Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

2017 09 07 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Tranellska gymnasiet Margareta Skoglund Barn och utbildningsförvaltning 721 87 Västerås 021 39 00 00 www.vasteras.se

2017 09 07 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. GRUNDUPPGIFTER... 4 2.1. VÅR VISION... 4 2.2. SAMVERKAN BARN/ELEVER... 4 2.3. SAMVERKAN MEDARBETARE... 4 2.4. SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE... 4 2.5. FÖRANKRING AV PLANEN... 4 3. DEFINITIONER... 5 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 6 4.1. UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 4.2. SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 4.3. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN... 6 4.4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN... 7 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER... 8 5.1. METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING... 8 5.2. RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN... 8 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER... 9 6.1. FRÄMJANDE ÅTGÄRDER... 9 6.2. FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR... 9 6.3. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 10 6.4. FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR... 10 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 11 7.1. POLICY... 11 7.2. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING... 11 7.3. PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL... 11 7.4. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER... 11 7.5. RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE 12 7.6. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING... 13 7.7. RUTINER FÖR DOKUMENTATION... 13 7.8. ANSVARSFÖRHÅLLANDE... 13 Bilaga 1 Åtgärdstrappa vid olämpligt uppträdande/beteende... 15 Bilaga 2 Policy mot nollning... 16 Bilaga 3 Diskrimineringsgrunder... 17 Referensförteckning... 178 2

2017 09 07 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Alla skolformer ska beaktas inklusive fritidshem. Observera att skollagens regler om arbete mot kränkande behandling är oförändrade. 1 www.do.se Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 3

2. GRUNDUPPGIFTER 2017 09 07 Namn på skolan: Tranellska gymnasiet Rektor: Margareta Skoglund Ansvarig för planen: Margareta Skoglund/Trygghetsteamet Planen gäller från: 2017-09-07 Planen gäller till: 2018-09-30 2.1. Vår vision Tranellska gymnasie- och gymnasiesärskola är en skola där elever utbildas för framtidens arbetsmarknad och där såväl elever som medarbetare trivs och känner sig trygga. Den gemensamma plattformen för vårt värdegrundsarbete bygger på respekt, engagemang, samverkan och helhet. Ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 2.2. Samverkan barn/elever Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras för eleverna vid läsårsstart. Vidare görs eleverna delaktiga i arbetet genom att planen aktualiseras i samband med skolkonferenser och vid klassråd. Den årliga PN-enkäten redovisas för eleverna vid läsårets första skolkonferens. Elevrepresentanterna tar med sig utvalda frågeställningar, att diskutera tillsammans med övriga klasskamrater. En sammanfattning av elevernas klassdiskussioner lämnas skriftligen till rektor. Innehållet i vår plan tas fortlöpande upp i diskussioner och återkommande klassvisa övningar på mentorstid ett par gånger per termin. Övriga aktiviteter som knyter an till vårt arbete kring diskriminering och kränkande behandling är den trygghetsvandring eleverna får göra. 2.3. Samverkan medarbetare Trygghetsteamet och personalen arbetar med planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling under en kompetensutvecklingsdag i samband med skolstarten inför revisionen av planen. Därefter ansvarar trygghetsteamet för fortlöpande samverkan under året. 2.4. Samverkan vårdnadshavare Information om planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och var man kan hitta den ges på höstens föräldramöten, på skolans hemsida och på Vklass (skolans lärplattform). Vårdnadshavares synpunkter tas emot via mail direkt till rektorn. 2.5. Förankring av planen Inför varje revision processas planen på alla nivåer (elever, personal och vårdnadshavare). Se punkt 2.2 2.4. Det åligger APL-ansvarig lärare att på varje praktikplats delge handledaren vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. 4

2017 09 07 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 5

4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska innehålla en redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts. Har åtgärderna haft avsedd effekt utifrån de mål som sattes upp i föregående års plan? Utvärderingen ska sedan vara utgångspunkten för den nya planen. 4.1. Utvärdering av förra årets plan Utvärderingen av planen togs upp i ledningsgrupp, trygghetsteam, arbetslagsmöten, skolkonferens, studeranderåd och i förstelärargruppen. Det har resulterat i åtgärder inför kommande år 4.2. Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Se punkt 4.1 4.3. Resultat av utvärderingen av förra årets plan Vi har kommit fram till åtgärder genom trygghetsvandring, hälsosamtal, analys av PN-enkät samt de händelserapporter som inkommit under året. Resultatet från PN-enkäten, genomförd i februari 2016 och 2017: 2017 2016 Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter 67% 74% Eleverna uppfattar att vuxna och elever pratar om hur vi ska 74% 78% bete oss mot varandra Vuxna ingriper om elever behandlar varandra illa 76% 81% Ingen på skolan behöver känna sig rädd eller hotad 81% 72% Eleverna känner sig trygga i skolan 95% 89% Eleverna anser sig ha arbetsro i skolan 69% 69% I en jämförelse mellan de olika åren framgår att det inte skett någon förändring vad gäller elevernas arbetsro i skolan, den är fortsatt låg. Av resultatet framgår att en försämring skett från föregående år vad gäller huruvida lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter samt att vuxna pratar mindre om hur vi ska bete oss mot varandra. Eleverna uppfattar också att vuxna på skolan ingriper i mindre omfattning när elever behandlar varandra illa. Förbättringar som skett är att betydligt färre elever känner sig rädda eller hotade och fler elever känner sig trygga i skolan. 6

4.4. Uppföljning och utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas i trygghetsteamet, arbetslagen, klassråden, skolkonferens och studeranderådet. Årets plan utvärderas senast: Maj 2018 Ansvarig för att årets plan utvärderas är: rektor (Margareta Skoglund) och trygghetsteamet. 7

5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER 5.1. Metod/aktivitet för kartläggning Tidpunkt för kartläggning: Enkätundersökning i tre delar utförs vid två tillfällen (mars och september) - trygghet i skolan - skolmiljön - diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Händelserapporter analyseras kontinuerligt i trygghetsteamet och sammanställs i maj Utvecklingssamtal med samtliga elever och med vårdnadshavare då eleven är omyndig Hälsosamtal med samtliga elever i åk 1 Trygghetsvandring tillsammans med mentor vid två tillfällen, mars och september Trygghet och trivsel är en återkommande punkt vid klassråd och skolkonferens 5.2. Resultat och analys av kartläggningen Utifrån händelserapporter, utvecklingssamtal, hälsosamtal och skolkonferens under våren 2017 framkom att det finns en del otrygga platser på skolan. Dessa platser finns exempelvis vid elevskåpen, skolmatsal, cafeteria, korridorer och tomma lokaler i skolbyggnaden. Dessutom måste tryggheten och arbetsron på lektioner stärkas. Utifrån ovanstående resultat framkom, att vi behöver aktivt analysera och åtgärda de platser som beskrivits som otrygga. Våra trivselregler behöver förtydligas och fler vuxna måste röra sig ute bland eleverna i större utsträckning. Vidare finns behov av att stärka arbetet med den gemensamma värdegrunden. 8

6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling aktualiseras och diskuteras klassvis. Uppstartsvecka med teambildningsarbete Rävnäs samt värdegrundsarbete på personal- och elevnivå. Alla på skolan följer Tranellskas trivselregler vilka har utarbetats i samarbete med personal och elever. Evidensbaserat hälsofrämjande arbete såsom Ung livsstil och hälsoråd. 6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Alla elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö, fri från diskriminering och kränkande behandling såväl på sociala medier som i den fysiska skolmiljön Informera eleverna om skolans värdegrund och tillsammans med eleverna genomföra olika övningar och diskussioner kring diskrimineringsgrunderna All personal Kontinuerligt På mentorstid och vid skolkonferens med rektor Elevenkät i februarimars Alla elever ska känna sig lyssnade på och att deras åsikter tas på allvar Tillgängliga vuxna i elevernas närhet All personal Kontinuerligt Mentorstid Skolkonferens PN-enkäten Alla elever delaktiga i gemensamma beslut Klassråd Mentorer och elever Kontinuerligt Mentorstid, klassråd. skolkonferens 9

6.3. Förebyggande åtgärder Utifrån identifierade riskfaktorer behöver fler vuxna finnas i elevernas närhet i korridorer, elevmatsal och cafeteria. Samsyn kring skolans trivselregler och ett tydligt förhållningssätt för att uppnå trygghet och studiero på lektioner. 6.4. Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Skolmiljön ska utformas så att trygghet och studiero uppnås All personal Kontinuerligt Tydliga rutiner, disciplinära strategier och trivselregler Tillrättavisning vid olämpligt beteende Dokumentation av ärenden utifrån utarbetade rutiner EHT Fortlöpande under året Uppföljning i december PN-enkät i februari Skolkonferens var 6:e vecka Kränkningsärenden analyseras och utvärderas vid EHTmöten Ökad trygghet för elever i cafeterian, matsalen och i skolans korridorer Personal rör sig dagligen mellan platser där elever upplever otrygghet Pedagogiska luncher med elever ur olika elevgrupper och årskurser All personal 6 medarbetare I samband med klassråd och skolkonferens Trygghetsvandring i mars 10

7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy På Tranellska arbetar all personal aktivt mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 7.2. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till rektorn enligt 6 kap 10 Skollagen 2010:800. I utvecklingssamtal som genomförs två gånger om året ställs frågor angående trygghet och trivsel. Personal ställer kontinuerligt frågor i individuella samtal angående hur eleverna har det på skolan. Personal finns i elevernas närhet för att snabbt upptäcka och ingripa vid eventuella incidenter. Trygghetsvandring genomförs klassvis. 7.3. Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Ansvariga kontaktpersoner är representanter ur trygghetsteamet: Rektor: Margareta Skoglund 021-39 80 34 eller margareta.skoglund@vasteras.se Specialpedagog: Marie Öhman 076-26 57 810 eller marie.ohman@vasteras.se Studievägledare Lena Jonsson 021-39 90 59 eller lena3.jonsson@vasteras.se Kurator: Ing-Marie Ragnarsson 021-39 80 07 eller ing-marie.ragnarsson@vasteras.se Skolsköterska: Carina Persson Eklund 021-39 90 57 eller carina.persson.eklund@vasteras.se All personal finns till för våra elever om de behöver stöd och hjälp. 7.4. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever Det är all personals ansvar att: Informera rektorn om den kränkande behandlingen Den eller de av rektor utvalda tar snarast kontakt med den drabbade och börjar kartlägga situationen Enskilt samtal med den utsatte. Utredaren försöker få en bild över situationen och försöker kartlägga fallet. Kartläggning avser vem/vilka, var, hur, omfattning. 11

Samtal inleds med den/de som utsatt eleven för kränkningen/mobbingen. Talar med en i taget (om det är fler inblandade) då det ger bäst resultat. Vid samtalet är man två vuxna (i möjligaste mån), en som skriver och en som intervjuar. De berörda eleverna upplyses om att vi vet om situationen, att vi ser mycket allvarligt på det hela och att beteendet omedelbart måste upphöra. Det som bör beaktas är att det oftast finns olika uppfattningar av det som har inträffat och utredaren behöver förhålla sig neutral i sammanhanget. Vid behov, specifika styrda samtal med klassen, utifrån bestämda teman. Efter samtalen kontaktar elevhälsoteamet vårdnadshavare och berättar om samtalet med deras ungdom. Eleven har då även haft möjlighet att själva berätta om samtalet innan. Under tiden fram till uppföljningssamtalet är vi vuxna aktiva iakttagare av hur eleven klarar av de överenskommelser vi gjort. Kartläggningen dokumenteras. Enligt skolverket ska brott anmälas till polisen för utredning och hotbedömning. Lindrigare hot som inte innebär brottsmisstanke har rektorn själv ett bedömningsutrymme i. Skolan ansvarar för att motverka mobbning och kränkande behandling. Polisen ansvarar för att utreda brott som misshandel, ofredande, olaga hot, övergrepp i rättssak och egenmäktigt förfarande. 7.5. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av rektor. Lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev upplever sig, blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling av någon vuxen, skall omgående anmäla detta till rektor. I de fall där vuxen misstänks ha utsatt elev för trakasserier eller annan kränkande handling är det rektor eller annan person med motsvarande ledningsfunktion som är ansvarig för utredningen. 1. Rektor utreder skyndsamt omständigheterna kring den anmälda kränkningen och samtalar med berörd medarbetare för att få en redogörelse över händelsen. 2. Elevhälsoteamet kopplas in för stöd till berörda 3. Efter samtalen kontaktar rektor/elevhälsoteamet vårdnadshavare. 12

4. Uppföljningssamtal 5. Allt detta dokumenteras av rektor samt av övriga som ev är involverade i ärendet. 7.6. Rutiner för uppföljning Vid uppföljningssamtalet får eleven berätta om hur han/hon upplever situationen i dagsläget. Den elev som blivit utsatt ska stöttas under hela processens gång av elevhälsoteamet. 7.7. Rutiner för dokumentation Den som utreder ärendet ansvarar för att dokumentation görs i varje enskilt fall och lämnas till rektor som skickar rapporterar till huvudman och diarieför ärendet. 7.8. Ansvarsförhållande All personal i skolan ska arbeta för jämställdhet arbeta mot sexuella trakasserier arbeta hälsofrämjande och förebyggande ansvara för att upprätthålla en trygg och trivsam miljö bidra till elevernas arbetsro på lektionerna Rektor ska ansvara för att planen mot diskriminering och kränkande behandling revideras årligen. Se till att kontinuerliga diskussioner förs i arbetslagen om arbetssätt och innehåll för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Redovisa arbetet för likabehandling i den årliga kvalitetsredovisningen. tillsammans med mentorer vid föräldramötet i september informera föräldrar till elever i årskurs 1 om innehållet i planen. se till att de konkreta åtgärder som kommer fram utvärderas och redovisas i skolans kvalitetsredovisning. utifrån PN-enkäten se över vilka områden som man behöver arbeta med att förbättra. ansvara för att APL-platserna får ta del av likabehandlingsplanen. se till att kompetensutveckling av medarbetare sker kontinuerligt säkerställa att informationen görs tillgänglig till samtliga elever om Tranellskas gemensamma normer och värderingar, och den gemensamma nollningspolicy, omkring skolstarten och uppropet i årskurs 1. 13

