vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

Relevanta dokument
INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

1 av 9 SKALÄRPRODUKT PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE. Skalärprodukt: För icke-nollvektorer u r och v r definieras skalärprodukten def

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng


Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

1 av 13. Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

Analys o 3D Linjär algebra. Lektion 16.. p.1/53

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e ett koordinataxel.

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

14. MINSTAKVADRATMETODEN

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Vektorer En vektor anger en riktning i rummet (eller planet) och en längd (belopp). Vektorer brukar ritas som pilar, Vektoraddition

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

=============================================== Plan: Låt vara planet genom punkten )

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Exempelsamling :: Vektorintro V0.95

TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri

Tyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

93FY51/ STN1 Elektromagnetism Tenta : svar och anvisningar

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

Sfärisk trigonometri

Rotation Rotation 187

Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

Kompletterande formelsamling i hållfasthetslära

1. Inledning. x y z. u = xe 1 + ye 2 + ze 3 = e

Föreläsning 7: Trigonometri

1.1 Sfäriska koordinater

Sammanfattning, Dag 9

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Volum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

TENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Bestäm den sida som är markerad med x.

Nautisk matematik, LNC022, Lösningar

Finaltävling den 20 november 2010

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

1 Föreläsning IX, tillämpning av integral

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

16.3. Projektion och Spegling

SF1625 Envariabelanalys

x = x = x = x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x = = 20 x = 65 x + 36 = 46

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

SF1625 Envariabelanalys

Matris invers, invers linjär transformation.

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

9. Bestämda integraler

Enhetsvektorer. Basvektorer i två dimensioner: Basvektorer i tre dimensioner: = i. Enhetsvektor i riktningen v: v v. Definition: Vektorprodukt

SF1624 Algebra och geometri

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

Räta linjer: RÄTA. Därför PM. Eftersom. x y z. (ekv1) Sida 1 av 11

Exponentiella förändringar

===================================================

Att mäta, hur mäter vi och vilka referenser använder vi?

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

Figur 5.1. En triangel där nedre högra hörnet har en rät vinkel (90 ).

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Lösningsförslag till finaltävlingen den 19 november 2005

Vektorgeometri för gymnasister

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Area([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Matematiska uppgifter

c) (max 2p) Arbetet som utförs av gasen är lika med arean under p(v)-grafen. Antalet signifikanta siffror i svaret är två. Graf.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) Vi betraktar triangeln ABC där A=(1,0,3), B=(2,1,4 ), C=(3, 2,4).

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

9. Vektorrum (linjära rum)

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Tentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017

VEKTORRUMMET R n. 1. Introduktion

6 Greens formel, Stokes sats och lite därtill

Mängder i R n. Funktioner från R n till R p

TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. VOLYMBERÄKNING.

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Ï x: 0 Æ 1 Ì [ ] y > 0, 0 < y <1 y växande, 0 < y < 1

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

Transkript:

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,..., n och,,..., n r n-dimensionell ektorer. Sklärprodkten och eteckns och definiers enligt följnde F n n Noter tt sklärprodkt tå ektorer är ett tl =sklär. Exempel.,,0, och,,, r tå ektorer i R. Bestäm. = 0 0 0 0 Som speciell fll hr i sklärprodkt i R och R : Låt, och, r tådimensionell ektorer. Sklärprodkten och är Låt,, och,, r tredimensionell ektorer. Sklärprodkten och är Nednstående egenskper kommer direkt från definitionen sklärprodkten. kommtti lgen c c distriti lgen 0 0 0 k k k k ================================================= Sid

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Geometrisk tolkning sklärprodkten Vinkel melln tå ektorer i R och R Vinkeln melln och definiers som den inkel melln och 0 som stisfierr 0 80 när ektorern förflytts till smm strtpnkt. O B A Låt r inkeln melln tå ektorer och. Då gäller cos F Här får i för icke-nollektorer och gäller cos om 0 och 0 F Formeln F nänder i för tt eräkn inkeln melln tå gin ektorer. Anmärkning. Formel F kn mn eis med hjälp cosinsstsen: Enligt cosinsstsen för onstående figr hr i AB cos eller cos. Om i nänder i änsterledet får i cos. Här cos V.S.B. Exempel. Låt,0, och,,. Beräkn estäm inkeln melln ektorern och. 0 Från cos hr i cos. Vi nänder också formeln x y z och får cos. 0 9 8 Här rccos 0 med miniräknre 8 Sid

