Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolans grundskola och grundsärskola. Antagen gäller till

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolans grundskola och grundsärskola Antagen gäller till

2 Innehåll Sida 2 (24) Inledning och vision 3 Likabehandlingsplanens syfte och innehåll 4 Definition 5-7 Lag 8-9 Främjande arbete på Stenhagenskolan Förebyggande arbete på Stenhagenskolan Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 17 Åtgärdande arbete 18 Anmälan om diskriminering trakasserier eller kränkande behandling 19 Rutiner för trygghetsgruppen Likabehandlingsplanens framtagande och utvärdering. 23 Telefonnummer 24 Litteratur 25

3 Inledning och vision 3 (24) Kommunens vision är: Alla elever ska lyckas Stenhagenskolans vision är: En skola för livet med kunskap, respekt och ansvar i fokus. På Stenhagenskolan vill vi ge våra elever kunskap som de kan använda sig av i livet. För att nå målen tycker vi det är viktigt att alla elever ska känna sig respekterade och trygga. Vi tycker även att det är viktigt att eleverna tidigt får lära sig ta ansvar tillsammans med oss vuxna. Vår målsättning är att alla elever och personal ska känna sig trygga och bemötas med respekt på Stenhagenskolan. I skolans alla verksamheter gäller nolltolerans mot kränkande behandling. Vi arbetar främjande och förebyggande för att alla ska behandlas som en enskild individ med olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter. Alla på Stenhagenskolan bedriver ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rektor är huvudansvarig för att planen är känd av alla på skolan, att den efterföljs och ses över varje år.

4 Likabehandlingsplanens syfte och innehåll 4 (24) Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Den ska också syfta till att främja, förebygga, upptäcka och motverka trakasserier och annan kränkande behandling. På Stenhagenskolan främjar vi likabehandling och motverkar kränkningar genom att arbeta med olika åtgärder i olika steg. 1. Främjande arbete 2. Förebyggande arbete 3. Arbete för att upptäcka kränkningar. 4. Åtgärder vid kränkande behandling. 5. Åtgärder vid mobbning. Det är viktigt att skilja på diskriminering, trakasserier, konflikter, enstaka kränkningar och mobbning för att kunna handla på rätt sätt därför är det viktigt att vi alla känner till de olika begreppen. Likabehandlingsplanen på Stenhagenskolan omfattar alla skolformer dvs, grundskola som innefattar förskoleklassen och fritidshemmet samt grundsärskolan. Likabehandlingsplanen ska uppdateras och eventuellt revideras varje år. Planen ska vara känd av både personal, elever och föräldrar.

5 Definition Diskriminering 5 (24) Diskriminering innebär att en elev på osakliga grunder behandlas sämre än andra elever och missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: ålder kön religion sexuell läggning funktionshinder Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet. Direkt diskriminering: En elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de ovan nämnda diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering: en elev får inte missgynnas genom att bestämmelser, ett kriterium som framstår som neutralt tillämpas och missgynnar vissa elever.

6 6 (24) Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Lagen skiljer på diskriminering på grund av sexuell läggning och sexuella trakasserier. Kränkande behandling Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett utryck för makt och förtryck. En kränkning är en handling där förövarens avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det är en aktiv handling, inte en olyckshändelse. Det finns alltid en eller flera förövare och alltid en utsatt individ, ett offer. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Den utsatte personen avgör själv om hon/han är kränkt. Till skillnad från mobbning kan en kränkning äga rum vid ett enstaka tillfälle. (Skolverket, 2011) Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli fasthållen, sparkad, knuffad, slagen eller hindrad/utestängd) Verbala (t.ex. att bli hotad eller ge varandra öknamn eller bli tilltalad med för fula ord) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning eller att bli utfryst) Text- och/eller bildburna (t.ex. klotter, brev, sms, e-post) Andra handlingar, t ex att bli utsatt för att någon skrattar åt en, himlar med ögonen, vänder ryggen till med flit, suckar ljudligt när man svarar fel på en fråga i klassrummet eller gömmer ens saker

7 7 (24) Mobbning Mobbning är när en, eller flera personer, utsätter någon för kränkande behandling upprepade gånger under en viss tid. (Olweus, 1998) Enstaka negativa handlingar. Detta betraktas som konflikter och skall lösas med konflikthantering. Befogade tillsägelser Ibland måste någon vuxen på skolan tillrättavisa en elev för att skapa en god och trygg miljö för hela klassen eller skolan. En befogad tillsägelse är inte en kränkning i lagens mening även om eleven kan uppleva det som kränkande vid själv tillsägelsen. Rastvärdar Personalen på skolan turas om att vara ute med barnen på rasterna. Rastvärdarna bär alltid reflexvästar.

