FÖREDRAGNINGSLISTA 2016-09-28 2016/3 Till Institutionsstyrelsen EMV Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Institutionsledningen Lokal: I1309 Tidpunkt: 13:00- ca15:00 Dagordning 1. Mötets öppnande/fastställande av dagordning 2. Utseende av justeringsperson 3. Godkännande av mötesprotokoll, fr 2015-05-25. http://www.med.lu.se/expmed/om_emv/institutionsstyrelse/styrelsepro tokoll 4. Halvårsbokslut 2016 (se bilaga) 5. Budgetäskande 2017 (se bilaga) 6. Utvärdering av institutionens organisation (se bilaga) 7. Info från prefekt, biträdande prefekter och kommunikatör 8. Prefektärenden 9. Studenternas infopunkt 10. Övrigt 11. Avslutning Vid ev förhinder, anmäl frånvaro till: Katarina.Branzen@med.lu.se (+ 46 727 33 24 22) Välkommen, Enligt uppdrag Katarina Branzén Postadress BMC I13, 221 84 Lund. Besöksadress Sölvegatan 19. Telefon dir +46 727 33 24 22, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 45 46 E-post Katarina.Branzen@med.lu.se Internet http://www.med.lu.se/expmed
Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Geanina Jonsson, adm. chef Thure Johansson, ekonom Ekonomiskt utfall 2016-06 för Experimentell medicinsk vetenskap Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett negativt resultat på -0,7 Mkr. RESULTATRÄKNINGEN Resultaträkningen visar årets intäkter, kostnader och resultat (årets kapitalförändring). INTÄKTER Intäkter EMV per verksamhet 2016-06. EMV:s intäkter har ökat med 3,4 Mkr (2,1%) från 162,2 Mkr 2015-06 till 165,6 Mkr 2016-06. GU har minskat med 0,2 Mkr (1,2%), från 16,1 Mkr 2015-06 till 15,9 Mkr 2016-06. FO har ökat med 2,3 Mkr (4,7%), från 49,0 Mkr 2015-06 till 51,3 Mkr 2016-06. Externa bidrag ökat med 1,3 Mkr (1,3%), från 97,2 Mkr 2015-06 till 98,5 Mkr 2016-06. Postadress BMC I13, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir 046-222 77 75, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 45 46 E-post geanina.jonsson@med.lu.se Internet http://www.med.lu.se/expmed
Intäkter per verksamhet 2015-06 och 2016-06. Externa bidrag Vetenskapsrådet har ökat med 2,7 Mkr, från 37,5 Mkr 2015-06 till 40,2 Mkr 2016-06. Övriga svenska bidrag har minskat med 1,5 Mkr, från 29,7 Mkr 2015-06 till 28,2 Mkr 2016-06. Övriga utländska bidrag har ökat med 2,2 Mkr, från 6,4 Mkr 2015-06 till 8,6 Mkr 2016-06. Lu anknutna stiftelser har minskat med 1,3 Mkr, Från 6,5 Mkr 2015-06 till 5,2 Mkr 2016-06. Svenska företag har minskat med 1,3 Mkr, Från 3,8 Mkr 2015-06 till 2,5 Mkr 2016-06. Wallenberg stiftelsen har ökat med 1,1 Mkr, från 0,7 Mkr 2015-06 till 1,8 Mkr 2016-06.
Externa bidrag/finansiär Externa bidrag grupperat per finansiär 2015-06 och 2016-06. KOSTNADER Kostnader uppgår per 2016-06 till 166,3 Mkr jämfört med 168,8 Mkr 2015-06. Det innebär en minskning av kostnaderna med 2,5 Mkr (1,5%). Kostnadsminskningen fördelar sig på olika kostnadsslag enligt följande. Kostnader 2015-06 och 2016-06.
Personalkostnaderna ökat med 4,0 Mkr (4,5%). Driften har minskat med 3,4 Mkr (7,9%). Universitets- och områdesgemensamma kostnader har minskat med 0,7 Mkr (3,3%). Lokalkostnaden har minskat med 2,4 Mkr (15,4%). Den totala hyreskostnaden uppgår till 2 700 kr/kvm och år. Av den totala hyran betalar forskargrupperna 1 400 kr/kvm och år. För resterande kostnad erhåller vi kompensation från fakulteten. Anställda EMV 2015-2016 2015 2016 Förändring Totalt anställda 321 324 3 varav tillsvidare anställda 144 155 11 varav tidsbegänsat anställda inkl doktorander 177 169-8 Doktorander 84 77-7 Stipendier 30 Antal anställda EMV 2015 och 2016 Resultatutveckling per kostnadsställe/forskargrupp I nedanstående tabell presenteras varje kostnadsställe med resultat, budget, budgetavvikelse, myndighetskapital och tillgängligt belopp. Här presenteras EMV:s myndighetskapital per kostnadsställe och under åren 2011-2016-06. Myndighetskapitalet har minskat med 0,7 Mkr. Från 54,5 Mkr 2015-12 till 53,8 Mkr 2016-06. Enligt beslut i universitetsstyrelsen 2013-10-18 är det samlade måltalet för myndighetskapitalet 15% vid utgången av 2018. Detta mål är inte nerbrutet till institutionsnivå, varvid det är möjligt att procentsatsen kan förändras.
