Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Uppdrag att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera enhetens plan mot kränkande behandling enligt delegationsordning, position: för Grundskola Vetterstorpsskolan Rektor: Ann Hammarström Barn och utbildningsförvaltning Västerås

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING GRUNDUPPGIFTER VÅR VISION SAMVERKAN BARN/ELEVER SAMVERKAN MEDARBETARE SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE FÖRANKRING AV PLANEN DEFINITIONER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRA ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING POLICY RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION ANSVARSFÖRHÅLLANDE Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder

3 Referensförteckning

4 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagens bestämmelser om aktiva åtgärder. Lagändringen innebär att utbildningsanordnare har fått ett utökat ansvar för att förebygga diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett lagens sju diskrimineringsgrunder: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Enheten skall dokumentera alla delar (kartläggning, främjande och förebyggande åtgärder, uppföljning och utvärdering, samverkansskyldigheten) av det löpande arbetet under året. Dokumentationskravet ersätter det tidigare kravet på att ha en likabehandlingsplan. Det är inte bara undervisningen som omfattas av arbetet utan hela verksamheten. Det handlar om till exempel pedagogiskt material, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också. 1 Alla skolformer ska beaktas inklusive fritidshem. 1 Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 4

5 2. GRUNDUPPGIFTER Namn på skola: Vetterstorpsskolan Rektor: Ann Hammarström Ansvarig för planen Ann Hammarström Planen gäller från: Planen gäller till: Vår vision På Vetterstorpsskolan arbetar vi för att, elever, vårdnadshavare och medarbetare ska trivas och känna trygghet. Eleverna har rätt till en allsidig utveckling så att de kan utnyttja hela sin potential och stärkas både individuellt och i grupp. Vi arbetar för förståelse för alla människors lika värde och olikheter. Alla medarbetare på Vetterstorpsskolan arbetar för att förebygga och förhindra alla former av kränkande och diskriminerande handlingar. Vi arbetar aktivt för att utveckla elevernas förmåga att visa respekt, ta ansvar och visa hänsyn till varandra och sin omgivning Samverkan barn/elever Eleverna har regelbundet klassråd där främjande och förebyggande arbete kring trygghet, trivsel och studiero är centrala punkter. Synpunkter och idéer från klassråden tas med till elevrådet för vidare arbete. Vid behov arbetar trygghetsteamet vidare med det som framkommit. Eleverna har rastråd. Där rastaktiviteter, regler och den sociala samvaron diskuteras. Synpunkter från rastrådet kan föras vidare till elevråd eller trygghetsteamet för vidare arbete. Vi genomför trygghetsvandringar med eleverna för att kartlägga vad elever upplever som trygga respektive otrygga platser och situationer. Ordningsregler är framtagna tillsammans med medarbetarna och representanter för eleverna och vårdnadshavare. De syftar till att skapa en trygg och lärande skolmiljö Samverkan medarbetare Alla medarbetar utvärdererar årligen verksamhetens arbete kring motverkande av diskriminering och kränkande behandling. Synpunkter, tankar och förslag ligger till grund för skolans utveckling i arbetet och för nästkommande plan. 5

6 2.4. Samverkan vårdnadshavare Vårdnadshavarna får information och möjlighet till synpunkter på föräldramöten och samtal. Information från skolan sker via en eller flera kommunikationsvägar; mail, V- klass, veckobrev och skolans hemsida. Vi strävar efter att ha en god kontakt och bra dialog med våra vårdnadshavare genom telefonsamtal eller samtal vid hämtning och lämning. Vårdnadshavare ges möjlighet att engagera sig som föräldrarepresentant för sin klass och inbjuds da till regelbundna träffar med skolledningen. Vid behov kring enskilda elever bjuder rektor in till samrådsmöte Förankring av planen Planen förankras för medarbetare vid gemensamma möten. På klassråd och elevråd arbetar vi med förståelse för planens innebörd. Vårdnadshavarna får information och möjlighet till synpunkter på föräldramöte och samtal. Planen ska finnas tillgänglig i alla undervisningsrum. Den finns även på skolans hemsida. 6

7 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Med likabehandling menas att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: *Fysiska (slag, knuffar) *Verbala (hot, svordomar, öknamn) *Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) *Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webb-communities). 7

8 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 4.1. Utvärdering av förra årets plan Förra årets plan har utvärderats i samråd med rektor och medarbetare på skolan. Vi har analyserat och utvärderat de åtgärder som genomförts Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Arbetet har skett på gemensamma träffar. Elever har varit delaktiga genom klassråd, elevråd, trygghetsvandring och trivselenkät Resultat av utvärderingen av förra årets plan Lärarna, rektor och elevhälsoteamet har analyserat resultatet av skolenkäten och skolans egen trygghetsenkät kring studiero och trygghet. Resultatet visar att diskussioner kring att ha ett tydligare gemensamt förhållningssätt och tankar kring behovet av att utveckla tydliga rutiner för olika kritiska områden, som t.ex. övergångar mellan aktiviteter och raster, har gett ett positivt resultat. Arbetet med dessa gemensamma förhållningssätt och rutiner kommer att diskuteras återkommande på gemensamma träffar för en fortsatt positiv utveckling. Trygghetsvandring har genomförts (frågor med fokus på trygghet, trygga och otrygga platser m.m.) med alla klasser under maj månad. Elev- och klassråd har därefter genomfört analys och tagit fram förslag på vilka åtgärder som behöver genomföras utifrån elev- och vuxenansvar. Rektor har drivit elevrådet med fokus på trygghet och studiero. Klassrådsrepresentanter har utsetts för att delta i elevråd och driva klassrådet. I trygghetsteamets handlingsplan finns arbetet kring elev- och klassråd beskrivet Uppföljning och utvärdering av årets plan Planen ska utvärderas kontinuerligt vid arbetslagsträffar. Elever utvärderar den på lektioner, med elevrådet, via enkäter och samtal. Vårdnadshavare kan utvärdera under året och planen tas alltid upp på föräldramöten. Årets plan utvärderas senast: Ansvarig för att årets plan utvärderas är: Ann Hammarström 8

9 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER 5.1. Metod/aktivitet för kartläggning Planen kan, vid behov, uppdateras under pågående läsår. Metoder för kartläggning Trygghetsteamets samlade kunskap Medarbetares observationer Trygghetsvandring Skolenkät Trivselenkät Elevråd Klassråd Tidpunkt för kartläggning: februari- april Klasslärarna och THT (trygghetsteam) har ansvaret för att det genomförs Resultat och analys av kartläggningen Trygghetsteamet samlar in resultat och analyserar kartläggningen. Resultaten presenteras för elever på elevråd och klassråd. Eleverna bidrar med förslag på lösningar. Medarbetare analyserar resultaten och föreslår lämpliga åtgärder. 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Skolnivå Alla elever ska uppleva att alla medarbetare reagerar och agerar om problem uppstår. Rastvärdar bär reflexvästar så att de tydligt syns för elever och vårdnadshavare. Under rasttid erbjuds styrda rastaktiviteter. Vid terminsstart arbetar grupperna med trivsel, kamratskap och trygghet genom olika aktiviteter och sammarbetsövningar. Trygghetsteamet ger stöd till de olika verksamheterna. Skolans plan mot diskriminerande och kränkande behandling presenteras vid föräldramöte och finns tillgänglig på skolans hemsida. 9

10 Arbetet med planen för diskriminerande och kränkande behandling och värdegrundsfrågor inkluderar fritidshem, förskoleklass och grundskolan. Gruppnivå Vi använder metoder och arbetssätt som utvecklar elevers empati och sociala kompetens. Återkommande samtal med elever enskilt och i grupp. Vid behov arbetar trygghetsteamet med supportgrupper. Vi reagerar direkt vid oönskat beteende såsom nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Vi uppmuntrar till ett positivt klimat där vi ger varandra uppåtpuffar. Vi påminner eleverna om att ta hjälp av skolans personal om någon utsätts för kränkning/diskriminering. Individnivå I så stor utsträckning som möjligt ge eleverna ett verkligt inflytande över sitt lärande och sin utveckling. Regelbundet kartlägga elevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande/diskriminerande handling. Vid utvecklingssamtal pratar vi om elevens trivsel och lärande. Vi för daglig närvarokontroll och genom detta uppmärksammar vi hög frånvaro. Vi uppmärksammar elevers beteende och förändringar som kan tyda på psykisk ohälsa. 10

11 6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktiviter Organisation/ förutsättning Tidsperiod Ansvar Tid för uppföljning Trygga raster Rastvärdar som bär väst Rastvärdsschema Hela läsåret Rektor Vid termins slut och läsårsslut Trygga raster Organiserade rastaktiviteter Ansvarig personal planerar aktiviteterna Hela läsåret Berörd personal Vid termins slut och läsårsslut Skapa förståelse för allas lika värde Gemensamma värdegrundsveckor som avslutas med ett stormöte THT organiserar samt tar fram material och fördelar det gemensamma arbetet för dagen Alla pedagoger ansvarar för aktiviteter i klassrummet/fritids. Aug 19 Sep-19 THT alla pedagoger Vid nästkommande THT möte efter genomförd aktivitet. Trygg skolmiljö Klassrumsregler THT initierar arbetet med att bryta ner skolans ordningsregler till klassrumsregler. Under hela läsåret. THT, pedagog, klassråd Vid termins slut och läsårsslut. Trygg skolmiljö Ordningsregler THT initierar att skolans ordningsregler revideras och befästs via elevråd. Trygg skolmiljö Värdegrundsarbete i samband med FN-dagen. Klasslärare och fritidshemspersonal ansvarar för de aktiviteter som genomförs. THT och kollegor ger förlag på aktiviteter. Vid låsårsstart Vecka 43 THT, elevråd, pedagog, klassråd Klasslärare, THT, fritidshems personal. Vid termins slut och läsårsslut. Vecka 45 11

12 6.3. Förebyggande åtgärder Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt med gemensam struktur och gränssättning. Att ha fasta rutiner och tydliga gränser skapar igenkännande och trygghet. Vi har rastvärdar på skolgården under rasterna. Vi erbjuder rastaktiviteter som alla kan delta i. Alla vuxna är skyldiga att förebygga kränkningar och att hjälpa till att lösa konflikter som trots allt kan uppkomma Vi utgår från det goda och arbetar för att uppmärksamma och stärka positivt beteende Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktiviter Organisation/ förutsättning Skapa en Vi känsla Organiserad Klasserna delger på skolan. storsamling. varandra sitt arbete. Tidsperiod Ansvar Tid för uppföljning September, Alla Konferenser oktober, pedagoger och THT. november, januari, mars, april Identifiera riskområden Trygghetsvandring Elevrådet ger uppdrag till klassråden. Sep och maj THT och pedagoger Nästkommande THT. Uppmärksamma elever som upplever otrygghet. Frågor kring trygghet och trivsel på utvecklingssamtal och samtal på fritidshemmet. Samma frågor ställs till alla elever. Sammanställning lämnas till THT som arbetar vidare med frågorna. Vid utvecklingss amtals veckorna. Klasslärare Efter genom-förda samtal. Elever delaktiga i skolans arbete. THT deltar i elevråd. Rep. från THT lyfter frågor på elevrådet som rör THT:s arbete. Två gånger per termin. THT, rektor Nästkommande THT efter genomfört elevråd. 12

13 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Policy Vi på tar avstånd från alla tendenser till kränkningar. Den som uppger att hen blivit kränkt måste alltid tas på allvar. Alla i skolan har ansvar för att ta itu med kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandlingar enligt de olika diskrimineringsgrunderna. Varje enskild elev som upplever sig behandlad på ett kränkande sätt skall uppleva att skolan vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering upphör Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vi angriper problemet omedelbart. Om eleven känner sig kränkt skall utredning göras och åtgärder sättas in Den pedagog som ser/blir informerad/får kännedom om kränkningen och/eller trakasserierna, har skyldighet att agera och skyldighet att anmäla till rektorn. Vi gör kartläggningar av olika slag såsom trivselenkät, trygghetsvandring och samtal med elever. På elevrådet tar vi upp läget på skolan vid varje möte Alla medarbetare på Vetterstorpsskolan ska sträva efter att skapa förtroendefulla relationer till alla elever. Lyssna på vad eleverna beskriver och agera utifrån det. Vara observanta och ingripa om det finns misstanke om att en kränkning kan uppstå eller om en kränkning pågår Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Elever och vårdnadshavare kan kontakta personal på skolan. De kan vända sig till den person på skolan som de känner förtroende för Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever Alla medarbetare på skolan har, enligt skollagen, anmälningsskyldighet. Om en medarbetare får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller 13

14 kränkande behandling är hen skyldiga att informera rektor. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen. En misstänkt kränkning ska anmälas samma dag direkt till rektor. Det görs genom att fylla i den digitala anmälningsblanketten och lämna den till rektor. Berörd medarbetare utreder och dokumenterar händelsen, Detta sker samma dag som personalen fått kännedom om händelsen eller vid första möjliga tillfälle. Lämpliga insatser för att reda ut och hindra upprepning vidtas. Om behov finns kan trygghetsteam stödja vid utredning och uppföljning, Vårdnadshavare ska informeras och göras delaktiga i vilka insatser som görs. Rektor formerar EHT (rektor, specialpedagog, skolpsykolog, kurator och skolsköterska ) Om aktuella ärenden Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av rektor 7.6. Rutiner för uppföljning Berörd pedagog ansvarar för att uppföljning sker. Stadens digitala blankett används. Om det behövs ytterligar stöd kan trygghetsteamet (skolsköteska, kurator, klasslärare, fritidsledare) medverka. Om inte de insatserna är tillräckliga lämnar trygghetsteamet vidare till EHT (rektor, specialpedagog, skolpsykolog, kurator och skolsköterska ) Rutiner för dokumentation All dokumentation förvaras inlåst. Berörda medarbetare ansvarar för att rektor får tillgång till all dokumentation. Rektor ansvarar för diarieföring av anmälan, utredning och uppföljning Ansvarsförhållande Ansvarig för att årets plan utvärderas och att lagen följs är: Rektor 14

15 Bilaga 1- Diskrimineringsgrunder Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 15

16 Referensförteckning Skollag 2010:800 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag _sfs / Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder 16