TNA004 Analys II Sixten Nilsson. FÖ 1 Kap Inledning

Relevanta dokument
Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

Tentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.)

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15

Datum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

Värt att memorera:e-fältet från en punktladdning

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

===================================================

Sats 3: Egenskaper. (a) (b) f(x) dx = 2 f(x) dx. (c) (Af(x) + Bg(x))dx. g(x) dx = A. (d) (e) Om a b och f(x) g(x) (f) Triangelolikheten: Om a b

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen

24 Integraler av masstyp

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

i) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?

Potentialteori Mats Persson

FYSIKTÄVLINGEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET. KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 31 januari Lösning: Avstånd till bilden: 1,5 2,0 m = 3,0 m

Anmärkning: Härledning av ovanstående formel finns i slutet av stencilen.

Kapitel 8. Kap.8, Potentialströmning

Där a mol av ämnet A reagerar med b mol av B och bildar c mol av C och d mol av D.

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

1 av 12. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Tillståndsmaskiner. Moore-automat. Mealy-automat. William Sandqvist

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

SF1625 Envariabelanalys

Ingenjörsmetodik IT & ME Föreläsare Dr. Gunnar Malm

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

SF1625 Envariabelanalys

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 16/8 2017

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

Repetition. Repetition. Repetition. X: slumpvariabel (s.v.) betraktas innan ett försök är genomfört. x: observerat värde efter försöket är genomfört.

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Lösningsförslag till tentamen i 5B1107 Differential- och integralkalkyl II för F1, (x, y) = (0, 0)

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer


Med funktioner som en lcd display med 10 olika träningsprogram, erbjuder denna cykel en variationsrik träning.

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3

13 Generaliserade dubbelintegraler

===================================================

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

x=konstant V 1 TANGENTPLAN OCH NORMALVEKTOR TILL YTAN z = f ( x, LINEARISERING NORMALVEKTOR (NORMALRIKTNING) TILL YTAN.

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Inför tentamen i Analys I och II, TNA008

Blåsen nu alla (epistel nr 25)

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

Inledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n i me d le ms k o nt o r et.

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

1 T v ä r å b ä c k - T v ä r å - l u n d A T v ä r å b ä c k å g * H E e E r i k s d a l D e A V i n d e l n B 2 C Z - s t j

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

9. Bestämda integraler

st tt r s s ss r t r r r t rs r st ä r st r

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

p Följ Kraft Där, Strå

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

Mat Grundkurs i matematik 1, del II

Hvor tilfreds er du med din togrejse?

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Datum: 11 feb Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Uppgift. Uppgift 2 2. Uppgift. Beräkna.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Opp, Amaryllis (Fredmans sång nr 31)

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Exponentiella förändringar

TENTAMEN Datum: 11 feb 08

1 Bestäm Théveninekvivalenten med avseende på nodparet a-b i nedanstående krets.

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

Förklaring:

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Matlab: Inlämningsuppgift 2

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Transkript:

TNA004 Anlys II Sten Nlsson FÖ Kp 7. 7. Inlenng V komme tt eet någ vktg tllämpnng v ntegle. I smtlg ll gö v ett ngenjösesonemng ä en s.k. Remnnsumm övegå en estäm ntegl. Det ä vktgst tt u FÖRSTÅR esonemngen, INTE tt u lä g en mss omle UTANTILL. Du sk själv kunn genomö ess esonemng e ll som ts upp och lknne stutone. Antg tt y = ä en styckvs kontnuelg unkton [, ] V vet å, tt om v h en nelnng v ntevllet [, ] me hjälp v elnngspunkten, =,,..., n ä = 0 < < <... < n = och lgge tätt, så gälle me go ppomton tt n c Dett klls en Remnnsumm se oken s. 97, ä c [ -, ] c c c c n

I llmänhet välje mn och nö etecknngen = -. Me våt vl v l ll lk me Då kn Remnnsummn ovn skvs n = + n n och c = och v eteckn em helt enkelt ll me., elle lte slvge. Deensen uk ot ngenjösesonemng esätts me eentlen, vö mn ot skve:, ä ppomtonen övegå en lkhet 0. v. s. å n.