Halvårsresultat Experimentell medicinsk vetenskap 2016-06-30 Kostnadsställe Resultat 2016-06 Budget 2016-06 Budget avvikelse Myndighets kapital 2016-06 Tillgängligt belopp 2016-06 i314000 Experimentell med vetenskap -660-10 245 9 585 53 817 130 220 314000 Experimentell med vetenskap -1 691 2 494-4 186 2 684 2 343 314001 Neurobiologi Anders Björklund 565-302 867 2 007 1 071 314002 Brains Deniz Kirik -951-1 611 659 3 094 3 168 314003 Basala Ganglier Cenci-Nilsson 2-224 226 1 237 3 017 314004 Cns Genterapi Cecilia Lundberg 1 016 2 1 014 852 2 358 314006 Muskelbiologi M Durbeej-Hjalt -237-206 -31 32 165 314011 Drug Target Discovery F Leeb-L -227-14 -213-793 607 314013 Neurogastroenterologi E Ekblad 1 253-204 1 456 1 684 2 199 314014 Luftvägsinflammation Erjefält -162-6 -155-282 -227 314015 Neurala Gränsytor N Danielsen -53-292 240 841 841 314016 Kärlfysiologi Per Hellstrand -470-65 -405 375 747 314017 Kärlprogrammet 386 0 386 598 598 314018 Biogena Aminer Lo Persson 137-43 180 1 364 1 331 314019 Neurofysiologi J Schouenborg -448-637 189 131 478 314020 Associativ Inlärning G Hesslow 53-53 107-21 1 833 314021 Hjärnans Sensorimotor Jörntell -27 25-51 -578-524 314022 Nervcellsöverlevnad P Brundin 0-108 108 31 0 314024 Signaltransduktion E Degerman 10 16-6 1 064 1 482 314025 Aptit kontroll C E-Albertsson -275-27 -248-132 612 314026 Molekylär Endokrinologi C Holm -700-550 -149 816 1 657 314028 Nanomed o Biomaterial M Kempe 60-75 135 120 182 314032 Kärlväggsbiologi A Hultgårdh -455-305 -150-238 -141 314035 Utv.Biol. I Invert Baumgartner -384 39-423 -284-176 314036 Utv.Biol. I Invertebr U Häcker -14-71 56 236 1 037 314039 Glykobiologi Katrin Mani 119-150 269 264 2 356 314040 Matrixbiologi Anders Malmström 16-349 365 526 1 176 314041 Forskargrupp Åke Oldberg -102-133 31-59 -58 314042 Lungbiologi G Westergren-Thors 1 211-490 1 701 2 364 12 149 314043 Mucosal Immunology W Agace 425 55 370 380-1 820 314045 Immunology Group T Leanderson 121-149 270 242 782 314050 Neuronanoscience Schouenborg 1 404-640 2 044 6 780 6 060 314051 Adaptive Immunity Lindbom 27-37 64 67 1 110 314054 Trans Neuroendokrin Å Petersén 33-66 99 1 064 2 807 314055 Antigen Presentation KPaulsson 385 124 261 319 662 314056 Proteinfosforyler O Göransson -182 146-328 109 3 313 314057 Kärlfysiologi Bengt-O Nilsson -233-147 -86 450 706 314058 Kärlfysiologi Karl Swärd 26-68 95 1 028 2 137 314060 Linné Bagadilico -31-22 -9 147 3 616 314061 Resp Immunofarmakologi, Uller 267-99 366 3 159 5 001 314062 Utv- och Regen Neurobio Parmar 710-191 901 3 887 11 164 314063 Multipark -3 539-1 885-1 654 774-31 314064 Molekylär Neurogen J Jakobsson 485 16 470 753-1 380 314065 Brain Disease Bioma Björkqvist 5-83 88 57 256 314066 Med Structural Biolo Lindkvist 49-98 147 518 7 294 314067 Leukocyte Migration L Svensson -491-494 3 1 094 2 139 314068 Neural Plasticitet Jia-Yi Li 136-47 182 1 697 9 005 314069 Eosinophil Biolo Marcus S-Frej -322-661 340-423 -415 314070 Med Proteinveten J Lagerstedt 1 052-275 1 327 1 593 3 477 314071 Exp. Demensforskning G Gouras 1 117-330 1 447 2 468 3 955 314072 Kemisk Biologi Roger Olsson 650-375 1 025 2 655 3 294 314073 Protein Bioinformatics Vihinen -339-240 -99 334 238 314074 Molekylär Neuromodul Björklund 128-50 178 440 2 156 314075 Neuro-Inflam.genetik Swanberg -146-397 252 658 805 314076 Autoimmunitet Dan Holmberg -214 22-236 -611 197 314078 Cell Stem Cell Roybon -32-34 1 294 609 314079 Neuroinflammation T Deierborg 31-492 523 1 027 4 900 314080 Värd-Patogeninterak JJ Persson -242-39 -203 483 667 314081 Moleky Kärlfysiologi Albinsson 273-113 386 572 5 390 314082 Integrativ Neurofys PPetersson -540-16 -524-163 1 874 314083 Molekylär Nutrition K Berger -409-40 -369 62 237 314084 Glucose Transp Prot K Stenkula -53 47-100 65 2 184 314085 Infektionsimmunologi FCarlsson -147-150 3 505 836 314086 Molecular Neurobiology CHansen -110-38 -71-97 -574 314087 Funktionell plastisitet J Frey 518-107 625 49 49 314088 Bioimplantatforskning Bjursten -419 123-542 381 381 314089 Human Neural utv.biol. Kirkeby 183 2 181 171 658 314090 Virus Recognition, K Lahl 205 205 205 3 456 314091 Membrane Protein Biol Gourdon 0 0 314097 EMV budgetkst 0 0 0 0 314098 EMV övrigt -73-55 -17 2 694 2 743
Resultatet EMV 2011-06 - 2016-06 EMV uppvisar per 2016-06 ett negativt resultat på -0,7 Mkr. Det negativa resultatet vid förra delårsbokslutet 2015-06 uppgick till -6,5 Mkr. EMV s resultatutvecklingen under de senaste 5 åren framgår nedan. BALANSRÄKNINGEN Balansräkningen visar våra samlade tillgångar, skulder och myndighetskapital. Kundfordringar, kassa bank och leverantörsskulder bokförs centralt from år 2016, och skall inte följas upp på institutionsnivå. Anläggningstillgångarna har minskat med 3,8 Mkr. Upplupna intäkter har ökat med 2,8 Mkr (fordran på bidragsgivare där EMV redan tagit kostnader i projekten). Förutbetalda intäkter har minskat med 4,1 Mkr (skuld till bidragsgivare där EMV redan erhållit pengar och har arbete kvar att utföra). Summa myndighetskapital Myndighetskapitalet minskat med 0,7 Mkr. Från 54,5 Mkr 2015-12 till 53,8 Mkr 2016-06.