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Sr: rccos 0 8 Exempel. Låt och är tå ektorer sådn tt 0, och = 0. Beräkn inkeln melln och. cos 0 0. Här. -------------------------------------------------------------------------------------------------- Sklärprodktens tecken och inkeln Enligt definitionen är sklärprodkt ett tl = sklär. Med hjälp sklärprodktens tecken kn i gör om inkeln, melln tå gin ektorer är en spetsig, rät eller trig inkel. Eftersom cos 0, =0 eller <0 om 90, 90 eller 90 80 hr i från formeln cos följnde smnd: 0 90 0 { ntingen 90 eller någon, är nollektorn} 0 90 80 Definition. Låt,,..., n och,,..., n r Vi säger tt tå n-dimensionell ektorer,,..., och,,..., är ortogonl om sklerprodkten 0. n n Exempel. Låt,, och, p,. Bestäm p så tt och lir ortogonl. 0 p 0 p p /. Sr. p / ============================================================ Vektorprojektioner: Låt r en ektor i rmmet och L en riktd rät linje rs riktning estäms en ektor. Sid

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Vi hr oft nytt tt ttryck ektor som smmn w w tå inkelrät =ortogonl komposnter w och w, där w är prllell med linjen L och därmed är w inkelrät mot L. Vi kllr w den ortogonl projektionen på L eller på linjens riktningsektor och etecknr w proj Följnde formler nänder i id eräkning projektionen proj och längden projektionen: proj Alternti formel: proj e e där e. Längden projektionen på ges proj. Beis: Formeln för ortogonl projektionen på : Först härleder i formeln för längden projektionen. i Från figren hr i tt längden sträckn OB ds längden proj är lik med OB cos längden, till skillnd från cos, kn inte r negti, därför solteloppet cos = Vi hr eist tt proj ii För tt få ektorn proj nänder i enhetsektorn e och etrktr tå fll. 90 och. 90 80 :. Om inkeln 90 projektionen ds ektorn w, och e hr smm riktning hr i Sid

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion OB OB e cos e { cos 0 } cos e enligt definitionen sklärprodkten e = e e. Om 90 projektionen, ds ektorn w, och e hr motstt riktningr A w B w O e hr i OB OB e cos e { cos <0 ger cos cos } cos e cos e enligt definitionen sklärprodkten e = e e Alltså i åd fll gäller OB e e, som i kn också skri som OB e e Därmed hr i eist formeln proj L ============================================================ Det rete W som en konstnt krft, som representers ektorn F, tträttr då en kropp förflytts från pnkten A till pnkten B kn eräkns med sklärprodkten. W= F L AB F cos AB F AB Alltså W = F AB ============================================================ Sid

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Till slt ppreppr i tt ektorer i ett ON koordint system kn nges på fler olik x sätt: x, y, z, y, xi y j zk, xe x ye y z e eller z z x e y e z. e ÖVNINGSUPPGIFTER I nednstående ppgifter är ektorskoordinter gin i ett ON-system Uppgift. Beräkn sklärprodkten då,,0 och,, 0, c i j k, i k d e x e, z ex ey ez 0 0 0 c Vi kn räkn direkt eller skri först ektorern på koordint form,,,,0,. I rje fll lir det 0 7 d 0 Uppgift. Låt,, och,0, r tå ektorer i rmmet. Beräkn sklärprodkten Låt r inkeln melln och. Agör om är en spetsig, rät eller trig inkel. c Bestäm cos 0 är en trig inkel eftersom < 0. c cos 0 70 Uppgift. För ilk ärden på k är ektorern och k c inkelrät då =,,, =,, och c =,0,? k c 0,, k, k, k 0 k k k 0 8k k / Sid 6

