Luftföroreningar så drabbas barnen

Transkript

1 Luftföroreningar så drabbas barnen april 2009 Enheten för miljöhälsa Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

2 Effekter på barns luftvägar I områden med högre nivåer luftföroreningar: Barn har fler symtom från luftvägarna Skolbarn har oftare antikroppar mot allergen Skolbarn har lägre lungfunktion

3 Utveckling av lungfunktionen: % barn med låg lungfunktion 4,0 gånger så stor risk för sänkt lungfunktion hos 18- åringar som från 10 års ålder bott i områden med 51 µg/m³ högre halt PM10 (vår bearbetning av originalresultaten). Gauderman et al 2004

4 Partiklar från vägtrafik samt lungfunktion och luftvägssjukdom hos barn Emma Nordling, Magnus Wickman, Jenny Hallberg, Magnus Svartengren, Tom Bellander Centrum för folkhälsa, SLL Göran Pershagen, Erik Melén, Fredrik Nyberg, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Studie av BAMSE-kohorten i Stockholm Ekonomiskt stöd: SNAP, EMFO, SCARP, EU EMFO

5 BAMSE-kohorten, Stockholm Baseline: Questionnaire and dust N=4,089 1 year follow-up: Questionnaire N=3,925 (96%) 2 year follow-up: Questionnaire N=3,843 (94%) 4 year follow-up: Questionnaire N=3,720 (91%) Dust N=2,554 (62%) PEF N=2,855 (70%) Blood N=2,614 (64%) 12 year follow-up: 2008 Web-based questionnaire to parents and children 16 year follow-up: In the planning Clinical visit 8 year follow-up: Questionnaire N=3,431 (84%) Spriometry N=2,613 (64%) Food N=2,614 (64%) Blood N=2,461 (60%) 4 May

6 Bakgrund Motstridiga resultat avseende långtidseffekten av avgasexponering hos barn Syfte Skatta associationen mellan exponering för nivåer av utomhusexponering för trafikavgaser vid bostaden och luftvägssymptom, lungfunktion och sensibilisering hos barn upp till 8 års ålder

7 Effektmått Symptom: Astma (wheeze) Allergisk snuva Lungfunktion: Lungkapacitet (spirometri) Sensibilisering: Allergi- (IgE) antikroppar

8 Långtidsexpoering för luftföroreningar Bostadsdata studiefamiljer Geokodning och koppling till koordinater för spridningsmodeller SO 2 from heating (µg/m 3 ) NO 2 from traffic (µg/m 3 ) Mean (area) Mean (population) 10th to 90th percentile (population) Year Mean (area) 5 Mean (population) 10th to 90th percentile (population) Year Linjär interpolering för år mellan EDB Emission databases (EDB) 1990, 2000, 2005 SO 2 NO x PM 10 8

9 NOx

10 NOx

11 NOx

12 NOx

13 NOx

14 Väsande pipande andning vid 4 & 8 åå All wheeze upp till 4 åå - PM10 upp till 4 åå - NOx upp till 8 åå - PM10 upp till 8 åå - NOx Exponering 1:a levnadsåret Utfall upp till 4 & 8 åå Ihållande wheeze 4 åå - PM10 4 åå - NOx 8 åå - PM10 8 åå - NOx Oddsratio (95% CI) OR: ökning av föroreningsnivå från 5:e till 95:e percentilen Justerat för kommun, socioekonomiskt status, ärftlighet, mors rökning under graviditet och spädbarnsår, byggår, fukt eller mögel i bostaden vid födelsen, kön. 14

15 Sensibilisering vid 8 åå Exponering 1:a levnadsåret ngt allergen-pm10 ngt allergen-nox Utfall upp till 8 åå inhalations-pm10 inhalations-nox pollen-pm10 pollen-nox Oddsratio (95% CI) OR: ökning av föroreningsnivå från 5:e till 95:e percentilen 15

16 SNP 5 A T T A G A C T A 3 3 T A A T C T G A T 5 Allel 1 Kromosompar 5 A T T A A A C T A 3 3 T A A T T T G A T 5 Allel 2

17

18 Luftföroreningar och ihållande wheeze i kombination med sensibilisering Effekt Ihållande wheeze + sens: 4 år 8 år NOx OR (95% CI) 2.07 ( ) 1.93 ( ) PM10 OR (95% CI) 2.19 ( ) 3.09 ( )