Balansräkning 2014 2015 2016.06 Anläggningstillgångar 35 184 26 741 22 977 Kundfordringar 800 2 909 Upplupna intäkter 8 377 12 968 15 725 Kassa, bank 158 086 134 065 Summa tillgångar 202 448 176 683 38 702 Utredning inkomster 0 Lån 0 Leverantörsskulder 4 415 2 892 Förutbetalda intäkter 139 027 117 743 113 607 Övriga interimsskulder 2 395 1 571 1 571 Summa skulder 145 837 122 206 115 178 Balanserad kapitalförändring 62 702 56 720 54 477 Årets kapitalförändring -6 091-2 243-660 Summa myndighetskapital 56 611 54 477 53 817 Kapitalförändring EMV 0 109 0 0 109 0 Kapitalförändringen per 2016-06 är 0 Mkr. Forskargrupper som flyttat under 2016-06. 314087 Julietta Frey Nytillkomna k-ställen/forskargrupper 2016-06. 314090 Katharina Lahl 314091 Pontus Gourdon SAMMANFATTNING Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett negativt resultat på -0,7 Mkr. Institutionens positiva myndighetskapital minskar från 54,5 Mkr till 53,8 Mkr. Grundutbildningen Verksamhet 11 uppvisar ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Forskning Verksamhet 21, forskning fakultetsanslag uppvisar ett positivt resultat på 4,4 Mkr. Verksamhet 35, externfinansierad forskning uppvisar ett negativt resultat på -3,8 Mkr.
EMV 2016-06 - Samtliga verksamheter Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap presenterar ett bokslut med ett negativt resultat på -0,7 Mkr. Utf 2015 Utf 2016 Jan- Jun Bud 2016 Jan- Jun Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prognos Diff budg - prog Årets inkomst statsanslag 128 832 64 083 58 339 5 744 116 725 128 701 11 976 Årets inkomst bidrag 159 518 85 529 80 546 4 984 161 156 167 185 6 029 Årets inkomst uppdr, avg, övr. 20 937 9 085 5 062 4 023 10 128 12 413 2 285 Nettoperiodisering 21 778 6 893 12 729-5 836 25 469 18 264-7 205 Finansiella intäkter 87 40 40 41 41 Transfereringar-I 670 0 0 Intäkter 331 824 165 630 156 676 8 954 313 478 326 604 13 126 Personalkostnader & stipendier -177 676-92 174-92 608 435-182 282-183 905-1 623 Löpande semesterkostnader -694-3 068-3 068 Lokalkostnader -32 110-13 205-14 008 804-28 028-28 166-138 Driftkostnader -64 270-29 975-32 646 2 671-65 318-68 318-3 000 Avskrivningskostnader -16 337-7 387-7 225-161 -13 275-13 666-391 Ind kostn ovanliggande nivåer -42 193-20 433-20 433 0-40 866-40 866 0 Påläggsbokföring 0 0 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -116-49 -49-48 -48 Transfereringar-K -670 0 0 Kostnader -334 067-166 290-166 921 631-329 769-334 968-5 200 RR -2 243-660 -10 245 9 585-16 290-8 364 7 926 EMV 2016-06 Postadress BMC I13, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir 046-222 77 75, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 45 46 E-post geanina.jonsson@med.lu.se Internet http://www.med.lu.se/expmed
Grundutbildningen Verksamhet 11 uppvisar ett negativt resultat med -1,3 Mkr. Utf 2015 Utf 2016 Jan- Jun Bud 2016 Jan- Jun Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prognos Diff budg - prog Årets inkomst statsanslag 34 122 15 747 16 684-938 33 382 33 382 0 Årets inkomst bidrag 0 0 Årets inkomst uppdr, avg, övr. 221 119 0 119 0 119 119 Finansiella intäkter 0 0 0 Intäkter 34 344 15 865 16 684-819 33 382 33 501 119 Personalkostnader & stipendier -18 626-11 734-11 063-671 -22 562-22 613-51 Löpande semesterkostnader -324-189 -189 Lokalkostnader -3 294-1 152-1 002-149 -2 005-2 005 0 Driftkostnader -1 581-391 -807 416-1 616-1 616 0 Avskrivningskostnader -335-164 -155-9 -280-280 0 Ind kostn ovanliggande nivåer -8 224-3 493-3 493 0-6 987-6 987 0 Påläggsbokföring 0 0 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -3 0 0 0 0 Kostnader -32 386-17 122-16 520-602 -33 450-33 501-51 RR 1 957-1 257 164-1 421-68 0 68 EMV 2016-06 GU
