Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Eriksdalsklan i Skövde kmmun
Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Eriksdalsklan 483 Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren 2016. Granskningen vid Eriksdalsklan 483 i Skövde kmmun ingår i detta prjekt. Eriksdalsklan 483 besöktes den 6 till 8 ktber 2015. Ansvariga utredare har Malin Salemyr ch Ylva Jhnssn varit. I denna rapprt redvisar utredarna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärar- 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.
Sklinspektinen 2 (12) nas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersöks m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Eriksdalsklan 483 Eriksdalsklan är belägen i Skövde kmmun ch mfattar årskurserna förskleklass till årskurs 9. Sklan har ttalt cirka 480 elever ch är indelade i två sklenheter. Eriksdalsklan 482 innefattar förskleklass upp till årskurs 6, Eriksdalsklan 483 innefattar årskurserna 7-9. Sklinspektinens kvalitetsgranskning avser årskurserna 7-9 vid Eriksdalsklan 483. Sklenheten har 242 elever i årskurs 7-9. Varje årskurs bildar en klass sm i sin tur delas upp i mindre elevgrupper utifrån behv eller undervisningens karaktär. Omfördelning av elevgrupper sker med regelbundenhet ett par gånger per termin. Lärarna ch klasserna är indelade i tre årskursvisa arbetslag. Sklinspektinen genmförde år 2012 tillsyn av Eriksdalsklan. I beslutet för tillsynen, Dnr 43-2012:2734, framgår bland annat att rektrn behövde se till att elevernas resultat analyseras i det systematiska kvalitetsarbetet så att adekvata åtgärder vidtas i utvecklingen av verksamheten. Tillsynen avslutades i juni 2013. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 83 prcent av eleverna i årskurs 9 uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 212 päng. Meritvärdet har förbättrats de två senaste två åren, det låg på 192 päng år 2013 ch på 202 päng år 2014. Andelen elever sm uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen har varierat någt sedan år 2013 då 84 pr-
Sklinspektinen 3 (12) cent av eleverna uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Mtsvarande siffra förra året var 79 prcent. Sklinspektinen genmförde en elevenkät på sklan inför kvalitetsgranskningen. Enkäten har besvarats av 218 elever vilket är 90 prcent av samtliga elever i årskurserna 7-9 på Eriksdalsklan. Resultatet visar bland annat att en dryg tredjedel, 33 prcent, av de elever sm besvarat enkäten anser att de inte har tillfredställande studier på lektinerna. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. 1.1.1 Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. Samtliga lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmfört på Eriksdalsklan 483 visar att lärarna på lika sätt arbetar för att skapa en gd lärandemiljö. Lärarna ger psitiv respns ch samtalar uppmuntrande med eleverna, såväl vid gemensamma genmgångar ch klassrumssamtal sm vid samtal med enskilda elever. Under de bserverade lektinerna framkmmer exempel på hur elevernas bjuds in att delta i klassrumssamtal genm att besvara lärarens frågr eller kmma med inspel. Vid enstaka bserverad lektin innehåller undervisningen frågr sm bjuder in till diskussin, där eleverna uppmuntras att lyssna på varandras åsikter. När lärarna tilltalar eleverna med anledning av att de är uppmärksamma eller pratar görs det i de flesta fall med lugn röst ch med respekt för elevernas persn. I några fall nämner läraren elevens namn i
Sklinspektinen 4 (12) samband med att det icke önskvärda beteendet påpekas ch i någt enstaka fall görs det högt med bestämd röst. I de enkäter sm Sklinspektinen genmfört i anslutning till de bserverade lektinerna uppger eleverna med några undantag att lärarna bryr sig m hur det går för dem. De flesta eleverna uppger ckså i nämnda lektinsenkäter att de blir respektfullt bemötta av lärarna även m det finns ett fåtal elever sm anger att enstaka lärare inte bemöter dem respektfullt. Även i intervjuerna med eleverna framkmmer att de upplever att det varierar mellan lärare i vilken grad de upplever att lärarna bemöter de respektfullt. I intervjuerna beskriver eleverna att de anser att lärandemiljön påverkas av lärarens bemötande. Eleverna säger exempelvis att vissa lärare är ganska lugna när de säger till, andra är mer arga ch det blir inte bra. Då blir vi arga tillbaka ch vissa tycker det är kul när läraren blir arg. Eleverna framhåller i samtliga intervjuer att de tycker att det är bra med sklans gruppindelningssystem ch framhåller att det mtverkar grupperingar. Eleverna uttrycker vid intervju att de återkmmande mgrupperingarna gör att man lär känna alla ch man får nya kmpisar, vi är med varandra allihp. Av de lärarintervjuer sm Sklinspektinen genmför i samband med besöket framgår att de anser att sklmiljön sm helhet påverkas psitivt av att sklan är förhållandevis liten. Lärarna framhåller att de känner till alla elever, att det finns en närhet till eleverna ch att lärarna i str utsträckning samverkar kring eleverna. Lärare uppger vidare att det för att skapa ett uppmuntrande ch stödjande klassrum är viktigt att föra en ständig dialg med eleverna ch att ge eleverna återkppling ch uppmuntran. Det framkmmer även att lärare arbetar med att lyfta det sm eleverna gör bra, ch fkusera på det psitiva till exempel genm att låta eleverna ge knstruktiv feedback till varandra. Lärarna påtalar även att sklan satsat på att skapa en trivsam arbetsmiljö genm att sätta upp elevarbeten ch annat sm utsmyckning, ch inspiratin till eleverna ch att vi alla håller efter så att det inte ligger saker sm skräpar ned. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att 83 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att lärarna behandlar eleverna med respekt ch 75 prcent svarar att lärarna bryr sig m hur det går för dem.
Sklinspektinen 5 (12) 1.1.2 Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad. Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. Under de lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmfört framkmmer att samtliga lärarna inleder lektinerna med att i lika grad tydliggöra för eleverna vad de förväntas arbeta med. Sklinspektinen bserverar flera lektiner där läraren tar ett tydligt ansvar för det sm ska genmföras under lektinen genm att läraren såväl muntligt sm skriftligt på tavlan presenterar vilka lika mment sm ska genmföras ch genm att instruera de uppgifter sm eleverna ska arbeta med under lektinen. Vid några lektiner bserveras att läraren anger lektinens lika mment men inte syftet med övningarna ch inte vilka mål undervisningen riktas mt. I Sklinspektinens bserveratiner framkmmer även exempel på lektiner där lärarens ledarskap är mindre tydligt. Här presenterar läraren endast krt muntligen vilka uppgifter eleverna förväntas arbeta självständigt med under återstden av lektinen. I dessa fall hänvisar läraren utan närmare beskrivningar till tidigare genmgångar eller till tidigare tilldelade uppgifter. Att instruktinerna inte varit tillräckligt tydliga för eleverna visar sig genm att ett antal elever rör sig i klassrummet under lektinen ch ställer liknande frågr m hur de ska göra ch att det tar tid innan vissa elever kmmer igång med arbetet. Under de bserverade lektinerna tar lärarna vidare i lika grad ett ansvar för lektinens innehåll ch förlpp ch lektinerna är i varierande grad välstrukturerade. Vid några av de bserverade lektinerna skapar läraren en gd balans mellan lärarledda genmgångar ch elevaktiviteter. Dessa lektiner är välplanerade ch välstrukturerade ch har ett lgiskt flöde där uppgifter tydligt hänger ihp med inledande genmgångar ch kunskapsmål. Lektinerna ger intryck av att vara intresseväckande för eleverna, ch under dessa lektiner ses eleverna ckså i hög grad ägna sig åt de avsedda lärandeaktiviteterna. Sklinspektinen bserverar även enstaka lektiner där en str del av lektinsinnehållet består av uppgifter sm inte är avvägda i tid, där ett flertal elever snabbt anser sig vara klara med uppgiften. Även m läraren i förekmmande fall är framme ch försöker vägleda elever frsätter ett flertal elever att
