vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Relevanta dokument
vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

Något om funktionsföljder/funktionsserier

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

============================================================ ============================================================

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Y=konstant V 1. x=konstant. TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Analys av funktioner och dess derivata i Matlab.

Analys av polynomfunktioner

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Tentamen i Envariabelanalys 1

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

betecknas = ( ) Symmetriska egenskaper hos derivator av andra ordningen. (Schwarzs sats)

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 29 okt 2015 Skrivtid 8:15 12:15

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Jag vill inte vara ensam

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Föreläsning G04: Surveymetodik

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Fysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

Sätesventiler (PN 16) VF 2-2-vägsventil, fläns VF 3-3-vägsventil, fläns

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Löpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Övning 3 - Kapitel 35

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)


FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

Integration: Kvadratur

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER


Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

RELATIONER OCH FUNKTIONER

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

Induktion LCB 2000/2001

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Transkript:

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler TYLORS FORMEL FÖR FUNKTIONER V FLER VRIBLER PPROXIMTIONER FELNLYS -------------------------------------------------------------------------------------------- Tlors ormel äds l id i umeris eräigr ii ells iii optimerig o i ärledigr iom oli teis o mtemtis område TYLORS FORMEL V FÖRST ORDNINGEN Låt r e utio riler som r otiuerlig deritor dr ordige i ärete pute Tlors ormel eller Tlors utelig örst ordige rig pute är: R L * ----------------------------------------------------------------------------------------------------- märig : Det speiell llet 000 lls Mluris ormel märig : Ild etes Δ Δ L o därmed R Δ Δ Δ L ** ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Uttret på ögersid ut R ds T L lls Tlorpolom örst ordige ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Eempelis Tlorpolomet örst ordige rig pute ör utioe z är z z z T ------------------------------------------------------------------------------------------------------- För restterme R r i öljde smolis uttr:!! C C d R Δ Δ Δ L

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler där C θ L θ 0 < θ < Etersom deritor dr ordige i ärete pute eligt tgde är otiuerlig restterme R i Tlorormel sris som R L B där B är egräsd är pute Därmed går R mot 0 om går mot Med dr ord T Ds utioe pproimers med sitt Tlorpolom som är geerellt elre ä själ utioe Felet med de pproimtio är R Uppgit Bestäm Tlorpolom örst ordige ör öljde utioer rig gi puter: z z l z rig pute 000 z z rig pute z si z rig pute 0 rig pute Lösig: Först estämmer i utioes ärde o prtiell deritor örst ordige i pute 000: Futioes ärde i pute är 000 0 Prtiell deritor örst ordige i pute 000: z z z z z z z z 000 000 000 z

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler Tlorpolomet är T z z z 0 0 0 z 0 z T z z är lltså Tlorpolom örst ordige till utioe z Sr : T z T 6 8 z T z 0 d T 7 PPROXIMTIONER Uppgit Betrt utioe z l Bestäm Tlorpolomet örst ordige rig pute P äd Tlorpolomet i ör tt erä pproimtit o jämör med det ärde som du år med e miiräre Lösig: l Tlorpolomet rig pute P lir T eller T 7 Vi pproimtit erär geom tt sustituer i Tlorpolomet 08 0 9 Med e miiräre år i 6668797

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler Sr T 9 miiräre ger 6668797 Uppgit Betrt utioe z r l r Bestäm Tlorpolomet örst ordige rig pute P ds r Berä pproimtit o jämör med det ärde som du år med e miiräre Tips: Om du ter tt det är elre tt ter uttr då du t eteig till z l Lösig: l r r r r l r r r Tlorpolomet är T r 8 eller ortre T r 8 7 l 8 8 Vi pproimtit erär geom tt sustituer r i polomet T r 8 : r r 8 08 08 6 Sr T r 8 6 miiräre ger 98898

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler FELNLYS Låt r e utio riler som i ill erä i pute P tg tt m geom mätig äer ärmeärde till Då är Δ L Δ där Δ L Δ är i llmät oäd ele i mätigr Sustitutio mätärde i utioe ger resultt som är ett ärmeärde till det et ärdet För tt estämm tillörlitiget id eräige uppsttr i elet Δ Frå Tlorormel örst ordige rig pute Δ Δ L Δ R ** år i Δ Δ Δ L o geom tt äd soluteloppet på rje lede Δ Δ Δ L Δ Med jälp trigeloliete ör soluteloppet år i så llde elortpltigsormel: Δ < Δ Δ L Δ *** märig: Teet < utläses " pproimtit midre ä" / Uppgit Vi ill erä ärdet utioe z z i pute z Mätigr o z ruds till el tl o ger ± 0 0 ± 0 o z ± 0 Dett srisätt etder tt i r mätärde 0 o z med motsrde eluppsttigr Δ 0 Δ 0 o Δz 0 Bestäm utioes ärde i pute 0 o uppstt elet

