KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas storlek och sammansättning

Relevanta dokument
Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Kvalitetsrapport 2017/2018 Förskolor Sturefors- Sammanfattning

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Intern rapport - Roller och ansvar

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Storseglet, Sickla Udde förskolor

Förskolan Sjötomtens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Trygghetsplan för Hästens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan för Duvans förskola

IT-strategi för Ålidhems skolområde

LIKABEHANDLINGSPLAN Gunghästens förskola Fårdala/Stimmets enhet. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Hörnet

Bun 15 Dnr 00062/ Riktlinjer/rutiner för tillsyn av fristående förskolor, fritidshern och pedagogisk omsorg

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Lokal arbetsplan Täppan

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gunghästens förskola Centrum förskolor. Läsåret 2016/2017

Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 5. Anna Österman Anne-Christine Hillman. Dnr 2010/242 BUN.149. Barn- och ungdomsnämnden

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Kvarngårdens Trygghetsplan

Trygghetsplan för. Kumlasjöns förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Sommarlust förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Södermalms. Montessoriförskolas Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret

Lokal arbetsplan Trevnaden

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN

Förskolan Skeppet. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia vivi. haviabsodertalie.se

Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Likabehandlingsplan Personalkooperativet Kulingen 2013/2014

Kvalitetsredovisning läsåret Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar år

Sätra skolas kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

YH och internationalisering

Gröndalsskolans Elevhälsoplan

Folkhälsoplan för 2015

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019

Kvalitetsrapport

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Denna plan gäller skola och fritidshem.

UTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun

IUP-året Observatorielundens skola (åk 1-6)

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Södra förskolområdet

Genomlysning av elevhälsan i Linköpings kommun

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (10) Västra Bagarmossens förskolor

Arbetsplan för förskolan Nolängen

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Egalias Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Solveigs förskolor AB

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

Strategi för att minska ungdomskriminalitet

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

FÖRSKOLANS ARBETSMILJÖ. Fredrik Sjödin Fil dr. Folkhälsa och klinisk medicin Lektor, organisation och ledarskap Institutionen för psykologi

Vejbystrands skola och förskolas årliga plan. för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret förskola

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Verksamhetsplan. Hardemo fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Granskning av förskolenämndens säkerställande av kompetensförsörjningen

Kvalitetsredovisning. för förskolorna i Kisa. Tornhagen, Bäckgården, Berget och Glimten

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Transkript:

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM BILAGA 3 SID 1 (5) 2011-09-20 Pm KONSEKVENSUTREDNING - inför förändring av barngruppernas strlek ch sammansättning RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV FÖRÄNDRING Lagstiftning Från den 1 juli 2011 gäller en ny skllag (SFS 2010:800). Förskla Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning ch strlek ch att barnen även i övrigt erbjuds en gd miljö. (8 kap. 8 skllagen) 9 Artikel 3 i barnknventinen anger att vid alla åtgärder sm rör barn, vare sig de vidtas av ffentliga eller privata sciala välfärdsinstitutiner, dmstlar, administrativa myndigheter eller lagstiftande rgan, ska barnets bästa kmma i främsta rummet. Barnets bästa förutsätter att en bedömning görs av vilka knsekvenser ett visst beslut eller en åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn. Enligt Kmmunfullmäktige i Stckhlm bör antalet barn i småbarnsgrupperna (1-3 år) inte vara fler än 14 barn per grupp ch grupperna för de äldre barnen (4-5 år) bör inte bestå av fler än 18 barn (Kmmunfullmäktige 2010-11-24/25). Riktlinjerna utgår från skllagen, Försklans lärplan (Lpfö 98/10), Sklverkets allmänna råd för kvalitet i försklan samt Stckhlms stads förskleplan. Riktlinjerna redvisar, förtydligar ch beskriver de rutiner sm gäller för gdkännande av förändring.

SID 2(5) Knsekvensutredning behandlar enbart pedaggiska knsekvenser. Riktlinjerna gäller från ch med hösten 2011. Bakgrund Lärplanen framhåller att barngruppen ska ses sm en viktig del i barns utveckling ch lärande. För att en grupp ska fungera psitivt måste dck vissa förutsättningar vara uppfyllda. Till det viktigaste hör att gruppen har en lämplig sammansättning ch strlek. Dessa krav ställs ckså i skllagen. Vad sm är lämpligt ska sättas i relatin till försklans uppdrag. Lkalernas utfrmning ch utemiljön i en vidare bemärkelse sätter ramar för det pedaggiska arbetet i försklan, samtidigt sm de är en del av det. I försklr med funktinella lkaler ch en välplanerad utemiljö underlättas det pedaggiska arbetet. Försklr med lkaler ch utemiljö sm är sämre anpassade till verksamheten kan i stället behöva kmpensera brister i den fysiska miljön med färre barn i gruppen. Riktlinjer Inför varje större förändring av antalet platser i barngrupperna sm inte är en del av den dagliga löpande pedaggiska verksamheten 1 ska eventuella knsekvenser av förändringen sm föreslås utredas ch kartläggas. Innan ett förändringsarbete av antalet platser i grupperna påbörjas ska en tydlig bild av knsekvenser ch förväntat utfall ges. Kartläggning ska ligga till grund för den knsekvensanalys sm ger en översiktlig infrmatin innan förändringar genmförs. 1 Den dagliga löpande pedaggiska verksamheten i Östermalms försklr innebär: Huvuduppgiften för Östermalms kmmunala försklr är att ge alla barn tillgång till en förskla sm ser varje barns förmågr, lust ch vilja att lära ch utvecklas. I försklrna arbetar man numera flexibelt med lika gruppknstellatiner under lika delar av dagen ch veckan berende på aktivitet. Barngruppernas sammansättning följer årsplaneringen på försklan ch anpassas till de pedaggiska aktiviteterna i vardagen ch de teman sm verksamheten arbetar med. Barngruppernas sammansättning ch strlek bestäms för att tillgdse det enskilda barnets ch gruppens behv i relatin till försklans uppdrag. Barn delas in efter intressemråden ch aktiviteter. Alla grupper är flexibla ch varje dag delas barnen in i mindre grupper. Inför varje termin avgör försklan, utifrån lkala förhållanden, vilken gruppstrlek ch vilken persnaltäthet sm är den lämpligaste.