7. Beäknng v pln e V låte omået R lgg melln y och y g,, ä g Dett omåe kn också eskvs som R, y :, y g. ö ll, se gu. Omået R stmls eelement me een. Respektve eelement h en A g och v å R:s e som summn v ll eelement,.v.s. V et nlene esonemnget skve v lltså: g A A g A g g A g A. Anm : Dett ä tt etkt som en enton v en v et eskvn omået. Anm : Om v ovn h tt 0 så l en v et pln omåe som egänss v en kontnuelg kuvn y g,, -eln och lnjen och lk me A g

Eempel. Beäkn en v et egänse omåe öst kvnten, som egänss v lnjen y 4 och kuvn Lösnng: I. Rt gu y. J E 7. oken. y, 4 II. Bestäm skänngspunkte ntegtonsgänse = 4 = 0 som ge y = 0 4 4 = = Os! = lgge nte : kvnten. Dett ge oss y =. 4 = = 4 = = lgge nte : kvnten. som ge oss y =. III. Vlken kuv lgge övest espektve ntevll? 0 4 4 4 IV. Välj eelement geomet och teckn uttyck ö ett esp. ntevll. 0 : A = 4 4 = 5 4 A = 4 V. Beäkn en sökt en. A = 5 4 + = 4 Sv: Sökt e ä ln. e. 5 8 + ln 8 = = = ln. e.

Kuvo på polä om - Polä koonte och polä kuvo Denton: Låt P v en punkt på en kuv C. Punkten P:s polä koonte ä, ä ä vstånet melln O och P och vnkeln melln -eln och om 0 OP ä lk me om 0 Polä koonte - gu Polä el 4, 4, n, n 0,,,... 6 6 3 3 7,,, 4 4 4 Smn melln polä och ektngulä koonte: ä kn v en unkton v så tt cos y sn y y tn,

V t en polä kuvn cos, 0 Co 0 ö 0 m ö, mn ö 0 Väetell ullos på egen hn cos cos = y sn 0 0 0 0 3 0, 7 6 4 0,59 3 0 3 3 3 3, 4 4 5 3 3, 73 6 4 Kuvn ts t.e. enlgt: Rt koncentsk ckl me esp. e ö vje väe på. Välj lämplg skl! Använ psse! Rt ståln 0,,,. Använ gskv! 6,. 3 Nu ä et lätt tt pck n punkten me hjälp v e polä koonten 4 Mn kn även komplette väetellen genom tt estämm - och y-koonte på ektngulä om. Dett ä en lämplg lä.

Ae på polä om Polemställnng: V vll eäkn en A v et pln omåe som egänss v kuvn och ståln och., Me hjälp v guen nen å v en v et omåe som egänss v kuvågen och ståln,. V å en: A = Dett nses v öljne gu som komme tt ullos på öeläsnngen: Aeelementet ä en ckelsekto me vnkeln och en A

Eempel. Beäkn en v omået nnnö kuvn cos, 0. Fgu j coen ovn

7. Kuvläng V skll eäkn längen v kuvo gvn på te olk sätt. Kuv eteckns hä me en geksk okstven gmm.. Funktonskuv: : y. Kuv på pmeteom : y y t 3. Kuv på polä om : cos y sn Eempel 3. Vs tt ågelementet e te llen ä. s. s y t 3. s. Funktonskuv: y V skll estämm åglängen s ö kuvn y,, Antg tt y kont på, och. kont på,, se gu. s y V Pythgos sts å v s

meelväesstsen enlgt ö ngt c c c c 0 och v skve s och äme l åglängen s Anm: I oken s. 37 38 utös ett lknne esonemng. Stue ett!

. Kuv på pmeteom: y y t. Denton: En pmetsk kuv y-plnet enes v öljne ekvtone y y, t Eempel på kuv pmeteom 0t y y 60 0t 5t, 0 t 6 ä t = t s. Kuvn motsv nn v ett öemål som kstts snett uppåt ån höjen 60 m me hstgheten -le konstnt = 0 m/s och egynnelsehstgheten y-le ä 0 m/s. Postv ktnng = uppåt, lutmotstån = 0 N V h y 0 t emg, t 6 0, y 00t.v.s. hstgheten -le ä konstnt = 0 m/s hstgheten y-le ä 0 ete s vänpunk y 6 0 60 40 Bnhstgheten v neslget t = 6 ä 0 + 40 4, m/s. y6 40 Bnkuvns lutnng v neslget ä 4 6 0 y 4 60 y 4 40 vv kuvns tngent v neslget h ekv: Anm: Kuvn t länge än tll et ktsk neslget ö tt ötylg momentnhstghete och kuvtngent v neslget å t = 6,.v.s. punkten, y = 60, 0. Bågläng ö kuv på pmeteom

I ett ll lgge ågelementet s melln punkten se gu, y och t +, yt + y t s y y t U eentltngeln å v och lltså t s y t y t y s t y t t t Däme ä kuvågens läng s = y t

3. Kuv på polä om: sn cos y Fguen som komme tt ullos på öeläsnngen ge oss eentltngeln, och v å: s = s Etesom v kn skv h v lltså ågelementet s,.v.s. hel kuvns läng ä s =.

Eempel 4. Beäkn längen v kuvon c uppgten: J E 7.7 oken. 0, cos 0, e e y c, ln t t y t t Lösnng: