentiell trombocytemi

68 Essentiell trombocytemi (ET) Abnorm megakaryocytproliferation, som regel utan hyperplasi av granulopoes och erytopoes Hemorrhagisk trombocytemi Ca 2 fall årligen/ invånare

69 Essentiell trombocytemi - symptom blödningsbenägenhet (blåmärken, muskelhematom, GI-blödningar) trombosbenägenhet (t.ex. cerebrala cirkulationsrubbningar) Laboratoriefynd: B-TPK >450x10 9 /L, ingen eller lätt leukocytos

70 Essentiell trombocytemi

71 WHO 2017 histologiska kriterier för ET Megakaryopoes ET proliferation av megakaryocyter med ett ökat antal stora, mogna megakaryocyter.

72 WHO 2017 histologiska kriterier för ET Hematopoes ET Ingen signifikant ökning eller vänsterförskjutning av neutrofil granulopoes eller erytropoes

73 Differentialdiagnoser Reaktiv trombocytos (infl, blödning, tumör) Primär myelofibros Polycytemia vera Andra kroniska myeloproliferativa sjukdomar eller myeloproliferativa/myelodysplastiska sjukdomar

74

75 Differentialdiagnostiska överväganden PV ET Tidig PMF ET

76 Stöd i diifferentialdiagnostik Mognadsdefekt megakaryopoes Avvikande kärn/cytoplasmakvot Hyperkromatiska och klumpiga kärnor Abnorm lobering Extrem variation i cellstorlek

77

78

79 Granulopoes kvantitet vänsterförskjutning mognadsdefekter eosinofila blaster

80 Erytropoes kvantitet vänsterförskjutning mognadsdefekter

81 Makrofager och stroma Makrofager järndepåer Stroma perivaskulära plasmaceller celldebris lymfoida noduli

82 Sinusoider proliferation dilatation intrasinusoidal hematopoes

83 Differentiering mellan tidig PV och ET Incidens av fynd I benmärgen (%) Ökad PV cellularitet erytropoes 89 9 ET granulopoes PV Megakaryocyter jätteformer pleomorfism (storleksvariation) 97 5

84 PV ET

85 Differentialdiagnostik mellan ET och prefibrotisk/tidig PMF

86 Prefibrotisk PMF ET Blood and Bone Marrow Pathology. 2nd edition. Porwit, McCullough and Erber. Elsevier

87 Megakaryopoes kvantitet storlek (liten) storlek (stor till jättelik) mognadsdefekter kärnlobering klumpiga kärnor nakna kärnor

88 Sammanhållna megakaryocyter i MPN Löst sammanhållen grupp Tätt sammanhållen grupp ET PMF

89 Morfologisk distinktion mellan ET och PMF-0/1 ET PMF-0/1 cellularitet normal ökad granulopoes normal ökad erytropoes normal minskad retikelfibrer normala max grad 1

90 ET PMF

91 ET PMF

92 Megakaryocytmorfologi ET PMF frekvens kraftigt ökad ökad histotopografi löst sammanhållna eller spridda löst eller tätt sammanhållna storlek stora till jättelika medelstora till jättelika kärnor renhornslika, hyperloberade knubbiga, hyperkromatiska mognadsdefekt nej uttalad

93 ET PMF ET

94 Översikt morfologiska skillnader i benmärg mellan PV, ET och PMF

95 MPN U CNL CEL

96 MPN-U (Unclassifiable) MPN-U anges som diagnos i fall som har klara kliniska, laboratoriemässiga, molekylära och morfologiska kriterier förenliga med MPN men där de diagnostiska kriterierna inte uppfyller kraven för specifik MPN-entitet. I många fall kan korrekt diagnos avges i senare skede. Maskerad /tidig prepolycytemisk presentation av PCV, tidig prefibrotisk PMF eller tidig ET Avancerad MPN med myelofibros, osteoscleros, blastökning och/eller MDStecken som försvårar bedömning av bakomliggande MPN MPN-bild men har samtidig inflammatorisk sjukdom eller annan neoplasi påverkar klinisk/morfologisk bild.