19 Resultat Lungfunktion vid 4 års ålder Exponering vid hemmet första levnadsåret Effekt på PEF (l/min) Trafik-PM 10 Trafik-NO x (95%CI) (-10.67, -0.05) (-6.84, 0.68) PEF = Peak expiratory flow, medelvärde 169 l/min, SD 29 l/min Justerat för kön, ålder, längd och kommun Nordling et al, 2008

20 Partiklar eller gaser?

21 Luftföroreningar och barns luftvägshälsa Air pollution and children s respiratory health Kunskapsöversikt för Naturvårdsverket Olena Gruzieva, Igge Gustavsson, Johan Alm, Göran Pershagen, Tom Bellander Enheten för miljöhälsa m.fl., Inst för Miljömedicin, Karolinska Institutet Sachsska barnsjukhuset, Stockholm 21

22 Är barn en utsatt grupp? Mer exponerade än vuxna? Troligen inte så stora skillnader Högre upptag/kroppsvikt? Ja, eftersom barn har en högre metabolism/kroppsvikt och ofta högre fysisk aktivitet Vanligare med viss sjuklighet hos barn även utan luftföroreningar? Spädbarnsdödlighet - ja Cancer nej Hjärt-kärlsjuklighet nej Luftvägsbesvär kanske Men! Barns luftvägar och lungfunktion utvecklas. En hämning kan ge men för livet. Större riskökning vid samma upptag? Spädbarnsdödlighet, cancer, hjärt-kärlsjuklighet, hämning av lungfunktion kan inte jämföras med vuxna Luftvägsbesvär kanske Mindre möjligheter att undvika skadliga miljöer ja! 22

23 Korttidseffekter av luftföroreningar hos barn Akuta besvär och sjukdom Tidsseriestudier av akutmottagningsbesök och sjukhusinläggningar pga astma 12 studier (2 från Västeuropa, 2 - Nordamerika, 1 - Australien, 3 - Sydamerika, 4 Asien) Effektmått: fall av akutmottagningsbesök och sjukhusinläggningar pga astma, övre och nedre luftvägsbesvär (definition från ICD 9 / 10)

24 Akuteffekter på symptom och sjukdom hos barn Tidserier: Resultat Alla studier visade signifikanta resultat Lägsta medelnivå som gav risk: 22 µg/m³ PM10 (Norris; Villeneuve/median) 7 µg/m³ PM2.5 (Villeneuve/median) 18 µg/m³ NO2 (Villeneuve/median) 10 ug/m3 ökn i NOx: 1,3 % ökad inläggning PM10: 2 %

25 Korttidseffekter på hosta, pipande/väsande andning och astmaattacker - Preliminära slutsatser De flesta studier ser effekter Astmatiska barn mest studerade Tydligast effekter för astmaattacker, sjukhusinläggning för astma Ingen tröskel för effekter Lokala (trafik, uppvärmning, industri) och avlägsna (andra länder) källor Sammanvägning möjlig

26 Resultat från panelstudier OR och 95% CI av NO2 (lag0) på rapporterade nedre luftvägsbesvär 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 1,05 1 0,95 Segala (inc. in mild asthmatics) Segala (prev. in mild asthmatics) 0,9 Delfino,2002 Delfino,2003 Van der Zee,1999 (urban, symptomatic) Van der Zee,1999 (nonurban, symptomatic) Boezen, 1999 (BHR; IgE) Boezen,1999 (-BHR; -IgE) PEACE,1998 Just,2002 (Asthma, incidence) Just,2002 (Asthma, prevalence) Andersen,2008 (Wheeze, incidence) Pooled

27 Resultat från panelstudier OR och 95% CI av PM10 (lag0) på rapporterade nedre luftvägsbesvär 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 1,05 1 0,95 0,9 Segala,1998 (incident, mild asthmatics) Segala,1998 (prevalent, mild asthmatics) Delfino,1998 (less symptomatics) Delfino,1998 (more symptomatics) Delfino,2002 (symptomatic) Delfino,2003 (symptomatic) Van der Zee,1999 (urban sympt.) Van der Zee,1999 (nonurban sympt.) Boezen,1999 (BHR, IgE) Boezen,1999 (-BHR, - IgE) Yu,2000 (asthma) Slaughter,2003 (asthma) Just,2002 (asthma, incident) Just,2002 (asthma, prevalent) Mar,2004 Andersen,2008 (wheeze, incident) PEACE,1998 Pooled

28 Långtidseffekter på symptom och sjukdom hos barn Tvärsnittsstudier 13 studier Longitudinella studier 2 fall-kontroll, 6 kohort och 1 kombinerad studie Effektmått: luftvägssymptom (astmasymptom, allergisk snuva)

