Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03

Relevanta dokument
30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE06.

30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03.

Barn, kultur och kommunikation i ett förskoleperspektiv,

Allmändidaktik och lärande 5 högskolepoäng

Institutionen för pedagogik. Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 5) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Salstentamen Ladokkod: Tentamen ges för: BOK HT 11 (salstentamen nr 4) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Behöver du mer skrivyta får du be om anteckningspapper eller använda baksidan på pappren.

Barnet i förskolan förskoledidaktiska aspekter Provmoment: TE 01 Enskild skriftlig tentamen Ladokkod:11FK20 Tentamen ges för: VT-12.

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Allmändidaktik och lärande 4 högskolepoäng

HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Språkglädje och Språkleka Tips och Trix i vardagen!

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Sammanfattning och analys av kartläggning språklig miljö i förskolan 2012.

Orange Centrals Förskola

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Om autism information för föräldrar

BERÄTTA, LÄS & SAMTALA BOKSTART, KULTURRÅDET, UMEÅ 23 MAJ 2018 BARBRO BRUCE

Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Forskningsmetoder i offentlig förvaltning

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Språkutvecklingsprogram

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Disposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Språkande förskoleklass. en bro mellan tal & skrift

Salstentamen Juridik 1hp. Kryssa för det påstående som är korrekt. Endast ett rätt svar per fråga. Totalt 24 frågor.

Arbetsplan läsåret

Språksvårigheter och flerspråkighet

Blästad förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Pragmatisk och narrativ utveckling

Språkstörning och dyslexi i skolan - teori, strategi och verktyg. Välkommen! Maria Tsangari Sofia Grunér Logopeder på Logopedbyrån Dynamica

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Omtentamen Språk i förskolan, den 14 april 2012

Högläsningens betydelse för barns språkutveckling

specialpedagogik/grundskola/122_inkludering_och_delaktighet_flersprakighet

Nannynu! kunskapsbank Om talsvårigheter

Kvalitetssammanfattning Sallerup

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

FB/NAUTILUS. Föräldramöte 9 september 2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Språkstörning Agneta Bäck-Lilja, Carola Lindbom, Camilla Schmidt Gradin

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Familjedaghem. En bra start i livet!

Välkomna på uppföljnings- och inspirationsträff. mars -18

En bra start i liv e t!

Pedagogisk kartläggning för barn i förskolan

Att främja alla barns språkutveckling genom samverkan.

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Sekundär språkstörning innebär en tilläggsdiagnos. Ett flerspråkigt barn med språkstörning måste uppvisa störningen i samtliga språk

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Svenska språket i högre utbildning; en introduktion Provmoment: Språkstruktur Ladokkod:TE11 Tentamen ges för: 15 högskolepoäng.

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Verksamhetsplan

1,5 högskolepoäng. Kunskaper i och om språket i ett didaktiskt perspektiv Provmoment:

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Lek- och lärandeorienterad pedagogik förskolan. Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs universitet

Skrivmaterial och eventuella språklexikon

SYST14h, Systemvetarutbildningen. Tentamensdatum: Tid: Tentamenstiden är tre timmar, 09:00 12:00. för betyget VG krävs minst 53 poäng

Välkomna till andra träffen Medveten litteraturläsning i förskolan

Forskningsmetoder i offentlig förvaltning

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

BOKRESAN. för barn mellan 0-6 år

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Anette Hellström Sidan 1 av 10

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Tisdag den 27 september 2016

Tentamen B1AMO1 Administratörsprogrammet HT2014

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Transkript:

Barn, kultur och kommunikation- i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03 11FK31 Borås och Varberg (salstentamen) TentamensKod: Tentamensdatum: 2017-12-07 Tid: 09:00-11:00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon för studenter med annat förstaspråk än svenska Godkännes ej Litteratur Föreläsningsmaterial/anteckningar Lösa blad Totalt antal poäng på tentamen: 3 hp För att få respektive betyg krävs: Se tentamensuppgift Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare:

TE03 Salstentamen Språk, kultur och kommunikation 11FK31 Maxpoäng för uppgiften är 50 poäng Betyg VG: 50-43 poäng (minimumgräns ca 85 % av maxpoäng) Betyg G: 42-33 poäng (minimumgräns ca 65% maxpoäng) 2

1. Spegelneuron är - Nervceller i hjärnan - En liten beståndsdel i örat - Ett musikaliskt fenomen - En viktig beståndsdel i rim 2. Att ha en theory of mind innebär att. - Individen har en god språkförståelse - Individen kan sätta sig in en annan människas perspektiv - Individen har förutsättningar att lära sig läsa - Individen har en god förmåga att tillgodogöra sig kunskap 3. Intermodal perception.. - Handlar om hur vi kommunicerar med varandra - Handlar om känslointoning - Handlar om hur de olika sinnessystemen interagerar - Handlar om identifikation 4. Barninriktat tal. - Innebär att barn alltid får tala först i en konversation - Innebär att barn talar med varandra, utan vuxna närvarande - Innebär att man spelar trumma samtidigt som man kommunicerar med barn - Innebär att man använder ett förenklat tal i kommunikation med barn 5. Akustisk perception innebär - Att man lyssnar till gitarrspel - Att man har en medveten ljudförståelse - Att man spelar munspel - Att man lyssnar noga på vad någon annan har att säga 6. Semantik innebär - Förståelse för hur man använder språket - Kunskap om meningsbyggnad/syntax - Kunskap om ords betydelse, ordförståelse (språkförståelse) - Kunskap om stavelsekonstruktioner och böjningar 7. Protokonversation innebär - Barnet använder ordliknande yttranden i interaktion med vårdnadshavare innan första orden uppträder - Ett låtsassamtal mellan 3-4 åriga barn - Samtal mellan två eller flera barn - Samtal mellan förälder - förskolelärare barn (t ex portfolioarbete) 8. Irene Johansson har utvecklat ett program för.. - Träning av små barn (tidig kommunikationsutveckling) - Träning av barn med Down syndrom - Träning av barn med autismspektrumtillstånd 1

9. Träning i att använda musikinstrument i förskoleåldernrocas område är viktigt för.. - Hörseln - Talproduktionen - Minnesförmågan - Initiativförmågan 10. Wernickes area är viktigt för - Musikuppfattning - Muskelstyrka - Språkförståelse - Minnesförmåga 11. Amusi innebär. - Svårigheter med muskelfunktion - Avsaknad av musikalisk uppfattnings och uttrycksförmåga - Svårt att uppfatta andras känslor - Svårigheter med språklig medvetenhet 12. Intersubjektivitet innebär.. - Att man kan ha olika uppfattning om saker - Att man har ett ömsesidigt samspel - Att man har två subjekt i en sats - Att människan föds med en språkförmåga 13. Prosodi handlar om - En melodislinga som liknar tal - Tidiga kommunikationsmönster - Hur ljuden bildar ord - Melodin i talet 14. Barn kan höra skillnad på språkljud vid - 12 mån ålder - 18 mån ålder - 8 mån ålder - 14 mån ålder 15. Stavelsejoller uppträder vid - 12 mån ålder - 5 mån ålder - 8 mån ålder - 4 mån ålder 16. Barnets första ord uppträder vanligtvis vid - 22-26 mån - 10-14 mån - 16-20 mån - 6-8 mån 2

17. Pantaleo menar att... - Barn använder språk för att tänka själva - Barn använder språk för att tänka kollektivt - Barn kan förmedla sina tankar till vuxna bättre än de kan till andra barn - Barn använder språk när de leker 18. Kajsa ger tomten paketet = Tomten ger Kajsa paketet? är ett exempel på - pragmatisk medvetenhet - morfologisk medvetenhet - semantisk medvetenhet - fonologisk medvetenhet 19. Ordet dyader innebär. - Att det blivit ett missförstånd - Att man talar inför en grupp - Kommunikation mellan nervceller i hjärnan - Samspel mellan ett litet barn och en vuxen 20. Att hjärnan är plastisk innebär - Att den kan utvecklas - Att den är oföränderlig - Att den mognar långsamt - Att den mognar snabbt 21. Hjärnan har - 2 lober - 3 lober - 4 lober - 5 lober 22. Språkljud uppfattas bättre av - höger öra - vänster öra - båda öronen tillsammans synintryck tillsammans med ljud 23. Synintryck i hjärnan bearbetas i - Pannloben - Hypothalamus - Nackloben - Hjärnstammen 24. Det område i hjärnan som utvecklas sist är - nackloben - frontalloben (pannloben) - hörselcentrum - lillhjärnan 3

25. När man rimmar på sol - kjol tränar man. - Syntax - Fonologi - Morfologi - Semantik 26. När man övar sammansatta ord tränar man - Fonologi - Morfologi - Pragmatik - Semantik 27. Vilka språkliga förmågor främjas av vitsar? - Fonologisk medvetenhet - Semantisk medvetenhet - Morfologisk medvetenhet - Pragmatisk medvetenhet 28. Verser med ord som slutar på samma orddelar (t ex -ack, - is) gör barnen medvetna om - Ordens betydelse - Pragmatik - Kontext - Morfem 29. Barn med svag munmotorik kan ha nytta av - Att prata mycket - Att träna med sug/blåsövningar - Att öva grovmotorik - Att bli medvetna om sin munmotorik 30. Vilka språkliga förmågor främjas av språklekar som att väsas om en orm? - Semantisk medvetenhet - Pragmatisk medvetenhet och retorisk kompetens - Syntaktisk medvetenhet - Fonologisk medvetenhet/uttal 31. Barn med Down syndrom kan ha nytta av - Träning enligt TEACCH - modellen - Auditiv stimulans och träning med rytm och prosodi - Vestibulär stimulans - Proprioceptisk feed-back 32. Med icke verbal kommunikation menas - Djurs kommunikation - Kroppsspråk, gester, tonfall, ansiktsmimik - Enbart mailkorrespondens - Kommunikation utan verb 4

33. För att kunna lära sig läsa behöver man förutom fonologisk-morfologisk förmåga och ordförråd också framför allt - Minnesförmåga samt repetitionsförmåga - Planeringsförmåga - God tidsuppfattning - God förmåga till organisation 34. I relation till språklig medvetenhet behöver barnet lära sig att segmentera. Det kan innebära. - Att lära sig att återberätta - Att lära sig att prata om det viktigaste - Att lära sig att särskilja mellan olika ljud - Att barnet har god förmåga att använda rytm och melodi 35. I Läsvaneundersökningar har man sett att barn - Börjat läsa mer - Börjat läsa mindre - Läser lika mycket som tidigare - Läser annan litteratur än tidigare 36. I relation till läsning har man noterat - Skillnader i relation till genus - Skillnader mellan landsbygd och storstad - Sociokulturella skillnader - Skillnader i relation till föräldrarnas ålder 37. När kan vi börja med bokläsning för barn? - Inte före 3 års ålder - Inte före 2 års ålder - Så tidigt som möjligt, gärna vid 6 mån ålder - Mellan 1-2 års ålder 38. Barnet kan tidigast peka ut och benämna föremål i böcker vid - 10-18 mån - 6-12 mån - Efter ordförrådsspurten - Vid 2-3 års ålder 39. Med språklekar avses exempelvis - Ramsor - Sagoläsning - Främmande språk - Flerspråkighet 5

40. Musik och rytm påverkar språkutvecklingen framför allt genom att - Träna pragmatisk förståelse - Träna intonation - Träna semantik - Träna ordförråd 41. Fingerlekar är ett språkligt inslag i förskolan som - Började användas på 1960-talet - Började användas på 1800 talet - Nyligen har införts i förskolans metodik - Som idag anses överflödigt 42. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor är - Ett stadium i barns utveckling - Något som inte tillför språkutvecklingen något - Medför ökad medvetenhet om ords början och slut och gör orden tydliga för barnet - Beror på bristande fantasi hos barnet och pedagogen 43. Den teoretiska utgångspunkten i Pantaleos artikel är - En behavioristisk kunskapssyn - En sociokulturell kunskapssyn - En nativistisk kunskapssyn - En empirisk kunskapssyn 44. Interthinking innebär att - Deltagare i en grupp utbyter tankar - Individerna tänker tyst för sig själva - En grupp lyssnar på en mer kunnig person - En individuell reflektion 45. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal syftade bland annat till att - Bibliotekarierna skulle diplomeras - Förskolelärarna skulle diplomeras - Förskolorna skulle diplomeras - Både bibliotekarier och förskolelärare och förskola diplomeras 46. Även föräldrar involveras i Litteraturprofilverksamheten och dessa - Informeras om lämplig respektive olämplig litteratur för barn - Föräldrar får varje år kunskaper om läsningens betydelse för barn vid någon sammankomst på förskolan - Föräldrarna uppmanas att låna böcker till barnen varje vecka - Föräldrarna får information om bibliotekets öppettider 6

47. Bibliotekslagen (1996) fastslog betydelsen av att - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att barn och ungdomar lämnar tillbaka böcker på utsatt tid. - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att barn och ungdomar får tillgång till dataspel. - 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt att barn och ungdomar får tillgång till böcker för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 48. För att en förskola skall kunna kallas litteraturförskola krävs - Att de har en bokbuss som kommer varje dag - Att den har diplomerats - Att förskollärarna läser böcker med inlevelse - Att man har som målsättning att läsa böcker med barnen 49. Förskollärarna inom litteraturprojektet i Mölndal - Ansåg att bibliotekarierna inte engagerade sig i samarbetet - Upplevde en kunskapsutveckling i personalgruppen - Hann inte kontakta bibliotekarierna för att utveckla samarbetet - Tyckte att samarbetet med biblioteket inte behövde utvecklas 50. Barnen i litteraturprojektet i Mölndal - Tyckte att man läste för mycket böcker på förskolorna - Kunde resonera om litteratur - Lärde sig att sitta stilla och tysta vid högläsning - Fick lyssna på böcker som de inte tyckte om 7