Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rev 2016-09-19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Dingtuna Skola 2016-2017 Ansvarig: Margareta Öhman Rektor Planens giltighetstid: 2016-10-01-2017-10-01

Innehållsförteckning 1. GRUNDUPPGIFTER... 3 1.1 NAMN PÅ SKOLAN/FRITIDSHEMMET SOM PLANEN OMFATTAR... 3 1.2 VERKSAMHET... 3 1.3 VÅR VISION... 3 2. ANSVARIGA FÖR PLANEN... 3 2.1 ELEVERNAS DELAKTIGHET... 3 2.2 FÖRÄLDRARNAS DELAKTIGHET... 3 2.3 MEDARBETARNAS DELAKTIGHET... 3 3. FÖRANKRING AV PLANEN... 4 4. UTVÄRDERING... 4 4.1 UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 4 4.2 DELAKTIGHET I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 4 4.3 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 4 4.4 UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 4 5. ARBETET MED ATT FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER... 4 5.1 VÄRDEGRUNDSARBETE/NORMER OCH VÄRDEN... 4 5.2 VAD INNEBÄR TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING?... 5 5.3 SKOLANS FRÄMJANDE INSATSER... 5 5.4 FÖR ATT IDENTIFIERA RISKER FÖR DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAR SKOLAN ANVÄNT SIG AV:... 5 6. KARTLÄGGNINGSMETODER... 5 6.1 OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN... 6 6.2 RESULTAT OCH ANALYS... 6 6.2.1 Resultat av skolans egen trivselenkät:... 6 6.2.2 Resultat av PN-enkäten:... 6 7. FÖREBYGGANDE ARBETE... 6 7.1 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV ÅTGÄRDEN... 6 7.2 MÅL OCH UPPFÖLJNING... 6 7.2.1 Mål 1 Alla elever ska känna sig trygga på skolan... 7 8. RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER... 7 8.1 POLICY... 7 8.2 RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 7 8.3 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER... 7 8.4 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL... 8 8.5 RUTINER FÖR UPPFÖLJNING... 8 8.6 RUTINER FÖR DOKUMENTATION... 8 8.7 ANSVARIG... 8 Bilaga 1: Diskrimineringsgrunderna 2

1. Grunduppgifter 1.1 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Dingtuna skola och fritidshem. 1.2 Verksamhet Dingtuna Skola är en grundskola F-6 med 206 elever och ett fritidshem med ca 141 barn. 1.3 Vår vision En KRAM märkt skola där alla trivs, är trygga och uppnår goda kunskaper. Vi tar avstånd från alla tendenser till kränkande behandling och diskriminering. En KRAM - märkt skola innebär; K = kamratskap, kärleksfullhet - Vi tar hand om varandra. Vi känner glädje, trygghet och gemenskap. R = respekt Vi i skolan respekterar varandra, oss själva och vårt skolarbete. Då får vi vilja och lust att lära. A = ansvar Vi följer våra gemensamma regler och tar ansvar för att alla ska må bra. M = mod - Vi har alla rätt att vara som vi är och vi har mod att säga stopp vid kränkningar, såväl fysiska, psykiska som verbala. Vår pedagogiska idé utgår från KRAM. Verksamheten genomsyras av kärleksfullhet, kamratskap, ansvar och mod vilket är grunden för att inhämta goda kunskaper. Det bidrar på sikt till goda livskunskaper. Skolans utbildningsidé är att ge eleverna en verktygslåda, där flest metoder vinner. Vi vill ge eleverna kunskaper och färdigheter men också en positiv självkänsla och en tro på sin egen förmåga. Alla vuxna på skolan ska vara goda förebilder som ser, hör och vågar ingripa. Genom KRAM andan vill vi främja en trygg arbetsmiljö samt förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. 2. Ansvariga för planen Rektor är ansvarig för att den tidigare planen utvärderas och att det varje år upprättas en ny plan. 2.1 Elevernas delaktighet För att elevernas röster och åsikter ska höras har alla klasser kontinuerliga klassråd. En del av det som diskuteras på klassråden tas sedan vidare till elevrådet. Eleverna ska klassvis lämna synpunkter på planen. Eleverna deltar i att utarbeta klassrumskonventioner och ordningsregler på skolan. 2.2 Föräldrarnas/vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna ges möjlighet att utvärdera och ge synpunkter på planen under hela läsåret. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. 2.3 Medarbetarnas delaktighet Medarbetare i trygghetsteamet, tillsammans med rektor deltar i upprättandet av den nya planen. Därefter revideras planen tillsammans med samtliga medarbetare vid en arbetsplatsträff i början av höstterminen. 3

3. Förankring av planen Skolan: Planen förankras hos all personal på arbetsplatsträffen i början av höstterminen. Varje klasslärare förankrar planen hos eleverna i sin klass. Affischer om KRAM, klassrumskonventioner och ordningsregler uppmärksammas i varje klassrum. Planen förankras också på elevrådsmöten. Föräldrarna informeras om planen på skolans hemsida. Fritidshemmet: Planen förankras hos all personal på arbetsplatsträffen i början av höstterminen. På avdelningarna hålls fritidsråd en gång per månad. Där uppmärksammas KRAM och våra ordningsregler. 4. Utvärdering 4.1 Utvärdering av förra årets plan Planen har utvärderats under september 2016. 4.2 Delaktighet i utvärderingen av förra årets plan Skolledning med personal, föräldrar/vårdnadshavare och elevråd har varit delaktiga. 4.3 Resultat av utvärderingen av förra årets plan Trivselenkäter delades ut till eleverna på höst- och vårterminen. Denna gång gjordes enkäten digitalt. Vi kan se att enkäten är ett värdefullt instrument för att se hur eleverna har det under skoldagen. Arbetsgången när någon incident har inträffat har fungerat bra. 4.4 Utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas senast 2017-05-19. Alla går då igenom planen och funderar på vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Lärarna ställer också frågor om planen på klassråden. Information går ut till alla föräldrar/vårdnadshavare i veckobrev eller liknande för att de ska ha möjlighet att komma med synpunkter. Rektor Margareta Öhman är ansvarig för att utvärderingen sker. 5. Arbetet med att främja lika rättigheter 5.1 Värdegrundsarbete/Normer och värden Vi jobbar med skolans värdegrund som ska kännas överallt och hela tiden genomsyra vårt arbete. Värdegrunden ska synas i våra handlingar. Vi visar att skolan är till för eleverna. Alla vuxna jobbar aktivt i arbetslagen med värdegrunden. Vi som personal vill förmedla trygghet till våra barn och föräldrar/vårdnadshavare. Vi vill att alla blir sedda, elev som pedagog eller annan vuxen på skolan. Vi arbetar för en gemensam pedagogisk idé där alla våra elever får de bästa möjligheterna att tillägna sig de kunskaper som behövs för att de ska utvecklas till självständiga, ansvarskännande och trygga medborgare nu och i framtiden. Nöjda och glada elever och föräldrar/vårdnadshavare är vårt kvitto på ett lyckat arbete. Vår framgång i arbetet synliggörs genom elevernas måluppfyllelse, enkätsvar och personliga relationer. 4