29 Långtidseffekter på utveckling av symptom och sjukdom: Resultat Många olika effektmått Tvärsnittsstudier Alla utom en visade signifikanta resultat Kohortstudier Alla visade signifikanta resultat Lägsta medelnivå som ger överrisk: 4 µg/m³ PM10 (Nordling, contribution above regional background) 9 µg/m³ PM2.5 (Annesi-Maesano, low area) 7 µg/m³ NO2 (Shima; lowest of 7 areas) 23 µg/m³ NOx (Nordling, contribution above regional background Kvantitativ summering svår

30 Långtidseffekter på symptom från luftvägarna preliminära slutsatser Många studier ser effekter Olika effekter i olika studier Olika åldrar, olika exponeringsmått Bara lokala källor, mest trafik Sammanvägning ej möjlig 30

31 Studier på sensibilisering Tvärsnittstudier 7 studier Longitudinella studier 4 kohortstudier Effektmått: allergisk sensibilisering (SPT och/eller S-IgE)

32 Långtidseffekter på sensibilisering preliminära slutsatser Några studier ser effekter av utomhusallergen Bara lokala källor, mest trafik Sammanvägt riskmått litet 32

33 Resultat från studier av sensibilisering OR och 95% CI av NO2 på rapporterad sensibilisering 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Hirsh,1999 (home) Hirsh,1999 (home+sch) Janssen,2003 Penard-Morand,2005 Annesi-Maesano,2007 (proximity level) Annesi-Maesano,2007 (city level) Brauer,2007 (IgE) Nordling,2007 (IgE, NOx) Pooled

34 Studier på lungfunktion Tvärsnittstudier 8 studier Panelstudier 4 studier Kohortstudier 12 studier Effektmått: - PEF (peak expiratory flow) - FVC (forcerad vitalkapacitet) - FEV1 (forcerad expiratorisk volym på 1 s.) - MMEF, FEF (maximum mid-expiratory flow)

35 Studier på lungfunktion: Resultat Aktuell review (Götschi et al 2008) Studier divergerande regelrätt kvantitativ summering ej möjlig Starkt stöd för negativ effekt på lungfunktionstillväxt hos barn, fram till tonåren Ingen studie följt över platån - senare kompensering? Publikationsbias mindre sannolik i långtidsstudier emphasize the importance of traffic-related air pollution susceptibility factors barely understood

36 Långtidseffekter på lungtillväxt och lungfunktion preliminära slutsatser Starkt stöd för effekter från många studier i olika åldrar Många olika mått på lungfunktion Bara lokala källor, mest trafik Endast en studie följt upp till 18 år Lägsta nivåer som förknippats med försämrad lungfunktion: 15 µg/m³ PM10 6 µg/m³ PM2.5 8 µg/m³ NO2 Riskökning att få <80% av förväntat FEV1: 3 % per µg/m³ för PM10 7 % per µg/m³ för PM2.5 3 % per µg/m³ för NO2

37 Preliminära sammanfattande slutsatser Barn är känsliga i jämförelse med vuxna Både korttids- och långtidseffekter på luftvägar Fordonstrafik mest vanliga källan Kandidater för framtida forskning: Korttidseffekter: astmasymptom hos barn med astma Långtidseffekter: påverkad lungutmognad

38

39 Coworkers: Olena Gruzieva, KI Emma Nordling, KI Magnus Wickman, KI & Sachs Childrens Hospital Göran Pershagen, KI & SLL Erik Melen, KI & Astrid Lindgren s Childrens Hospital Magnus Svartengren, KI & SLL Jenny Hallberg, Sachs Childrens Hospital & KI Niklas Berglind, KI Johan Alm, Sachs Childrens Hospital & KI Funding: EMFO SNAP Swedish EPA Olena Gruzieva 4 May

40 40 Varför r blir man allergiker?

