Kvalitetsredovisning - 2010 (Lillkyrka förskola )

Kvalitetsredovisning - 2010 (Lillkyrka förskola )

Innehållsförteckning 1 Bakgrundsfakta... 3 2 Framtagningen av kvalitetsredovisningen... 3 3 Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen... 3 4 Mål och resultat... 4 4.1 Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet...4 4.2 Alla förskolor och skolor kommunicerar sitt arbetssätt på ett sätt som är lättförståeligt....5 4.3 Arbetsmiljön ska upplevas som god såväl av elever som medarbetare...6 5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen... 7 6 Beskrivning av arbetet med hälsa och livsstil... 7 7 Beskrivning av arbetet med jämställdhet... 7 8 Beskrivning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd... 8 9 Beskrivning av arbetet med barn och elever med annat modersmål än svenska... 8 10 Resultat... 9 11 Nyckeltal... 9 12 Sammanfattande analys av helheten samt respektive verksamhet inom enheten... 9 13 Prioriterade förbättringsområden... 10 14 Datum och namn på ansvarig... 10 2(10)

1 Bakgrundsfakta Förskolan och ett familjedaghem tillhör Lillkyrka rektorsområde. Rektor är bitr. rektors närmsta chef och ytterst ansvarig för rektorsområdets verksamhet. Bitr. rektor har ansvar för verksamhetsfrågor och personal, tillsammans med rektor även budgetfrågor inom förskoleverksamheten. Bitr. rektor ingår i skolans ledningsgrupp. Familjedaghemmen består fram till sommaren -10 av en dagbarnvårdare med 4 barn. From augusti -10 finns ingen familjedaghemsverksamhet i området. Förskolan flyttade in i nya lokaler vid årsskiftet 09/10. I nya förskolan finns två avdelningar med barn i åldrarna 1-3år och två avdelningar med barn i åldrarna 4-5 år. Vi har ca 18 barn/avdelning. Till förskolan finns också en iordningsställd uteplats den s.k. Skogsgläntan som är förskolans extra rum i skogen. Personalen på resp. avdelning bildar ett arbetslag med en arbetslagledare, totalt fyra arbetslag. Varje arbetslag upprättar eget teamkontrakt. Arbetslagen har 2 timmars planering varannan vecka, de andra arbetslagen tar då över ansvaret för barnen. Samarbete över arbetslagen sker också på morgonen, sen eftermiddag och när någon personal är frånvarande. Förskolans ledningsgrupp består av en arbetslagsledare från varje arbetslag samt bitr. rektor. Ledningsgruppen träffas ca 1 tim./varannan vecka. Alla pedagoger har ca 2 tim enskild planeringstid/vecka. Arbetsplatsträffar är schemalagda på kvällstid med en träff per månad, vissa är gemensamma med skolans personal. Under detta år har förskolan stängt sin verksamhet 4 dagar för planering och fortbildning 2 Framtagningen av kvalitetsredovisningen Kvalitetsredovisningen baserar sig på utvärdering som har skett i arbetslagen och av bitr.rektor samt sammanställts av bitr rektor. Som underlag i utvärdering har använts teamkontrakt, personalenkät, föräldraenkät, hälsobokslutsenkät, barnintervjuer, medarbetarsamtal, inkomna föräldrarådssynpunktervecklingssamtal med barn/ föräldrar och portfolioarbete. Rapporten har behandlats i pedagogiska ledningsgruppen, personalgruppen och föräldrarådsgruppen. 3 Prioriterade förbättringsområden från den föregående kvalitetsredovisningen Genusarbete Omarbetning av likabehandlingsplanen Arbetsmiljö Föräldrars delaktighet och information Matematik Materialtillgänglighet för inspiration Utökning av uteverksamhet 3(10)

