Likabehandlingsplan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverkets plan mot diskriminering och kränkande behandling GRUNDSKOLAN & GYMNASIESKOLAN Planen gäller under perioden 2017-08-21 2018-06-15 Vår vision
På Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk (SSHL) ska alla elever känna sig trygga, sedda och hörda samt bli väl bemötta. Skolans miljö ska präglas av värme, trygghet och respekt för den enskilde individen. Skolan är fri från förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, där istället alla människors lika värde och bejakande av mångfald genomsyrar hela verksamheten. Varje tendens till diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling på skolan ska resultera i ett agerande. Skolan och internatet ska erbjuda en trygg och inspirerande miljö där varje individ utvecklas till sin fulla potential, såväl personligt som akademiskt. SSHLs vision är att skapa en inkluderande miljö i en anda av humanistiska värden som möjliggör att eleverna utvecklas till aktiva och ansvarskännande världsmedborgare som erkänner alla människors lika värde. Lagar och styrdokument Likabehandlingsarbetet ska genomsyra alla skolans verksamheter och detta regleras genom skolans styrdokument (läro- och ämnesplaner), i skol- och diskrimineringslagarna samt FN-konventionerna om Barnets rättigheter och Mänskliga rättigheter. Skolans demokratiska uppdrag är att främja elevernas lärande om demokrati och värdegrund för att utveckla goda samhällsmedborgare samt att motverka kränkande behandling. Enligt Skollagen 1 kap. 5 ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar i skolan ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Enligt Skollagen 6 kap. är kränkande behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan t.ex. handla om att retas för att någon är överviktig eller har fel hårfärg. Det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts, även knuffar och utfrysning är kränkande behandling. Kränkande behandling kan yttra sig som verbala, psykiska eller fysiska kränkningar. Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag (SFS 2008:567) i kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen (DO) som ska ha tillsyn över att lagen följs. Den nya lagen innehåller bl.a. två nya diskrimineringsgrunder. I lagen finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och trakasserier och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier innebär att en person upplever sig kränkt utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Det är alltid personens upplevelse som skolan ska utgå ifrån. Diskriminering innebär att någon vuxen på skolan behandlar en elev orättvist/illa utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Skolan har ett ansvar att arbeta målinriktat och förebyggande för att förhindra kränkande behandling av elever. Det ska även finnas tydliga rutiner för hur skolan arbetar med att upptäcka risker för diskriminering och hur skolan arbetar med att eliminera dessa risker samt hur arbetet utvärderas. Ansvariga för planen Ansvarig för skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan) är Likabehandlingsgruppen. Likabehandlingsgruppen ansvarar för utvärdering av tidigare års plan samt för kartläggning och analys av resultaten inför den årliga revideringen av planen. Likabehandlingsgruppen ansvar även för att handlägga akuta ärenden och ta fram främjande och förebyggande åtgärder. Likabehandlingsgruppen träffas varje vecka och diskuterar pågående ärenden samt arbetar med de
förebyggande och främjande insatserna. De har även ansvar för att arbetet dokumenteras på ett adekvat sätt. Gruppen består av tf rektor Eddy Johansson, kurator Terese Dyrén, lärare Anna Johansson skolsköterska Erika Karnehed Fromm, internat- och fritidschef Thomas Persson, lärarna Sheida Delgoshaei, Anna Kalles och Ulrica Johansson samt hemföräldrarna Ola Olsson och Ann Thyrén Granström. Ytterst ansvarig för likabehandlingsplanen är skolans huvudman. Elever och personalens delaktighet i likabehandlingsarbetet Under året genomför mentorerna mentorsamtal och utvecklingsamtal. Vid dessa samtal berörs frågor som klimatet i klassen, förekomsten av diskriminering, kränkande behandling, ensamhet och utanförskap men även graden av trygghet, trivsel och arbetsro.syfte är att fånga upp tendenser i hur eleven har det på skolan samt att skapa en relation mellan elev och mentor som är präglat av förtroende. Alla elever