5.2 Vad innebär trakasserier och kränkande behandling? Begreppet trakasserier står för ett handlande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se bilaga 1). Begreppet kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund (se bilaga 1) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det är viktigt att komma ihåg att trakasserier och kränkande behandling inte alltid är verbala utan kan bestå av till exempel gester, ignorans, utfrysning eller stirrande. Fysiska påhopp och skadegörelse (till exempel att kasta saker på någon, ta någons saker) är exempel på trakasserier och kränkande behandling. Skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer och grupper (Lgr 11). 5.3 Skolans främjande insatser Arbetet med jämställdhet och likabehandling är en viktig del av skolans arbete. Vi vill få eleverna att uppmärksamma såväl orättvisor som rättvisor, skyldigheter som rättigheter i världen, i samhället och i den egna vardagen. På Dingtuna skola jobbar vi aktivt med vårt värdegrundsarbete KRAM: K-kamratskap, kärleksfullhet, R-respekt, A-ansvar och M-mod. Kulturell mångfald tas tillvara under KRAM- och vänskapsdagar (KRAM-konsert, arbete i klasser om FN-barnkonvention). Affischer om KRAM- märkt skola, klassrumskonventioner och ordningsregler uppmärksammas i varje klassrum. Elevhälsan med sin kunskap önskar möta enskilda elevers behov. Elevhälsoteamet är till för elever och personal och försöker tillsammans med arbetslagen stötta eleverna och föra deras talan. Vårt elevhälsoteam träffas varannan vecka eller efter behov. Vid behov kallar rektor föräldrar, lärare och elevhälsoteamet till forum för samråd, ett möte där föräldrar och personal tillsammans diskuterar och planerar elevens skolgång om svårigheter har uppstått och hur vi på bästa sätt kan arbeta vidare. Fritidshemspersonal ansvarar för att eleverna som är Trivselledare (TL) erbjuder trivsellekar på rasterna under skoltid. Elever och personal har fått särskild utbildning för detta. Syftet är att främja värderingar och förhållningssätt som inkludering, vänlighet och respekt. 5.4 För att identifiera risker för diskriminering och kränkande behandling har skolan: trivselenkäter med efterföljande trygghetsvandring planerade hälsosamtal hos skolhälsovården i F-klass, år 2, år 4 och år 6 samt individuella samtal föräldrarnas/vårdnadshavarnas synpunkter och iakttagelser som tagits emot och följts upp kontinuerligt enkät från förvaltningen (Skolenkäten) som delas ut till elever och föräldrar i år 2 och år 5 samt till fritidshemmets barn och föräldrar/vårdnadshavare. 6. Kartläggningsmetoder Elever med föräldrar/vårdnadshavare i år 2 och 5 samt fritidshemsbarn i år 2 har besvarat förvaltningens Skolenkät. Samtliga skolelever har besvarat en trivselenkät. Trygghetsgruppen 5

har upprättat trivselenkäten och sammanställt den. Redovisning av resultatet har framförts på arbetsplatsträff och skolsköterskan har vid behov gett återkoppling till klasslärarna efter genomförda hälsosamtal med eleverna. 6.1 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling 6.2 Resultat och analys 6.2.1 Resultat av skolans egen trivselenkät: Resultat av skolans egen enkät visar att upplevelsen av trygghet i skolan har ökat jämfört med föregående år. Vi tror att vårt trägna värdegrundsarbete gör skillnad och nu börjar vi se effekterna av det. Se bilaga 2. 6.2.2 Resultat av PN-enkäten( Förvaltningens skolenkät): Resultaten för år 2: Eleverna upplever att de lär sig nya saker i skolan. 82 % känner sig trygga i skolan. Det är lägre både än föregående år och jämfört med Västerås stad. 82 % tycker att det är roligt att gå till skolan. 100 % har ofta någon att leka med. 88 % tycker att de får vara med och bestämma över vad vi gör i skolan. Skolans egen trivselenkät visar att alla elever utom en trivs i skolan. 100 % känner sig trygga i skolan enligt skolans enkät. Resultaten för år 5: Sammanfattningsvis är resultaten för år 5 några procentenheter sämre än 2015 men bättre än 2014. 100 % av eleverna känner sig trygga i skolan. En fråga där resultatet är bättre i år än åren innan är att 83 % känner att de har arbetsro i skolan. 87 % är nöjda med det bemötande de får i skolan. Det är små skillnader mellan resultaten för skolans elever jämfört med Västerås stad. Den fråga där resultatet är sämst är att endast 52 % upplever att skolarbetet gör dem nyfikna och att de får lust att lära sig mer. Trivselenkäten och Skolenkäten överensstämmer med varandra. Båda visar att eleverna trivs. Arbetsron kan ha påverkats av att de har fått använda sig av hörselkåpor och lyssna på musik i telefoner och lärplattor. 7. Förebyggande arbete 7.1 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling 7.2 Mål och uppföljning Utifrån enkäter och samtal har följande mål tagits fram för nästa läsår: 6