Sklinspektinen 6 (12) småprata med varandra under en str del av lektinen ch några rör sig runt i klassrummet. På det sättet kan elever dessutm ses störa andra elever genm att de avbryter varandra i sitt arbete. I de bserverade lektinerna ingriper läraren vid störande inslag sm exemplevis när ljudnivån stiger, när någn elev pratar rakt ut eller när en elev tar en annan elevs keps. Läraren ingriper i förekmmande fall genm att närma sig eleven, genm att dämpat hyssja eller genm att läraren nämner elever vid namn ch ber eleven att upphöra med störande inslag. Enligt de enkäter sm genmförts i anslutning till de bserverade lektinerna framkmmer att eleverna med några undantag upplever att lärarna är tydliga med vilka regler sm gäller på lektinerna. Det framkmmer även att eleverna anser att de flesta av de lärare vars lektiner bserverats ser till att det är studier på lektinerna även m det finns några elever sm inte upplever att alla lärare gör det. I de fall där elever upplever att läraren inte ser till att det är studier på lektinerna uppger dessutm ett antal elever att de inte lär sig så mycket. Eleverna uppger även i Sklinspektinens intervjuer att de upplever att studiern varierar Man kan ftast kncentrera sig, men det är lite lika. Eleverna beskriver i en av gruppintervjuerna att de anser att studiern ibland brister berende på att eleverna visar inte alltid respekt, ch på att det finns några lärare sm inte agerar i tillräcklig utsträckning för att det ska vara studier det finns lärare sm inte gör någt. Samtidigt ger eleverna i en annan gruppintervju exempel på lärare sm på förekmmen anledning kan följa upp rdningsreglerna i klassen, m de inte följs. Eleverna berättar att lärarna då tydliggör reglerna så att alla förstår vad reglerna innebär ch framhåller att Våra lärare är ganska bra på att följa rdningsreglerna ch nga med att vi ska vara bra mt varandra ch visa hänsyn. Av lärarintervjuer framgår att lärarna på sklan på lika sätt arbetat med att utveckla ledarskapet i klassrummet, bland annat genm litteraturseminarier ch genm att genmföra verksamhetsbesök hs varandra. Lärarna beskriver att arbetete kring ledarskapet sker genm ett kllegialt lärande där diskussiner ch feed back till varandra syftar till att skapa gemensamma förhållningssätt. Lärarna redgör för att det lett fram till vissa gemensamma strukturer ch ger exempel på att det bland annat handlar m hur lektiner inleds ch avslutas, fasta placeringar samt förhållningssätt gällande kepsar, mbiler ch datrer. Det framkmmer att lärarna såväl i lika grad sm på lika sätt arbetar med att tydliggöra mål, krav ch syfte med undervisningen för eleverna. Någn lärare
Sklinspektinen 7 (12) påtalar att det blivit tydligare för eleverna när läraren brutit ner målen så att det finns ett uttalat syfte inför varje lektin. Någn annan lärare menar att det i den lärarens ämne inte går att frmulera mål för varje lektin utan mål presenteras i sin helhet inför ett större arbetsmråde. I den elevenkät sm Sklinspektinen genmförde på sklan inför granskningen framgår att 75 prcent av de elever sm besvarat enkäten uppger att de lär sig mycket eller ganska mycket på lektinerna. Nästan en tredjedel av eleverna, 30 prcent, uppger att de inte tycker att lärarna fullt ut ser till att rdningsreglerna följs. I enkätens fritextsvar uppger en elev bland annat att lärarna brde se till att det är bättre arbetsr m lärarna är bestämda med vad sm gäller men frtfarande är trevliga trr jag att arbetsmiljön blir bra. Både för lärare ch elever. 1.1.3 Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. I ett flertal av de lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmför framkmmer att uppgifterna sm eleverna arbetar går att anpassa efter elevernas förmåga ch intresse. I några bserverade lektiner arbetar elever med uppgifter sm är identiska för samtliga elever. Vid de bserverade lektinerna agerar lärarna på liknande sätt när det gäller att ge hjälp ch stöd till eleverna. Efter inledning eller genmgång får eleverna arbetsuppgifter sm de ska göra enskilt eller tillsammans med andra elever ch därefter rör sig läraren runt i klassrummet. Elever sm vill fråga någt eller behöver ytterligare förklaringar räcker upp handen ch inväntar läraren. Vid de lektiner sm bserverats får då eleverna med några undantag snabbt hjälp av läraren. Lärarna svarar på elevernas frågr ch ställer i några fall även följdfrågr för att få en bild av elevernas förståelse. Vid de bserverade lektinerna ser Sklinspektinen exempel på att lärare anpassar undervisningen efter elevers behv genm att ge elever extra vägledning muntligen eller genm anpassade uppgifter. Det framgår i Sklinspektinens bservatiner dck enstaka exempel på att lärare inte fullt ut uppmärksammar ch vägleder elever sm blir sittande utan att ta sig an avsedda uppgifter.
