Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad

Transkript

1 Läsfrämjande litteraturprofil Ett samarbete mellan bibliotek och förskoleverksamhet i Mölndals stad Utgiven av Mölndals stad

2 Kontaktuppgifter för mer information: Biblioteket Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: E-post: anette.eliasson@molndal.se Britta Olsson, barnbibliotekarie och samordnare, Biblioteken i Mölndal Telefon: E-post: britta.olsson@molndal.se Förskolan Johan Berntsson, verksamhetschef förskola Telefon: E-post: johan.berntsson@molndal.se Anna Brügge Josefsson, förskolechef Lackarebäcks förskola Telefon: E-post: anna.brugge-josefsson@molndal.se Text: Marie Eriksson, förskollärare vid Svejserdalens förskola Foto: Marie Eriksson, Sara Britta Jadelius Produktion och form: Biblioteken i Mölndal, Mölndals stad Tryck: Arkitektkopia, Göteborg Utgiven med stöd från Statens kulturråd Mölndals stad

3 Det här är ett inspirationsmaterial för förskoleverksamheter och bibliotek i arbetet med att stärka barns läsutveckling. Vi vill sprida våra positiva erfarenheter kring litteraturarbete med det yttersta målet att främja barns läs- och språkutveckling. Vår metod bygger på beprövad erfarenhet, utvärdering samt tidigare forskning på området. Häftet kan användas som en vägledning för att arbeta i litterära utvecklingsprojekt. Litteraturprofilverksamheten i Mölndal är ett samarbete mellan folkbibliotek, förskola och familjedaghem. Efter mer än tio års verksamhet har vi nu noggrant utvärderat samarbetet i rapporten Läsfrämjande samarbete i Mölndal Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet med texter av Ann-Katrin Svensson (2013) och Malin Ögland (2014). Resultaten visar att litteraturprofilverksamheten har bidragit till ett nära samarbete mellan förskoleverksamhet och bibliotek med vinster för alla medverkande. Särskilt för barnen. Materialet innehåller följande delar: Litteraturarbete med barn Vad är litteraturprofil? Förskolornas arbete Bibliotekets arbete Samarbetets ramar Hur börjar man? Framgångsfaktorer Resurser Utvärdering och uppföljning Årsplan för litteraturprofilarbetet Samarbetets effekter Vinster för alla Litteraturarbete med barn Våra gemensamma erfarenheter av samarbetet och utvärderingen tyder båda på att barn som får nära tillgång till ett kvalitativt urval av böcker och läsning, tillsammans med medvetna pedagoger, gynnas i sin språkutveckling och får bättre grunder för en god läsutveckling. Barnen tillägnar sig nya ord i mötet med litteratur, som stärks av att pedagogen hjälper barnen att få repetera orden och uppleva dem i olika sammanhang där de blir meningsfulla. I det sociala samspelet utvecklar barnen en djupare förståelse för begreppen. Litteraturen möter lek på ett lustfyllt sätt. Genom det utvecklas barnens förmåga att skapa inre bilder som ger liv och spänning till texten. En förskola med litteraturprofil: använder litteraturens möjligheter i det dagliga arbetet, ger barnen positiva upplevelser av böcker och läsning, samverkar aktivt med biblioteket. 1

