Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin



Relevanta dokument
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Astma och allergier effekter av miljön

Slutrapport för del 2 inom projekt NR Lars Modig Bo Segerstedt Bertil Forsberg

Exponerings-responssamband från epidemiologiska studier av korttidsexponering, resultat från PASTA, TRAPART m fl studier

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoriskbedömning av fordonsavgaser vid lokalisering av förskolor i centrala Umeå

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Betydelsen av förändring i befolkningens geografiska utbredning över tid för resultaten i en hälsokonsekvensbedömning

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö

Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel

Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Luft i väst Alingsås

Tom Bellander, Institutet för miljömedicin

Real life och registerstudier Karin Lisspers Falun 19 februari 2018 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Arbets- och miljömedicin Lund

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

astma och liknande luftvägsproblem

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Värt att veta om mögel

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Överviktskirurgi - långtidseffekter

E 4 Förbifart Stockholm

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Fukt och mögel i bostaden

APHEIS. Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar. - svenska resultat från APHEIS 3. Air Pollution and Health : A European Information System

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Landsbygd och lantbruk --- ett skydd mot smärta, trötthet och psykosocial ohälsa?

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Luftföroreningar så drabbas barnen

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

Cannabis och psykos. Google:

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

Mitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS

Halt- och exponeringsberäkningar avseende trafikföroreningar: Stockholmsområdet

Arbets- och miljömedicin Lund

Partiklar i inomhusluft

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Luftföroreningshalter och sjukhusinläggningar för luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Att läsa en vetenskaplig artikel

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Patientbroschyr. A Breath of. New Life

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

fokus på övervikt bo lundbäck och eva rönmark

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Ansträngningsutlösta andningsbesvär bland ungdomar på idrottsgymnasium

Skyddar bilirubin mot hjärtinfarkt och stroke?

Studiedesign: Observationsstudier

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder i närheten av hästverksamhet vid Håffrekullen

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Luftkvalitet och människors hälsa

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Transkript:

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut effekt) Sjukdagar etc Incidens av lungsjukdom

Nya rön om fordonsavgaser och effekter på luftvägarna Nordling et al Epidemiology 2008 Avstånd från bostaden till närmaste väg (<50m. 50-250m, 250-1000m, >1000m (ref)) Morgenstern et al Am J Respir Crit Care Med 2008

Exponeringsmått i epidemiologiska studie Beror av studiedesign Långtidsdsexponering Representativa exponeringsmått Specifika ämnen Indikatorer Halter (NO2 vanlig) Andra typer av mått (avstånd, summering osv) Spridningsmodeller/Land use regression (NO2/Pm10) Trenden går mot högre geografisk upplösning

HIA relaterade problem kring exponering Många studier använder alternativa mått, vilket gör dos-responssambanden svåra att applicera i HIA som bygger på emissionsdata HIA bygger ofta på förändringar i halter Exponeringsbedömningen i HIA:n har högre upplösning jämfört med exponeringen i dos-responssambanden

Definitioner av utfall Definiera astma Kliniska definitioner Enkätbaserad definitioner ECRHS Tre frågor self-reported attack of asthma treatment for asthma wheezing other than due to a cold with dyspnoea in the last 12 months Fråga om läkardiagnos Astma score Definitionen är viktig i studien av dos-respons men även vid skattningen av baseline frekvens i en HIA Kan man använda ett dos-responssamband med en astma definition tillsammans med en annan baseline definition?

