Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm



Relevanta dokument
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Äldre och alkoholberoende Uppsala

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Vad är nationella riktlinjer?

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Sveriges Kommuner och Landsting

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

Samtalsteman om alkohol

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

Behandling av personer med komplexa vårdbehovv. rdbehov. Målgrupper. Seminarium för f r chefer och beslutsfattare

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

>60 medicinska?llstånd

Nationella Riktlinjer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Behandling av alkohol- och narkotikaproblem

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Välkommen till Fördjupningen!

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version


Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Depressions och ångestbehandling

Behandling av depression hos äldre

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Att kritiskt granska forskningsresultat

Mer psykosmedel ges till unga stjälper eller hjälper? Elin Kimland Med Dr, Leg ssk, farmaceut Läkemedelsverket

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Tror du att Antabus blivit omodernt? Då är det dags att tänka om!

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Alkohol -droger- Alf Lerner Distriktsläkare. kare rvården rden i Åre. Riskbruk.se

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Äldre och läkemedel LATHUND

Depression. 26 september 2013

Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå Symtom vid bensodiazepinutsättning

Läkemedel och alkohol hos äldre

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem

Behandling. Klinikens Vikblad Alkoholberoendeboken: Kramper 97-99, Delirium Övergripande W-K

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Transkript:

Återfallsprevention Johan Franck Beroendecentrum Stockholm Av upphovsrättsliga skäl finns tyvärr inte vissa diagram och tabeller från symposiet med i denna OH-serie. Referensen finns dock angiven.

Återfallsprevention: Vilka insatser är motiverade? Antabus, Campral, Revia - Hur och till vem?

Evidensbaserade metoder Kort intervention KBT ( återfallsprevention ) Motiverande samtal Akamprosat Naltrexon Självhjälpsmanualer 12-stegsbehandling

Evidensbaserade Icke evidensbaserade Vanliga enl. WHO Kort intervention KBT Motiverande samtal Akamprosat Naltrexon Självhjälpsmanualer 12-steg Psykodynamisk psykoterapi Konfrontation Avbetingning Stödsamtal Aversion Hypnos Akupunktur BZD Antidepressiva just say no Läkemedel (mkt begränsad omfattning) Psykodynamisk psykoterapi Konfrontation Avbetingning Stödsamtal Aversion Hypnosis Akupunctur BZD Antidepressiva Slutenvård (behandlingshem)

Australien: 2-3% av alkoholberoende får farmakologisk behandling USA: 15% av specialister förskriver naltrexon ofta till alkoholberoende 46% förskriver antidepressiva ofta till alkoholberoende

Massive failure of research effort to translate into clinical practice John Saunders, WHO ESBRA 2003

Varför används inte de bästa metoderna? Tror egentligen inte att det fungerar! Fokus på totalnykterhet istället för minskat drickande! Återfall ses som ett misslyckande bristande motivation hos patienten! Inser inte att det oftast krävs livslång behandling (jfr diabetes, högt blodtryck) Efterfrågefaktorn Okay med andra metoder men då skall de utvärderas vetenskapligt!

Psykofarmaka milstolpar 1951 tricyklika 1952 neuroleptika 1960 bensodiazepiner 1961 metadon 1982 SSRI 1994 akamprosat, naltrexon

Naltrexon naltrexon (naltrexonhydroklorid; Revia) opiatantagonist minskar risken för återfall i tunga alkoholperioder

Naltrexon utvecklades mot opiatberoende kliniska prövningar mot alkoholberoende 1992 oxymorfonderivat lång halveringstid 4 timmar för naltrexon och 13 timmar för 6-beta6 beta- naltrexol levermetabolism

Borttagna diagram och tabell: Andel som inte återfaller i intensivkonsumtion (n=97) respektive Andel som inte återfaller i intensivkonsumtion (icke-helnyktra deltagare) (n=58) O Malley et al, Arch of Gen Psychiatry, Vol 49, Nov 1992 Tabell: FIGUR 3 - Naltrexon och nalmefen. Resultat av publicerade studier och opublicerade studier presenterade vid vetenskapliga möten relaterade till typ av psykosocial behandling. Endast studier med > 50 patienter inkluderade.

Naltrexon: : kontraindikationer 1) bruk av opiatanalgetika 2) opiatberoende 3) opiatabstinens 4) pos U-opiater 5) överkänslighet mot naltrexon 6) akut hepatit eller leverinsufficiens (ASAT/ALAT >3ggr normalvärdet)

Naltrexon: : biverkningar illamående 10% trötthet (4%) huvudvärk 7% sömnproblem (3%) yrsel (4%) kräkning (3%) oro (4%) ångest (2%) sömnighet (2%)

Naltrexon (forts.) I kombination med kognitiv beteendeterapi 50 mg dagl eller 100 mg v.a.d. Kan ej kombineras med opiatanalgetika CAVE opiat- eller analgetikamissbrukare (specialistfall)

naltrexon Ökar antalet/proportionen missbruksfria dagar Ökar antalet/proportionen helnyktra dagar Fordrar välstrukturerad psykosocial behandling för att vara effektivt