Forskning Verksamhet 21, forskning fakultetsanslag uppvisar ett positivt resultat på 4,4 Mkr. Verksamhet 35, externfinansierad forskning uppvisar ett negativt resultat på -3,8 Mkr. Utf 2015 Utf 2016 Jan- Jun Bud 2016 Jan- Jun Avvikelse bud-utfall Bud 2016 Prognos Diff budg - prog Årets inkomst statsanslag 94 710 48 336 41 655 6 681 83 344 95 320 11 976 Årets inkomst bidrag 159 518 85 529 80 546 4 984 161 156 167 185 6 029 Årets inkomst uppdr, avg, övr. 20 716 8 966 5 062 3 904 10 128 12 294 2 166 Nettoperiodisering 21 778 6 893 12 729-5 836 25 469 18 264-7 205 Finansiella intäkter 87 40 40 41 41 Transfereringar-I 670 0 0 Intäkter 297 480 149 765 139 992 9 772 280 096 293 103 13 007 Personalkostnader & stipendier -159 050-80 440-81 546 1 106-159 720-161 291-1 572 Löpande semesterkostnader -370-2 879-2 879 Lokalkostnader -28 817-12 053-13 006 953-26 023-26 161-138 Driftkostnader -62 690-29 583-31 839 2 255-63 703-66 703-3 000 Avskrivningskostnader -16 002-7 223-7 071-152 -12 995-13 386-391 Ind kostn ovanliggande nivåer -33 969-16 940-16 940 0-33 879-33 879 0 Påläggsbokföring 0 0 0 0 0 0 0 Finansiella kostnader -113-49 -49-48 -48 Transfereringar-K -670 0 0 Kostnader -301 681-149 168-150 401 1 233-296 319-301 467-5 149 RR -4 201 597-10 409 11 006-16 222-8 364 7 858 EMV 2016-06 FO
Budgetäskanden EMV 2017 Verksamheten Institutionen utgör en stark, dynamisk och expansiv forskningsmiljö bestående av ett 60 tal unika forskargrupper. Institutionen är representerad i flera strategiska och starka forskningsområden exempelvis Bagadilico, NRC, MultiPark och MoreLife. En betydande kompetens avseende molekylär, cellulär och fysiologisk grundforskning utgör en central komponent för att förstå olika sjukdomsområden. På EMV finns en gedigen tradition och utmärkta fortsatta förutsättningar för detta i och med närhet till spetskompetens och infrastruktur såsom LBIC, CEBMMS, LP3, MAX IV och ESS, samt flera unga forskare med hög kompetens och vetenskapligt nytänkande. Vi vill skapa möjligheter till gränsöverskridande forskning där experimentell forskning från olika vetenskapliga discipliner möter och berikar klinisk vetenskap och praxis. Institutionen har många unika forskningsinriktningar och för att ytterligare berika miljön önskar vi öka förutsättningarna för högkvalitativ forskning inom det medicinska området genom utlysning av i första hand forskningslektorat. Flera nya forskargrupper har på senare år etablerat sig vid EMV. Merparten av dessa grupper drivs av s.k. yngre forskare via externa medel. Vårt behov av lärartjänster i form av forskningslektorat och biträdande universitetslektorat är således stort. Lärarkrafter, för undervisning i form av föreläsningar och tutorskap men även för uppdrag såsom kurs/terminsansvar finns inom institutionen. Dessa behöver tas tillvara för att upprätthålla och utveckla grundutbildning av hög kvalitet inom läkar- och biomedicinarprogrammen. Pensionsavgångar under perioden 2017-2020: Lars-Magnus Bjursten Germund Hesslow Eva Ekblad Lo Persson Fredrik Leeb-Lundberg Dessutom är Tomas Leandersson tjänstledig 80 % och William Agace 50 %. Utöver detta har flera av våra lärare omfattande fakultetsuppdrag: Gunilla Westergren-Thorson, dekan; Cecilia Lundberg, GU dekan; Eva Ekblad, prefekt EMV och Nils Danielsen ordförande i GUN. Aktuellt är också att professuren i fysiologi, särskilt integrativ neurofysiologi, tillsatt maj 2015 med innehavare J Frey nu är under prövning i Statens ansvarsnämnd. Under 2016 kommer alla utom en av våra forskarassistenter att ha avslutat sina anställningar. Samtliga kommer med största sannolikhet att fortsätta med en anställning som forskare/bitr forskare. Institutionen beräknas att, vid utgången 2016, ha 25 st forskare och 45 st bitr forskare. Majoriteten av dessa bedriver avancerad forskning och forskarna har egna forskargrupper inkl. doktorander. Mot denna bakgrund vill vi äska om att fakulteten inrättar följande befattningar med placering Inst Experimentell medicinsk vetenskap under 2017-2018: 1
3 st Forskningslektorat (listade i prioriteringsordning) Inom EMV finns ett stort antal yngre medarbetare, forskare och bitr forskare, som förvaltar stora externa anslag samt har omfattande undervisningsuppdrag. Det är av högsta prioritet att ta tillvara denna oerhörda potential av högt utbildade, undervisnings- och forskningsintresserade unga forskare. EMV har idag drygt 60 unika forskargrupper; 1/3 av dessa leds av yngre forskare med stora anslag från t. ex VR, aktiv doktorandhandledning, eget k-ställe och hyreskontrakt. Dessa utför dessutom betydande undervisningsinsatser men de står utan fakultetsfinansiering av egen tjänst. Ett centralt önskemål från vårt håll är en ökning av antalet fasta tjänster till dessa individer. För att uppnå målen i fakultetens strategiska plan är de viktiga kuggar och måste få rimliga villkor och bättre möjlighet till lärartjänster. Denna strategi och ståndpunkt är väl förankrad vid institutionen. Frågan har de senaste åren diskuterats fortlöpande vid sektionschefsmöten och i institutionsstyrelsen. Inför 2017 och framöver bedömer vi att situationen för yngre forskare är akut och därför äskar 3 st universitetslektorat för forskningen behov. 