Studier av incident astma och fordonsavgaser

ASHMOG Kohortstudie av vuxna (Ca 3000 icke rökare) följda från 1977-1992 Flera artiklar över flera år Abbey et al 1993 samband mellan kronisk bronkit och TSP Abbey et al 1995 kronisk bronkit och PM10, ingen signifikant koppling till astma Greer JR et al 1993, McDonnell et al 1999 Astma och ozon (blan män) Exponering Interpolering av mätstationer över Karlifonien till punkt (månadsvis) varje postnummerområde PM10 beräknades baserad på TSP (före 1987) Kumulativ exponering över 20 år Samband mellan PM10 och kronisk bronkit, men ej astma

+ & - Kohortstudie med vuxna Glest mellan mätstationer (krävde interpolering) gör det svårt att beskriva geografiska variationer tex inom en stad Oprecis exponering kan underskatta effekter PM10 räknades fram via TSP

Nya kohortstudier intressanta för HIA Barn Air pollution and developement of asthma, allergy and infections in a birth cohort. Brauer et al Eur Respir J 2007;29:879-888 Födelsekohort (4000 barn, Holland), följdes till 4 år Land use regression modell (födelseadress) PM2.5, NO2, sot Signifikanta samband mellan kumulativ doktors diagnosticerad astma och NO2, Pm2.5 och sot (OR= 1.28, 1.26, 1.32, per IQR) Inget signifikant samband till bronkit eller persistent wheeze

Barn forts. Traffic-related air pollution and childhood respiratory symptoms, function and allergies. Nordling et al Epidemiology 2008;19:401-8 Födelsekohort (4089 barn, Stockholm) Meteorologisk spridningsmodell (födelseadressen), trafikgenererad NOx och PM10 Signifikant samband mellan persistant wheeze och Nox Inget samband mellan diagnosticerad astma och Nox alt PM10

Vehicle exhausts outside the home and incident asthma among adults - A prospective cohort study. Syfte Att studera sambandet mellan fordonsrelaterade avgaser och den kumulativa incidensen av astma bland vuxna

Population Svenska deltagarna i RHINE-kohorten (Respiratory Health in Northern Europe) RHINE är en utveckling av ECRHS (European Community Respiratory Health Survey) Första enkäten 1990, uppföljning 1999 1990 screening formulär 1999 mer fullständigt formulär 10 800 svenska deltagare födda mellan 1945 och 1973 7279 deltagare hade svar från båda enkäterna

Definition av astma Negativt svar på frågorna: -Astmamedicin -Astmaattacker Positivt svar på frågorna: -Har du eller har du haft astma alt -Har du fått diagnosen astma av läkare - Astma medicinering eller astma attacker 1999 1990 1999

Exponering/ befolkningsexponering Modellerade föroreningshalter (NO 2, vinterhalvårsmedelhalter) Tre olika modeller Göteborg (Enviman) Uppsala (Airviro) Umeå (TAPM) Modellerna i Uppsala och Göteborg var tidigare valide Modellen i Umeå fick korrigeras baserat på urbana bakgrundsmätningar Hög upplösning (50*50 meters grid) Deltagarnas fastighetskoordinater

Resultat analys OR 95% KI NO 2 (per 10µg/m 3 ) 1.45 1.07-1.97 Sex Men 1 Woman 1.84 1.22-2.77 BMI (1999) 1.05 1.01-1.09 City Gothenburg 1 Umeå 1.32 0.83-2.01 1.34 0.80-2.24 Age (1999) 0.99 0.97-1.02 Smoking Never 1 Former 1.33 0.84-2.13 Current 1.16 0.70-1.90 Wt / ld 102 065161

Slutsats Höga halter av fordonsavgaser utanför hemmet ökar risken för nyinsjuknande i astma bland vuxna Vi såg ingen ökad risk hos atopiker jämfört med icke-atopiker.

Sammantaget Bra exponeringsberäkningar för säkra skattningar Väldefinierade utfallsvariabler Det finns fortfarande för få kohortstudier med bra exponeringsdata Resultaten är inte helt konsistenta, vare sig för vuxna eller barn

Olika mått samma sak, samma resultat Astma OR (95% CI) 1.46 1.01 0.80 Cesaroni et al Occup Environ Med 2008 (1.05-2.03) (0.73-1.39) (0.58-1.11)