4 Mål och resultat 4.1 Enköpings skolor når ett bättre resultat än genomsnittet i landet. Resultat Vi ser att barnens intresse för matematik och deras sätt att tänka matematiskt har utvecklats. Insatser Arbetet har bestått i både planerade/organiserade aktiviteter och det som spontant uppstår i vardagen. Vi har jobbat mer med mängd, volym, mönster, sortering än med siffrors utseende och betydelse. Bland de mer organiserade insatserna kan vi lyfta: En avdelning har tillsammans med barnen skapat en affär som bygger på matte. Den är mycket populär och i affärsleken tillsammans med vuxen ger den mycket matteinspiration. En mattehylla där innehållet regelbundet byts ut för att väcka nyfkenhet och intresse är spännande och används flitigt. Regelbunden bakning ur ett matte/naturvetenskapligt perspektiv har visat sig ge väldigt bra diskussioner även med de små barnen. Tillverkning av former, för de lite äldre barnen, med pinnar, sugrör, stenar mm har kombinerat matte och kreativitet. Vi har påbörjat inredning av ett "forskarrum" där vi kommer att samla matte/teknik/naturvetenskaps inspiration för både barn och personal. Detta rum ska användas dels som idébank, dels till upplevelser i mindre grupper. Analys/Slutsats Vi har lyckats få in matte som en naturlig del av vardagen. Vi ser det i att både barn och personal ser och lyfter mönster, antal, sortering mm i nästan alla situationer och alla miljöer, både utomhus och inomhus. Personalen har i medarbetarsamtal uppgett att de numer "ser" matte i allt! Detta har verkligen slagit rot. Vi upplever att de kunskaper som barnen lättast tar till sig är det som vi fångat ur ett spontant intresse och sedan utvecklat och utmanat barnen i. Detta kräver närvarande och flexibla pedagoger vilket vi nu ser att vi har. Viktigt i det är också att lättillgängligt presentera stimulerande material för att skapa lärandesituationer. Framåt tänker vi att vi mer med barnen ska benämna att "detta är matte" för att på så sätt visa att matte är roligt! 4(10)

Enhetens slutmål Måluppfyllnad VPs slutmål kopplat till nationella mål Måluppfyllnad av det nationella målet Barnen vid Lillkyrka förskola har ett Ganska väl Tertial 2 2010 fördjupat matematiskt tänkande. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Ganska väl 4.2 Alla förskolor och skolor kommunicerar sitt arbetssätt på ett sätt som är lättförståeligt. Resultat Vi anser att vi helt nått målet då föräldraenkäten 2010 visar att föräldrarna i högre utsträckning än förra året är nöjda med information om målen, det egna barnets lärande, eget inflytande i verksamheten och hur personalen tillgodoser det egna barnets utveckling och behov. Enkäten visar också att datorn används i högre utsträckning än tidigare för kommunikation mellan hem och förskola. Insatser Vi har på föräldramöten och i regelbunden mailkommunikation informerat om målen och vårt arbete mot dessa. Under början av hösten -09 lade varje avdelning in mailadresser till berörda föräldrar där information kan gå i båda riktningar. Detta används idag flitigt. I hallen sätts också upp text och bilder med information om vilka mål som är i fokus just nu och hur man arbetar för att nå de målen. I hallen har vi också satt upp digitala fotoramar där föräldrar och barn tillsammans kan se, via bildspel, vad som hänt i verksamheten under dagen. Under föräldrarådsmöten har föräldrarna haft möjlighet att ge synpunkter och lämna förslag på aktiviteter och arbetssätt mot målen, särskilt inom vårt "Grön Flagg" arbete. I utvecklingssamtalen har vi informerat om hur vi arbetar mot målen både för gruppen och för det enskilda barnet. Vi har också under samtalet frågat föräldrarna om de känner sig informerade. Vid hämtning och lämning förekommer också bra dialog om verksamheten. Analys/slutsats Vi ser att föräldrarna är mer nöjda med delaktigheten i sitt barns lärande och att den blandning av kommunikationssätt vi använt har fungerat bra. Vi har täckt in olika föräldrars olika kommunikationsbehov. Många föräldrar har uttryckt att de är mycket nöjda med den digitala informationen, då det ibland kan vara stressigt vid hämtning/lämning och lappar lätt kan komma bort. Vi avser att fortsätta med dessa system. I enkäten ser vi också att färre föräldrar än tidigare upplever att utvecklingssamtalet används till diskussion om framtida utveckling av det egna barnet och att utvecklingssamtalet känns meningsfullt. Detta får vi se över vad det kan bero på och utveckla till nästa år. 5(10)