SID 3(5) Knsekvenserna kan vara av lika art. Knsekvensutredning ska utföras för att klargöra vilka knsekvenser förändringar i barngruppernas sammansättning kmmer att få med avseende på framför allt arbetslagets möjligheter att ge förutsättningar: för barn att utvecklas, att må väl, lära, känna sig trygga ch ha rligt i en säker miljö på försklan Syfte med knsekvensutredning/analys Syftet med knsekvensutredning ch knsekvensanalys är att förutse ch minimera prblem sm kan uppstå ch rsaka försämringar i den pedaggiska verksamheten. Det är därför ur följande synvinklar barns utveckling ch möjlighet att lära, barnens känsla av trygghet ch miljöns säkerhetsgrad knsekvensutredningen/analysen ska genmföras. Genmförande av utredning ch analys När i en förskleenhet framförs ett förslag till förändring av antalet barn i barngrupperna sm kan medföra en förändring av betydelse för den pedaggiska verksamheten då skall en knsekvensanalys göras. Knsekvensanalysen ska göras innan beslut m ändringen fattas. Den skall göras skriftligt avsett m knsekvenserna är allvarliga eller inte. Målet är att minimera de förmdade negativa knsekvenserna av den förändring sm planeras. Knsekvensanalys består av infrmatinsinsamling/kartläggning kring planerade förändringar ch utgörs av pedaggernas bedömning utifrån en fyrgradig allvarlighetsskala. Kartläggningen genmförs enligt BUs checklista nedan. Eventuella knsekvenser dkumenteras alltid tillsammans med förslag på åtgärder. Kpia av checklistan sparas hs försklechefen ch delges BU vid begäran. Försklechefens beslut Knsekvensanalys är dkumentet sm försklechefen upprättar ch sm innehåller fördelar ch nackdelar sm finns i ch med förslaget till förändring ch vilka åtgärder sm planeras vidtas. Försklechefens beslut delges Barn ch Ungdms chef.

SID 4(5) Kartläggning inför knsekvensanalys Vid Östermalms försklr ska råda en trygg, säker ch lärrik pedaggisk miljö för samtliga inskrivna barn. När försklan genmför en knsekvensanalys ska den mfatta alla pedaggiska förhållanden sm har betydelse för barnens miljö med särskild fkus på förutsättningar för barn att utvecklas, lära, känna sig trygga ch ha rligt i en säker miljö på försklan. De faktrer med tillhörande viktiga aspekter sm kan påverkas alternativt har betydelse är: Hälsa, trygghet ch säkerhet Det sciala samspelet Utveckling ch lärande Inflytande Det pedaggiska arbetet Lkalernas beskaffenhet Förändringsförslaget: Anledning till förändringen? Syfte ch förväntat resultat? Hur påverkas? Hälsa, trygghet ch säkerhet Det sciala samspelet Utveckling ch lärande Inflytande Det pedaggiska arbetet Lkalerna Fyrgradig allvarlighetsskala: 1. Obetydligt 2. Mindre allvarligt 3. Allvarligt 4. Mycket allvarligt Vid allvarlighetsgrad 2-4 vidtas åtgärder för att minimera alt. helt undanröja riskerna.

SID 5(5) Försklechefens knsekvensanalys ch beslut Förslag till förändring av barngruppernas strlek ch sammansättning vid: Försklan: Avdelning: Krt beskrivning av förändringen: Vilken är anledning till förändringen? Syfte ch förväntat resultat? Vilka fördelar finns med förslaget till förändring? Vilka nackdelar finns med förslaget till förändring? Vad kan göras för att minska de negativa effekterna? Knsekvensutredningen har genmförts av: Datum: Arbetslag: Samråd har ägt rum med de fackliga rganisatinerna: Skyddsmbud är infrmerad m förändringen: Föräldrarna är infrmerade: Tidplan för förändringen är upprättad: Förändring genmförs fr..m. Uppföljning sker: Försklechefens underskrift: