PROJEKTMATERIAL. FolkrörelselYftet flyt. NBV MittSverige

Relevanta dokument
PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001

Projektmaterial. MKFC Rinkeby folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. Distansutbildning grundläggande data. Folkuniversitetet Uppsala. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge

PROJEKTMATERIAL. Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Design Digital Workshop (DDW) Studiefrämjandet i Bergslagen

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd i folkbildningsverksamheten. Ljungskile folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Liv utan droger. Österlens folkhögskola. Mars 2001

Utbildningsteam med IT-stöd

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Musikteori och IT. Mellansels folkhögskola. Maj 2001

Projektmaterial BARN OCH FÖRÄLDRAR. Bilda Östergötland

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

Högalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet

PROJEKTMATERIAL. Värden i Världen. Mullsjö folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. - distansstudiecirkel i musikkunskap. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. ITT-bok ABF

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

Projektmaterial. Mariannelunds folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

Innehållsförteckning. Distansutbildning för skyddsombud. ABF Syd Halland

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001

Projektmaterial. Medborgarskolan

PROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Projekt SE Lyftet ABF

PROJEKTMATERIAL. Viteck. April 2001

Distanscenter för lågutbildade

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Soundpool. Medborgarskolan i Enköping

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

PROJEKTMATERIAL. Webbapplikationer i undervisningen

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ

PROJEKTMATERIAL. Flexibelt lärande för skiftarbetare. Framnäs folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

ÖFL med landsbygdsgrupper - Potatisplantan

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

PROJEKTMATERIAL. I Tros@bygden

PROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Distanssamverkan-teknik-metodik

PROJEKTMATERIAL. Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial METODIK OCH IT. Medborgarskolan

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

RELIGIONSKUNSKAP PÅ DISTANS

Utbildningsplan för Cirkelledare i SV

PROJEKTMATERIAL. Nätverk för socialt arbete och samhällsarbete. Tollare folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Skapande möten för bättre

Projektmaterial. Mora folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd i Folkbildningen. Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås. April 2001

Informationspilotsprojektet 1999/2000

PROJEKTMATERIAL. Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd. Mariannelunds folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Gränsöverskridande kommunikation. Viebäcks folkhögskola. Mars 2001

Funktionshindersorganisationerna. Utbildningar & träffar 2014

Enkät till folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Mars Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Dokumentation av seminarium Folkbildningens Framsyn.

STOCKHOLM SAMARBETA MED ABF STOCKHOLM. Forverkliga drommar och forandra varlden tillsammans!

PROJEKTMATERIAL. Engelska med inriktning mot Cambridgeexamina. Folkuniversitetet i Umeå. Februari 2001

Projektmaterial. Kvinnofolkhögskolan

PROJEKTMATERIAL. Aktiveringskurs för yngre handikappade på distans. Åsa folkhögskola. Februari 2001

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

PROJEKTMATERIAL. Halvdistansutbildning inom folkhögskola. Västerås folkhögskola. Februari 2001

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Projektmaterial KUSTLIV. Litorina folkhögskola

IFolkbildningsnätet är ett elektroniskt konferenssystem och ett

DISTANSUTBILDNING FÖR FORTBILDNING FÖR SPRÅKLÄRARE

NORDEN och framtidens klimat - för dig som vill vara med och leda samtal kring klimatfrågor och den nordiska klimatdebatten

Även de äldre vill vara med

Projektmaterial. Virtuell skola för invandrare. MKFC (Stockholms Folkhögskola) och SSVH (Statens Skola för Vuxna i Härnösand) samt Liber Hermods

1. Studiefrämjandet är Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

PROJEKTMATERIAL. IT i folkbildningen. Studieförbundet Vuxenskolan Malmö. Mars 2001

Plats för nytänkande i din förening!

f b r Folkbildningsrådet

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Vindelns folkhögskola Tolerans Jonas Hasselqvist Expo akademien Projektrapport Vt 2012