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler Lösig: Futioes ärde i pute 0 är / 0 0 6 Vi därmed sri P 6 Vd i säg om tillörlitliget ör år pproimtio? Prtiell deritor örst ordige i pute : z z / 0 7 z z / 0 6 z z z 6 / 0 906 z Felortplttigsormel ger Δ < Δ Δ Δz z oter soluteloppet rut rje term Δ < 70 60 9060 070 lltså gäller eluppsttige Δ < Vi sri resultt på öljde sätt 6 ± ds det et ärdet ligger pproimtit mell 6 0 o 6 86 märig Felgräse i årt ll är äldigt stort i jämörelse med utioes pproimti ärde 6 För tt örättr oggret m örsö gör mätigr med ler orret deimler / märig För e så eel utio som z z som äer med / z seede på o o tr med seede på z-riel i uppstt elet diret 6

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler med jälp elemetär mtemti Eligt tgdet ± 0 0 ± 0 o z ± 0 r i 9 0 o z Därör lir utioe störst om äer mp 0 äer mp o z tr mp z: 876 / m 0 Futioe lir mist om 9 o z ju större z desto midre : 0 / mi 9 Därmed ser i ut tt äd elortplttigsormel tt det et ärdet z ligger mell o 877 För säerets sull rudr i iterllets öre gräs uppåt o edre gräs edåt Uppgit I e rätilig trigel är poteus 0 ± 0 m o e iel 6 ± 0 grder Bestäm ärliggde tete o uppstt elet med jälp elortplttigsormel Tips Derierigsormel os' si gäller edst om iel är i rdier Lösig Först erär i pproimtit tete : o os 0os6 8 Vi uppsttr elet med jälp elortplttigsormel ör uttret ds utioe tå riler os Etersom i äder deritor i ormel måste i äd rdier i eräigr Vi r 0 0 m Δ 0 m 6π /80 7007 rdier Δ 0 π /80 0008766 rdier 0 Prtiell deritor örst ordige i pute : 7

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler 8 os 087 0 0 si 898790 0 0 Eligt ormel Δ Δ < Δ r i 0008766 898790 0 087 < Δ ds < Δ 066 lltså 066 8 ± Sr: 066 8 ± B TYLORS FORMEL V NDR ORNINGEN FÖR EN FUNKTION V TVÅ VRIBLER Låt är e utio tå riler som r otiuerlig deritor tredje ordige i ärete pute Tlors ormel dr ordige rig är: R ]! ]! Restterme R sris som B R där B är egräsd är 00 Uttret på ögersid ut R lls Tlorpolom dr ordige : ]! ]! T Om i eter o därör i sri Tlorpolom i poteser o ds på öljde sätt:

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler 9 ]! ]! T Uppgit 6 Bestäm dr ordiges Tlorpolom rig pute 00 till utioe 7 e ge resultt i poteser i ii - - Lösig: 8 00 e 0 00 ; e 0 00 e e 00 e 0 00 e e 00 Sustitutio i oståede ormel ör tlorpolom dr ordige ger ] 0! 0] 0! 8 T ds 8 T Sr :

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler i T 8 ii T 8 0 0 8 Uppgit 7 Bestäm dr ordiges Tlorpolom rig pute till utioe ge resultt i poteser i ii - - Lösig: 6 ; ; 6 6 Sustitutio i oståede ormel ör tlorpolom dr ordige ger T 6 6 Sr i T 6 6 ] ii T 6 6 ] ] 0

rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler C TYLORS FORMEL V ORDNING K FÖR FUNKTIONER V N VRIBLER ej oligtoris i år urs Låt r e utio riler som r otiuerlig deritor ordig i ärete pute Bete P o Δ Δ L Tlors ormel eller Tlors utelig ordig rig pute är: P d d L d R!!! Dieretiler d d smolis uttr: i oståede ormel eräs med jälp öljde d Δ Δ L Δ d Δ Δ L Δ d Δ Δ L Δ För restterme R gäller R d C!! Δ Δ L Δ där C θ L θ 0 < θ < C