Möjliga specialistindikationer för naltrexon? Bulimia nervosa Kleptomani Pyromani Trichotillomani Övriga självskadesyndrom Tardiva dyskinesier Tillägg vid metadonbehandling (ultralåg dos) Amfetamin- och kokainberoende Libidostörningar? Cannabisberoende? Opiatberoende? Ultra-snabb avgiftning vid opiatberoende Rökning (nikotinberoende)

akamprosat Förmodade verkningsmekanismer: Alkolhol hämmar glutamatfrisättning i CNS; detta leder till ökad känslighet hos NMDA-receptorer Nykterhet leder till ökad aktivitet i glutamat/nmda-systemen

Borttagna bilder: 1 diagram 2 tabeller Sass et al, Arch general. Psychiatry; 53, Aug 1996

Biverkningar Kontraind. diarré illamående magsmärtor klåda (hudförändr) överkänslighet renal insuff krea > 120

Akamprosat (forts.) I kombination med psykosocial behandling 6 (-9)( tabl dagligen minst 6 månader (-flera( år) 2-dos fungerar i praktiken

akamprosat och naltrexon har en omfattande dokumentation: Ökad andel helnyktra patienter Ökad andel nyktra dagar Ökad andel missbruksfria dagar

Behandlingsmål Bestäms av individen Bör följas upp på ett strukturerat sätt Om målen ej uppfylls skall behandlingen omprövas Undvika svartvitt synsätt (all minskning av konsumtionen är av godo) Återfall är en förväntad del av sjukdomens naturalförlopp

Kombinationsbehandling Kiefer et al. 2003 akamprosat 1 998 mg/dag naltrexon 50 mg/dag

Borttaget diagram Kiefer et al 2003

disulfiram 4 placebokontrollerade studier (varav 1 med kalciumkarbimid) 5 studier av disulfiram +/- övervakning effektivare än placebo endast vid övervakning

disulfiram subkutant ej terapeutiska doser 5 negativa studier, 1 positiv Slutsats: ingen dokumenterad effekt

SBU:s slutsatser Antabus (disulfiram) minskar alkoholproblemet, förutsatt att intaget av läkemedlet sker under övervakning Revia (naltrexon) minskar alkoholkonsumtionen under förutsättning att även psykosocial behandling ges

Campral (akamprosat) ökar andelen helnyktra Inga andra läkemedel har visats ha effekt på alkoholkonsumtionen

serotonerga läkemedel Högkonsumenter (ej alk ber): 9 studier visar övergående konsumtions- minskning som dock ej är stabil Alk ber (med samtidig psykosocial behandling): 5 studier (1 opubl)... varav endast 1 studie visade effekt på alkoholkonsumtionen men

SSRI SSRI samtidigt med psykosocial behandling har ingen effekt enligt de studier som har bäst kvalitet (SBU 2001) SSRI kan vara effektiva i subgrupper (+/- depression; Typ I/II)

serotonerga läkemedel Pettinati et al. 2001 200 mg sertralin vs placebo Antalet dagar med konsumtion lägre hos patienter som ej har samtidig depression eller haft depression tidigare

Sertotonerga läkemedel Johnson et al. 2000 ondansetron 1, 4 och 16 µg/kg x2 dagl vs placebo (0.07, 0.3, 1.1 mg x2) early vs late onset Antalet drinkar per dag lägre för samtliga doser hos early onset. Med 4 µgx2 även fler nyktra dagar.

Borttaget diagram Johnson et al 2000

topiramat Johnson et al. 2003 300 mg topiramat dagl vs placebo (n=150) Fler nyktra dagar Mindre alkohol per konsumtionsdag Färre dagar med intensivkonsumtion VARNING fosterskadande!

Borttaget diagram Johnson et al 2003

Farmakologisk behandling av alkoholberoende och ångest 4 studier (buspiron): 3 studier visar positiv effekt på ångesttillståndet 1 studie visar positiv effekt på alkoholberoendet (n=38)

Farmakologisk behandling av alkoholberoende och depression 7 studier (SSRI, TCA): 6 studier visar positiva effekter på depressionen (ITT) 1 studie visar minskad alkoholkonsumtion

Slutsats: Antidepressiv behandling av alkoholberoende patienter har effekt på depressionen Ångestbehandling har på samma sätt effekt mot ångesttillståndet Ingen säkerställd effekt på alkoholberoendet

Samtidig psykosocial behandling Behandling utan fokus på missbruket, eller som riktas mot förmodade orsaker till missbruket, saknar effekt. Behandling som fokuserar på missbruket har effekt.

Effektiva psyko-sociala sociala metoder Viktigt att behandlingen har struktur; gärna manualbaserad Behandling på institution ej effektivare än öppen vård

Det är vanligt att andra psykiatriska sjukdomar förekommer samtidigt som missbruket Behandling av sådan sjukdomar måste ske parallellt med behandlingen av missbruket Isolerad behandling av den psykiska störningen påverkar inte missbruket, och tvärtom påverkar alkoholbehandlingen inte den psykiska störningen