Enhetens slutmål Måluppfyllnad VPs slutmål kopplat till nationella mål Måluppfyllnad av det nationella målet Föräldrarna på Lillkyrka förskola upplever delaktighet i sitt eget barns lärande Helt Tertial 2 2010 Arbetslaget skall -ge föräldrarna möjlighet att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen -beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Helt 4.3 Arbetsmiljön ska upplevas som god såväl av elever som medarbetare. Resultat I enkäterna ser vi att arbetsmiljön upplevs som lugnare och bättre än föregående år av både personal och föräldrar. Ändå upplever vi själva att de lokalproblem med vattenskador vi hade under hösten påtagligt försämrade arbetsmiljön för oss alla. Även har flytten till de nya lokalerna medfört störningar i verksamheten för de äldre barnens avdelning eftersom vi valde att slå ihop två grupper och vi inte hittade riktigt bra former för detta. Insatser Vi startade läsåret med en inspirerande föreläsning av Susanne Petterson. Samliga avdelningar har via mål i verksamhetsplanen fått i uppdrag att införa minst en återkommande åtgärd för att minska stress/tillföra lugn för barn och personal. Detta har resulterat i att hela förskolan har arbetat med massage under olika former, både enskilt och i grupp, och för de äldre barnen även utomhus. Alla avdelningar startar dagen med levande ljus och lugn musik i hallen. Alla avdelningar organiserar så att barnen får vistas stor del av dagen i mindre grupp, både ute och inne, för att skapa lugn. Alla avdelningar vistas till stor del utomhus eftersom ute med stora ytor kan alla barn hitta plats för lek i lugn och ro. En avdelning har infört fler lugna stunder med sagoläsning. All personal har också, var och en, i höstens medarbetarsamtal fått i uppdrag att bidra med något, litet som stort, som förbättrar arbetsmiljön för hela eller delar av förskolan. Resultatet av det har bidragit till många förbättringar för allt från lokaltillsyn till social gemenskap. Ett arbetslag deltog under hösten i av kommunen ordnad stresskurs. Större delen av personalgruppen deltog i massageutbildning. Personalgruppen har tillsammans med skolans personal deltagit i stegräknartävling och skolan/förskolan har inköpt massagekuddar till personalrummet. Friskvårdsbidraget utnyttjas i relativt hög grad. I de nya förskolelokalerna har den ergonomiska utformningen varit viktig med tex. placering av diskmaskin, val av porslin, hjälpmedel för i- och urlyftning av små barn i vagnar mm. Analys Under året har vi målsatt lugn och stressfrihet för både barn och personal. Vi har tillfört olika aktiviteter och hjälpmedel på olika nivåer (se ovanstående insatser). I enkäter ser vi att vi gått framåt i vårt arbete med god arbetsmiljö trots alla de lokalproblem vi haft. Eftersom en god arbetsmiljö för barn och medarbetare är A och O när det gäller att skapa en bra pedagogisk verksamhet vill vi fortsätta detta arbete. Vi tror att vi kan komma längre om vi fortsätter ha liknande fokus på det under förhoppningsvis bättre förhållanden under nästkommande år. 6(10)