7.2.1 Mål 1 Att behålla den höga nivån av trygghet så att alla elever fortsätter att känna sig trygga på skolan Åtgärder: Vi utgår från de platser, som eleverna har pekat ut som otrygga, och stärker vuxennärvaron där. Inventering av toalettdörrar och lås görs i början av läsåret Projektet Trivselledarna (TL). Rastvakterna bär på sig gula band eller västar, förstärkning av rastvärdsschemat. Trygghetsgruppen presenterar sig i alla klasser för att eleverna ska veta vilka vuxna de ska vända sig till. Skolan lämnar i början av läsåret skolans ordningsregler med Ansvarstrappan för kännedom till alla elever och deras vårdnadshavare. Vi har KRAM-dagar två gånger per termin. Vi har klassråd varannan vecka, elevråd samt mat- och miljöråd en gång i månaden. Uppföljning: Uppföljning sker genom trivselenkäten med efterföljande trygghetsvandring v 43 2016 och v 13 2017. Ansvariga: Ansvariga är trygghetsgruppen, klasslärare, arbetsledare, vaktmästare. 8. Rutiner för akuta situationer 8.1 Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling i vår skola. 8.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolpersonalen följer skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen ifrågasätter och reflekterar över normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning. Personalen ser till att åtgärderna vidtas vid upptäckt av kränkande behandling och diskriminering, samt att detta anmäls och dokumenteras. Personalen har god uppsikt över eleverna under rasterna. Skolan engagerar sig i trakasserier och kränkande behandling som sker mellan eleverna utanför skolan. Skolan undersöker regelbundet om det finns elever som är utsatta för kränkande behandling. 8.3 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Någon anmäler oro för att en elev blir kränkt. Ärendet lämnas till trygghetsteamet. Samtal med den som känner sig utsatt. Två vuxna är med under samtalet, varav den ena gör en skriftlig dokumentation. Samtal med den kränkande parten. Två vuxna är med under samtalet, varav den ena gör en skriftlig dokumentation. Rektor och förälder/vårdnadshavare informeras. 7

Anmälan till huvudmannen skickas Beslut om insatser tas Uppföljning sker efter ca 1 vecka Återkoppling till föräldrar/vårdnadshavare. Kränkningen har upphört. Ärendet avslutas Kränkningen fortsätter. Rektor kallar föräldrar/vårdnadshavare och inblandade elever till samtal Om ytterligare åtgärder krävs ansvarar rektor för att kontakt med socialtjänsten eller polisen tas Dokumentation skickas till registrator för diarieföring Fritidshemmet: I händelse av att elev/elever blir kränkta på fritidshemmet så pratar personal med eleverna först. Vid upprepade kränkningar kontaktas föräldrarna/vårdnadshavarna och sedan även trygghetsteamet. 8.4 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Elever som känner sig kränkta eller trakasserade av personal är särskilt utsatta eftersom de är i beroendeställning. Det gör att detta betraktas som mycket allvarligt. Skolan ska agera skyndsamt när det finns misstanke att något sådant kan ha hänt. Rektor har ansvar för en sådan utredning. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli nödvändigt att använda sig av disciplinära åtgärder mot den anställde. 8.5 Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering bestäms på de möten som hålls med berörda parter. 8.6 Rutiner för dokumentation Samtal, möten och ärendet dokumenteras. Berörda parter får varsin kopia på vad som sagts och beslutats. 8.7 Ansvarig Rektor Margareta Öhman 8

Bilaga 1 Diskrimineringsgrunderna 1. Kön Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. 2. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 3. Funktionshinder Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 4. Religion eller annan trosuppfattning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett religion eller annan trosuppfattning. 5. Sexuell läggning Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med sexuell läggning. Skolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett sexuell läggning. Könsöverskridande identitet (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Ålder (behöver inte ingå i planen, men får gärna göra det) Barn och elever får i skolan inte utsättas för diskriminering och trakasserier som har samband med ålder. 9

Trivselenkäten våren 2016 Bilaga 100% 90% Resultat från en enkät kring faktorer som påverkar lärandet 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Trivsel i skolan Trivs i klassen Trygghet på skolan Arbetsro i klassrummet 2013 2015 2016 2013 2015 2016 Trivsel i skolan 77 % 98 % 99 % Trivs i klassen 79 % 96 % 98 % Trygghet på skolan 79 % 99 % 100 % Arbetsro i klassrummet 46 % 83 % 83 % 10