DATUM: TID: 14.15-16.40 PLATS: Luftrummet (Gl332), Geocentrum, Villavägen 16, Uppsala Närvarande: Roger Herbert, Hans Rosth Stephan Köhler Alice Ljungberg, Axel Lavenius, Lisa W estander, Programansvarig Institutionen för informationsteknologi Programstudierektor SLU Studierådsordförande W3 Studierådsrepresentant W 4 Sekreterare Adjungerade: Malin Forsberg, Björn Gembert,!sabel Svensson, EvaRegner, Sara Rosendahl Lena Eliasson W-sektionsordförande Utbildningsledare Studievägledare Schemaläggare Studierådsrepresentant W3 Studievägledare Veronica Sampietro-Vikberg Studentservice 1
1 Mötets öppnande Mötet öppnas av Roger Herbert. 2 Val av justeringsperson Axel Lavenius väljs till justerare. 3 Föregående mötesprotokoll Programrådet godkänner föregående mötesprotokoll. Roger kommenterar föregående mötesprotokoll angående studenternas möjlighet till fritextsvar i kursutvärdering. Roger ska meddela studierektorerna om detta. 4 Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställs. 5 Information a. Rekryteringsmaterial i media Roger har bidragit med material till studentbilagan Fokus studera i Aftonbladet och Stockholms DN om W-programmet. Han ser detta som en eventuell möjlighet att göra bra reklam för programmet till framtida studenter, och därav få upp antagningsstatistiken. Tips för fler reklamforum riktade till nya studenter uppskattas. b. Antagningssiffror Statistik för W för 2017 är att vi har 55 nya studenter. Totalt blev 65 personer antagna i urval 2, vilket betyder att 10 personer har tackat nej till sina platser vilket är ovanligt många.!sabel: Många hoppar av första veckan och inte många vill hoppa på som reserv. Kan bero på att de påbörjat ett annat program. Könsuppdelning för de antagna är 42 kvinnor 22män 2
(färre än som blivit antagna pga. utländska pass, UU antagningsstatistik), alltså majoritet kvinnor. Frågan om antagningsplatser ska ökas till 70 platser ( och förvänta att 10 personer hoppar av) tas upp. Antagningspoängssnitt är 17 poäng, vilket är relativt medel i jämförelse med andra tekniska programs antagningspoäng. Björn: Det måste vara en slump att så många hoppat av, eftersom lika många sökte till fakulteten detta året som förra året (524 st). c. Det senaste från TUN Roger var inte på TUN-mötet förra veckan med rapporterar ändå. Vid starten av dagens möte kände Roger inte till några ändringar som behövde göras i W:s studieplan. På TUN bestämdes det att tre högskoleingenjörsutbildningar inte längre kunde utlysas på grund av bristande underlag. Det var program i molekylär bioteknik, kärnkraftsteknik, samt kvalitetsutveckling och ledarskap. På TUN diskuterades även mekanikkurserna i teknisk fysik. Granskare från Chalmers och KTH har utvärderat Uppsala Universitets mekanikkurser och visar medhåll i programansvariges förslag till studieplansändring. Ändringar som kommer att påverka W är bland annat att delarna Accelererande referenssystem och Relativitetsteori föreslås tas bort i Mekanik baskurs, och att Mekanik 2 kommer ändras till Tillämpad Mekanik 1. d. Engelska moment under kandidaten Studierådet vill ha fler engelska delar i kandidaten för att underlätta förståelsen i blocken och annan fortsatt undervisning på engelska. Lösningen på detta är att lägga till engelskspråkiga moment i Meterologi, hydrologi och miljömätteknik, Akvatisk miljöanalys och en labb i Grundläggande kemi. e. Info från studentservice Veronica Sampietro-Vikberg presenterar sig själv. Hon jobbar på studentservice och kommer att närvara på några möten under året för att få bättre insyn i programmet. Eva Regner jobbar just nu med schemaläggning för period 2. Hon nämner att schemaläggningen för kurser som går parallellt mellan SLU och UU är svåra att planera logistiskt och ber om feedback ifall något ser galet ut i schemat. Nytt som händer i år är att omtentorna ligger innan jul och ordinarie tentor ligger efter jul. 3
!sabel Svensson jobbar för tillfället med att lära upp Lena Eliasson för att bli mer frigående fram tills februari.!sabel kommer att jobba som studievägledare 20 % i höst. f. SLU:s MKB-kurs i miljömanagementblocket Stephan Köhler informerar om att SLU idag beslutat om att ändra alla kurser till 7,5 eller 15 hp (förutom programbundna kurser för W och ES). Det betyder att miljökonsekvensbeskrivningskursen (som ingår i miljömanagement-blocket med är inte en programbunden kurs) som tidigare var 10 poäng blir 7,5 poäng. Detta kommer skapa problem för blocket. Stephans förslag är att lägga till den MKB-kurs som ES läser (MX0112, 5 hp). Fördel med detta är att nivån och takt kommer att höjas, att W:are inte kommer behöva konkurrera om platser med övriga SLU-studenter, samt att dess maxantagningstak kommer att höjas vilket borde medföra att fler har möjlighet att läsa kursen. De resterande 5 hp måste fyllas. Nuvarande förslag på kurser är marknadsföring för ingenjörer, GIS (avfärdas då GIS redan finns i andra kurser samt inte passar i blocket), miljökommunikation och miljöjuridik. En grupp med Roger, Stephan och Axel tillsätts för att hitta en kurs som passar både blocket, SLU och studenterna innan slutet av oktober (samtliga närvarande på mötet). 6 Uppföljning fysikkurser inom W Bakgrund: Studierådet har identifierat flera problem med fysikkurser som läses av W. Handlingar: Minnesanteckningar från Rogers möte med Lisa Freyhult, studierektor fysik (se MP) förde en diskussion från Rogers diskussion med studenterna angående Mekanik baskurs, Elektromagnetism och Mekanik 2. Roger fick intrycket av att Lisa Freyhult höll med om att upplägget bör, och ska, förbättras detta året utan mer diskussion. Mekanik baskurs har en dålig genomströmning. Statistiskt sett blev 61 % av hela kursen underkända första gången, i W 70%. Duggorna var väldigt svåra och det fördes ingen genomgång av dem efteråt. Studenterna upplevde arrogans från lärarna och såg ingen koppling med ämnet till W-imiktningen. Lisa Freyhult hade sagt att mekanik baskurs ändrats från föregående år genom att utveckla vektor -och matteanalysen men att 4
huvudansvariga för kursen hade missuppfattat och istället utvecklat fysikanalysen. Förändringar som kommer att ske är att Petra Jönsson kommer ta över huvudansvaret. Roger föreslår att en liten grupp ska se över sätt att få studenter att se kopplingen mellan fysiken och W-programmet för att motivera studenterna. Mekanik 2 anses ha för hög arbetsbelastning. För svåra duggor, tunga labbmoment som bara ger 1 poäng, och bristande kommunikation. Studenterna blev tex. förhörda på labbinstruktioner vid labbstart utan att ha blivit förvarnade, och kände inte sig säkra att våga ställa labblärarna frågor. Förslag som tagits upp tidigare är Fysikstuga, schemalagd hjälptid för mekanik 2. Alice påpekar dock att många som gör omtenta men inte skrivit om sig på kursen vill också ha möjlighet till en fysikstuga, som därför inte bör läggas på dagtid utan ligga på kvällstid. Elektromagnetism hamnade i kläm när mekanik baskurs inte tog upp den relevanta matteanalysdelen, vilket orsakade att studenterna inte hade tillräckliga förkunskaper. Roger menar att det är ett problem i studieplanen och att andra alternativ än elektromagnetism föreslås, såsom elektromagnetism vågoptik / vågrörelselära för mer ämnesrelevans. Roger kommer att fortsätta denna undersökning. 7 Öppen diskussion om examination av examensarbete. Bakgrund: SLU har meddelat sitt intresse av att kunna examinera examensarbeten i miljöoch vattenteknik. Just nu utför endast UU examination. SLU vill att W-eleverna ska kunna ha möjlighet att registreras och examineras hos dem. Björn: ES har två examineringar redan. Roger: Det finns flera W-studenter som har handledare på SLU än finns inom ESprogrammet. Fördel: logistisk fördel, t.ex. handledare och examinator sitter på samma institution. Nackdel: flera är inblandade i examination och universitetskoordinationen blir svårt när det finns både på UU och SLU. Vad vinner studenterna på detta? 5
Stephan: Det verkar funka på ES. Det kan vara en prestigefråga från SLU, att de vill visa att de är med på programmet. Finns risker att alla procedurer inte blir samma som förr. Axel: Har studenter kommit fram med detta förslaget? Har inte hört så mkt om det Roger: De (studenterna) vill bara ha en smidig examination. Det kan bli förvirrande för en student vilket universitet hen ska vända sig till. Stephan föreslår att bjuda in ES som gjort exjobb på SLU. Eftersom programrådet inte är helt övertygade ska han diskutera mer med SLU. Han föreslår också att bjuda in ES studievägledare Sonja till programråd för att höra om hennes studenters upplevelse med examination på båda universiteten. Isabel ska prata med Sonja. 8 Presentation av kursvärderingar Följande två kursutvärderingar presenteras av Axel Lavenius -Fysikalisk kemi Väldigt låg svarsfrekvens, endast 17 /53 svarade på kursutvärderingen, (ganska dåligt) vilket är relevant att ha i bakhuvudet. Kursen har generellt fått ett gott omdöme, en majoritet gav kursen omdöme 4 eller 5. Studenterna har inte haft problem pga bristande förkunskaper. Svårighetsgraden ansågs vara medel, de flesta ansåg den vara en 3a på en skala 1-5. Kursmålen bedöms som uppnådda och lärare och föreläsare har ansetts vara bra. Dock med en viss variation då man har haft ett flertal olika lärare i denna kurs. Studenternas engagemang i kursen har överlag varit bra, men en del har kommenterat att kursen har bortprioriteras (den lästes parallellt med mekanik och elektromagnetism). Det anses positivt med olika moment som laborationer, lektioner och föreläsningar. Kursens något svagare sidor är att den sista delen av kursen var svår (spektroskopi), samt att CMClaborationen fungerade dåligt. Värt att notera: Förut sam-lästes fysikalisk kemi med analytisk kemi, vilket ändrades. Emellertid så kommer ju även nya förändringar ske vad gäller samläsning fysikalisk/ elektromagnetism/mekanik. 6