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Sr: k / Uppgift. För ilk ärden på s och t är ektorern t,, och, s, prllell? k t,, k, s, t k, ks, k k, t 0, s / Sr: t 0, s / Uppgift. Låt,, p och,, r tå ektorer i rmmet. Bestäm, om möjligt, tlet p så tt inkeln melln och lir en spetsig inkel en rät inkel c en trig inkel d 0 e 80 7 p är en spetsig inkel om 0 p 7 / är en rät inkel om 0 p 7 / c är en trig inkel om 0 p 7 / d är 0 om ektorern är prllell och hr smm riktning ds om det finns ett tl k>0 så tt k. Alltså, i hr illkoret,, k,, p som ger systemet med tre ektioner: k, k och = kp Systemet sknr lösning motsägelse k=, k= Därför finns inte något k så tt lir 0 e är 80 om ektorern är prllell och hr smm riktning ds om det finns ett tl k<0 så tt k. Vi hr illkoret,, k,, p som ger systemet med tre ektioner: k, k och = kp Systemet sknr lösning motsägelse k=, k= Därför finns inte något k så tt lir 80 Uppgift 6. En konstnt krft, som eskris med ektorn F,,6, förflyttr ett ojekt längs en rät linje från pnkten A,, till pnkten B,,. Beräkn retet. AB,, W= F AB =8 Jole eller Nm om ll storheter är gin i SI-systemet Uppgift 7. Sid 7

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Bestäm ektorprojektionen ektorn F =,, på ektorn =,, det ill säg på en linje som är prllell med ektorn Bestäm tå inkelrät ortogonl ektorer och så tt lir prllell med och F se ilden nedn. Vektorprojektion F på är F 6 proj F,,,, F, 0, Kontroll för delen:,, F OK 0 ds och är ortogonl OK Sr: proj F,,,,,, 0, Uppgift 8. Bestäm ortogonl projektionen proj ektorn = på en linje som är prllell med ektorn. 0 Lösning : proj 0 0 / / 0 Uppgift 9. För tå ektorer och gäller följnde :,, Vinkeln melln ektorern och är /. Beräkn om och. Lägg märke till tt i inte hr ektorerns koordinte. Vi eräknr räknelgr för sklärprodkten: distriti lgen 6 Sid 8 med hjälp

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Sid 9 kommtti lgen för sklärprodkten i nänder ntgndet:,, / = 0 cos / cos cos0 = = 8 = Sr: Uppgift 0. Vektorern och är lik lång,, och ildr inkeln / med rndr. Låt och. Bestäm inkeln melln och. Lägg märke till tt i inte hr ektorerns koordinter! Från cos hr i cos. Först eräknr i = 6 Vi tnyttjr tt sklärprodkten är kommtti ds och ntgnde tt och får = / cos =. För tt eräkn nänder i formeln: På smm sätt: 6 9 6 9 Sltligen 9 / cos och därför 0.89788 rccos 9 / rccos

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Uppgift. Anänd äktorer för tt eis prllellogrmstsen, ds eis tt d d där d, d är digonler och, prllellogrmmens sidor. Beis. Låt ABCD r ett prllellogrm AC är en digonl. Vi etecknr AB, AD, AC d och DB d se figren nedn. Från d och d hr i d d d distriti lgen enligt kommtti lgen Alltså d * På smm sätt d d d... Om i dderr * och ** får i d + d = eller d d, ilket sklle eiss. ** Uppgift. i För en ektor gäller 0 för rje ektor i rmmet. Beis tt 0. ii För tå ektorer och gäller Beis tt. för rje ektor i rmmet. i Om 0 för rje ektor i rmmet då gäller dett äen för. Alltså 0 eller 0. Sid 0

Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion Därmed 0, ds är nollektorn V.S.B. ii Om för rje ektor i rmmet då hr i 0 0 för rje ektor Alltså 0 för rje som enligt i gör 0 eller, till slt,, ilket sklle eiss. Sid