PROJEKTMATERIAL. Trafikteori för lindrigt utvecklingsstörda. Mellansels folkhögskola. Februari 2001

UNG NYKTER FOLKBILDNING INTRODUKTION FÖR UNF:ARE I NBV-VERKSAMHET

Slutrapport. Ädelfors folkhögskola MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING

Projektmaterial. Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola. Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola

Välkommen som cirkelledare

Liten guide till folkbildning

Transkript:

PROJEKTMATERIAL NBV MittSverige s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1

Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn: folkrörelselyftet, flyt... 3 A. Projektansvariga... 3 B. Projektpresentation... 3 1. Bakgrund:... 3 2. Syfte:... 4 3. Aktörer:... 4 4. Den egna organisatoriska miljön :... 4 5. Målgrupp/-er och rekrytering:... 5 C. Utveckling/Genomförande... 6 6. Utbildningens uppläggning:... 6 7. Utbildningens organisation:... 7 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete:... 8 9. IT-stöd i projektet:... 8 10. Samarbete/samverkan... 9 D. Resultat... 10 11. Kursekonomi:... 10 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln:... 10 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna:... 10 14.Utvärdering av projektet:... 11 2

KKS/Folkbildningsrådets projekt Projektnamn: folkrörelselyftet, flyt Kort sammanfattning på svenska och på engelska (högst ca 50 ord vardera): NBV MittSverige vill komplettera och utveckla pedagogiken inom ämnesområdet droger och demokrati / föreningskunskap samt utveckla cirkelledarnas möjlighet att ta del av IT utvecklingen i den traditionella studiecirkeln i t.ex. oljemålning. Ett virtuellt rum skapas via FirstClass eller webbsida där deltagaren kan hämta information / frågor, ställa frågor samt lämna svar på övningsuppgifter. NBV MidSweden wants to complete and develop the pedagogy in the areas of drugs and democracy / work and activities of a association and develop the leader of a study circle s possibilities to partake of the development in IT in the traditional study circle in for example oil painting. A virtual room will be created through FirstClass or a web page where the participants can get information / questions, ask questions and respond to the exercises. A. Projektansvariga Projektledare: Mats Danielsson Informationsansvarig: Olle Häggström t.o.m 30/11-2000 Utvärderingsansvarig: Mats Danielsson B. Projektpresentation 1. Bakgrund: NBV MittSverige har under de senaste åren arbetat, dela med studiecirkelverksamhet inom Data och IT. Vi har företrädesvis haft datacirklar kring grundläggande datakunskap samt kring olika program som Word, Excel, Works och Photoshop m.m. NBV:s profilområden är drogfrågan, internationell förståelse, miljö, kultur och demokrati. Sedan 1995 bedriver vi temasatsning kring dessa profilområden. Vi började med miljöfrågan och ett material med namnet En Värld av Skog, sedan blev det Drogerna Världen Runt. Nu är vi mitt uppe i satsningen Kulturer i Världen och har påbörjat förberedelserna för Demokrati Världen över. Våra målgrupper har varit och är väldigt blandade. Det är dels våra medlemsorganisationer (nykterhetsrörelsen), dels externa grupper i varierande åldrar från ungdom till pensionärer. Med den satsning vi nu planerar vill nyttja Datatekniken för att nå ut med våra profilfrågor, samt få de som företrädesvis är intresserad av tekniken att bli engagerade i våra profilfrågor. Varför valde ni att arbeta med det här projektet? 3