8 8 (24) Lag Skollagen (2010:800) All verksamhet i skolan ska vila på och ske i överensstämmelse med demokratiska värden. Alla som arbetar i skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och den som verkar inom skolan måste aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Kap 1, 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Kap 6, 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring kränkningarna och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Läroplanen, Lgr 11 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Den första juli 2011 ersatte ett nytt kapitel i skollagen(6 a kap.) den del av barn- och elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering skrevs i den nya diskrimineringslagstiftningen.

9 Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionsnedsättning - sexuell läggning - ålder 9 (24) Det är Barn- och elevombudet som övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (14 a kapitlet) och DO som övervakar diskrimineringslagen.

10 10 (24) Skolans arbete utifrån likabehandlingsplanen Skolan ska arbeta för att göra miljön trygg för alla skolverksamheter. Arbetet sker både främjande, förebyggande och åtgärdande. Hur det görs i praktiken förklaras nedan. Främjande arbete med likabehandling på Stenhagenskolan Planen ska integreras som en självklar del i skolans övriga arbete. Ny personal inom skolan introduceras och involveras i skolans värdegrundsarbete genom arbetslagsmöten, gemensam planering och arbetsplatsträffar. Skolans personal deltar i kurser för att hålla sig uppdaterad. Kollegial handledning förekommer.

11 11 (24) Stenhagenskolans vision En skola för livet med kunskap, respekt och ansvar i fokus Insats: Av vem Tidsplan Ansvar Uppföljning och utvärdering Tydliga regler och konsekvenser Tydliggörs av alla personal i de olika Vårterminen 2013 Klasslärare I trygghetssamtalen. miljöerna Tydliggjord värdegrund All personal är förebild Diskussioner i klassråd Diskussioner i elevråd Rastvärdar Anordnande av lekar Vi lär oss att vara uppmärksamma genom att delge varandra. Trygghetsenkäten redovisas till enskilda lärare. All personal som vistas på skolgården Personal i a-lagen Trygghetsgruppen Vårterminen 2013 Vårterminen 2013 Arbetslagsträffarna varje vecka under vårterminen. All personal Klasslärare Rektor All personal som vistas på skolgården A-lagsledarna ser till att frågan kommer upp. Uppföljning i elevenkät som skickas ut under vt I trygghetsenkäten tillfrågas om skolmiljöns trygga platser Nästkommande A- lagsmöte följer vi upp och utvärderar vi insatser

12 12 (24) Förebyggande arbete och arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Kontinuerligt väver vi in värdegrundsarbetet på lektionerna. Eleverna medvetandegörs om skolans likabehandlingsplan. Vi har en folder där vi tydliggör vad föräldrar och elever kan förvänta sig av oss som arbetar på Stenhagenskolan. Där står också vilka förväntningar vi har på elever och föräldrar. Foldern används bl a vid föräldramöten. Vi har återkommande diskussioner och genomgångar i klasserna av skolans trivselregler. Dessa är en konkretisering av skolans värdegrund. Vi visar vårt avståndstagande mot alla former av kränkande behandling och mobbning. Elevhälsa är en stående punkt på arbetslagens träffar. All personal är uppmärksam på ensamma elever och mobbningssituationer. Vi är vaksamma och känner igen beteenden som kan betyda att ett barn är utsatt för kränkande behandling. Det kan t.ex. vara nedstämdhet, ensamhet, ovilja att gå i skolan, magont eller andra psykosomatiska symptom. Elevens trivsel och trygghet på skolan tas alltid upp vid utvecklingssamtalet. Vi genomför trivselenkäter och enskilda trygghetssamtal med eleverna. Vuxna finns på skolgården i samband med raster. Särskilt viktigt är undanskymda platser. Vi samarbetar med föräldrar genom föräldraråd och följer upp synpunkter som kommer från enskilda föräldrar i samtal eller via e-post. Under läsåret arbetar vi särskilt med att förbättra tryggheten på raster genom planerade rastaktiviteter i vissa klasser och på vissa raster. Trygghetsgruppen träffas varje veckan och arbetar aktivt med ett förebyggande arbete. Trygghetsgruppen presenterar varje vecka nya värdegrundövningar som klasslärarna kan använda sig av i arbete med barnen.

13 13 (24) Det förebyggande arbetet omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer. Det handlar om att minimera risken för kränkningar och utgå från identifierade riskfaktorer. Genomförd kartläggning Mål Insats Tidsplan Ansvar Uppföljnin g Trygghetsenkäten och trygghetsfrågorna visar brister i sin mätning och det blir svårt att jämföra den mellan årskurser Få ett bättre mätinstrument som speglar skolans trygghet som helhet Se över trygghetsenkäten så att frågorna ställa utifrån de mål och arbete som genomförs i likabehandlingsplanen. Våren 2013 Trygghetsgruppe n Hösten 2013 I trygghetsenkäten anger 19 % att det inte finns tillräckligt med vuxna på rasterna. Dessutom är 10 % ibland rädda på rasterna. Att 85 % av eleverna upplever att det finns tillräckligt med vuxna på rasterna 100 % ska vara trygg på rasterna Rastvärdar som anordnar organiserad lekverksamhet på rasten. Alla värdar har reflexvästar på sig så att eleverna ser dem Våren 2013 All personal sätter på sig reflexvästar Rastvärdar organiserar lekar. Trygghetsgruppe n följer upp med Hösten 2013

14 ny enkät. 14 (24) I trygghetsenkäten framkommer det att 2 % av eleverna inte känner sig trygga på rasterna Att 100 % av eleverna ska känna sig trygga på rasterna. De klasslärare som har elever som upplever sig otrygga på rasterna informeras. Man pratar om det i a- laget. I klassen pratar man om vad man kan göra innan man går ut på rast, i a-laget resonerar man hur arbetslaget kan hjälpa barnen att bli mer trygga. Våren 2013 Klasslärare A-lag Rastvärdar Trygghetsgrupp. Hösten 2013 Nya trygghetssamtal under våren Rastvärdar ökar sin närvaro på de platser där eleverna anger att de känner sig otrygga. I genomgång av inkomna ärenden i trygghetsgruppen handlar det ofta om ett ovårdat språk gentemot varandra. Barnen kränker Att antalet anmälningar som trygghetsgruppen hanterar minskar gällande ovårdat språk. All personal som jobbar på skolan gör barnen uppmärksamma på språkbruk och det som står i likabehandlingsplanen. Våren 2013 All personal på skolan Hösten 2013

15 varandra med ord. 15 (24) I en förfrågan till eleverna framkommer de att de inte vet att vi på skolan har en likabehandlingsplan och vad den handlar om. Öka antalet elever som känner till likabehandlingsplanen En likabehandlings plan som är skriven för barnen utformas som ett arbetsmaterial på vår skola. Trygghetsenkäten görs om med en fråga om hur känd likabehandlingsplanen är för att kunna mäta hur frekvensen ökar eller minskar i ett långsiktigt och förebyggande perspektiv. Våren 2013 All personal presenterar materialet för barnen. Trygghetsgruppe n hanterar enkäten. Hösten 2013 Trygghetsgruppen har svårt att följa upp hur likabehandlingsarbe tet fungerar på skolan och i vilken omfattning frågorna hanteras. Öka insynen i hur arbetet genomförs på skolan i praktisk mening av personal som jobbar på skolan. Gör en förfrågan till pedagoger och övrig personal på skolan med frågor utifrån likabehandling och trygghet för att mäta hur mycket Våren 2013 Rektor utformar enkät med frågor för uppföljning. Samlar in den då medarbetarsamta len genomförs. Hösten 2013

16 Rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 16 (24) Rastvärdar är uppmärksamma på hur eleverna agerar och mår på rasterna, är observanta om någon elev står för sig själv, leker ensam eller ofta hamnar i konflikter. Klasslärarna genomför trygghetssamtal med alla elever på skolan varje termin. Där ställs frågor till eleverna för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. All personal reagerar på barn som sitter ensamma i gemensamma utrymmen och lyfter dessa i en förfrågan i lämpligt forum, a-lag, fritidsgrupp, förskolegruppen, lärargruppen, elevhälsa. Vi frågar elever om hur de uppfattar hur andra elever mår och känner sig. Hur delaktiga kamraterna är. Vi strävar efter att ha en bra kontakt med föräldrarna och uppmanar föräldrarna att höra av sig till skolan kring olägenheter barnet berättar som gör dem oroade. Vi frågar eleverna om hur de tycker att vi har det på vår skola för att få aktuell information om hur det är i verksamheten. Vi delger elever och föräldrar vår likabehandlingsplan så att alla känner sig trygga med vår skolas handlingsplan.