1. Immunologi Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Immunologi är av central betydelse för förståelsen av patogenesen hos många av våra vanligaste sjukdomar såsom infektioner, autoimmunitet, diabetes, atheroskleros, fetma, cancer såväl som ett flertal neurologiska sjukdomar. En stark fakultetsbaserad forskning och undervisning i immunologi är nödvändigt för att erhålla kritisk kunskap och förståelse för sjukdomars bakomliggande orsak, men även för att sammanlänka fakultetens olika sjukdomsorienterade program. Ett flertal nya läkemedel är inriktade på att modulera immunologiska mekanismer eller är baserade på immunsystemets molekyler. Det är därför även av stor betydelse även för klinisk som translationell forskning att en stark ämnesrepresentation inom immunologi finns vid fakulteten. Vad gäller institutionsperspektivet finns redan en stark immunologisk avdelning etablerad vid institutionen som riskerar att raseras om kontinuitet ej säkras. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Kommer att stärka forskning och undervisning i basal immunologi, och även för translationella tillämpningar, vilket möjliggör för Medicinska Fakulteten att behålla sin position i den internationella forskningsfronten inom dessa områden. Regionalt har vikten av att stärka basal immunologisk forskning uppmärksammats och Medicon Valley har nyligen identifierat Immune Regulation som ett av sina Research Beacons som anses särskilt viktiga att satsa på i Öresundsregionen. Samtidigt satsar Köpenhamns Universitet stort på att bygga ut sin immunologiska forskning, vilket även är en internationell trend givet det växande intresset för olika immunterapier. Även Lunds Universitet bör bevaka sina intressen inom området för att undvika att falla efter i utveckling och rekrytering. Immunologisektionen, EMV, har genom åren framgångsrikt rekryterat ett flertal yngre lovande forskare vilket ger goda förutsättningar att inför framtiden kunna behålla en tätposition i landet inom ämnet. Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk 2
tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälsooch sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? I första hand självständig avancerad forskning inom immunologi samt handledning av forskar- och masterstudenter, men även deltagande i undervisning på grundnivå förutsätts. Administrativa uppgifter inklusive budget-, personal- och arbetsmiljöansvar ingår. En framgångsrik rekrytering öppnar även för interaktioner såväl med kliniskt verksamma forskare som med det lokala näringslivet. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? För närvarande finns fyra permanenta positioner (2 x 100% (Dan Holmberg, Fredrik Ivars), 1 x 50% (William Agace) + 1 x 20% (Tomas Leandersson)) med undervisningsuppdrag och forskning inom ämnet immunologi, samtliga professurer. Av dessa kommer tre att pensioneras inom en 5-7 års period vilket innebär att en avtrappning av forskningsaktiviteten vid sektionen kan förväntas redan i närtid. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Nej. En fördjupad ämneskompetens är helt nödvändig för att garantera kvalitén i undervisning och forskning. Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Av de åtta självständiga forskargrupper grupperna som ingår i Immunologi sektionen är PI i fem fall manliga. Således är det ur jämställdhetsaspekt acceptabelt men med behov av förbättring. En viss sådan kommer att inträffa per automatik så samtliga närtida pensioneringar berör män. Bland sektionens yngre forskare råder en könsfördelning om 50/50. Det finns ett flertal tänkbara kvinnliga kandidater som innehavare till det äskade lektoratet både i form av lokalt sökande, men även nationellt och internationellt. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? Nej. Sektionen är välutrustad vad gäller apparatur och infrastruktur för experimentell, immunologisk forskning. Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? Goda engelska kunskaper förutsätts Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Inte nödvändigt men givetvis meriterande. 3
2. Farmakologi Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Farmakologi är ett medicinskt grundvetenskapligt ämne som innefattar studier av hur kemiska substanser och naturprodukter av terapeutiskt värde interagerar med levande organismer för att orsaka en funktionsändring eller hur deras toxicitet påverkar biologiska system. Traditionellt innefattar farmakologi två inriktningar: farmakodynamik och farmakokinetik. Farmakodynamik involverar studier av molekylära, biokemiska, and fysiologiska effekter av substanser på cellnivå och deras funktionsmekanismer, medan farmakokinetik involverar studier av substansers absorption, distribution, and utsöndring. Ämnet farmakologi var tidigare ett starkt ämne vid Lunds universitets medicinska fakultet. Grundläggande studier vid gamla farmakologen under 60- och 70-talet resulterade i Nobelpris till tre svenska forskare; Sune Bergström och Bengt Samuelsson år 1982 för upptäckter rörande prostaglandiner, och Arvid Carlsson år 2000 för upptäckter rörande signalsubstanser (dopamin) i hjärnan som ledde till en behandling av Parkinsons sjukdom. Dock har ämnet tappat mycket mark inom svensk medicinsk forskning och utbildning under de senaste 15-20 åren förmodligen delvis beroende på att farmakologisk forskning och utbildning inom medicinsk vetenskap har blivit mer klinisk och inriktad på specifika sjukdomsområden. Dessutom har stora satsningar gjorts på stamcellsbaserad vävnadsregeneration som behandlingsmetod. Detta har skett på bekostnad av den starka prekliniska och experimentella farmakologiska forskningen som tidigare fanns i Sverige där mer grundläggande farmakologiska principer studerades och på vilket de flesta sjukdomsbehandlingar fortfarande beror. Till skillnad från Sverige står sig farmakologi som grundvetenskapligt medicinskt ämne fortfarande stark i vårt grannland Danmark, i Europa, och i USA. Till exempel har de flesta stora medicinska fakulteterna i USA som t.ex. Harvard Medical School, Duke University Medical School, Stanford University Medical School, Case Western Reserve University Medical School farmakologiska institutioner med stark grundläggande farmakologisk forskning. Farmakologi är ett translationellt ämne som integrerar många discipliner från kemi till klinik där stora grundläggande upptäckter görs inom flera fysiologiska system som t.ex. neurovetenskap, immunologi, hjärt-kärlsystemet, och metabolism. På grund av att receptorer och jonkanaler är de främsta måltavlorna för läkemedel förblir de viktiga hörnstenar i farmakologi. Emellertid har vår förståelse för hur och var dessa proteiner fungerar och signalerar i cellen resulterat i identifieringen av många nya principer hur de kan stimuleras eller blockeras och nya potentiella måltavlor inklusive proteinkinaser, proteinfosfataser, transportproteiner, proteaser, osv. Stora tekniska framsteg inom röntgen- och neutronkristallografi har ökat vår förmåga att studera proteiners tredimensionella struktur och förstå hur kemiska substanser och biologiska produkter binder till och påverkar proteinets funktion, vilket i sin tur lett till struktur-baserad läkemedelsdesign. Läkemedel har länge varit baserad på små molekyler, men stora framsteg inom immunlogi har resulterat i antikroppsbaserade läkemedel eller antikroppsstyrda små terapeutiska molekyler. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Målet är att lägga grund för en internationellt konkurrenskraftig experimentell forskning i farmakologi på medicinska fakulteten. Vi förväntar oss att forskningen ska vara 4
gränsöverskridande för att undersöka nya grundläggande funktionella principer i 1) hur småmolekyl, biologiska, och antikroppsbaserade substanser av terapeutiskt värde interagerar med och påverkar målproteiner, eller 2) hur antikroppskopplade små terapeutiska molekyler kan riktas mot målvävnader och proteiner. På EMV kan farmakologi brygga flera tekniska plattformar, ämnen, och sjukdomsorienterade program inom t.ex. kardiometabola sjukdomar, inflammation, och cancer. Flera forskargrupper identifierar nya potentiella targets i olika sjukdomar. En ökad förståelse hur dessa targets kan bli drugable skulle öka möjligheterna för framtida extern industrifinansiering baserad på läkemedelsutveckling. Dessutom finns det på EMV ypperliga möjligheter att koppla farmakologisk forskning till strukturbaserad läkemedelsdesign eftersom både forskning inom kemisk biologi (Roger Olsson) och strukturbiologi (Karin Lindkvist, Jens Lagerstedt) existerar, och dessa kan kopplas till de större satsningarna på MAX IV and ESS. Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälsooch sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? I första hand självständig avancerad forskning inom farmakologi samt handledning av forskar- och masterstudenter, men även deltagande i undervisning på grundnivå förutsätts. Administrativa uppgifter inklusive budget-, personal- och arbetsmiljöansvar ingår. En framgångsrik rekrytering kommer att skapa interaktioner med både kliniskt, hälsovetenskapligt och prekliniskt verksamma forskare och med all sannolikhet även med näringslivet. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? Flera tänkbara interna kandidater av båda kön med ett intresse i läkemedelsmekanismer finns inom specifika sjukdomsområden. Emellertid saknas f n kandidater med ett mer gränsöverskridande tankesätt som forskar med grundläggande farmakologiska principer. Eftersom ämnet bara har representerats på fakulteten i begränsad skala under många år är förhoppningen att attrahera externa kandidater för att nå högsta möjliga internationella standard inom ämnesområdet. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Nej Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Inom farmakologi har EMV bara ett grundutbildningslektorat med lite utrymme för forskning. En forskargrupp (Fredrik Leeb-Lundberg) med inriktning mot molekylärfarmakologi finns, men gruppledaren går i pension inom 5 år. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? 5
