30 högskolepoäng. Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv. Salstentamen Språk, kultur och kommunikation TE03.

Transkript

1 Barnet, kultur och kommunikation i ett förskoledidaktiskt perspektiv 30 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen Språk, kultur och kommunikation Ladokkod: TE03 Tentamen ges för: 11FK31h16 Borås och Varberg (salstentamen nr 1) TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00-11:00 Hjälpmedel: Godkännes Lexikon för studenter med ett annat förstaspråk än svenska Godkännes ej Litteratur Föreläsningsmaterial/anteckningar Lösa blad Totalt antal poäng på 3 hp tentamen: För att få respektive betyg krävs: Se tentamensuppgift Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst 15 arbetsdagar. Lycka till! Ansvarig lärare: Fredric Gieth FGE Telefonnummer: ,

2 Salstentamen för 11FK31h16 (TE03 salstentamen nr 1 Språk, kultur och kommunikation) Maxpoäng: 50 poäng Betyg för VG: poäng (minimum 85 procent) Betyg för G: poäng (minimum 65 procent) Salstentamen Språk och kultur behandlar följande litteratur: Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (204) Svensson, Ann-Katrin (2013). Litteraturprofil i förskoleverksamheten - vad ger det barnen? En utvärdering av ett samarbete mellan bibliotek, förskola och familjedaghem. Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik, BADA, Pantaleo, Sylvia (2007). Interthinking: Young children Using Language to hink Collectively during Interactive Read-Alouds. Journal of Early Childhood Education, vol 34, nr 6 (9 s)

3 Stryk under det rätta svaret. Endast ett svar är rätt. (Det ges inga minuspoäng.) Frågor om samtal vid högläsning 1. Vid bokläsning bör förskolläraren... se till att barnen är tysta alltid läsa färdigt en påbörjad bok läsa färdigt boken innan barnen får ställa frågor ställa äkta och öppna frågor 2. Vid bokläsning bör förskolläraren... välja en lärorik bok ge tydliga och utvecklande förklaringar till nya ord så att barnen kan sätta in dem i ett känt och förståeligt sammanhang kräva att barnen är tysta välja en enkel bok 3. Interthinking innebär att... ett gruppsamtal där deltagarna utbyter tankar varje individ tänker tyst för sig själv en grupp lyssnar på en mer kunnig person en individuell reflektion 4. Den teoretiska utgångpunkten i Pantaleos artikel är... en sociokulturell kunskapssyn en behavioristisk kunskapssyn en nativistisk kunskapssyn en empirisk kunskapssyn 5. Barnen i Pantaleos grupp fick rita efter högläsningen men innan de började rita uppmanades de att tänka på... att rita så exakt som möjligt vad de kände, tänkte, undrade, ifrågasatta och fantiserade om när de lyssnade vad berättelsen handlade om att rita så noggrant de kunde 6. När barnen i Pantaleos studie samtalade om berättelserna... var de oftast oense om handlingen stöttade de varandra i tolkningar och utvidgade sin förståelse för innehållet hade de delade meningar om innehållet avbröt de ofta varandra 7. Genom att utbyta tankar om litteratur i smågrupper lärde sig barnen i Pantaleos studie... att det man lär sig bäst själv hur man kan tala om litteratur, t ex att tala om en tänkt fortsättning att man inte ska fantisera om texter att andras funderingar om texter inte tillför något

4 8. De egna lärdomar som Pantaleo drog av sin studie var att hon själv... ställde för många frågor och talade för mycket talade för lite och inte ställde rätt frågor lät barnen tala för mycket ställde för lite frågor och talade för mycket 9. De mest givande lässituationerna är där barnen... lär sig vara tysta och lyssna efter lässtunden får rita något som de fastnat för i berättelsen är där pedagogen har läst litteraturen innan engagerar sig och samtalar om det lästa i lässituationen Frågor om språklekar, sång och rytm 10. Språklekar fokuserar på... hur man talar språkets innehåll hur barnen leker med språket språkets formsida 11. I många språklekar övar barn... matematisk förmåga grovmotorik uttalsförmåga interaktion 12. Med språklekar avses exempelvis... ramsor sagoläsning främmande språk flerspråkighet 13. Allitteration innebär att... individen är irriterad verser som rimmar flera ord i rad börjar på samma bokstav flera ord i rad börjar på samma språkljud 14. Ramsor för mycket små barn... är tråkiga är onödiga är omotiverade handlar ofta om kroppsdelar 15. Fingerlekar där rörelserna illustrerar innehållet... är motoriskt svåra att genomföra förstärker orden ger upphov till mindre engagemang övar i huvudsak fingerfärdighet

5 16. Fingerlekar är ett språkligt inslag i förskolan som... har funnits sedan slutet av 1800-talet nyligen har införts i förskolemetodiken är ointressant för förskolebarnen som idag anses som överflödiga 17. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor... gör språkljuden tydliga gör ramsor tråkiga tillför inget i språkutvecklingen bidrar till att öka barnens kognitiva förmåga 18. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor... beror på bristande fantasi hos de som hittade på ramsan tillför inget i språkutvecklingen bidrar till att öka barnens medvetenhet ökar medvetenheten om hur man formar språkljuden 19. Den upprepning av ord som förekommer i många ramsor... gör ramsor intressantare tillför inget i språkutvecklingen medför ökad medvetenhet om var ord börjar och slutar, dvs. gör orden tydliga bidrar till att öka barnens koncentration 20. Upprepning av ord... gör språklekar tjatiga är viktigt för att barn ska lära sig ord är helt onödigt är viktigt för barnens kognitiva förmåga 21. Barn som får vara med och hitta på ny text till gamla melodier blir medvetna om... att man ska lyssna på läraren ords längd och möjligheten att tänja på vokalers längd att man ska vara tyst ordens betydelse 22. Barn som får vara med och hitta på ny text till gamla melodier blir medvetna om... att man ska lyssna på läraren att man ska sitta stilla språkljuden olika ord som rimmar 23. Verser med ord som slutar på samma orddelar (t ex -ack, -is) gör barnen medvetna om... ordens betydelse pragmatik kontext morfem

6 24. Vilka språkliga förmågor stöder språklekar som att väsa som en orm? pragmatisk medvetenhet retorisk medvetenhet 25. Vilka språkliga förmågor stöder lek med sammansatta ord? morfologisk medvetenhet syntaktisk medvetenhet 26. Vilka språkliga förmågor stöder vitsar? morfologisk medvetenhet pragmatisk medvetenhet 27. Vilka språkliga förmågor stöder rim? syntaktisk medvetenhet pragmatisk medvetenhet 28. Vilka språkliga förmågor stöder ordlekar som "kan jag ställa paraplyet vid väggen? "Stället i stället istället" eller "får får inte får får får lamm? pragmatisk medvetenhet morfologisk medvetenhet 29. Sång påverkar språkutvecklingen genom att... öka ordförrådet ord sedimenteras ord cementeras ord segmenteras 30. Sång påverkar språkutvecklingen genom att... vissa fonem kan bli mycket tydliga vissa fonem kan bli mycket otydliga vissa morfem kan bli mycket tydliga vissa morfem kan bli mycket otydliga 31. Musik och rytm påverkar språkutvecklingen genom att... träna intonation träna ordförståelse träna minnet träna ordförrådet

7 Frågor om litteratursamarbete mellan förskolor och bibliotek 32. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal innebär att... personalen utser en i gruppen som ska arbeta med barnlitteratur personalen får välja om de vill arbeta med litteratur eller inte all personal måste tillämpa det arbetssätt och de metoder som är en följd av samarbetet personalen får välja om de vill arbeta med barnböcker eller inte 33. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal innebär att... pedagogerna dagligen går till biblioteket med barnen bibliotekarierna kommer varje vecka till förskoleavdelningarna pedagogerna väljer böcker och läsmetoder på ett medvetet sätt och organiserar positiva lässtunder på förskolan varje dag pedagogerna väljer ut specifika barnböcker 34. Litteratursamarbetet mellan förskolor och bibliotekarier i Mölndal påverkade bibliotekariernas arbete så att de... inte ville utöka kontakten med förskolor fick en förändrad syn på förskolornas arbete med litteratur fick sin syn på förskolornas arbete med litteratur bekräftad fick bekräftat vad de tidigare ansåg om förskolornas arbete 35. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... läste böcker för barnen på förskolorna fick en större insikt i hur förskolorna arbetar med och tänker om litteratur var ointresserade för förskolornas arbete med böcker ordnade boklådor till barnen 36. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... utbildade och inspirerade förskolepersonalen till att bli goda berättare ansåg att samarbetet inte tillförde deras arbete något gick kurser i berättarteknik fick fortbildning i förskolepedagogik 37. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... har fått bättre förutsättningar och fördjupad motivation att inspirera förskolorna fick inte ut något av samarbetet hann inte kontakta förskolorna för att utveckla samarbetet var kritiska till samarbetet 38. Bibliotekarierna inom litteratursamarbetet med förskolor i Mölndal... ansåg att förskollärarna inte engagerade sig i samarbetet inspirerade föräldrar att läsa ansåg att samarbetet tog för mycket av deras ordinarie arbete ansåg att det fanns brister i förskolorna

8 39. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... hade en större nyfikenhet på ny och annorlunda litteratur tyckte samarbetet tog för mycket tid från arbetet med barnen tyckte nyutgiven litteratur var opedagogisk ville efter samarbetet att pedagogerna skulle läsa mer för barnen 40. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... ansåg att bibliotekarierna inte engagerade sig i samarbetet upplevde en kunskapsutvecklingen i personalgruppen hann inte kontakta bibliotekarierna för att utveckla samarbetet tyckte att samarbetet med biblioteket inte behövde utvecklas 41. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... hade lärt sig att läsa bilder och samtala om dem lärde sig att läsa en bok utan uppehåll för samtal tyckte inte att bilderna i böckerna tillförde läsupplevelsen något upplevde att det var svårt med boksamtal 42. Förskollärarna inom litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... upplevde att barnen inte tyckte om nyutkommen litteratur läste en bok dagligen för barnen läste för mycket för barnen bearbetade barnlitteraturen multimodalt 43. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... tyckte inte om litteratur fick inte följa med och låna böcker hade mycket stor tillgång till litteratur och berättelser hade för liten tillgång till adekvat barnlitteratur 44. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... fick inte bläddra i biblioteksböckerna var vana vid att samtala om berättelser lärde sig att sitta stilla och tysta vid högläsning kände sig osäkra i biblioteksmiljön 45. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... tyckte att man läste för mycket på förskolorna visste hur man kan resonera om litteratur fick lyssna på böcker som de inte var intresserade av fick lyssna men inte samtala om böckerna 46. Barnen på förskolor som deltog i litteratursamarbetet med biblioteket i Mölndal... hade svårt att välja böcker när de var på biblioteket tycker om litteratur och valde ofta högläsning under fria leken fick inte tillgång till böckerna under fria leken tyckte om litteratur och valde i huvudsak kapitelböcker

9 Frågor om agerande vid bokläsning och samtal 47. I samtal med barn bör förskolläraren... se till att barnet lyssnar på vad förskolläraren säger utveckla och utvidga de ämnen barnen vill prata om rätta barnet om det säger något felaktigt lära barnen lyssna 48. I samtal med barn bör förskolläraren... kräva att barnet lyssnar på vad förskolläraren säger använda ett varierat ordförråd, precisa uttryck, synonymer kräva att barnet uttrycker sig tydligt kräva att barnen säger rätt 49. I samtal med barn bör förskolläraren... tillrättalägga språket så det passar barnens utvecklingsnivå förvänta sig att barnet lyssnar på vad förskolläraren säger använda sig av ledande frågor använda sig av öppna svar 50. I samtal med barn som håller på att lära sig svenska bör förskolläraren... leda in barnet på lärorika samtalsämnen upprepa och bekräfta barnets utsagor rätta barnets uttalsfel se till att modersmålsläraren även övar svenska med barnet