97 Kronisk neutrofil leukemi (CNL)

98 Kronisk neutrofil leukemi (CNL)

99 Kronisk eosinofil leukemi (CEL) 1. Eosinofili 1,5x10 9 /l 2. Ej hållpunkter för KML, PV, ET, PMF, CNL, KMML, BCR-ABL1-negativ atypisk KML 3. Inga rearrangemang i PDGFRA, PDGFRB eller FGFR1 och ingen PCM-JAK2-, ETV6-JAK2- eller BCR-JAK2-fusion 4. Blaster <20% i blod och benmärg. Inga hållpunkter för inv(16), t(16;16), t(8;21) eller andra hållpunkter för AML. 5. Förekomst av klonal genetisk markör eller blaster 2% i blod eller 5% i benmärg. Hematopathology. Ed Jaffe et al. Saunders Elsevier, 2011.

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby

Myoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cancer Giltig fr.o.m: 2010-06-15 Faktaägare: Agata Swinarska-Kluska, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR! AVDELNING 40 (6-8 PLATSER) MEDICINSKA DAGSJUKVÅRDEN HEMATOLOGIMOTTAGNINGEN HEMATOLOGKONSULT (9871) BENIGN HEMATOLOGI MALIGN HEMATOLOGI BENIGN HEMATOLOGI KOAGULATION, DIC, TTP-HUS

Läs mer

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar Översikt malign hematologi Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar 2013-11-05 Grundprinciper Klonalitet Ursprungscell Allvarlighetsgrad Lokal Lena von Bahr 4 april 2016 2 Grundprinciper Klonalitet Akut myeloid

Läs mer

Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi

Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi Klassifikation och diagnostik av leukemier Rose-Marie Amini Klinisk patologi Misstänkt akut leukemi Ludvig 3 år, blåmärken, blek, trött och hängig Pancytopeni (HB 103g/L, LPK 1.5, TPK 70) Blaster perifert

Läs mer

2011-12-19 Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom

2011-12-19 Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom 2011-12-19 Bilaga till KVAST-dokument Biopsier med lymfomfrågeställning diagnostik av malignt lymfom WHO-klassifikationen (2008) för Tumörer i hematopoetisk och lymfatisk vävnad: Sammanfattning av diagnoskriterier

Läs mer

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS Bindväv BINDVÄV BLOD Dagmar Galter Institutionen för Neurovetenskap Karolinska Institutet dagmar.galter@ki.se mångsidigtvävnadstyp anpassad6llolikafunk6oner mycketgrundsubstans cellernaliggerglest extracellulärtmatrixbestårmestavtvågrupperav

Läs mer

Myeloproliferativa neoplasier

Myeloproliferativa neoplasier Myeloproliferativa neoplasier Nationell rapport diagnosår 28-29 Styrgruppen för MPN-registret Regionalt Cancercentrum/Onkologiskt Centrum Stockholm-Gotland Beställningsadress onkologisktcentrum@karolinska.se

Läs mer

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Personnummer Gäller fr.o.m 2018-01-01 Inrapporterande sjukhus/klinik Namn Inrapporterande läkare Sid 1 Rapporteringsdatum LEDTIDER När skrevs remiss till inrapporterande

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, augusti 2015 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15

Läs mer

Vårdprogram för barn med trombocytos och polycytemi/erytrocytos

Vårdprogram för barn med trombocytos och polycytemi/erytrocytos Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram för barn med trombocytos och polycytemi/erytrocytos Upprättat 2017 för VPH av Mikael Sundin och Peter Priftakis Trombocytos och polycytemi/erytrocytos

Läs mer

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund

Hematologi 1 DSM2, T Doris Lund Hematologi 1 DSM2, T4 131023 Doris Lund Hematologimål på T4 Blodstatus: att kunna redogöra för indikation för beställning av blodstatus och B-celler att kunna tolka analyssvar av dessa inför ev vidareutredning

Läs mer

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt

Läs mer

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

Vad gör min benmärg? Swedish Edition Vad gör min benmärg? Swedish Edition Vad gör min benmärg? Illustrations by Kirk Moldoff Published by the Myelodysplastic Syndromes Foundation, Inc. 2018 Översatt av Bo Karlsson Blodcancerförbundet i Sverige

Läs mer

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Linda Fogelstrand Specialistläkare, Docent Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Diagnostik

Läs mer

Del 6 5 sidor 9 poäng

Del 6 5 sidor 9 poäng 5 sidor 9 poäng Anna, 43, söker akutmottagningen pga hög feber 39 grader, trötthet och hosta. Hon sjuknade för ca 1v sedan med lätt feber, halsont och hosta. Hon har möjligen känt sig litet allmänt trött

Läs mer

diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Lågmaligna lymfom diagnostik Stefan Jacobsson Stefan Jacobsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Åldersstandardiserad incidens för malignt lymfom undantaget Hodgkins lymfom, i regionen 1971 2000 Fördelning

Läs mer

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin

BLODSTATUS??? varför. Yvonne Sköldin BLODSTATUS??? varför Yvonne Sköldin 2017-10-20 24-Oct-17 2 Celler 24-Oct-17 3 Analysprincip 3-parts Impedansmätning Cellen leds genom en liten kapillär, utanför kapillären är det en konstant spänning och

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013 Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013 Manualen är utarbetad av Karin Olsson, april 2013 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15

Läs mer

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi

Anemi. Anemi. Blodkroppskonstanterna Storlek. Blodkroppskonstanterna Mängd hb. Fariborz Mobarrez. Ställ diagnos före terapi Anemi Fariborz Mobarrez Anemi Ställ diagnos före terapi Tre utredningssteg: 1. Anemi?! B-Hb män B-Hb kvinnor B-Hb gravida

Läs mer

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005

DUGGA 1. i patologi. för medicine studenter 18/3 2005 KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för laboratoriemedicin Avdelningen för patologi DUGGA 1 i patologi för medicine studenter 18/3 2005 Totalt 50 poäng (minst 32 för G) Personnummer: Resultat: Stud. sign.

Läs mer

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros

Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros 1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier 2016 Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS Vad handlar föreläsningen om? Blodsjukdomar vad händer på en hematologi avdelning Anemi Symtom, orsaker

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA SJUKDOMAR (MPD) ANMÄLAN

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA SJUKDOMAR (MPD) ANMÄLAN MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA SJUKDOMAR (MPD) ANMÄLAN Senaste uppdatering 2015-02-25 (Skapad den 2008-04-25) Ansvarigt Cancercentrum REGISTERVERSIONER Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS 2018 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15 19 10 Manualen är utarbetad April 2018 Karin Olsson 2 Nationell registrering

Läs mer

För mycket blod. Polycytemier. Johannes Admasie

För mycket blod. Polycytemier. Johannes Admasie För mycket blod Polycytemier Johannes Admasie Hematopoies. Bildning av myeloida celler. Erytrocyter Syrgastransport Monocyter Nativa immunförsvaret Blodceller och funktion Granulocyter (basofila, neutrofila,

Läs mer

B-Diff (mikroskopi), B-Neutrofila

B-Diff (mikroskopi), B-Neutrofila 1(7), B-Neutrofila B-Neutrofila B-Eosinofila B-Basofila B-Lymfocyter B-Monocyter B-Metamyelocyter B-Myelocyter B-Promyelocyter B-Blastceller B-Plasmaceller B-Leukocyter, ospec B-Erytroblaster B-Megakaryocyter

Läs mer

Myeloproliferativa neoplasier (MPN)

Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Årsrapport nationellt kvalitetsregister 3-årsuppföljning. Diagnosår: 2010 2012 Nationell kvalitetsregistergrupp för Myeloproliferativa sjukdomar (MPN) Versionshantering

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) ANMÄLAN

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) ANMÄLAN MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) ANMÄLAN Senaste uppdatering 2017-09-11 (Skapad den 2008-04-25) Ansvarigt Cancercentrum Registerversioner Omfattar registerversion/-er

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap

Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i morfologisk cellbiologi och hematologi 31/3 2011 Avdelningen för kemi och biomedicinsk vetenskap Lärare Anja Solterbeck, Tomas Seidal, Ingalill Gumaelius Namn 1 Hematologi 31 / 3 2011 Tentamen

Läs mer

KML: Epidemiologi och kliniska symtom. Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala

KML: Epidemiologi och kliniska symtom. Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala KML: Epidemiologi och kliniska symtom Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Agenda (I) Epidemiologi population-baserade register incidens prevalens riskfaktorer

Läs mer

Myeloproliferativa neoplasier (MPN)

Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Nationell rapport Diagnosår 28 212 Februari 214 Versionshantering Datum Beskrivning av

Läs mer

3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A)

3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A) Leif C. Andersson 1 ANEMI (=Blodbrist) 1) BLÖDNING - akut blödning (hypovolemisk chock) -kronisk blödning (järnbrist anemi) 2) HEMOLYS A) RBC interna orsaker 1) HEREDITÄRA (Mutationer) - strukturfel (sferocytos,

Läs mer

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maligna lymfom Tumörform i lymfkörtelsystemet och/eller benmärg/mjälte Både B-ochT-lymfocyter Kan växa extranodalt,

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Polycytemia vera 5 Benmärgens funktion Vad är polycytemia vera? 2 Diagnos 7 Symtom vid polycytemia vera Så ställs diagnos 3 Behandling 9 Blodtappning Cytostatika Acetylsalicylsyra

Läs mer

Myeloproliferativa neoplasier (MPN)

Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myeloproliferativa neoplasier (MPN) Nationell rapport Diagnosår 2008 2014 Juni 2016 Versionshantering Datum Beskrivning av

Läs mer

Baisse i märgen PRCA

Baisse i märgen PRCA VPH Vårdplaneringsgruppen för Pediatrisk Hematologi Ertytropoes - utbildningsdag 2010-02-04 Baisse i märgen PRCA Gunnar Skeppner Barn- och ungdomskliniken Örebro Pure Red Cell Aplasia - PRCA Diamond Blackfan

Läs mer

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Uppföljningsformulär 2016 Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset 751 85 UPPSALA Tfn 018-15 19 10 Manualen är utarbetad, Januari 2016 Karin

Läs mer

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att

Läs mer

HEMATOLOGI. Michael Karlsson Hematologsektionen Medicinkliniken CLV

HEMATOLOGI. Michael Karlsson Hematologsektionen Medicinkliniken CLV HEMATOLOGI Michael Karlssn Hematlgsektinen Medicinkliniken CLV HEMATOLOGSEKTIONEN JONAS BJEREUS MICHAEL KARLSSON KATARZYNA SOLARSKA STAFFAN SANDGREN Medicinska dagsjukvården ca 2500 besök/år Hematlgmttagningen

Läs mer

Neonatal trombocytopeni, patientfall. Gosse född mars 2015

Neonatal trombocytopeni, patientfall. Gosse född mars 2015 Gosse född mars 2015 Gosse född mars 2015. Normal graviditet. Partus v 41+5. APGAR 10 + 10 + 10 Vid två dagars ålder peteckier, TPK 23, Helt välmående. Hb 168, LPK 6,1, neutro 2,6, CRP 8, Inga blaster.

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker. 2 Symptom 8 Så ställs diagnos Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Myelofibros 5 Bakgrund Förekomst och orsaker 2 Symptom 8 Så ställs diagnos 3 Behandling 10 Behandling av blodbrist Profylax mot blodproppar Behandling mot grundsjukdomen

Läs mer

HEMATOPATOLOGI DSM106 REAKTIV LYMFKNUTA

HEMATOPATOLOGI DSM106 REAKTIV LYMFKNUTA HEMATOPATOLOGI DSM106 REAKTIV LYMFKNUTA Fallbeskrivning: 48 årig kvinna, tidigare frisk, sedan ett par månader noterat knölar i vänster armhåla. Initialt utfördes finnålsaspiration som inte gav hållpunkter

Läs mer

Hematologi. Jenny Wiik Käkkirurgiska kliniken Örebro Universitetssjukhus

Hematologi. Jenny Wiik Käkkirurgiska kliniken Örebro Universitetssjukhus Hematologi Jenny Wiik Käkkirurgiska kliniken Örebro Universitetssjukhus 161109 Stamceller och blodbildning Blodbildningen inget lämnas åt slumpen! Erytropoesen Andelen retikulocyter visar benmärgens förmåga

Läs mer

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos?

2 Symptom 8 Komplikationer och symtom Vilka symtom ser man vid essentiell trombocytos? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Essentiell trombocytos 5 Bakgrund Vad betyder essentiell trombocytos (ET)? Hur vanlig är essentiell trombocytos? I vilka andra situationer kan trombocytantalet vara förhöjt?

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala

EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala Akut myeloisk leukemidiagnostik och klassifikation EQUALIS 2017 Rose-Marie Amini Klinisk Patologi, Hematopatologi Akademiska sjukhuset, Uppsala 2001 WHO klassifikationen 2001 och 2008, reviderad 2016 inkluderar

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad

Diagnos Kvalitetsregisterblankett Vanlig canceranmälan AML/AUL/ALL Nyupptäckta fall för patienter 16 år och äldre. Nyupptäckt primär PADverifierad Regelverk för anmälan via kvalitetsregisterblanketten eller via cancer anmälningsblanketten Anmälan om tumörer och tumörliknande tillstånd från klinisk verksamhet Nedanstående tabell anger inklusionskriterier

Läs mer

Hodgkinlymfom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset birgitta.sander@ki.se (många bilder från Christer Sundström, Uppsala)

Hodgkinlymfom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset birgitta.sander@ki.se (många bilder från Christer Sundström, Uppsala) Hodgkinlymfom Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset birgitta.sander@ki.se (många bilder från Christer Sundström, Uppsala) Disposition Kort historik Subtyper av Hodgkinlymfom Morfologi i lymfknuta

Läs mer

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH?

Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Uppföljning av patienter med nedsatt njurfunktion. Hur används Ferritin och PTH? Anders Christensson Njur- och transplantationskliniken Skånes Universitetssjukhus SUS Malmö Kronisk njursjukdom (CKD) Stadieindelning

Läs mer

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp. Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och

Läs mer

En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu

En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu EQUALIS Användarmöte 2010 En resa genom den hematologiska laboratoriediagnostiken då och nu Birgitta Swolin Klinisk Kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Byggde mikroskop 1674 beskrev han erytrocyter

Läs mer

Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier

Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier Med kand föreläsning Danderyds sjukhus 12 november 2015 Leif Stenke Överläkare, docent Hematologiskt centrum Karolinska universitetssjukhuset Solna

Läs mer

OMHÄNDERTAGANDE OCH BEDÖMNING AV BIOPSIER MED LYMFOMFRÅGESTÄLLNING

OMHÄNDERTAGANDE OCH BEDÖMNING AV BIOPSIER MED LYMFOMFRÅGESTÄLLNING KVASTs Hematopatologigrupp Revision mars 2019 OMHÄNDERTAGANDE OCH BEDÖMNING AV BIOPSIER MED LYMFOMFRÅGESTÄLLNING Innehållsförteckning I Provtagningsanvisning II Anamnestisk remissinformation III Utskärningsanvisningar

Läs mer

B-Leukocyter, B-Neutrofila, B-Diff, Sysmex XN-10

B-Leukocyter, B-Neutrofila, B-Diff, Sysmex XN-10 2017 08 25 07 1(8) B-Leukocyter B-Diff B-Neutrofila B-Eosinofila B-Basofila B-Lymfocyter B-Monocyter NPU02593 NPU18156 NPU02902 NPU01933 NPU01349 NPU02636 NPU02840 Bakgrund, indikation och tolkning B-Leukocyter

Läs mer

Provtagningsanvisningar

Provtagningsanvisningar 1(9) Direkt till anvisningar för (Ctrl+klick): Förberedelser Moderkaka (CVS) Fostervatten (Amnion) Perifert blod - NIPT Perifert blod (Konstitutionella förändringar) Hud organbiopsier (Konstitutionella

Läs mer

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90.

INFEKTION FALL 1:INF. Lab: CRP 350, vita 22, trombocyter 380, kreatinin 200, Hb 150, ASAT 0,98, ALAT 0,90. 66-årig man (Erik) söker på akuten med följande symtom; 3 dagars hög feber, pendlat mellan 39-40 grader successivt tilltagande produktiv hosta (rödbrunaktiga upphostningar) och andfåddhet vid djupa andetag

Läs mer

Vuxen. Myelofibros anemi. Ett liv med en blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan

Vuxen. Myelofibros anemi. Ett liv med en blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan Blodcancerförbundet Ett liv med blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan. Och i den här nya vardagen kan det vara skönt

Läs mer

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Rapport från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2012 Juni 2014 Regionalt cancercentrum,

Läs mer

Vuxen anemi. Essentiell. trombocytemi. Ett liv med en blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan

Vuxen anemi. Essentiell. trombocytemi. Ett liv med en blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan Blodcancerförbundet Ett liv med blodcancer eller annan allvarlig blodsjukdom behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan. Och i den här nya vardagen kan det vara skönt

Läs mer

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder?

NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder? NPU-koder för hematologiska laboratorieundersökningar: hur får cellerna rätt koder? Rebecca Ceder, Barbro Klinteberg, Arne Mårtensson, Gunnar Nordin Ett stort tack till en mycket engagerad expertgrupp!!

Läs mer

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet

Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Rev. VT 2013 Laboration blodstatus, röd blodbild Termin 3, läkarprogrammet Syfte Syftet med denna laboration är att få en förståelse för inledningen av en anemiutredning genom att studera erytrocytindices

Läs mer

INCA VARIABELBESKRIVNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) Tidigare Myeloproliferativa Sjukdomar (MPD)

INCA VARIABELBESKRIVNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) Tidigare Myeloproliferativa Sjukdomar (MPD) INCA VARIABELBESKRIVNING NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) Tidigare Myeloproliferativa Sjukdomar (MPD) Senaste uppdatering 2014-10-20 (Skapad den 2008-05-20) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kan man verkligen ha så många röda? Om erytrocytos hos barn. Stefan Jacobsson Hematologiansvarig överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kan man verkligen ha så många röda? Om erytrocytos hos barn. Stefan Jacobsson Hematologiansvarig överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kan man verkligen ha så många röda? Om erytrocytos hos barn Stefan Jacobsson Hematologiansvarig överläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Elias 6 år frisk Tidigare frisk förutom öronbarn, nu VC för

Läs mer

Månadens naturvetare Februari 2018

Månadens naturvetare Februari 2018 Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Februari 2018 Margareta Blombäck Lektionstips 1 Blodomloppet 1 6 7 8 Lunga Lever Magsäck Njure Tarm 4 5 Kapillärerna bildar nätlika förgreningar i kroppens

Läs mer

Trombocytos - reaktiv eller essentiell? Ulf Tedgård

Trombocytos - reaktiv eller essentiell? Ulf Tedgård Trombocytos - reaktiv eller essentiell? Ulf Tedgård VPH Utbildningsdag 2017 Thrombocytosis adult definitions Sustained Thrombocytosis platelet count >450 x10 9 /l 450-700 x10 9 /l Mild thrombocytosis 700-900

Läs mer

Kunskap är makt för friska och sjuka

Kunskap är makt för friska och sjuka Blodcancer A Ö Kunskap är makt för friska och sjuka Vår förhoppning är att du som behöver kunskap om alla former av blodcancer har nytta av den här faktasamlingen. Vi har utformat den som ett lexikon,

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? CCK CancerCenterKarolinska KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? Jeanette Lundin Överläkare, docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Solna KLL: den vanligaste

Läs mer

Likvorhantering Celler i likvor

Likvorhantering Celler i likvor Likvorhantering Celler i likvor Mariann Wall Neurokemi SU/Mölndal 2013-09-26 Lumbalpunktion (LP) Stickblödning kasta första portionen likvor, vilket noteras på remissen. Icke-absorberande provrör (polypropen)

