Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolans förskoleklass, fritidshem och grundskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolans förskoleklass, fritidshem och grundskola Antagen 2013-02-11 reviderad 2013-11-15 gäller till 2014-06-30

2 (22) Innehåll Sida Likabehandlingsplanens syfte och innehåll 3 Stenhagenskolans vision och mål 4 Utvärdering av föregående plan 4 Främjande arbete 6 Förebyggande arbete 8 Att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 11 Anmälan om diskriminering trakasserier eller kränkande behandling 12 Åtgärdande arbete 13 Rutiner för trygghetsgruppen 14 Likabehandlingsplanens framtagande och utvärdering. 15 Telefonnummer 16 Bilaga 1-3. Definition, lagar, budskap och Litteratur 17

Likabehandlingsplanens syfte och innehåll 3 (22) Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Alla verksamheter som eleverna är en del av ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Därför ska alla förskolor, skolor och fritidshem ha en egen aktuell likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Dessa två planer kan med fördel skrivas ihop. Planerna ska beskriva enheternas främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska enligt lag omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att enheterna också arbetar aktivt med ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Planen ska, enligt lag, upprättas varje år och eleverna på skolan ska medverka i arbetet med planen. Diskriminering - när man behandlar människor orättvist. Med diskriminering menas att enstaka personer eller grupper blir sämre behandlade på grund av skäl som har samband med någon av de ovannämda diskrimineringsgrunderna. Utbildningsanordnaren får behandla elever olika endast när syftet är att främja jämställdhet och lika möjligheter/rättigheter. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande är det enbart utbildningsanordnare och personal som kan utsätta elever för diskriminering. Kränkande behandling och trakasserier - när man behandlar människor illa Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några inte respekterar människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera tillsammans och riktas mot en person eller en grupp. Mobbning är en form av kränkande behandling. Kränkningarna kan äga rum vid ett enstaka tillfälle eller upprepas flera gånger. Både personal och elever kan utsätta andra personer för kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att den blivit kränkt alltid måste tas på allvar. Mobbning en form av kränkning där någon eller några upprepande gånger utsätter en person för negativa handlingar (skada eller obehag) Vidare finne en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning. Den som är utsatt har svårt att försvara sig. Mer information finns i berörda lagtexter: Diskrimineringslagen, Skollagen

Stenhagenskolans vision och mål med likabehandlingsplanen 4 (22) Stenhagenskolans vision: En skola för livet med kunskap, respekt och ansvar i fokus På Stenhagenskolan vill vi ge våra elever kunskap som de kan använda sig av i livet. För att nå målen i alla ämnen är det viktigt att alla elever känner sig respekterade och trygga. Det är även viktigt att eleverna tidigt får lära sig ta ansvar tillsammans med vuxna. Stenhagensskolans mål med likabehandlingsplanen Vår målsättning är att alla elever och personal ska känna sig trygga och bemötas med respekt på Stenhagenskolan. I skolans alla verksamheter (grundskola, förskoleklass och fritidshem) arbetar vi för att nolltolerans mot kränkande behandling ska gälla. Vårt mål är att alla ska behandlas som individer med olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter. Vårt mål med likabehandlingsarbetet är att både vuxna och barn tillsammans på Stenhagenskolan bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utvärdering av föregående plan Skolan har under året fortsatt att implementera likabehandlingsplanen bland elever och vårdnadshavare. Skolan har arbetat fram en förenklad likabehandlingsplan i form av en PowerPoint presentation som är riktad mot elever och vårdnadshavare. Planen har i alla klasser presenterats för alla klasser på datakanoner men även skrivits ut och funnits att tillgå i pappersformat i alla undervisande lokaler. I skolans enkätundersökning som sker varje termin svarar 65 % av alla elever att de känner igen likabehandlingsplanen bra. 29 % upplever att de delvis känner igen den och 6 % känner inte till den. Detta är en förbättring från föregående år. Skolan behöver ändå fortsätta med att implementera och skapa ett medvetet lärande kring likabehandlingsplanen och dess mål för eleverna. Då eleverna känner till likabehandlingsplanens syfte och mål behöver de sedan hjälp med att använda dessa färdigheter i skolmiljön. Trygghetsgruppen har träffats varje måndag under hela året för att arbeta med enskilda elever och elevgrupper. Trygghetsgruppen har även arbetat tillsammans med lärarlag och enskilda lärare. I dessa fall har arbetet givit bra resultat där vi återkommande följer upp hur enskilda elever och grupper