A) Vår avsikt var att låta nykterhetsrörelsens föreningar starta verksamhet inom IKT och att få den som in injektion till nytändning inom föreningsverksamheten. B) Våra studiecirkelledare skall på ett naturligt sätt kunna använda IKT i den traditionella studiecirkeln. Cirkelledaren skall inte stå handfallen där man i cirkelgruppen pratar i nya tekniska termer. C) Undersöka om det är möjligt att ersätta brevinformation till ungdomar med web information. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? En förnyad föreningsverksamhet som tar medierna i egna händer och utnyttjar den i opinionsbildning. Kunniga cirkelledare. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Syftet har inte förändrats, däremot har målsättningen reviderats då det visar sig inte vara så lätt att få föreningarna intresserade av IKT. Att använda datorkraft för att föra ut kunskap och påverka attityder i drog frågan Att förnya sättet att genomföra ett möte och skapa nya former för medinfly tande genom datatekniken Att genomföra 150 drogcirklar under en tvåårsperiod där användandet av datatekniken är en väsentlig del Att tillskapa tre nya datastugor inom nykterhetsrörelsen i MittSverige samt att utveckla de fyra datastugor och våra fyra egna utbildningslokaler 3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? NBV MittSveriges konsulenter medverkade genom att vid sina besök i föreningarna eller vid cirkelledarträffar marknadsföra projektet. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? Kanske har det varit nödvändigt för att få en bättre dialog med t.ex medlemsföreningarna. Vi trodde utifrån deras tidigare önskemål att engagemanget därmed skulle vara större. 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen (folkhögskolan, studieförbundet); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Studieförbundet NBV MittSverige har under -80 och 90 talet strävat efter att hjälpa föreningar med funktionärsutbildning samt att skapa en cirkelledar kader av så hög klass som möjligt. Varje år genomför vi i samverkan med Hola folkhögskola i Ådalen, olika steg av cirkelledarutbildningar. Dessa innehåller både metodik och pedagogik. Vi har också i varje kommun sammankomster för förenings och cirkelledare där lokala aktuella frågor belyses. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? 4

I NBV MittSveriges arbetsplan har vi en långsiktlig förhoppning att hälften av alla cirkelledare skall känna till och kunna använda t.ex FirstClass. Vårt mål är att alla föreningar skall kunna nås av vår information genom e-brev eller genom att besöka vår hemsida. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? A) En del i projektet var att skapa en virtuell studiecirkel i ämnet föreningsteknik. Under sommaren 2000 skrevs ett anpassat föreningsteknik material. Detta skulle prövas i en förening, (särskild omsorg) i Sollefteå,. Ett antal deltagare anmälde sig under försommaren 2000. Vid uppstarten under september månad konstaterades att några lämnat föreningen, saknade dator eller inte hade tid. Någon ny grupp eller förening har inte startats ännu, men finns med i arbetsplanen 2001/2002 Varför vände sig kursen till just dessa? Den ledande i föreningen var tänd på idén och använder själv FC som kommunikationshjälpmedel. Hur informerades om projektet? Dels via vår hemsida, men också vid möten med föreningen och andra föreningar. I vårt studieprogram har också möjligheten till distansstudier i föreningsteknik meddelats. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen fungerade i detta fal genom att föreningens ledare gjorde arbetet. Däremot uteblev deltagarna före första träff. För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? B) En del i projektet var att få cirkelledare att inse möjligheten med IKT i det traditionella cirkelarbetet. Varför vände sig kursen till just dessa? NBV MittSverige anser att våra traditionella handledare i t.ex. de estetiska ämnena, handikapp och språk kan ha nytta av att finna information på nätet. Hur informerades om projektet? Alla cirkelledare fick direkt inbjudan att delta i IKT för cirkelhandledare. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? På grund av stort geografiskt område, Jämtland och Västernorrlands län, genomfördes 2 grupper där utbildning skett i Härnösand och Östersund. 7 deltagare i Östersund och 13 i Härnösand. Deltagarna är handledare i handikapp, språk, data, mineraler, knyppling, 5