4 Låta barnen bearbeta litteraturen på bred front genom egna tankar, samtal, lek, utforskande, digitala verktyg och skapande ämnen som drama, musik, rörelse, samt bild och form. Förskollärare, barnbibliotekarie och planeringsledare delar ut diplom till en nybliven litteraturförskola. Litteraturförskolor skapar goda förutsättningar för att barnen, på ett lekfullt sätt, ska utvecklas till individer med läs- och skrivkompetens genom att: Läsa både för och med barnen. De får träning i att ta in text i sin helhet, men också möjligheter till samspel och reflektion. Anpassa innehållet i böckerna till barnen och samspela aktivt med dem genom att deras kommentarer tas till vara så att de kan utveckla sina tankar och resonemang vidare. Lyssna in barnen så att de kan koppla det lästa till sina intressen och sin värld. Så hjälper litteraturen till att öppna helt nya världar. Ge barnen möjligheter att träna på att läsa och tolka bilder genom att reflektera kring dem tillsammans. Ägna mycket tid åt det talade språket. Att få tala, lyssna, föra en dialog, reflektera och formulera ger en fördjupad förståelse för text och bild. Vad är litteraturprofil? Ett fördjupat, litterärt samarbete mellan förskolor, familjedaghem och bibliotek i Mölndal har funnits sedan Arbetet med att diplomera förskolor med litteraturprofil har vuxit fram ur erfarenheterna från projekten Bulleribok och Alfons, Ellen, Kotten och alla de andra. Projekten är avslutade, men arbetet lever kvar och ryms nu inom verksamheternas ramar. Under flera år har samarbetet utvidgats och omfattar i dagsläget (2014) åtta förskolor och en grupp med sju dagbarnvårdare. De diplomerade verksamheterna arbetar utifrån gemensamt framtagna kriterier. Den övergripande tanken är att stimulera barnens språk- och läsutveckling och att barnen ska uppmuntras till att reflektera över text och bild genom riklig tillgång till litteratur, digitala verktyg och en fantasifull, språkstimulerande miljö. I och med att förskolans läroplan, Lpfö 98, reviderades 2010 förtydligades målen kring språk. Förskolan fick ett förstärkt pedagogiskt uppdrag med en fortsatt betoning på lärande i lekfulla former, men med större hänsyn till barnens utveckling, erfarenheter, intressen och förutsättningar. Litteraturprofilen utgör en av grundstenarna i arbetet mot dessa nationella mål. Den nya bibliotekslagen (2014) förstärker också bibliotekens uppdrag att främja barns språkutveckling. Kriterierna för en förskola med litteraturprofil finns fastställda av skolförvaltningens chef och är godkända av bibliotekschefen. Verksamheterna diplomeras efter det att två personer, en från respektive förvaltning (förskola/ bibliotek), har gått igenom och kontrollerat att kriterierna är uppfyllda eller har förutsättningar att uppfyllas. 2

5 Förskoleverksamheter som är diplomerade för sin litteraturprofil arbetar utifrån nedanstående kriterier: Förskolorna anger mål, process, förutsättningar och dokumentation som knyter an till profilen i sin verksamhetsplan och följer upp resultatet i verksamhetsberättelsen. Vartannat år görs en revision som underlag för fortsatt diplomering. Verksamheter med litteraturprofil väljer böcker och läsmetoder på ett medvetet sätt och skapar positiva lässtunder varje dag. Personalen fortbildas och man arbetar med lässtärkande åtgärder. Verksamheten har ett bra grundbestånd av böcker som kontinuerligt förnyas. Böcker finns synliga och tillgängliga för barnen och böcker eller sagor används alltid i temaarbetet. Förskolan har ett nära samarbete med folkbiblioteket och alla barn besöker bokbuss eller bibliotek regelbundet. Böcker att ta hem för läsning finns på förskolan, exempelvis genom bokpåsar. Verksamheten organiseras så att tid finns att planera, genomföra och utvärdera profilen. Nyanställda får en grundlig genomgång av arbetssätt och metoder. Pedagogerna sprider kunskaper och stimulerar andra förskolor i kommunen till ett medvetet arbetssätt kring böcker och läsning. Föräldrar i verksamheterna informeras om profilen och får ta del av information och inspiration kring läsningens betydelse. I varje verksamhet finns en litteraturansvarig pedagog som har ett nära samarbete med barnbibliotekarierna på biblioteket. Digitala verktyg är en naturlig del av litteraturarbetet genom olika medier såsom e-böcker och egna kreativa metoder. Barnen omges av en rik text- och bildmiljö och förutsättningar skapas för kommunikation och reflektion utifrån böcker och andra medier. Poesihylla med sagopåsar på förskola. Förskolornas arbete Böcker och läsning finns hela tiden med som viktiga delar av barnens vardag och verksamheten organiseras så att det skapas utrymme för många lässtunder i vardagen. Förskolorna arbetar utifrån en gemensamt utvald temasaga som skapar kontinuitet i barnens lärande. Arbetet med sagotema grundlägger ett lustfyllt upplevelsebaserat lärande där barnen får möta handdockor och utklädda pedagoger. I mötet med dessa sagokaraktärer öppnar sig barnen och deras kommunikation kommer i centrum. Sagotemat ger inspiration till barn och vuxna, och ramar in en lång rad projekt inom andra målområden som skapande ämnen, matematik, naturvetenskap och värdegrund. Det är barnens intressen och upptäckter som styr valen av projekt. Temasagorna bygger alltid på fantasi och har ett rikt bildspråk. De har en mångfald bland karaktärerna och utspelar sig i olika miljöer. Sagan bearbetas med hjälp av alla skapande språk och med öppenhet för att barn lär på olika sätt. Arbetet berikas utifrån barnens egna idéer och upptäckter. 3

6 Sagoupplevelserna ger barnen inspiration till lekar. Med fantasins hjälp kan kunskaperna fogas samman till nya insikter och fördjupad förståelse. Barns nyfikenhet och lust att lära är stor och att arbeta som litteraturprofilförskola med saga som grund för lärande handlar till stor del om att möta barnen där de allt som oftast befinner sig i lekens och fantasins värld. Litteraturarbetet hjälper barnen att förstå världen och få vidgade perspektiv. Temasagan är den röda tråden i verksamheten, men den kompletteras av ett stort utbud med barnböcker och ett medvetet arbete kring litteratur och andra medier. Litteraturprofilförskolorna ser till att skapa en litterär miljö där böcker är ständigt närvarande och inom räckhåll för barnen. De finns väl synliga på flera platser på avdelningarna och presenteras på ett inbjudande sätt. Man låter barnen uppleva glädje i både läsning och berättande, bland annat genom sagostunder med guldkant som skapas med hjälp av sagopåsar och stämningsfull rekvisita. Litteraturarbetet syns tydligt genom att det sätter avtryck i verksamhetens lokaler i form av sagoinspirerade lekmiljöer och sagoinspirerad lekrekvisita som lockar till möten mellan barn och mellan vuxna och barn i ett lekfullt lärande. Bibliotekets arbete Det litterära samarbetet med förskoleverksamheterna grundar sig i bibliotekslagen kom en ny bibliotekslag som ytterligare förstärker bibliotekets uppdrag i det läsfrämjande och språkutvecklande arbetet med fokus på barn och unga. Samarbetet kring litteraturprofilerna har gjort att både bibliotek och förskola har utmanats att tänka mer strategiskt för att nå barn utifrån de olika behov som barnen har. Bibliotekarierna utmanas i sin kunskap om hur barnlitteratur används utifrån en fördjupad syn på förskolornas arbete. Det medför ett förnyat arbetssätt och en utveckling av struktur och åtagande i verksamheten. Bibliotekarierna är mer medvetna i sina inköp av böcker utifrån en djupare kunskap om förskolornas vardag och styrdokument. De funderar över i vilka teman olika böcker skulle kunna fungera och för en dialog med förskoleverksamheterna. Inköp och urval påverkas av efterfrågan i samarbete med litteraturprofilförskolorna. Bibliotekarierna motiveras av att pedagogerna blir allt kunnigare om litteraturutbudet och därmed ställer många frågor och efterfrågar litteratur inom specifika områden. Samarbetets ramar Samarbetet mellan bibliotek och förskoleverksamhet är ett led i att använda två verksamheters resurser och professioner på bästa sätt för ett gemensamt mål, det vill säga förskolebarnens läsutveckling. Biblioteket är till för alla, med begränsade ytor för att skapa sköna och stimulerande läsmiljöer. Av tradition har man prioriterat exponering av media för läsupplevelser någon annanstans. Men sedan några år tillbaka talar allt fler bibliotek om att skapa attraktiva läsmiljöer för både mindre och större barn så att man också ska kunna uppleva medierna på plats. Förskolorna har ju en mer fokuserad målgrupp, varför samarbetet kring att utveckla förskolornas läsmiljöer är väldigt centralt och ett tydligt gemensamt fokus. Mötet mellan biblioteket och verksamheterna med litteraturprofil handlar om ett givande och ett tagande. Verksamheterna är på samma nivå, med gemensamma mål och det är inte den ena parten som servar den andra. Bibliotekarierna får allt större kännedom om förskoleverksamheternas arbete och läser in sig på förskolans styrdokument. Pedagogerna upplever att de får ett välkomnande och öppet bemötande från bibliotekarierna. Man lär känna varandra bättre och bättre, vilket gör att man kan skapa relationer som ger goda förutsättningar för samarbetet. Personalen på förskolorna kan ringa till biblioteket och bolla idéer med bibliotekarien när de behöver böcker till ett visst tema eller ämne. 4