träffar sin mentor och mentorsgrupp varje vecka under schemalagd tid. Vid dessa tillfällen berörs frågor som berör klassen gemensamt, det kan innefatta ordningsregler, trivsel och annat, men även andra frågor som har med likabehandling att göra. Vid klassråd diskuterar man arbetsmiljöfrågor som återkopplas till elevrådet via elevrådsrepresentanter. Vid kursutvärderingarna behandlas bland annat frågor om arbetsmiljö, trygghet, trivsel och hur undervisningen lyfter ett normkritiskt synsätt. Kursutvärderingarna sammanställer rektorn och berörda delar återkopplas till likabehandlingsgruppen. Det hålls gruppdiskussioner med slumpvis utvalda elever i samtliga årskurser med utgångspunkt i enkätresultaten. Detta tas med i framtagandet av den nya likabehandlingsplanen. Det finns två elevföreningar på skolan som arbetar med elevdelaktighet och trivsel/trygghetsfrågor. Dessa består av Hjärter Ess och elevrådet. Det är främst Hjärter Ess som samarbetar med likabehandlingsgruppen i frågor som rör trygghet, trivsel, elevdelaktighet och framtagande av likabehandlingsplan. Innan likabehandlingsplanen är fastställd är hjärter Ess med och har åsikter om likabehandlingsplanen All personal på skolan har en skyldighet att alltid agera och anmäla till rektorn om de får kännedom om en elev upplever sig kränkt. Lärare på skolan ska alltid förmedla om de får kännedom om tendenser och/eller risker på skolan som skulle kunna leda till kränkningar och/eller diskriminering. Detta ska alltid anmälas till rektorn som tar det vidare till likabehandlingsgruppen. Personal blir varje år slumpvis utvalda till mindre diskussionsgrupper som kuratorn håller i där resultaten från trivselenkäten diskuteras, sammanställningen av detta tas med i arbetet med den nya likabehandlingsplanen och förbättringsområden. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida och schoolsoft. Planen finns på svenska och engelska. Likabehandlingsplanen ska ligga väl synlig på skolans hemsida så att vårdnadshavarna kan hitta den. Elever och personal får varje nytt läsår ta del av och ska gå igenom den nya likabehandlingsplanen.
Rutiner i likabehandlingsarbetet Skolan ska arbeta systematiskt med likabehandling. Det innebär ett arbete som sker i fyra steg.till att börja med ska skolan undersöka den egna verksamheten för att upptäcka risker för kränkningar och diskriminering. Nästa steg är att analysera de resultat som undersökningen visar. De risker man hittar ska åtgärdas med hjälp av förebyggande och främjande insatser. I det sista steget skall åtgärderna följas upp för att se om det fått någon effekt. I steget där insatser utvärderas kan det uppkomma ny information som gör att fler insatser eller vidare utredning behövs. Nedan beskrivs vad som görs systematiskt och konkret i verksamheten. Hur arbetet utförs är beskrivet i två delar. Dessa utförs parallellt under läsåret. Del 1 beskriver de insatser som görs årligen rutinmässigt under samma period varje år. Vilket består av en undersökande del, en analyserande del, en åtgärdande del och en del som följer upp. Del 2 består även den av en undersökande, en analyserande, en åtgärdande och en uppföljande del. Men den processen utgår ifrån de incidenter som sker under terminens gång. Arbetsprocess i likabehandlingsarbetet Vad Undersöka risker för diskriminering och kränkningar. Analysera orsaker till risker och hinder Åtgärda. För att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter. Följa upp och utvärdera arbetet. Hur Del 1 Förebyggande och främjande, fasta rutiner. -Trivsel enkät, skola -Trivsel enkät, internat. -återkoppling från Lb-arbete i klasserna. -gruppintervjuer. -Analysera resultat från enkäter. -analysera resultat från Lb-arbete i klasser -analysera resultat från gruppintervjuer. -Ta fram och planera åtgärder som är förebyggande och främjande för att undanröja risker för diskriminering.. -undersöka nästkommande enkätresultat för att se om tendenser eller risker kvarstår eller inte. Hur Del 2 Åtgärdande och förebyggande. Det kontinuerliga arbetet utifrån det som sker under terminens -Sammanfattning av aktuell incidentrapport. - Uppfångade tendenser på skolan och internat. -Rapporten/ tendenserna analyseras av Lbgruppen, för att försöka utreda vilka underliggande strukturer som kan ligga bakom. (gruppnivå) -Hypotes tas -Förebyggande insatser tas fram och planeras. -Utvärdering planeras, när och hur den ska gå till. Allt dokumenteras.