Nej Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? God engelska förutsätts Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Inte nödvändigt men en klar fördel. 3. Neurovetenskap Vilka strategiska överväganden ligger till grund för anställningen ur ett fakultets- och institutionsperspektiv? Vid Lunds Universitets medicinska fakultet har ämnesområdet en lång tradition och är idag starkt representerad både inom utbildning och inom forskning. Ur utbildningsperspektiv spelar neurobiologi en essentiell roll för studenternas förståelse av hur hjärnan och ryggmärgen fungerar och under läkarprogrammets termin 2 utgör neurovetenskapen den allra största och tyngsta delen av terminens pensum. Ur forskningsperspektiv har området en mycket stark, internationellt ledande profil som förnyats genom det senaste decenniets uttalat tvärvetenskapliga ansats vid NRC, inom vilken neurofysiologin kopplats till nanovetenskap, organisk kemi, farmakologi, elektrisk mätteknik och telemetri, biomaterialvetenskap och bioinformatik (Big Data) samt genom de tvärvetenskapliga programmen med fokus på neurodegenration och regeneration; MultiPark och StemTherapy (båda SSF) och BAGADILICO (Linnemiljö). Som exempel på direkta tillämpningar av neurofysiologisk kunskap kan nämnas Deep Brain Stimulation för behandling av Parkinsons sjukdom och kronisk smärta, cochlearis-implantat, ryggmärgsstimulering för behandling av neuropatisk smärta, vagus-stimulering för behandling av svårbemästrad epilepsi. Den elektrofysiologiskt baserade neurofysiologin förväntas integrera med den neuroinriktade forskning inom regenerativ medicin som idag ligger i framkant med translationell forskning inom tex stamcellsbehandling vid Parkinsons sjukdom och stroke, och genterapi vid Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom. Nya metoder och tekniker utvecklas kontinuerligt inom de olika kluster och nätverk som finns idag för att bättre analysera och förstå mekanismer som möjliggör funktionell återkomst efter nya avancerade behandlingar såsom just stamcellstransplantation, genterapi och ökad plasticitet. För att utveckla framtidens behandlingar av neurologiska sjukdomar krävs även en utökad förståelse av etiologin bakom dessa, där såväl experimentella som kliniska studier av sjukdomsrisk- och förlopp tillför viktig kunskap. Vilka specifika vinster och eventuella risker leder denna rekrytering till? Den strategiska betydelsen av en förståelse av hjärnans funktioner har lett till mycket stora satsningar internationellt, t.ex. Obamas BRAIN projekt om 2-3 miljarder dollar på en tioårsperiod och EUs Human Brain Project i samma storleksordning. Verksamheterna inom neurofysiologi och neurobiologi vid Lunds Universitet har potentialen att åstadkomma en rad forskningsgenombrott inom den närmaste 10 års perioden och därmed etablering av nya världsledande forskningslinjer. 6
Vilka arbetsuppgifter ska ingå i den aktuella tjänsten, t ex utbildning, forskning, klinisk tjänstgöring, ledningsuppdrag? Finns det önskemål att tjänsten är kopplad till hälsooch sjukvården, andra fakulteter vid Lunds universitet, näringslivet eller annan verksamhet? I första hand självständig avancerad forskning inom neurovetenskap samt handledning av forskar- och masterstudenter men även deltagande i undervisning på grundnivå förutsätts. Administrativa uppgifter inkl budget-, personal- och arbetsmiljöansvar ingår. Hur ser kommande personalförsörjning och pensionsavgångar ut inom det aktuella ämnesområdet och närliggande områden? En förestående pensionsavgång (Prof Germund Hesslow) gör ett inrättande av tjänsten extra angeläget. Vårt önskemål att 2017 inrätta ett forskningslektorat och inte en professur baseras i huvudsak på förväntat sökfält. Det finns idag ett stort antal unga forskare med stark neurovetenskaplig profil utan fakultetsfinansiering vid institutionen och de senaste tjänsterna på BUL/UL nivå med inriktning neuro har haft ett mycket högt söktryck både av interna och externa kandidater. Av de 86 personer på EMV anställda som postdoktor, biträdande forskare, forskare, forskarassistent eller biträdande universitetslektor arbetar 35 