5 (22) mår. Trygghetsgruppen behöver arbeta med en systematik hur trygghetsarbetet fortgår i en process samt hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling anmäls till huvudman. Klasslärare har varje år genomfört trygghetssamtal med eleverna på skolan. Underlaget för detta samtal har omarbetats så att det från en termin kan följas upp nästkommande termin. Överlappande med trygghetssamtalen genomdrivs trivselenkäten. I trygghetssamtalen samtalar eleven enskilt med läraren. I trivselenkäten får eleven svara anonymt. Trygghetssamtalet och trivselenkäten avser att ge en täckande bild av hur eleverna upplever och känner trygghet i skolan. Trivsel enkäten innehåller 12 frågor och behandlar trivsel och trygghet. Trygghetssamtalen innehåller 6 frågor som handlar om trygghet, trivsel, respekt och medbestämmande. I resonemang från arbetslagen framkommer upplevelsen att de yngre eleverna ofta är mer behjälpta av trygghetssamtalet än enkäten då de inte alltid förstår vad de svarat på. Trots att detta alltid sker enskilt med förskoleklass eleverna. I trivselenkäten anger 78 % att de alltid känner sig trygga i skolan, 22% anger att de ibland känner sig trygga i skolan. Rastvärdarna har detta år haft gula västar på sig på rasterna så att barnen lätt kan se var de vuxna finns om de behöver hjälp eller vägledning på rasten. Rastvärdarna hade även till uppgift att anordna organiserad lekverksamhet. Trots detta har inte upplevelsen av fler vuxna ute på rasten ökat men ej heller minskat. 90 % upplever att det finns tillräckligt med vuxna på rasterna. 78 % uppger att de alltid har någon att leka med på rasterna, 20% uppger att de ibland har någon att leka med. 2 % uppger att de aldrig har någon att leka med. 2% i denna mätning avser ca 6 barn. Stenhagenskolan behöver fortsatt jobba med rastverksamheten för att överbygga otrygghet och utanförskap. Andra områden som skolan behöver arbeta vidare med utifrån resultatet på trivselenkäten är språkbruk och matsalsmiljön. Elevers medverkan i utvärderingen Trivselenkäten återkopplas statistisk till klasslärare och arbetslag. De får resultatet för hela skolan men även på klassnivå. Varje klasslärare ombeds sedan att återkoppla resultatet med eleverna. Utifrån materialet kan läraren ihop med eleverna planera för hur de på klassnivå kan arbeta för att förbättra resultatet.

Främjande arbete Det främjande arbetet går ut på att stärka förutsättningarna för likabehandling på skolan. Arbetet utgår från skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Det främjande arbetet har som mål att skapa en god miljö i skolan som helhet. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och genomförs utan att det föranleds av någon särskilt identifierat problem i verksamheten. All personal är delaktig i detta arbete. (Med alla verksamheter menas: skola, förskoleklass och fritidshem) Långsiktiga mål Aktivitet/insats Resurser Tidsplan Ansvar Uppföljning - när och hur Regler och konsekvenser är tydliga för alla Tydliggörs på klassråd, elevråd och matråd Inga särskilda resurser krävs Vårterminen 2014 Klasslärare, rektor I trygghetssamtalen samt trivselenkäten en gång per termin. Skolans värdegrund är tydlig för alla All personal är förebilder i all verksamhet Diskussioner i klassråd Diskussioner i elevråd Inga särskilda resurser krävs Vårterminen 2014 All personal på skolan i både förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rektor Uppföljning i elevenkät som genomförs i feb 2014. 6 (22) En rastverksamhet som är trygg för alla Rastvärdar Anordnande organiserade lekar. Att ett organiserat rastvärdsschema upprättas som innefattar hela skolgården. Vårterminen 2014 Rastvärdar som vistas på skolgården I trygghetsenkäten varje termin tillfråga elever om skolmiljöns trygga/otrygga platser. En skola som är trygg för alla Varje gång trivselenkäten genomförts Tid på arbetslagsmöten Arbetslagsträffarna varje vecka Arbetslagsledarna ser till att frågan kommer upp i Nästkommande arbetslagsmöte följer vi upp och utvärderar insatser