Nådde ni avsedd målgrupp? Ja, men på grund av avstånd och tidsdisposition så kunde inte alla komma med i projektet vid dessa tillfällen. Verksamheten fortsätter 2001. För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? C) Tredje delprojektet var att utveckla hemsidan och med ungdomsinriktning. Av traditionen har NBV MittSverige en stor ungdomsverksamhet inom drog området. I stället för att skicka information per post vill vi ge alla möjlighet att få information, både de som deltar i vår ungdomsverksamhet och de som bara surfar förbi sidan. På sidan har vi aktuell information, tävlingar och klotterplank. Vi bygger också ut med FAQ, d.v.s. skolungdom gör grupparbeten och ringer och frågar om nykterhetsrörelsens, studieförbund o.dyl. I samband med våra utbildningar har vi fotat ungdomarna och lagt upp våra kursaktiviteter på sidan. www.mittsverige.nbv/ung.htm Varför vände sig kursen till just dessa? Vi vill undersöka om det fungerar att ersätta brev information med en web information. Hur ungdomar behandlar den och om det kan användas i framtiden. Hur informerades om projektet? I samband med utbildningstillfällen fick ungdomarna 14-16 år, information om vår web sida. Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Målgruppen var redan bestämd. Men vi har också nått utanför målgruppen. C. Utveckling/Genomförande 6. Utbildningens uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? A) delprojektet med föreningsteknik, bygger på att det skall vara 3 4 fysiska träffar och minst 5 möten över FC. B) delprojektet med cirkelledare bygger på 2 träffar med c:a 1 månads mellanrum. Den första under en dag där en grundutbildning sker av FC och IKT. Efter en månad genomförs en rep kurs samt lite mera avancerade händelser. Kan i något fall vara nödvändigt med en 3:e träff. Merparten av arbetet sker hemma i form av övningsuppgifter som skall lösas. C) delprojektet med ungdomarna bygger på att de skall söka information om t.ex GHB, Exstacy, och alkohol samt granska densamma. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? A) Nej, vi har inte lyckats aktivera föreningarna 6

B) Ja, resultatet positivt, nästan alla de som varit med i projektet fortsätter på egen hand C) Ja, men en slut utvärdering har inte kunnat göras ännu. Men vi vet att FAQ fungerar och att besökarna läser den information som finns tillgänglig. (Dock kanske med hjälp av mutor ) 7. Utbildningens organisation: Ingick obligatoriska träffar i kursen/cirkeln? A) Ja B) Ja C) Nej hur många och hur långa? A) 3 * 1 dag B) 2 * 1 dag C) * genomfördes de i närheten av de studerandes hemort eller hos utbildningsanordnaren? A) Den egna lokalföreningen på hemorten B) Nej, vi hade ett upptagningsområde på 12 mil i radie. C) - Var kursen/cirkeln oberoende av tid, d v s kunde de studerande arbeta i sin egen takt? A) ja B) ja C) ja Var antagningen rullande eller skedde den vid fasta tidpunkter? A) vid fast tidpunkt B) vid fast tidpunkt C) rullande Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? A) Ja B) Ja C) Nej Anser ni att detta sätt att förhålla sig till obligatoriska träffar, individuell studietakt, antagning och grupparbeten fungerade bra? Det är nödvändigt att styra arbetet. En cirkel träffas på bestämd tid och plats och ledaren fördelar arbetet. I en nätgrupp är det lika viktigt att arbetet planeras och disciplineras. Nätcirklar som saknar fasta uppgifter tenderar att sluta i förtid. 7

8. Medarbetarnas/lärarnas arbete: Vilken erfarenhet av distansutbildning fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? I princip ingen. Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförandet av kursen/cirkeln? Lärarlagsarbete? De är fortfarande individualister trots gemensamt deltagande i träffarna. Inga lärarlag. Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser/cirklar? På vilket sätt? Har IT-stödet medfört att mer/mindre lärartid gått åt? Har IT-stödet ändrat innehållet i lärarinsatserna? Har IT-stödet ändrat formerna för lärarinsatserna? Annat? Våra insatser bygger på att vi i större utsträckning måste ge hjälp i form av t.ex teknik, installation, uppkoppling lära sig söka m.m. IKT innebär att NBVs konsulenter i större utsträckning är med i arbetet. Detta är positivt för utvecklingen av verksamheten men samtidigt tar det tid från andra arbetsuppgifter. Har ni använt ledig tid (hemma, efter arbetstid) för datorstödd handledning? Generellt kan man säga att hemarbetet ökat, då söklusten är stor inför något nytt. Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? Nej, Vi organiserar inte ledarna på särskilt sätt. De har deltagit i de gemensamma utbildningsdagarna. 9. IT-stöd i projektet: Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Som mjukvara används företrädesvis FirstClass samt web läsare. Varför valde ni detta/dessa medier? FC är gratisprogram samt mycket användarvänlig och har stora möjligheter för utveckling Hur användes de i projektet? Som kommunikation och sökning Vilken erfarenhet av detta/dessa IT-medier fanns bland medarbetare/lärare när projektet startade? Ingen erfarenhet Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljats? Nej Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? 8

Många av cirkelledarna hade ringa datorvana från början, så i vissa fall föregick projektet med en datorgrundkurs. I övrig installationsproblem, glömt lösenord, hur gör jag här hur söker jag?. Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? I så fall, på vilket sätt? Saknade du någon/några funktioner i de program/system ni använde? Om ni kunnat göra om kursen/projektet vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? A) sett till att det funnits en ansvarig i varje förening som knutits starkare till projektet. B) Fler som kunnat utbilda i FC teknik C) 10. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? A) Våra förväntningar att nykterhetsrörelsens föreningar skulle sluka projektet gick om intet. Kan i viss mån bero på avståndstagande till ny teknik samt åldersstruktur. Men å andra sidan är pensionärer intresserade av t.ex SeniorNet. Men det kanske är en speciell grupp. B) Våra konsulenter på resp NBV kontor har inte alltid varit så tänd på idén, men det handlar också om förhållningssätt. C) Gillades av alla eftersom man ser möjligheten att nå ut till ungdomar samt att det inte kräver arbete än av den som är web ansvarig. Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? Problemet är nog att de som är anställda inom NBV och skall kunna fungera som coach är ett fåtal, och har också andra arbetsuppgifter som känns viktigare att prioritera. Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Till en början var alla tända, men allt efter tiden gått har entusiasmen minskat. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? Tidsfaktorn är en orsak. Den lilla personalstyrkan som dels skall arbeta med projektet och dels coacha cirkelledarna har för lite tid. (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) 9

D. Resultat 11. Kursekonomi: Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? 300.000 kronor Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. 288.000 därav 190.000 i utveckling (arbetstider, program för web tillverkning) och 98.000 i drift i form av avgifter, hjälp vid installationer samt bekosta Internetkostnad till några ledare som saknat uppkoppling. Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs/utbildning i traditionell form. Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? A) 0% B) 90% C) 100% Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln: Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: datorkommunikation med lärare? datorkommunikation med andra studerande? kursmaterial och kursadministration på web? databassökningar? Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 13. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande Projektet har givit oss möjligheter att föra in ett nytt tänkande bland anställda, styrelse och cirkelledare. Styrelsen är mer positiv till IKT i folkbildningen. Vi har också marknadsfört IKT bland andra NBV avdelningar i landet. Förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? NBV MittSverige skriver i arbetsplanen att vi skall finnas med i framkant vad gäller cirkelledares kännedom och kunskap om IKT. Vår målsättning är att få våra medlemsorganisationers lokaler att bli en form av IKT stöd i folkrörelsen. 10

Förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring ITstöd och distansutbildning som återstår att besvara? Utifrån er erfarenhet; vilka viktiga hinder återstår att undanröja? Att få folkrörelsen att ta tag i IKT och använda den i sitt arbete i idéfrågor 14.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? Nej inga skriftliga utvärderingar är hittills gjorda En kompletterande rapport kan rekvireras från adressen: NBV MittSverige Box 139 851 03 SUNDSVALL 060-121650 Mats Danielsson 11