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Hematologiska MALIGNITETER

Hematologiska MALIGNITETER Hematologiska MALIGNITETER En introduktion Hans Gyllenhammar, Hematologiskt Centrum, Institutionen för Medicin Huddinge Universitetssjukhus 2007-2015 KLINISK MEDICIN HT2014 2 Maligna blodsjukdomar, Indelning

Läs mer

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA. Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 1.0 Datum 2014-03-13 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Essen%ell trombocytemi

Essen%ell trombocytemi Svenska MPN- dagen 23 april 2016 Essen%ell trombocytemi Peter Johansson Överläkare Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska sjukhuset samt Uddevalla sjukhus Erytrocyt (röd blodkropp) trombocyt

Läs mer

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009

LABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009 Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns

Läs mer

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus 2018-09-01 David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus Lymfom är cancersjukdom som utgår från celler/vävnader/organ som är involverade i kroppens immunförsvar. Vanligast är det lymfkörtlar, mjälte och

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) UPPFÖLJNING

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) UPPFÖLJNING MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER MYELOPROLIFERATIVA NEOPLASIER (MPN) UPPFÖLJNING Senaste uppdatering 2017-09-11 (Skapad den 2013-02-12) Ansvarigt Cancercentrum Registerversioner Omfattar registerversion/-er

Läs mer

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige Om Diagnostiskt Centrum i Sverige Charlotta Sävblom, MD, PhD Verksamhetsutvecklare tidig upptäckt & Screening Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Bakgrund 2009 Nationell cancerstrategi 2011 jan Skåne:

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

HEMATOLOGISKA MALIGNITETER

HEMATOLOGISKA MALIGNITETER HEMATOLOGISKA MALIGNITETER En introduktion Hans Gyllenhammar, Hematologiskt Centrum, Institutionen för Medicin Huddinge Universitetssjukhus 2007-2012 KLINISK MEDICIN HT2012 VERSION 2 Maligna blodsjukdomar,

Läs mer

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern 61-årig man söker på akutmottagningen med en veckas anamnes på diffus krampartad buksmärta. Under de senaste 2 månaderna har han haft diarré med blod vid varje avföring; antingen på avföringens yta eller

Läs mer

Kraftig anemi hos tax

Kraftig anemi hos tax Kraftig anemi hos tax Anna Flodmark Handledare: Inger Lilliehöök Universitetsdjursjukhuset Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 2007:77 Fakulteten för veterinärmedicin och ISSN 1652-8697 husdjursvetenskap

Läs mer

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p) MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 1 (3) 11 May 2016 Fludarabin Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Förekomsten av kronisk lymfatisk

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Läkartidningen. Citation for the original published paper (version of record): Danielsson, S., Merup, M., Olsson, L., Palmblad,

Läs mer

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen

Järnbestämning med MRT. 21 J Järnbestämning med MRT Röntgenveckan Karlstad 2014-09-10 Magnus Tengvar Karolinska Solna Centrala Röntgen Järnbestämning med MRT 1 Varför blir levern svart på MR-bilden? Hur kan man kvantifiera järninnehåll? Olof Dahlqvist Leinhard Fysiker Universitetslektor CMIV Linköping olof.dahlqvist.leinhard@liu.se 2

Läs mer

ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK LUND

ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK LUND Godkänd av: 1(6) ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK ND Intern Analys/Frågeställning Provmaterial Metod/Mätprincip Lokus eller gen Konstitutionella avvikelser 500, 501, 505. 506 Genomisk array 103, 104 Kromosomanalys

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013 Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland 2007-2013 1 Innehåll Klassifikation av lymfoida och hematopoetiska tumörer 2 Antalet nya fall enligt kön 3 Män och kvinnor.............................................................

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)

1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p) En 22-årig kvinna söker akutmottagningen en lördag vid lunchtid pga långvariga buksmärtor som successivt förvärrats. Hon berättar att besvären började efter en semesterresa till Turkiet för cirka 6 månader

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion Diagnostiskt prov KITM för ST-läkare 2013 Skrivningstid 4 timmar. Som riktlinje kan kortsvarsfrågor ge 2 poäng och essäfrågor ge 5 poäng. En bedömning av skriftliga svaret tillsammans med den efterföljande

Läs mer