Enhetens slutmål Måluppfyllnad VPs slutmål kopplat till nationella mål Måluppfyllnad av det nationella målet Arbetsmiljön i Lillkyrka förskola upplevs som lugnare. Ganska väl Tertial 2 2010 Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Ganska väl 5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen Vi har omarbetat likabehandlingsplanen utifrån de nya statliga direktiv som gäller för förskolan. I framtagandet har personal, barn och föräldrar varit delaktiga genom den kartläggning som gjorts utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. För att planen ska vara ett levande dokument kommer vi att följa upp främjande och förebyggande åtgärder med barnen, på arbetsplatsträffar, avdelningsplanering och föräldrarådsmöten. Vi anser att vi väl uppfyller läroplanens mål för normer och värden. Det grundliga arbete vi lade ned förra året är fortfarande en bra grund att stå på. Värdegrundsdiskussioner är även i år vanligt förekommande i vardagen både för barn och personal. Kompissolen är utgångspunkten i diskussionerna med barnen och därför deras levande dokument. Vi har sett att det blir bra samtal utifrån denna som gör att vi kan få in salutogent tänkande. 6 Beskrivning av arbetet med hälsa och livsstil Genom vårt arbete i Grön Flagg arbetar vi ständigt med hälso- och miljöarbete. I detta arbete är även föräldrarådet delaktigt eftersom det samtidigt fungerar som miljöråd och deltar i planeringen. Vi har planerat vår nya förskolegård som naturmiljö med endast några få lekredskap eftersom den naturliga miljön i sig erbjuder ytor för gemensam lek men också många platser för enskild lek eller lek i mindre grupp. Detta ger barnen möjlighet att välja lugn och ro när de känner att de behöver det. Dessutom främjar naturlig utemiljö fantasi och kreativitet vilket vi vill ta vara på. I den naturliga utemiljön kan leken pågå flera dagar eftersom naturen finns kvar det ska inte plockas undan varje kväll. Detta är ett faktum som i sig tillför lekro Stor del av verksamheten sker utomhus, särskilt för de äldre barnen. Lek, aktiviteter och matlagning sker utomhus under flera av veckans dagar. Förutom de vinster som redan nämnts ser vi att hälsotalet bland barnen ökar med detta arbetssätt. De yngre barnen sover ute under tak varje dag. Luncherna äts ute eller inne i små grupper för att skapa matro och möjlighet till givande samtal. 7 Beskrivning av arbetet med jämställdhet Utifrån ett grundligt arbete inom ett genusprojekt vi deltog i för ett antal år sedan anser vi att vi arbetar relativt genusmedvetet. Utgångspunkten i vardagen är att se till varje barns behov och inte till kön. Barnen leker i könsblandade konstellationer och material används till största delen könsobundet. Vi tillbringar stor tid ute i skog och mark och ser att den typen av verksamhet verkligen inbjuder till icke könsbundna lekar. 7(10)

Trots det ser vi i samtal med de äldre barnen att en del pojkar säger sig hellre leka i bygg/konstruktionsrummet och en del flickor hellre i hemrummet. Under året har kommunens inspirationspedagog i genus besökt alla avdelningar på förskolan för att inspirera till utveckling och delge den senaste forskningen i ämnet. Hon har även besökt ett föräldramöte. Vi har också deltagit i föreläsning med genuspedagog Kristina Henkel. Vi vill under kommande år ytterligare förbättra vårt genusarbete. Utifrån fortbildningen har vi redan påbörjat ett ännu mer medvetet val av litteratur och material för barnen. Som personal ska vi också vara medvetna om vårt förhållningssätt och vara goda förebilder. Vi vill aktivt inspirera barnen att mer fritt välja/ våga prova nya aktiviteter och material utifrån intresse, oavsett kön. 8 Beskrivning av arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har under året haft relativ många barn inskrivna som haft behov av särskilt stöd i olika former. Vi har därför organiserat den dagliga verksamheten så att barnen i största möjliga utsträckning haft möjlighet att vistas i liten grupp då vi ser att den positiva utvecklingen blir störst då. Risken att misslyckas minskar i den lilla gruppen där var och en hinner bli hörd och sedd. Vi har använt stödverktyg såsom bildstöd, kartläggningar, sociala berättelser, seriesamtal m. m. Vi har också haft stöd i form av extrapersonal och handledning. Vi har samarbetet med BUP, BVC, psykolog och synpedagog. Vi ser att våra åtgärder/insatser gett resultat och fortsätter därför arbeta på detta sätt. 9 Beskrivning av arbetet med barn och elever med annat modersmål än svenska Vi har under året gjort en noggrann inventering över antalet barn med annat modersmål och konstaterat att vi har ett relativt stort antal. Vi har hittills inte haft så stort fokus på detta men har under året startat upp med ett mer djupgående arbete för att kunna ge de aktuella barnen mer kraft i sina dubbla identiteter. Under nästkommande år kommer tre avdelningar att vidareutbilda sig inom detta som idag är ett förbättringsområde för oss. 8(10)