se till att kontinuerliga diskussioner förs i ämneskonferenserna om arbetssätt och innehåll för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling anmäla till huvudman Mentor ska ta upp trygghetsfrågor vid utvecklingssamtal 1 gång/termin mellan elev och lärare- målsman bjuds in om eleven är omyndig tillsammans med rektor på föräldramöten informera föräldrar till elever i årskurs 1 om innehållet i likabehandlingsplanen ta upp trygghet och trivselfrågor regelbundet vid klassens mentorstid berätta för elever så att de vet till vem de kan vända sig om man blir utsatt själv eller ser någon annan fara illa i skolan kontinuerligt prata om trygghetsfrågor och övrig relevant information angående diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. anordna aktiviteter vid skolstarten som främjar bekantskapen elever emellan uppmana alla elever till att vara aktiva för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling ta upp trygghet och arbetsro i den dagliga undervisningen i klassrummet och under den arbetsplatsförlagda utbildningen Elevhälsoteamet ska upprätta en handlingsplan vid kränkande behandling erbjuda elever i årskurs 1 hälsosamtal (ett samtal om elevens fysiska, psykiska och psykosocial hälsa) vara ett stöd för elever som utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling vara ett stöd för kontaktlärare och övrig medarbetare som kommer i kontakt med utsatta elever 14

Bilaga 1 Tranellska gymnasiets åtgärdstrappa vid olämpligt uppträdande/beteende 1. Du uppmanas av skolans personal att ändra ditt beteende Den lärare eller annan skolpersonal som iakttar ett olämpligt uppträdande hos en elev ska ingripa och informera elevens mentor. Lärare vidtar de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra elevernas trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. 2. Mentor samtalar med dig och din vårdnadshavare Är du myndig kan samtal ändå ske med din vårdnadshavare efter ditt samtycke. Samtal sker med eleven där skolan informerar om sitt agerande och där man försöker att hitta orsaker till elevens uppträdande. Samtalet dokumenteras. 3. Utredning Om en elev vid upprepade tillfällen stört ordningen, uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektor se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. 4. Skriftlig varning Vid eventuellt fortsatt olämpligt uppträdande ges en skriftlig varning av rektor. Varningen ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Vårdnadshavare informeras om rektors beslut. 5. Avstängning Rektor kan avstänga dig interimistiskt under högst två veckor dock ej mer än fyra veckor. Ärendet lämnas under tiden till utbildningsnämnden som fattar beslut om eventuell förvisning eller återgång till skolan. 6. Utbildningsnämnden kan förvisa dig från skolan Du kan förvisas från gymnasieskolan under högst tre terminer, inklusive innevarande termin. 15

Bilaga 2 Nollningspolicy Västerås stads gymnasieskolor tar bestämt avstånd från alla former av nollning då företeelsen är att betrakta som kränkande behandling. I syfte att motverka alla former av nollning informerar skolledningen alla medarbetare och elever i samband med läsårsstarten om skolans Likabehandlingsplan och ställningstagande gällande trakasserier/nollning. Handledare/mentorer/kontaktlärare har till uppgift att tillsammans med elever diskutera och förebygga tendenser till trakasserier/nollning. Detta gäller särskilt elever i årskurs 2. Fadderverksamhet är ett exempel på inslag i samband med introduktionen av elever till åk 1. I de fall fadderverksamhet förekommer, dvs. där äldre elever har gemensamma aktiviteter med yngre elever, skall dessa aktiviteter vara sanktionerade och godkända av handledare/ mentor/ kontaktlärare. Vårdnadshavare till elever i årskurs 1 informeras om vad som är skolans gemensamma aktiviteter i samband med gymnasiestarten. Skolledning initierar och genomför tillsammans med handledare/mentorer/kontaktlärare en utvärdering av skolstarten. Eventuell revidering av nollningspolicyn sker. Ev. fritids-/kvällsaktiviteter ligger utanför skolans ansvarsområde och ansvaret åvilar då vårdnadshavaren. 16

Bilaga 3 Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 17

Referensförteckning Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Skollagen (SFS 2010:800) SFS 2006:1 083, 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681). Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, (SKOLFS 2009:38). Skolförfattningarna (skollagen 1985:1 100, Lpf 94) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1 160), www.av.se Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Brottsbalken FN: s deklaration om mänskliga rättigheter FN: s konvention om barns rättigheter Barnkonventionen www.do.se Ung livsstil och hälsoråd www.reacta.se, www.unglivsstil.se 18