Sklinspektinen 8 (12) Av de enkäter sm eleverna besvarat i anslutning till de bserverade lektinerna framgår att så gtt sm alla elever förstår vad de ska göra under lektinerna. Det finns dck några elever sm uppger att inte alla lärare ger tillräckliga förklaringar. I intervju med elever framkmmer exempel på hur elever kan få avancerade uppgifter för att utmanas ch flera elever säger att de får tillräckliga utmaningar i sklarbetet. Några elever anser dck att det brde finnas mer utmanande uppgifter i vissa enstaka ämnen. Eleverna redgör samtidigt för att det finns lärare sm behöver vara tydligare i den återkppling sm ges till eleverna, så att eleverna i högre grad vet hur de ligger till ch vad de behöver göra för att förbättra sina resultat. Vid lärarintervjuerna beskriver lärarna hur de arbetar med lika typer av anpassningar för att nå alla elever. Det kan handla m lika hjälpmedel, lika utfrmningar på elevernas arbetsuppgifter liksm lika redvisningsfrmer. Grupper ch gruppstrlek anpassas ckså efter elevernas behv ch lärarna beskriver att de försöker hitta teman i uppgifterna sm intresserar eleverna. Sklinspektinens elevenkät inför granskningen visar att 85 prcent av de elever sm besvarat enkäten anser att de förstår vad de ska lära sig på lektinerna. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i lika utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Utredningen visar att undervisningen i huvudsak erbjuder eleverna en lärandemiljö sm är uppmuntrande ch stödjande. Sklan har vidare rdningsregler sm är väl kända för eleverna. Undervisningen ch lektinsinnehållet bedöms dck i varierande grad vara tydligt strukturerat vilket påverkar såväl studiern sm elevernas förståelse för vad undervisningen syftar till ch vad eleverna ska göra. Av utredningen framgår även att eleverna upplever att studiern påverkas av att lärarna i varierande grad ser till att sklans rdningsregler efterföljs.
Sklinspektinen 9 (12) 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever. Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv. Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på system- ch verksamhetsnivå. Det framkmmer i intervju med eleverna att de överlag upplever att det är tryggt ch en gd stämning på sklan. I Sklinspektinens intervju med rektr framhåller rektrn att värdegrundsarbetet på sklan tar avstamp i arbetet med sklans rdningsregler. Rektrn beskriver att det genmförs utifrån en levande diskussin m hur man ska vara mt varandra, exempelvis genm diskussiner i persnalgruppen m de vuxna sm gda förebilder, förhållningssätt ch bemötande av eleverna. I intervju med lärarna bekräftar de att de inm persnalgruppen för diskussiner m värdegrundsfrågr ch ger exempel på hur de sm lärare såväl för diskussiner sm genmför övningar med eleverna utifrån lika värdegrundsaspekter. Lärarna lyfter bland annat fram ett arbete sm genmförts med eleverna på sklan m självkänsla.
Sklinspektinen 10 (12) Rektrn redgör vidare för att sklans rastvärdsschema med mer vuxna ute på sklan ch med tydliga skriftliga instruktiner m vad rastvärdsuppdraget innebär har bidragit till en lugnare miljö sm skapar trygghet för eleverna ch därmed bättre förutsättningar för studier. Denna åtgärd har enligt rektrn tillkmmit efter en analys av sklans trygghet- ch trivselenkät sm eleverna besvarar varje år. Eleverna uppger i intervjuerna att de genm sklans elevråd varit delaktiga i arbetet med de rdningsregler sm finns på sklan. Rektrn beskriver att sklan arbetat på lika sätt för att få rdningsreglerna mer levande i verksamheten ch att reglerna ses över varje år i samarbete med eleverna. Såväl rektrn sm lärarna beskriver i intervjuerna att rdningsreglerna aktualiseras vid varje terminstart i varje klassrum genm lika aktiviteter. En del elever har jbbat med att skapa film kring reglerna, andra har haft diskussiner på mentrtid/klassråd ch vinklat reglerna utifrån lika aspekter. Rektrn framhåller att många samtal har skett med persnalen m vikten av att stå för rdningsreglerna ch att de gemensamt sm persnal måste vara ljala mt dem tillsammans med sklans elever. Både rektrn ch lärarna beskriver att sklan har rutiner för disciplinära åtgärder ch rektrn redgör för att sklan i det avseendet följer de riktlinjer ch regler sm finns i skllagen. Såväl rektrn sm lärarna framhåller i intervjuerna att persnalgruppen arbetat med att utveckla ledarskapet i klassrummen i syfte att skapa tydliga strukturer ch en gd lärandemiljö. Det har innefattat frtbildning genm litteraturseminarier, verksamhetsbesök hs kllegr ch gemensamma diskussiner. Detta har lett fram till en knsensus bland persnalgruppen när det gäller vissa strukturer såsm hur lektiner inleds ch avslutas, fasta placeringar i klassrummen liksm vikten av att värna m det fysiska arbetsmiljön. Enligt rektrn identifieras utvecklingsbehv i undervisningen avseende elevernas rätt till studier via medarbetarsamtal, bservatiner i- ch utanför klassrum, genm samtal med elever ch genm att analysera resultaten av elevernas kunskapsresultat liksm resultatet av sklans årliga trygghet- ch trivselenkäten. Rektrn beskriver att hennes bild är att vissa lärare på sklan har ett tydligare ledarskap än andra. Rektrn påtalar att hn följer upp lärarnas undervisning genm lektinsbesök ch muntliga avstämningar med knstruktiv feed back ch vägleder i det arbetet enskilda lärare efter behv. Lärarna bekräftar i Sklinspektinens intervjuer att rektrn följer upp deras undervisning bland annat genm verksamhetsbesök. Lärare uppger att de tycker att rektrn är tydlig med vad hn ser ch att hennes återkppling är knstruktiv ch att det är ett stöd. Det framkmmer även i intervju med elever-
Sklinspektinen 11 (12) na exempel på att de upplever att rektrns uppföljning med lärare ger effekt då de beskriver en psitiv förändring efter att de framfört synpunkter på enstaka lärares bemötande till rektrn. Rektrn ger exempel på åtgärder sm genmförts på sklan sm gett förbättringar på klassrumsnivå. Det handlar bland annat m sklans rganisatin med flexibla elevgrupper sm regelbundet mgrupperas efter behv i samråd mellan rektr, lärarna ch till viss del även elever. Rektrn knstaterar att de flexibla elevgrupperna har främjat studiern ch även bidragit till en ökad trygghet bland eleverna. Rektrn beskriver vidare att sklan anställde en scialpsyklg för några år sedan sm är drivande i det främjande arbete med att säkerhetsställa trygghet, ch därmed även studier. Scialpsyklgens uppdrag innebär bland annat att handleda persnal, arbeta med elever, vara synlig i klassrum, elevcafé ch krridrer ch att fungera sm en länk till sklans kuratr. Rektrn framhåller att åtgärderna gett resultat ch hennes upplevelse är att studiern på sklan blivit betydligt bättre. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn i str utsträckning tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö ch för studiern i klassrummen. Det framkmmer av utredningen att rektrn för en dialg med lärarna m de gemensamma värden sm ska gälla på sklan. Rektrn har ckså skapat en rganisatin sm stödjer lärarnas förutsättningar att bedriva en strukturerad undervisning i syfte att uppnå en gd lärmiljö för eleverna. Rektrn följer upp studiern i klassrummen ch analyserar i det arbetet enskilda lärares ledarskap i klassrummet. Utredningen visar även att rektrn vid behv vidtar åtgärder sm syftar till att förbättra förutsättningarna för studiern i klassrummen. Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken.
Sklinspektinen 12 (12) Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar. Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare besvarar eleverna en enkät i slutet av de lektiner sm bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. Eriksdalsklan 483 Antal/andel Inledande elevenkät 218/ 90% svarsfrekvens Lektinsbservatiner 6 Uppföljande elevenkät 97 Intervjuade elever 11 Intervjuade lärare 13