7 Att tänka på när man startar: Utse chefspersoner inom respektive förvaltning/ avdelning. För skolans del någon med övergripande funktion, till exempel skolchef, utvecklingsledare eller motsvarande. För biblioteket bibliotekschef eller motsvarande. Utse en ansvarig bibliotekarie som projektledare på biblioteket samt en litteraturansvarig kontaktperson/samordnare på förskolan. Bilda en litteraturgrupp på förskolan. Involvera gärna mer än en barnbibliotekarie från biblioteket, alternativt samarbeta med något annat bibliotek, för att ha bollplank och kompetensstöd. Samtala om och dokumentera respektive organisations uppdrag och ansvar. Anordna gemensam fortbildning. Ha gemensamma möten. Låt processen att formulera projektet/verksamheten ta tid, med regelbundna samtal för förankring. Hur börjar man? Erfarenheten visar att det är en fördel att starta samarbetet i form av ett avgränsat projekt med en tydlig målbild som beskriver vad litteraturprofil innebär för de inblandade. Det är viktigt att alla inblandade parter gemensamt formulerar mål och arbetsformer för att delaktigheten ska vara så stor som möjligt. Det gäller att väcka ett intresse i förskolan, på biblioteket och att förankra i förvaltningen. Det tar minst ett år att förbereda och implementera verksamheten för diplomering av en förskola. I Mölndal har arbetet hela tiden skett inom befintlig budget. Det är viktigt att låta processen ta tid, dels för förankringen med analys och planering av upplägget, dels i förberedelserna. Inför en diplomering har till exempel bibliotekarien träffat pedagoger i en litteraturgrupp vid tre tillfällen. Ansvarig kontaktperson på skolförvaltningen ser tillsammans med bibliotekarien över alla avdelningar, deras verksamhetsplaner, deras läsmiljöer samt hur bokbeståndet ser ut. Efter det följer samtal kring hur bokbeståndet kan utökas och vad folkbiblioteket kan komplettera med. Framgångsfaktorer Engagemang och gemensam målbild är nyckelorden för ett lyckat litteratursamarbete. Det är betydelsefullt med en engagerad ledare/chef, centralt placerad på förvaltningen som spindeln i nätet. Stöd från förskolechefer och bibliotekschef är en grundförutsättning för samarbetet liksom ett intresse och engagemang hos personalen i förskolan och på biblioteket. Det är av stor vikt att den pedagog som fungerar som litteratursamordnare på respektive förskola verkligen brinner för uppdraget och att de involverade kontinuerligt möts i nätverksträffar. 5