41 41

42 Allergi, astma, anafylaxi BarnVUB 28 apr 09 Johan Alm 42

43 43 Miljö - allergi Väst > Öst (allt mindre skillnad) Rik > Fattig (allt mindre skillnad) Stad > Landsbygd Västerländsk livsstil!? Allergi, astma, anafylaxi BarnVUB 28 apr 09 Johan Alm Asher et al. ISAAC: Lancet 2006

44 Hygienhypotesen 44 Mikrob-hypotesen Autoimmunitet Th1 IFN-γ Allergi Th2 IL4, IL13: IgE Mikrobiellt tryck T-reg TGF-β, IL-10 TLR Romagnani, JACI 2007 Bloomfield S et al, Clin Exp Allergy 2006 Allergi, astma, anafylaxi BarnVUB 28 apr 09 Johan Alm

45 45 Allergi - Multifaktoriell Arv epigenetik infektioner utomhusmiljö Hygien Hygien hypotesen hypotesen vaccinationer inomhusmiljö tarm- flora kost antibiotika stress? in-utero Fenotyp immunsvar astma allergi Tidpunkt graviditet spädbarn Miljö Sheikh A, Strachan DP. Curr Opin Otolaryngol Head Neck Surg Schaub B, et al, J Allergy Clin Immunol Allergi, astma, anafylaxi BarnVUB 28 apr 09 Johan Alm

46 46 Komplext!!! Epidemiologiska studier Påverkan av lantdjurskontakt på allergiska besvär hos barn modifieras genetiskt (NPSR1 polymorfi) Bruce-08 J Med Genet Behjälplig med höskörd eksem Bakteriekomponenter i madrass astma Karadag, 07, Allergy Gårdsmjölk aktiverar arvsanlag (CD14-polymorfi) som ger skydd mot astma och allergi Bieli, JACI -07 Mor vistats i stall: Under grav., många djur - lägsta risk för allergi hos barnet Ege, JACI, 06 Hög och låg kvalsterexponering relaterade till lägst kvalstersensibilisering Schram, Allergy, 2006 Allergi, astma, anafylaxi BarnVUB 28 apr 09 Johan Alm

47 Organisation KFA Karolinska Institutets Folkhälsoakademi IMM Institutet för miljömedicin Institutionen för folkhälsovetenskap LIME Institutionen för lärande, informatik, management och etik AMM YMM Patientverksamhet kvar i SLL Enheten för miljöhälsa Forskargruppen; Arbets- och miljöexponering och klinisk känslighet 47

48 Uppdrag åt Stockholms läns landsting Vi arbetar för att främja en god arbets- och miljörelaterad hälsa genom att: Förmedla kunskap via undervisning och informationskanaler Kartlägga och analysera risk- och friskfaktorer Bedriva forskning och utvecklingsarbete Utreda patienter 48

49 Vi är; Läkare Yrkeshygieniker Ergonomer Psykologer Beteendevetare Kuratorer Miljöinspektörer Toxikologer Statistiker Informatörer Sekreterare Sjuksköterskor 49

50 Strategiskt stöd till olika aktörer Kunskapsstöd, metodutveckling, riskidentifiering och medverkan i samhällsplanering Landstinget, kommuner, länsstyrelser, vården, företagshälsovård och arbetsmarknadens parter Nationella myndigheter Internationellt 50

51 Vårt stöd till länets kommuner Kunskapsstöd via förfrågningar Kommunbesök var tredje år Rapporter Bullernätverk (Lnst, Stockholm stad, KI/SLL, KSL) Hälsoskyddsnätverk (Lnst, KI/SLL) Regionala miljögruppen (Lnst, RTK, KSL, KI/SLL, Stockholm stad) Beredningsgruppen i Stockholm och Uppsala läns Luftvårdsförbund Seminarier 51

52 Strategiskt stöd till landstinget Bl.a. policy och handlingsplaner: Miljöarbete Upphandling av kemisktekniska produkter och skyddshandskar Allergiprevention Regionplane- och trafikkontoret, RUFS

53 Forskning och kartläggning Forskning Luftföroreningar, buller, inomhusmiljö, miljörelaterade allergier - särskilt hos barn, UV-strålning, mobiltelefoni Kartläggning Miljöhälsorapportering, arbetsmiljörapportering, folkhälsorapportering 53

54 Vår patientverksamhet En gemensam mottagning för miljö- och yrkesmedicin, Utredning av 750 remissfall/år Identifierar nya risker Underlag för prevention och forskning 54

55 Aktuellt 2009 Nationell miljöhälsorapport Konferens 21 april, Karolinska Institutet Socialstyrelsen och KI/SLL Regional miljöhälsorapport Hösten 2009 KI/SLL Konferens Arbets- och miljömedicinskt vårmöte april, Norra Latin 55

56 Våra kanaler Tidning Faktablad e-nyhetsbrev Rapporter Seminarier Vetenskaplig publicering

57 Kontakta oss; Institutet för miljömedicin och Institutionen för folkhälsovetenskap Norrbacka, Stockholm Telefon E-post Webbplatser