gång. fram. Likabehandling, fasta rutiner (del 1) Januari Resultatet från enkäten presenteras för personal på ett personalmöte. Februari Resultaten skickas ut till lärare. Även resultat från tidigare år skickas, då kan lärarna tillsammans med elever diskutera resultaten och vad de beror på samt ha något att jämföra med. Lärarna gör en kort sammanställning av vad eleverna tycker om resultatet på klassnivå och skickar till likabehandlingsgruppen. Mars Skolans kurator sammankallar och genomför gruppintervjuer med slumpvis valda elever i alla årskurser. Till grund i diskussionerna ligger resultaten från trivselenkäten. April Skolans kurator sammankallar och genomför gruppintervjuer med personal med utgångspunkt i enkätresultat. Maj Samtligt material granskas och analyseras av likabehandlingsgruppen. Utifrån granskning tas främjande och förebyggande åtgärder fram. I det material som ska granskas ska följande delar finnas med:
- Enkätresultat - Sammanställning av gruppintervjuer med elever - Sammanställning av gruppintervjuer med personal - Återkoppling från lärare i och med genomgång av resultat och annat arbete med likabehandlingsfrågor. - Återkoppling från elever när det gäller arbete med fokusområden (minienkäter i anslutning till arbetet) - Sammanställning och analys av samtliga incidentrapporter från året. Juni Likabehandlingsplan och fokusområden arbetas fram. En elevgrupp är med och tycker till om planen. Juli Lov Augusti Likabehandlingsplanen skickas ut till lärare som går igenom den med sina mentorselever. Fokusområden presenteras. Föräldrar får ta del av likabehandlingsplanen. Schemalagt pass under pedagogveckan där man arbetar med likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsgruppen planerar aktivitet. September Det förebyggande arbetet planeras. Material skickas ut från likabehandlingsgruppen. Oktober Arbete med fokusområden inleds. November Den årliga enkäten skickas ut till elever och personal. Den ligger öppen ca 2 veckor. December Enkät resultaten sammanställs och analyseras av Lb-gruppen. Det främjande och förebyggande arbetet I det förebyggande arbetet ska skolan undanröja risker för att elever blir utsatta för kränkande behandling inom skolans verksamhet. På SSHL genomförs det förebyggande arbetet systematiskt vilket omfattar kartläggning, analys, mål, åtgärder och uppföljning. Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen är följande: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Kartläggningen har omfattas av trivselenkät för personal och elever, dessa utfördes digitalt under mentorstid. Det utfördes också diskussioner med elever i fokusgrupper. Kurator och skolsköterska har fångat upp tendenser de fått utifrån individuella samtal med elever. Samtliga mentorer har arbetat aktivt med likabehandlingsplanen och material de fått från kuratorn i sina klasser. De har sedan återkopplat elevernas reflektioner till likabehandlingsgruppen. Föregående års insatser bestod av följande: Ht 2016
Friends, föreläsning för elever och lärarutbildningar. Friends försåg skolan med enkät,uppföljning på enkät, gruppdiskussioner med elever, lärarutbildning och föreläsning för elever. Introducerade kubprojektet. Tema flicka. Tillsammans med fn förbundet No hate med grundskoleelever.. Kuratorn gick ut i alla 8:or (4 gånger i varje klass)och arbetade aktivt utifrån materialet No hate. Vid utvärdering upplevde de flesta att det var bra att få veta mer vilka konsekvenser som kan komma av olika sorters kränkningar på nätet. Vt 2017 Skolan har deltagit i Kub-projektet. Det syftar till att belys de mänskliga rättigheter som finns och att man kan uttrycka det på olika sätt genom bild och musik. Kopplat till detta har skolan tagit fram en musikal som spelades upp för skolans elever och personal samt för skolor i kommunen. Samtliga mentorer har fått material utskickat till sig i tre omgångar under terminen som de arbetat med tillsammans med sina elever. Innehållet bestod i att gå igenom likabehandlingsplan, förstå begrepp och olika uppgifter kopplat till likabehandlingsarbete. Arbetet utvärderades med eleverna i slutet av Vt- 2016. I utvärderingen uppkom att många elever tyckte det var bra, men att det blev för mycket likabehandlingsarbete. De