17 Åtgärdande arbete Vuxna reagerar omedelbart mot handlingen. 17 (24) Vid akut våld tillämpas skolans handlingsplan mot hot och våld. Samtal med de inblandade barnen för att få reda på vad som hänt. Klasslärare meddelas om vad som hänt om inte klasslärare bevittnat händelsen. Om det finns behov tar klassläraren kontakt med föräldrar och informerar om vad som hänt. Ibland ringer klasslärare eller någon i trygghetsgruppen till föräldrar för att tillsamman med eleven informera om vad som hänt. Uppföljande samtal med de inblandade barnen efter en förutbestämd tid. Behövs det görs en ny överenskommelse och en ny uppföljning bokas. Stödsamtal eller andra åtgärder kan komma att föreslås i en handlingsplan som sedan utvärderas. Allt dokumenteras av berör personal och arkiveras på skolan. Vid behov kan vi ta hjälp utifrån av resurs och kunskap eller resursteam i skolområdet. Trygghetsgruppen kan när som helst i processen komma till tals. Trygghetsgruppen kan leda samtalen mellan barn, men även leda samtalen med föräldrar. Vid upprepande kränkningar eller diskriminering meddelas även rektor som hanterar ärendet och beslutar om nya åtgärder. Om personal är utsatt eller utsätter någon annan för kränkande behandling ska rektor utreda händelsen och vidta de åtgärder som krävs, t ex individuella samtal med samtliga berörda. Vårdnadshavare till berörda elever kontaktas omgående. Ytterligare åtgärder kan vara polisanmälan, fackliga kontakter m.m.

18 18 (24) Anmälan om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Om elever berättar för klasslärare eller annan personal på skolan har en formell anmälan gjorts. Varje pedagog dokumenterar det elever berättar för att använda i eventuell fortsatt utredning. Om en förälder vill anmäla diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling kan detta göras med en kontakt till skolan. Föräldrar kan kontakta all personal på skolan och göra en anmälan. Anmälan kan göras både muntligt i samtal eller med brev eller e-post. Anmälan ska alltid hanteras och dokumenteras. På skolan finns en anmälans blankett till trygghetsgruppen om hjälp önskas av dem. Blanketten finns på expeditionen och det finns ett fack där som kollas av varje vecka.

19 19 (24) Rutiner för Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen träffas varje vecka. Trygghetsgruppen arbetar aktivt med att förbättra och förankra skolans likabehandlings plan och plan för kränkande behandling. I trygghetsgruppen ska det finnas så många personer så den blir fullttäckande för hela skolan och alla skolformer. Sammankallande för trygghetsgruppen är skolpsykologen. Trygghetsgruppen dokumenterar varje vecka de ärenden som kommer upp och hur grovplaneringen för frågan ser ut. Till trygghetsgruppen kan elever/ föräldrar/ personal kontakta. Detta kan ske via ett samtal, trygghetsgruppens enkät eller via e- post. Där efter sker följande: Samtal med den som blivit utsatt samt personal som kan veta något. Syftet med detta är at samla så bra med information som möjligt. Samtal med dem som utsätter. Samtalen sker i direkt anslutning efter varandra så att de som utsätter inte ska kunna prata med varandra mellan samtalen. I samtalen är alltid två vuxna med. I samtalen betonas det att inte prata med andra elever om vad samtalet gäller. Utgångspunkten i samtalet är att man vet att diskriminering, trakasserier har förekommit och att detta är allvarigt och genast måste upphöra. Samtal med den utsattes föräldrar och med föräldrar till den som utsätter. Ibland sker samtalet med föräldrarna tillsammans med barnet.

20 Ibland behöver den som utsätter och den som blivit utsatt samtala med varandra. Då är vuxna med och leder samtalet samt dokumenterar. Regelbunden uppföljning tills man uppfattar att diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningarna upphör. Om det inte upphör, upprättas en åtgärdsplan med eleven som kränker, dennes föräldrar, klassläraren och elevhälsoteamet (rektor, psykolog, skolsköterska, speciallärare). Rektor sammankallar och ofta blir det en elevhälsokonferens. Polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten görs om det finns misstanke om brott. Rektor bedömer om anmälan ska göras. Trygghetsgruppen dokumenterar alla kontakter och insatser. Rutiner för åtgärder då en vuxen diskriminerar, trakasserar eller kränker en elev eller en grupp av elever Om det är en elev som trakasserar eller kränker en personal kontaktas alltid rektor som bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas. Föräldrar kontaktas alltid. Rektor har ansvar att se till att alla kontakter dokumenteras. Om det är en personal som kränker eller diskriminerar en elev så kontaktas alltid rektor som bestämmer vilka åtgärder som ska vidtas. Föräldrar kontaktas alltid. Vid behov kan kontakt med personalavdelningen tas för rådgivning och handledning i processen. Personal kan söka stöd i den fackliga organisationen. 20 (24)

21 21 (24) Trygghetsgruppen besår av: Marie-Louise Airikka Pilichi Psykolog elr Gunilla Blichfeld Lärare Magnus Elmesiöö Lärare Anna-Greta Svensson-Storm fritidspedagog Budskap till elever Du ska inte acceptera att bli utsatt för kränkande behandling. Du har rätt att må bra och bli respekterad för den du är. Våga berätta om du själv eller någon annan har råkat illa ut. Det är att hjälpa och INTE att skvallra. Våga säga nej om något känns fel. Stöd den som blir kränkt/mobbad. Ta ett socialt ansvar när du ser eller hör något som inte är bra. Budskap till personal Bagatellisera aldrig en kränkande handling. Markera tydligt för eleverna din egen inställning till kränkande behandling. Ta aldrig upp ett pågående mobbningsärende i klassrummet eller i en grupp elever. Budskap till föräldrar Vi på skolan ser och hör inte allt. Hjälp oss att vara observanta. Prata med ditt barn om vad som händer i skolan. Tveka inte att ta kontakt om du misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling oavsett vem på skolan som har utfört kränkningen.

22 Lika behandlingsplanens framtagande och omarbetning 22 (24) Vår likabehandlingsplan är omarbetad och framtagen av tidigare plan samt riktlinjer som givits av Uppsala Kommun. Planen ska läsas och omsättas av skolans personal, elever och vårdnadshavare. Den utvärderas årligen och omarbetas för att belysa och jobba med de frågor som är aktuellt rådande på skolan. Trygghetsgruppen är ansvarig för att planen utvärderas och revideras. Kartläggning och analys. Mycket av analysen och kartläggningen sker genom de trygghetssamtal som klasslärarna genomför men även genom trygghetsenkäten som alla elever får svara på. Trygghetsgruppen ser även över och gör en analys av de ärenden som kommer in till gruppen över terminen. Detta görs genom att övergripande analysera de protokoll som skrivs varje vecka av aktuella frågor. För att komma åt i vilken omfattning medarbetare på skolan uppfattar att likabehandlingsarbetet genomförs ställer rektor frågor. Rektor ställer varje år vid medarbetarsamtal frågor om i vilken omfattning det praktiska arbetet med likabehandlingsarbetet sker av personalen i olika miljöer. Under hösten 2012 genomfördes trygghetsenkäten. Sammantaget var det 171 elever i år 2 till 6 som besvarat enkäten. Resultat av trygghetsenkäten visade: 98 % ansåg att de trivs bra/oftast bra i skolan. Vt2012 året var det 96 %. 2 % av eleverna trivs dåligt/oftast dåligt (Vt 2012 var det 4 %) 90 % är aldrig rädda på rasterna ( Vt 2012 var det 79 %) 81 % anser att det finns tillräckligt med vuxna ute på rasterna (Vt 2012 var det 81 %)

23 Telefon nummer för kontakt 23 (24) Trygghetsgruppen Marie-Louise Airikka-Pilichi Skolpsykolog elr Gunilla Blichfeld lärare Magnus Elmesiöö lärare Kristian Larsson fritidspedagog Andra viktiga telefonnummer Giggi Thomson rektor , Susanne Molin skoladministratör Helena Lyon skoladministratör BRIS (Barnens Rätt i Samhället) Barnombudsmannen Råd och Stöd familjeenheten Råd och Stöd ungdom , Barnens hjälptelefon (Du ringer 0200/ anonymt - det syns inte vem som ringer och det syns heller inte på telefonräkningen) Polisen 11414

24 Litteratur 24 (24) DO, BEO & Skolinspektionen Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i skola Wrethander Bliding, Marie (2007) Inneslutning och uteslutning Skolverket (2011) Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning Thors, Christina (red). (2007) Utstött en bok om mobbning Skolverket. Allmänna råd och kommentarer. För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket, 2009 JämO (2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan/förskolan (En handledning från JämO, DO, HO, Hom O& BEO) Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red. 2008) Skola i normer. Kap 4 Asexuell heteronormativitet