8 Utvärdering och uppföljning Kvalitetsnivån på litteraturprofilerna garanteras genom att det vartannat år sker en omdiplomering. Barnbibliotekarien besöker då verksamheten tillsammans med ansvarig person på skolförvaltningen. De utgår från kriterierna och tittar på miljön, samtalar med förskolechef och personal utifrån frågor som skickats ut till förskolan. För att det ska ske en kontinuerlig utveckling väljer varje förskoleverksamhet ett fokusområde per år, till exempel berättande eller poesi. Litteraturarbetet och dess mål finns väl förankrat och synligt i förskolornas verksamhetsplan och utgör en grund för förskolornas verksamhetsutvärdering. Genom omdiplomering och att arbetet ingår i verksamhetsutvärderingarna sker kontinuerlig uppföljning. Barnbibliotekarier berättar om nya bilderböcker. Resurser Varken förskolorna eller biblioteket har fått utökade resurser till litteraturprofilarbetet utan allt sker inom befintlig ram. Resursfördelning och styrning är avgörande för att verksamheten ska kunna genomföras och bedrivas långsiktigt. Det är ett aktivt val att satsa på detta, utifrån båda verksamheters gemensamma uppdrag att stärka läsutvecklingen för barnen, vilket måste förankras politiskt i respektive nämnd. Förskolorna arbetar med profilen som en del av ordinarie verksamhet. Hur mycket tid som krävs från biblioteket ser lite olika ut under året. I Mölndals stad finns år 2014 ca barn i förskoleverksamhet varav ca 700 i litteraturprofilverksamhet. Uppskattningsvis 25 % av en barnbibliotekarietjänst beräknas i genomsnitt användas till litteraturprofilsamarbetet. Årsplan för litteraturprofilarbetet Förskolans målbeskrivning/verksamhetsplan. Bibliotekets verksamhetsplan. Förskolan väljer en saga att arbeta med under läsåret, med stöd av biblioteket. Biblioteket vägleder förskolan i litteraturinköpen. Biblioteket ger fortbildning för pedagoger om litteratur och läsning i början av läsåret. Nätverksträffar. Besök på bokbuss eller bibliotek varje månad. Barnboksveckan uppmärksammas v. 46. Information om litteraturarbetet på föräldramöte. Biblioteket ansvarar för inslag på föräldramöte och till exempel drop-in. Biblioteket skickar nyhetsbrev till förskolorna varje kvartal. Samarbete kring bokjuryböckerna under våren. Utställning på biblioteket. Förskolans utvärdering och vidareutveckling av litteraturarbetet. 6

9 Kommunens ansvariga för litteraturprofilverksamheten, bibliotekspersonal och de profilansvariga på varje förskola möts i nätverksträffar några gånger per termin. Man träffas på någon av förskolorna för att diskutera aktuella frågor. Dessa träffar upplevs mycket samarbetsstärkande och givande. Samarbetet stärks ytterligare av att barnbibliotekarierna, varje år, besöker verksamheterna för gemensamma boktipskvällar som planeras i samarbete med bibliotek och litteraturansvariga pedagoger. Bibliotekarierna dukar upp ett stort inspirerande bord med nyutgiven litteratur och pratar om böckerna. Mötet berikas av olika teman såsom till exempel Svåra ämnen i barnlitteratur. Detta ger ett vidgat pedagogiskt och litterärt perspektiv. Extra inspiration får personalen genom att besöka Bokmässan eller genom Barnbokskatalogen som beställs varje år av litteraturansvarig på varje förskola. Bokbussen kommer till förskolorna och familjedaghemmen med litteraturprofil en gång i månaden. Det medför en stor tillgång till böcker. På varje avdelning hänger väl synliga bokpåsar för hemlån. Varje vår samarbetar alla runt bokjuryböckerna som biblioteket skickar ut till verksamheterna. Under några veckor läser och pratar litteraturförskolorna då extra mycket och böckerna blir ännu mer synliga i förskoleverksamheterna som får en extra bokkick av det. Det litterära samarbetet gynnas också av att biblioteket bjuder in förskolorna och familjedaghemmen till att ställa ut barnens alster i montrar och fönster på biblioteken. Exempelvis har biblioteket haft öppet hus och visat material som alla förskolor har bidragit med utifrån den saga som de arbetade med för tillfället. Titta genom porten till sagans värld, nu går vi tillsammans på upptäcktsfärd! Förskollärare på Stensjöns förskola. Samarbetets effekter Det som skiljer ut arbetet inom litteraturprofilverksamheten är att förskolor, familjedaghem och bibliotek har ett avtalat samarbete som manifesteras i diplomering av förskolorna och familjedaghemmen. Det frekventa och nära samarbetet pågår kontinuerligt och det avsätts arbetstid inom verksamheterna för att utveckla litteraturarbetet. Det lyckade samarbetet grundar sig i att arbetet har en tydlig struktur som har formaliserats i nätverk och med årlig kompetensutveckling. Framgångsfaktorerna handlar mycket om att man utvecklar en gemensam lärpraktik där samarbetet mellan två professioner kompletterar varandra i det läsfrämjande arbetet vilket gagnar barnens läsutveckling. Litteraturprofilförskolorna vinner på att bibliotekens kompetens tillförs förskolan och biblioteken vinner på kunskapen om förskolepedagogernas och barnens kontext. 7

10 Litteratursamarbetet har legat till grund för nya pedagogiska diskussioner i verksamheterna och arbetslagen som synliggör och tillvaratar kompetenser hos medarbetarna. Det stärker också samarbetet mellan förskolorna och därmed utbytet av pedagogiska tankar och kvalitetshöjande arbete. Projekt slutar ofta med att man inte vet vad man ska göra när projekten upphört att vara projekt. Detta gäller inte litteraturprofilarbetet i Mölndal, eftersom det utvecklades till en ordinarie verksamhet. Inom litteraturprofilverksamheten vet både bibliotekarier och förskolepersonal hur de ska arbeta och de har gemensamma mål. Vinster för alla För att barn ska utveckla sitt läsande och språk, krävs att vuxna hjälper till och skapar goda förutsättningar. Genom att biblioteket satsar på barn i förskola och i familjedaghem nås även barn som inte annars möter litteratur. Samarbetet medför att barnen får en upplevelse av språket och en positiv relation till böcker och läsning. Barnen lär sig att man kan koppla ihop ord med varandra och ord med bilder. I förskoleverksamheterna märker man att barnen tycker om litteratur och berättelser och vet hur man kan tänka och resonera kring litteratur utifrån en vana att samtala om böcker och berättelser. Personalen har utvecklat sin syn på barnlitteratur och samtal kring bilder och text. Både bibliotekspersonal och personalen i förskoleverksamheterna, talar mångordigt och med sprudlande entusiasm om sitt arbete och kontakten med varandra. Man upplever också arbetet som utvecklande och sammanhållande för personalgruppen i den egna verksamheten. Det går inte heller att undgå den stolthet de känner över samarbetet och dess utveckling och att det finns en tacksamhet över det kunskapsutbyte mellan personalen inom de två yrkesområdena, som samarbetet har medfört. Och, det viktigaste av allt är att barnen läser bättre! Barnbibliotekarierna upplever att barnen från litteraturprofilförskolorna och de litteraturprofilerade familjedaghemmen är förberedda när de kommer till biblioteket. De tittar i boken innan de lånar och bläddrar för att upptäcka om den är intressant. Barnen har utvecklat en medvetenhet om att innehållet inte alltid återspeglar det de ser på bokens framsida. På bokbussen och biblioteket frågar barnen efter olika böcker och ämnen som de är intresserade av. Bibliotekarierna upplever att nyfikenheten är större hos barn från litteraturprofilförskolorna än barn från andra förskolor. De vågar tala om böcker, tala om bilderna, låna böcker med bara bilder eller låna om. Barnen visar att de upplever böcker som viktiga, de har frågor till bibliotekarierna och de vet hur man använder ett bibliotek. 8

11 Den fördjupade utvärderingen av litteraturprofilverksamheten kan du läsa om i sammanställningen Läsfrämjande samarbete i Mölndal Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet. Den innehåller en rapport genomförd av Ann-Katrin Svensson vid Högskolan i Borås, samt en uppföljande artikel av Malin Ögland från Regionbibliotek Stockholm. Rapporten kan laddas ner som PDF eller e-bok via: bibliotek.molndal.se/web/arena/litteraturprofilforskolor

12 Litteraturprofilverksamheten i Mölndal är ett samarbete mellan folkbibliotek, förskola och familjedaghem för att stärka barns språk- och läsutveckling. Med detta häfte hoppas vi inspirera förskoleverksamheter och bibliotek som vill arbeta för barns läsutveckling. Vi som arbetar inom verksamheten vill gärna sprida våra positiva erfarenheter av ett litteraturarbete som bygger på beprövad erfarenhet, utvärdering samt tidigare forskning på området. Materialet är även tänkt att kunna användas som en praktisk vägledning för litterära utvecklingsprojekt. En fördjupad utvärdering finns att läsa i Läsfrämjande samarbete i Mölndal Litteraturprofil i biblioteks- och förskoleverksamhet, tillgänglig via: bibliotek.molndal.se/web/arena/litteraturprofilforskolor