10 Resultat 11 Nyckeltal 12 Sammanfattande analys av helheten samt respektive verksamhet inom enheten Under året ha mycket stor del av tid och engagemang gått åt till flytten till de nya lokalerna. Vi har också under hösten haft problem med vattenskador i de gamla lokalerna, som vi fick lov att utrymma, vilket också tagit kraft och energi. Vi hade under en tid diskuterat en eventuell utegrupp och i samband med lokalbrist hösten -09 bestämde vi oss för att göra slag i saken. Utegruppen blev en fullträff med en fin plats i skogen, som personal och föräldrar iordningställde. Där pågick verksamheten under hösten varje dag mellan kl 9-15.30. Barn, personal och föräldrar var mycket nöjda. Att vi lyckats så bra med arbetet runt både lokalproblem, flytt och utegruppen beror på personalens stora engagemang, pedagogiska kunnande, framförhållning och flexibilitet. Vi har under året, mycket genom vår väl fungerande utegruppsverksamhet, utvecklat vår uteverksamhet. Framöver vill vi mer strukturera och permanenta detta arbete och därigenom mer profilera oss som en naturförskola. Vid flytten vid årsskiftet integrerade vi utegruppen med storbarnsavdelningen och vi startade en avdelning för alla de äldre barnen tillsammans. Med facit i hand ser vi att det inte var så lyckat med så många barn och personal tillsammans på en avdelning. Varken barn eller personal upplevde arbetsro. Det var svårt att få struktur på information både inom huset men också gentemot föräldrar. Detta innebar att 9(10)

varken barn, personal eller föräldrar var helt nöjda. Vi kommer därför till hösten att organisera om till två mindre avdelningar och förbättra den verksamheten. Vi har under året haft många barn i behov av extra stöd i olika former. Vi ser i det vikten av att redan på planeringsstadiet försöka bygga in möjlighet till flexibilitet i grupp- och schemaorganisation för att dagligen kunna möta varje barns behov, eftersom behoven kan se olika ut olika dagar även hos samma barn. Trots att vi på grund av ovanstående inte kunnat hålla 100 % fokus på målen har vi relativt hög måluppfyllelse. En av orsakerna kan vara att vi startade arbetsåret med en föreläsning av Susanne Pettersson som inspirerade till positivt tänkande och detta har vi verkligen behövt under året! För att följa upp detta fick var och en i personalen, i medarbetarsamtalet, i uppdrag att under året bidra med någonting (stort eller litet) som skulle förbättra arbetsmiljön. Utifrån det har nu många i personalgruppen under året valt att medvetet fokusera på ett positivt synsätt där man hela tiden försöker hitta möjligheter och vara flexibel. Personalen har också stöttat och peppat varandra när det varit motigt. Ur detta synsätt, ser vi, växer medvetenheten om och möjligheterna till att fånga tillfällen i flykten. Att fånga eller skapa en lärandesituation som utgår från barnets lust och bygger på barnets delaktighet och egna aktivitet, är en framgångsfaktor vi ser fungerar och som vi vill jobba vidare med och utveckla. Föreläsningen med Erik Bruun om Lärande Förskola stärkte och inspirerade oss i detta tänk. Ytterligare en orsak till den relativt höga måluppfyllelsen kan vara att vi valt att inte arbeta med för många mål samtidigt. Det är bättre att ha fokus på färre områden och bottna i dem. Att också få arbeta över tid, ha samma mål ett antal år i rad, ger större chans att den kvalitetsnivå vi når verkligen bibehålls. Vi ser också att arbetet med att målsätta verksamheten i teamkontrakt ger bra resultat och bidrar till att alla i verksamheten drar åt samma håll. 13 Prioriterade förbättringsområden Barnens delaktighet och lust till lärande Utvecklingssamtal Föräldrars delaktighet i sitt barns lärande Arbete med modersmål Lugn arbetsmiljö Uteverksamhet 14 Datum och namn på ansvarig Enköping 2010-09-09 Denise Lennvall Bitr.rektor 10(10)