Förslag på förändringar är att diskutera med studierektor om det är möjligt med en extra föreläsning i spektroskopi. Diskussion: Axel: Spektroskopi kom in i slutet och kändes väldigt spretig. Malin håller med från hennes tid. Anledningen till så dåligt svarsfrekvens kan bero på att tentan skedde efter jul. Hur kan vi få studenter att kursutvärdera? Informera mer, påminnelser från föreläsare, alarm på mobil? -Klimat (ingår i luftvård och klimat-blocket) 41 % svarsfrekvens. 16 st examinerades. 44% underkända. Resterande godkända eller mer. Starka sidor enligt studenterna är att föreläsarna varit bra, kursen intressant och bra gästföreläsare. Svaga sidor var att avsnittet "gränsskikt" behöver bli tydligare och inte bara ha så mycket formler. Fler räkneövningar samt fler exempel på klimatstatistik efterfrågades. Kursansvarig kommenterar det faktum att många blev underkända, vilket sannolikt beror på att den samlästes med luftvård och därför inte prioriterades. En av föreläsarna, Björn, hade återupptagit sin undervisning efter en paus på 3 år. Han säger att han blandade sina egna anteckningar från föregående år med de anteckningar som använts av föreläsarna precis innan honom, vilket i slutändan gjorde honom förvirrad. Han skriver att han sannolikt upplevts som osäker inför studenterna. Ett av momenten som nämndes, gränsskiktsmeteorologi, var nytt för honom. Han hade svårt att veta vilken nivå han skulle lägga undervisningen på. Förslag till förbättringar är att lägga mer tid på de svårare delarna av kursen (gränsskiktsmeteorologi), samt att lägga mer tid på räkneexempel. Diskussion: låter som att problem ska lösas Följande kursutvärderingar presenteras av Alice Ljungberg 7
-Mekanik!! Svarsfrekvens 22%. Dock värt att notera att ett stort antal studenter endast är registrerade på kursen för att komplettera laborationer, eller läsa om den. 51 % av de som skrev tentan blev underkända. Föreläsningarna upplevs generellt som bra, likaså är tillgången av material på nätet bra. Dock anses kursen vara alldeles för omfattande, laborationerna för många och för svåra, miniprojekten känns omotiverande och examinationen skiljer sig från övningsproblemen. Generellt är det den väldigt höga arbetsbelastningen som upplevs som ett problem. Problem för W att mekanik Il, fluidmekanik och kemisk termodynamik läses i samma period. Många från W valde att inte skriva tentan. Har ej statistik specifikt för W, men enligt kursrappo1ten så var det endast 162 av 303 registrerade som skrev tentamen. Kursansvariges kommentarer: vad gäller förstagångsregistrerade så klarade statistiskt sett ganska många tentamen: mellan 45-70% för respektive program (F, Q; W). Däremot är ett väldigt stort antal omtentander registrerade vilket tyder på att det generellt är en kurs med låg genomströmning. Detta borde satsas på att åtgärdas, anser vi i sektionsrådet. Ulf (kursansvarig) skriver även att det blir svårt att integrera innehållet i miniprojekten i undervisningen på ett motiverande sätt. Däremot så ska han se över omfattningen i laborationerna. Diskussion = Anledning till dålig svarsfrekvens är pga. att det skickades ut under sommaren. Förvirrande med procenten inte bara inkluderar nyregistrerade, utan även omtentander. -Envariabelanalys 28% svarsfrekvens. Allmänt omdöme medelvärde 4.3 av 5. Antal examinerade: 186 st. 80% blev godkända och 19% blev underkända. Starka sidor enligt studenterna är: bra insatser av lärarna, bra förberedelser inför tentamen och att målen uppnåtts. Svaga sidor enligt studenterna är kommunikationen mellan föreläsare och gruppledare. Förslag på förbättring från kursansvariges sida är att eventuellt byta kurslitteratur till en svensk bok och att förbättra kommunikationen med gruppledarna. 8
Diskussion: Axel: varför byta Calculus till en svensk bok? Vi ville ju ha mer engelska. För stor bok? Roger: Skriv till studierektorn och säg att Calculus är jättebra! 9 Övriga frågor Blockinfo. Förra året låg blockinfon första veckan i period 4. Vi vill föreslå ett datum i period 3 istället, helst innan söket öppnar. Roger säger att det är bara att schemalägga. Malin och Axel anser att det är tillräckligt med information på blockinfon, och bra med äldre studenter som pratar. 10 Nästa möte Nästa möte är planerat till 28 september 11 Mötets avslutande Roger Herbert avslutar mötet. Lisa W estander Sekreterare Roger Herbert Programansvarig Axel Lavenius Justerare 9