tyckte också att likabehandlingsplanen skulle vara mer kopplad till deras xxx. Det framkom även att de tycker att personal och mentorer skulle visa att de brydde sig mer om dem. Ett förslag som kom vara att under mentorstiden skulle man ha mer tid med sin mentor en och en. Elevorganisationen Hjärter Ess har ordnat middagar för alla nya elever. En för alla sjuor och en för ettorna i gymnasiet med syfte att elever ska lära känna andra på skolan och inte bara de i den egna klassen. Tobias Rawet besökte skolan och föreläste om sin tid i koncentrationsläger. Det har framkommit att det finns svårigheter att arbeta med likabehandlingsplanen årsvis. Planen kommer därför att revideras igen i slutet av Vt 2017 för att sedan sträcka sig över läsåret 2017-2018. Resultat och analys Genom de enkäter som elever genomförde har det framkommit att det finns en viss skillnad mellan upplevd trygghet vid jämförelser mellan högstadiet och gymnasiet. Enkäten berör samtliga diskrimineringsgrunder. På högstadiet känner sig 57% aldrig oroliga för att bli kränkt i skolan. På gymnasiet känner sig 67% aldrig oroliga för att bli kränkta. På frågan känner du dig otrygg när du är i skolan svarar högstadiet att 59% aldrig känner sig otrygga och 29 % sällan, på gymnasiet svarar 67% aldrig och sällan 20%. Det inte är någon större skillnad på siffrorna från föregående år och detta innevarande år.
Det som kan tolkas i enkäten är att elever inte alltid upplever att de har någon vuxen som de litar på att vända sig till om det ser någon annan bli utsatt eller att de själv blir utsatt för olika sorters kränkningar. Från elever har det framkommit att de vill att relationen mellan personal och elever ska förbättras. Att vuxna ska fråga mer, bry sig mer och behandla eleverna med respekt. I enkäten har det även framkommit att skolan behöver arbeta mer övergripande kring behandling på nätet. På gymnasiet hävdar 68 % av eleverna att de inte ha varit med om något kränkande på nätet och 63% på högstadiet. Den vanligaste förekommande kränkningen är att man skickar taskiga sms och laddar upp bilder/filmer utan tillåtelse. Utifrån enkäten Friendsenkäten kring likabehandling och övrig kartläggning framkom två fokusområden som skolan måste arbeta med. Öka förtroende mellan personal och elever Kränkande behandling på nätet I och med fokusområdet kränkande behandling på nätet kommer samtliga diskrimineringsgrunder att beröras och arbetas med. Förebyggande insatser Övergripande mål: Öka kunskap om näthat och minska förekomsten av att elever blir utsatta på nätet. I arbete med kränkande behandling på nätet kommer samtliga diskrimineringsgrunder beröras och en ökad kunskap om kränkande behandling både på nätet och överlag uppnås.samtliga diskrimineringsgrunder kommer att beröras i arbetet med kränkande behandling på nätet. Vilka Insats Utvärdering Tidsperiod Ansvarig Mål / Gymnasie Föreläsning nätmobbning för samtliga lärare. Förläsare från friends. November, enkät v.33 Lbg Ökad kunskap om unga på nätet. / Gymnasie Material skickas ut till lärare. Materialet omfattar 4 lektioner. Vid kursutvärderi ng v.39 Kuratorn Ge lärare verktyg så de kan arbeta med fokusområde t näthat. Kuratorn går ut i klass 7 och pratar näthat och konsekvenser Kursutvärder ing. Ht 17 Kuratorn Ge eleven ökad förståelse för konsekvenser vid
. användning av nätet. / Gymnasie Föräldrar får ta del av informations material som handlar om unga på nätet. Lb-gruppen En ökad kunskap och förståelse hos föräldrar. Främjande insatser Under kommande läsår kommer stort fokus ligga på det främjande arbetet. Övergripande mål: Att skapa en inkluderande miljö där alla känner att de har en plats och är trygga samt att ingen ska utsättas för kränkande behandling diskriminering eller trakasserier. Vilka Insats Utvärdering Tidsperiod (för aktivitet) Ansvarig Mål 1:or, Gymnasiet Mentorer till samtliga 1:or i gymnasiet får ett metodmat erial utskickat till sig som de ska arbeta med, 4 lektioner. November, enkät v 39 Kuratorn Elever ska få kunskap om likabehandling. 7:or, Mentorer till samtliga 1:or i gymnasiet får ett metodmat erial utskickat till sig som de ska arbeta med, 4 lektioner. November, enkät v 39 Kuratorn Elever ska få kunskap om likabehandling.