återkopplas resultatet till arbetslagen. Arbetslagen resonerar kring resultatet. under vårterminen. arbetslaget.. 7 (22) Eleverna är väl bekanta med skolans likabehandlingsplan Allt bemötande på skolan präglas av respekt En verksamhet som genom planering har välfungerande klasser från grundskolestart. I varje klassrum finns en barnvänlig likabehandlingsplan uppsatt för eleverna Varje vår anordnas Grundstenscupen i en fadderverksamhet över årskurs 3-6. Sociogram i förskoleklassen Inga särskilda resurser krävs. Inga särskilda resurser behövs Inga särskilda resurser behövs Våren 2014 Vecka 17-24 under våren 2014 Våren 2014 All personal ser till att det finns en plan i deras klassrum eller verksamhetsrum. Trygghetsgruppen Klasslärare Förskolepedagoger na Psykologen I trivselenkäten varje termin. Efter genomförd aktivitet våren 2014 Fortlöpande varje vårtermin

Förebyggande arbete 8 (22) Det förebyggande arbetet handlar om att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Syftet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De konkreta insatser som planerats utgår från den utvärdering som gjorts i uppföljningen av den föregående planen. Mål Verksamhet Insats Tidsplan Ansvar Uppföljning Ett bra språkligt bemötande barnen emellan All verksamhet Våren 2014 Klasslärare All Personal Att barnen känner sig trygga och upplever att det finns tillräckligt med vuxna på rasterna. Förskoleklass och grundskola I det schemalagda värdegrundsarbetet jobbar klasserna medvetet med språkbruk i klasserna. På exempelvis raster, fritids och i matsalen påminns barnen om språkbruket Skolan har ett gemensamt tecken för tystnad. Vid rastverksamhen sätter alla rastvärdar på sig gula västar. Rastvärdar ökar sin närvaro på områden där elever upplever sig otrygga. Hösten 2014 genom trivselenkäten Våren 2014 Alla rastvärdar Trivselenkäten våren 2014 samt ht 2014 Öka känslan av Förskoleklass och Rastvärdarna Våren 2014 Alla rastvärdar Trivselenkäten våren

samhörighet under rasterna grundskola arrangerar organiserad rastverksamhet för att hjälpa barn som har svårt att leka vara med i ett sammanhang. Trygghetsgruppen sätter upp månadens rastlek på trygghetsgruppens anslagstavla. Trygghetsgruppen anordnar vecka 17-24 grundstenskuppen. 9 (22) Trygghetsgruppen 2014 samt ht 2014 trygghetssamtalen Öka antalet elever som känner till likabehandlingsplanen All verksamhet Den likabehandlingsplan som är utformad för barnen ska finnas tillgänglig i alla klassrum och fritidsrum. Våren 2014 Undervisande lärare Fritidshemspersonal Arbetslag Rastvärdar Trygghetsgruppen Hösten 2014 genom trivselenkäten. I trygghetsenkäten kvarstår frågan om hur känd likabehandlingsplanen är för eleverna.

Alla elever ska känna till skolans trygghetsgrupp Skapa en lugnare fysisk miljö i matsalen genom att få ner ljudnivån Strukturera upp trygghetsgruppens arbete och främjande insatser Grundskola, förskoleklass All verksamhet All verksamhet Trygghetsgruppen besöker alla klasser Utreda möjligheten att köpa in tassar på stolsben för att dämpa ljudet från stolar. Bildprojekt där eleverna får arbeta med ljuddämpande canvastavlor som sedan kan monteras på väggarna Ett årshjul skapas för att få en översikt om när och hur främjande och förebyggande insatser sätts in. 10 (22) Våren 2014 Trygghetsgruppen Hösten 2014 genom trygghetssamtalen Våren 2014 Rektor Ledningsgrupp Hösten 2014 genom trivselenkäten. Våren 2014 Trygghetsgruppen Hösten 2014

11 (22) Att upptäcka, anmäla och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Hur upptäcker vi? Rastvärdar är uppmärksamma på hur eleverna mår och interagerar på rasterna. Rastvärdar är även observanta ifall någon elev står för sig själv, leker ensam eller ofta hamnar i konflikter. Klasslärarna genomför trygghetssamtal med alla elever på skolan varje termin. Där ställs frågor till eleverna för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal reagerar på barn som sitter ensamma i gemensamma utrymmen, pratar med eleven och lyfter detta i lämpligt forum: exempelvis i sitt arbetslag, fritidsgrupp, förskolegruppen, lärargruppen eller elevhälsan. Genom trygghetssamtal varje termin frågar klasslärare sina elever om hur de uppfattar hur andra elever mår och hur delaktiga de känner sig. På föräldramöte varje termin uppmanar vi föräldrar att höra av sig till skolan ifall deras barn berättar att de känner sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta på något sätt. All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i skolans verksamhet är skyldiga att utreda händelsen, skriva en händelserapport och delge rektor.

Hur anmäler man diskriminering, kränkande behandling eller trakasserier? 12 (22) Elever och föräldrar kan anmäla kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering till klasslärare eller annan personal på skolan. Anmälan kan göras både muntligt i samtal eller med brev eller e-post. Anmälan dokumenteras alltid som en händelserapport. Efter anmälan dokumenterar berörd personal det som berättats. Denna dokumentation kan sedan komma att användas vid fortsatt utredning. Till trygghetsgruppen kan man anmäla händelser på en särskild anmälningsblankett eller prata med någon i trygghetsgruppen. Anmälningsblanketten finns på expeditionen och anmälan lämnas i ett fack som gås igenom varje vecka. Att åtgärda All personal reagerar omedelbart och ingriper genast när de upptäcker att en elev på något sätt kränks eller far illa. Vid akut våld tillämpas skolans handlingsplan mot hot och våld. Samtal med det barn som utsatts samt med personal som kan veta något genomförs så snart som möjligt för att få reda på vad som hänt. Samtal genomförs sedan med dem som utsätter. Samtalen sker i direkt anslutning med varandra så att de som utsätter inte ska kunna prata med varandra mellan samtalen. I samtalen är ofta två vuxna med. I samtalen betonas det att inte prata med andra elever om vad samtalet gäller. Utgångspunkt i samtalet: diskriminering och trakasserier har förekommit. Detta är allvarigt och måste genast upphöra. Klasslärare meddelas om vad som hänt om denne inte bevittnat händelsen. Klassläraren informerar berörda föräldrar om vad som hänt. Ibland ringer klasslärare eller någon i trygghetsgruppen till föräldrar för att tillsamman med eleven informera om vad som hänt.

13 (22) Den som haft samtal med barnen då incidenten uppkommit följer även upp händelsen med de inblandade barnen efter en förutbestämd tid. Om det behövs görs en ny överenskommelse och en ny uppföljning bokas. Stödsamtal eller andra åtgärder kan komma att föreslås i en handlingsplan som sedan utvärderas. Ibland behöver den som utsätter och den som blivit utsatt samtala med varandra. Då är vuxna med och leder samtalet samt dokumenterar. Regelbunden uppföljning tills det att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna upphör. Om de inte upphör upprättas en åtgärdsplan med eleven som kränker, dennes föräldrar, klassläraren och elevhälsoteamet. Rektor sammankallar och ofta blir det elevhälsokonferens. Vid behov kan resurs och kunskap, resursteamet eller råd och stöd kontaktas. Trygghetsgruppen kan när som helst i processen komma till tals. Trygghetsgruppen kan både leda samtal mellan barn, och även med föräldrar. Vid upprepande kränkningar eller diskriminering meddelas även rektor, som hanterar ärendet och beslutar om nya åtgärder. Polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten görs om det finns misstanke om brott. Rektor bedömer om anmälan ska göras. Alla kontakter och insatser dokumenteras av berörd personal och arkiveras på skolan. När en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker elever Om det är en personal som kränker eller diskriminerar en elev så kontaktas alltid rektor som bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas. Vårdnadshavare till den elev som utsatts kontaktas alltid. Vid behov kan kontakt med personalavdelningen tas för rådgivning och handledning i processen kring personalen. Personal kan söka stöd i den fackliga organisationen.

14 (22) Om det är en elev som trakasserar eller kränker en personal kontaktas alltid rektor som bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas. Föräldrar kontaktas alltid. Rektor ansvarar för att se till att alla kontakter dokumenteras. Ytterligare åtgärder kan vara till exempel polisanmälan, anmälan till sociala myndigheter. Rutiner för Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen träffas varje vecka. Trygghetsgruppen arbetar aktivt med att förbättra och förankra skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. I trygghetsgruppen ska det finnas nog med personer så att den täcker hela skolans verksamhetsområden. Skolpsykologen sammankallar trygghetsgruppen. Trygghetsgruppen dokumenterar varje vecka inkomna ärenden samt en preliminär plan för hur dessa ärenden ska hanteras. Elever, personal och föräldrar kan kontakta trygghetsgruppen, via samtal och e-post. Trygghetsgruppen Marie-Louise Airikka Pilichi Psykolog 727 64 93, 0725-39 29 25 Magnus Elmesiöö Lärare 727 66 73 Camilla Jansson Lärare Daniel Olsson Assistent särskola

Likabehandlingsplanens framtagande och omarbetning 15 (22) Vår likabehandlingsplan är omarbetad och framtagen av tidigare plan samt riktlinjer som givits av Uppsala Kommun. Planen ska läsas och omsättas av skolans personal, elever och vårdnadshavare. Den utvärderas årligen och omarbetas för att belysa och jobba med de frågor som är aktuellt rådande på skolan. Trygghetsgruppen är ansvarig för att planen utvärderas och revideras. Elevers delaktighet Arbetet med eleverna utgår från trivselenkäten, trygghetssamtalen, klassråd, elevråd och skolråd på skolan. Diskussioner kring värdgrundsfrågor, rastmiljö och studiero sker i alla mötesforum. Synpunkter hämtas in från eleverna i de mötesforum som finns samt genom enkäter till vårdnadshavare. (Finns med i skolans årshjul och plan om kvalitetsarbete) skolan önskar att förädlrarna ska ge synpunkter på planens utformning. Personals delaktighet Vid medarbetarsamtal följer rektor upp hur personalen aktivt arbetar med värdegrundsarbetet, rastverksamheten och dess kännedom i likabehandlingsplanen. Hur görs planen känd? I skolan Planen görs känd genom att trygghetsgruppen har gjort ett bildspels material som används i klasserna för samtliga elever. Vid värdegrundsarbetet så kopplas arbetet till planen. I hemmet Likabehandlingsplanen finns på skolans hemsida. På höstens föräldramöte kommer det förenklade elevmaterialet presenteras för föräldrarna i fsk och åk 2. Planering för uppföljning och utvärdering En samlad utvärdering av planen genomförs efter avslutat läsår. Trygghetsgruppen ansvarar för utvärderingen av årets plan och planerar aktiviteter inför nästkommande års likabehandlingsarbete.

16 (22) Telefon nummer för kontakt Trygghetsgruppen Marie-Louise Airikka-Pilichi Skolpsykolog 018-727 64 85 elr 0725-392925 Magnus Elmesiöö lärare 018-727 66 73 Kristian Larsson fritidspedagog 018-727 6488 Andra viktiga telefonnummer Giggi Thomson rektor 018-727 64 92, 0703-53 32 11 Susanne Molin skoladministratör 018-727 64 86 Helena Lyon skoladministratör 018-727 64 62 BRIS (Barnens Rätt i Samhället) 0200-230 230 Barnombudsmannen 018-69 44 99 Råd och Stöd familjeenheten 018 727 55 20 Råd och Stöd ungdom 018 727 53 06, 727 66 86 Barnens hjälptelefon (Du ringer 0200/230230 anonymt - det syns inte vem som ringer och det syns heller inte på telefonräkningen) Polisen 11414

17 (22) Definition Bilaga 1 Diskriminering Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: ålder kön religion sexuell läggning funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet. Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de ovan nämnda diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att bestämmelser, ett kriterium som framstår som neutralt tillämpas och missgynnar vissa elever.

18 (22) Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Lagen skiljer på diskriminering på grund av sexuell läggning och sexuella trakasserier. Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett utryck för makt och förtryck. En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det är en aktiv handling, inte en olyckshändelse. Det finns alltid en eller flera förövare och alltid en utsatt individ, ett offer. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Den utsatte personen avgör själv om hon/han är kränkt. Till skillnad från mobbning kan en kränkning äga rum vid ett enstaka tillfälle. (Skolverket, 2011) Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli fasthållen, sparkad, knuffad, slagen eller hindrad/utestängd) Verbala (t.ex. att bli hotad eller ge varandra öknamn eller bli tilltalad med för fula ord) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller att bli utfryst) Text- och/eller bildburna (t.ex. klotter, brev, sms, e-post) Andra handlingar, t ex att bli utsatt för att någon skrattar åt en, himlar med ögonen, vänder ryggen till med flit, suckar ljudligt när man svarar fel på en fråga i klassrummet eller gömmer ens saker

19 (22) Mobbning Mobbning är när en, eller flera personer, utsätter någon för kränkande behandling upprepade gånger under en viss tid. (Olweus, 1998) Enstaka negativa handlingar. Detta betraktas som konflikter och skall lösas med konflikthantering. Befogade tillsägelser Ibland måste någon vuxen på skolan tillrättavisa en elev för att skapa en god och trygg miljö för hela klassen eller skolan. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i lagens mening även om eleven kan uppleva det som kränkande vid själv tillsägelsen. Lag Skollagen (2010:800) All verksamhet i skolan ska vila på och ske i överensstämmelse med demokratiska värden. Alla som arbetar i skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och den som verkar inom skolan måste aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Kap 1, 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Kap 6, 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef

eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Läroplanen, Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Den första juli 2011 ersatte ett nytt kapitel i skollagen(6 a kap.) den del av barn- och elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen. Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (14 a kapitlet) och DO som övervakar diskrimineringslagen. 20 (22)

21 (22) Budskap till elever Bilaga 2 Du ska inte acceptera att bli utsatt för kränkande behandling. Du har rätt att må bra och bli respekterad för den du är. Våga berätta om du själv eller någon annan har råkat illa ut. Det är att hjälpa och INTE att skvallra. Våga säga nej om något känns fel. Stöd den som blir kränkt/mobbad. Ta ett socialt ansvar när du ser eller hör något som inte är bra. Budskap till personal Bagatellisera aldrig en kränkande handling. Markera tydligt för eleverna din egen inställning till kränkande behandling. Ta aldrig upp ett pågående mobbningsärende i klassrummet eller i en grupp elever. Budskap till föräldrar Vi på skolan ser och hör inte allt. Hjälp oss att vara observanta. Prata med ditt barn om vad som händer i skolan. Tveka inte att ta kontakt om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling oavsett vem på skolan som har utfört kränkningen.

22 (22) Litteratur Bilaga 3 DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skola. 2009 Wrethander Bliding, Marie (2007) Inneslutning och uteslutning Skolverket (2011) Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning Thors, Christina (red). (2007) Utstött en bok om mobbning Skolverket. Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket, 2009 JämO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan/förskolan (En handledning från JämO, DO, HO, Hom O& BEO) Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red. 2008) Skola i normer. Kap 4 Asexuell heteronormativitet