inom det neurovetenskapliga området. Av de 60 forskargruppscheferna inom EMV är 23 inom det neurovetenskapliga området och flera av dessa saknar fast lärartjänst. Går behovet att uppfylla med de personalresurser som redan finns inom fakulteten? Kan man omfördela arbetsuppgifter, omorganisera verksamheten, internrekrytera, kompetensutveckla befintlig personal? Nej Hur är jämställdheten och mångfalden inom det aktuella ämnesområdet? Vilka åtgärder kan initieras för att jämna ut eventuell ojämn köns- och/eller mångfaldsfördelning? Finns det tänkbara sökande kandidater av underrepresenterat kön? Av de självständiga forskargrupper som för närvarande ingår i institutionens två neurosektioner, neurobiologi och neurofysiologi, är 8 av 17 forskargruppschefer kvinnor. Således är det ur en jämställdhetsaspekt acceptabelt. Det finns ett flertal högt meriterade kvinnliga kandidater som innehavare till det äskade forskningslektoratet. Finns det behov av särskild infrastruktur för anställningen? Nej, inte utanför den befintliga. Finns det särskilda krav på språkkunskaper för anställningen? God engelska förutsätts. Finns det behov av erfarenhet av internationella miljöer för anställningen? Inte nödvändigt men en klar fördel. 7
Prioritering no 4: 3 st Biträdande universitetslektorat (BUL) i experimentell medicinsk vetenskap Det stora antalet välmeriterade yngre forskare/postdocs vid EMV är vår styrka och något vi i högsta grad vill värna om. Institutionens stora antal s.k. yngre forskare med egna forskargrupper och avancerad forskning, men utan fakultetsfinansiering eller tydlig akademisk karriärväg måste så långt möjligt komma i fråga för tydliga meriteringsanställningar med goda möjligheter till tillsvidareanställning. Tidsbegränsade anställningsformer ger inga goda meriteringsmöjligheter i ett längre perspektiv, inte heller främjar det akademisk karriär och excellent forskning. Varken den enskilde forskaren eller institutionen/ lärosätet kommer på sikt att vara betjänta av ett system för akademisk meritering som bygger på tidsbegränsade anställningar. BUL tjänstens rätt till prövning för befordran kommer att öka attraktionsvärdet i att göra akademisk karriär. Därför vill EMV inrätta 3 st BUL tjänster med rätt till prövning för befordran för att möjliggöra vetenskaplig och pedagogisk meritering för unga forskare inom experimentell medicinsk vetenskap. Institutionsresurs 2017 Medel för strategiska satsningar som infördes i 2010 års budget var mycket välkommen. Denna satsning har genom åren varit av stort värde för institutionen fr a som medfinansiering av ett stort antal projekt som vi annars inte kunnat genomföra. En mindre del har även möjliggjort ett antal personalvårdande insatser, främst i avsikt att öka integration över och inom sektionerna men även mellan olika personalkategorier (ex post doc dagar). I november 2015 hade vi ett uppskattat EMV retreat med två dagars föreläsningar och samverkan mellan sektioner och forskargrupper i avsikt att öka samarbete och forskningsutbyte inom institutionen. Därför ser vi mer än gärna en ökning av institutionsresursen till 5 Mkr i 2017 års budget. Med vänliga hälsningar För EMVs ledningsgrupp och institutionsstyrelse Eva Ekblad Prefekt Inst Experimentell medicinsk vetenskap Tel 46-46 2220688 8
Lund 13/9-16 - arbetsmaterial Sammanfattning av frågor som inkommit inför utvärderingen av institutionens organisation - EMV BMC huset Hur fungerar samarbetet med BMC på en högre nivå? EMV - institutionen Hur påverkar EMV s organisation med många oberoende små kostnadsställen möjligheterna till investeringar ackumulering av myndighetskapital? Möjligheter för nystartade forskargrupper? (tex att anta doktorander) Hur kan vi på institutionsnivå bättre stötta forskning och undervisning? Hur kan vi på institutionsnivå överta ett större strategiskt ansvar från fakulteten? Hur fungerar informationsflödet inom institutionen, både uppifrån och ner samt nerifrån och upp. Når informationen alla? Sektioner Hur fungerar sektionernas uppdelning? Storlek, betydelse, namn på sektionerna, avgränsningar. Vilken funktion fyller sektionerna? Vilken funktion bör sektionerna fylla? Kan man stärka sektionerna? Ge ett större mandat och ansvar till sektionscheferna? Gruppchefer Vilka konsekvenser har delegeringen ner på gruppchefsnivå av ekonomi, rekrytering, personalärenden och ledarskap? För: Anställda, Forskargruppchefer och Institutionen Rekrytering Hur utvecklar vi långsiktiga samarbeten och stabila miljöer? Administration Finns det några risker med en centraliserad administration? Vilka är fördelarna? Hur kvalitetssäkrar vi att administratörer verkligen förstår verksamheten? Skall de vara mer ute i verksamheten?