/ Gymnasie Alla mentorer går igenom likabehand lingsplane n och vissa frågeställn ingar kopplat till den. November Ht 2017 Lbg Kunskap om skolans värdegrund och likabehandlings plan. /Gymnasie Kick-off aktivitet SSHL Karneval November, enkät v.36 Rektor,kurator Hjärter Ess,Elevrådet Elever och personal får en möjlighet att lära känna och skapa en relation under avslappnande omständighete r. /Gymnasie Föreläsni ng om normkriti k för personale n. November, enkät v 33 Kuratorn Ökad kunskap om vad ett normkritiskt synsätt innebär. Internat Worksho p om normkriti k I samband med aktivitet. v 39 Kuratorn Ökad kunskap hos intenatperson om vad ett normkritiskt synsätt innebär. /Gymnasie Frågefor mulär kommer skickas till samtliga lärare där de kan utvärdera sin undervisn ing ur ett normkriti Ht-17, Vt-18 Synligöra och granska det egna arbetet när det kommer till normkritik.
skt perspekti v. detta kommer även diskutera s i arbetsgru pper. /Gy Material/ böcker har beställts till lärare som handlar om en normkriti sk undervisn ing. November, enkät v34 Kuratorn Skapa kunskap om vad ett normkritiskt synsätt innebär och applicera det i sin undervisning. /Gy Se över skolans policydok ument och andra styrdoku ment för att säkerställ a att de speglar ett inkuderan de förhållnin gsätt. Sammanställni ng av det gjorda arbetet utvärderas vid revidering av kommande Lb-plan. Ht 17, Vt 18 Likabehandlin gsgruppen. Hjärter Ess. Skapa en miljö som är inkluderande för alla. Internat Prefektern a påbörjade prefekt utbildning under vårtermine n 2017 som Utvärdering efter avslutad utbildning Ht 2017 Kuratorn - Internatchef Öka kunskap om likabehandling och
kommer att fortsätta under hösttermin en 2017. Utbildning en innebär att likabehand lingsplan där förebygga nde och främjande åtgärder belyses. Lärare bestämmer hur eleverna ska sitta och arbeta i klassrumm et under lektionstid i syfte i att motverka utanförska p. Vid kursutvärderin g Läsåret 2017-2018 Mentorer Att skapa en inkluderrande miljö i klassrummen Grundskol/ Gy Skolan anordnar middagar, en för alla förstarings elever och en för alla sjuor. Direkt efter avslutad aktivitet. Ht 2017, Vt 2018 Hjärter Ess, Kurator, Föra samman elever i ett positivt sammanhang. /Gymnasie Det finns gemensam November, enkät Under läsåret 2017-2018 Rektor, Fritiden Skapa trygga platser dit alla
ma mötesplats er på skolan som till exempel elevekafét Humlan och rastverksa mhet i Ängsback en. Där finns vuxna närvarand e. kan gå och känner sig välkomna. n/gymnasie Hjärter Ess Gala, där elever får utmärkelse i form av att vara goda exempel. Efter avslutad aktivitet. Ht 2017 Hjärter Ess, Kurator Lyfta och stärka det goda i eleverna.
Policy och rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Händelserapport All personal ska dokumentera händelser och incidenter som kommer till deras kännedom. Samtliga händelserapporter ska lämnas in till Likabehandlingsgruppen för arkivering och handläggning. På detta sätt kan skolan få indikationer om trakasserier och kränkande behandling försiggår och då i tidigt skede sätta in adekvata åtgärder. Mentorssamtal och övriga indikationer Om mentor eller annan personal får kännedom eller indikationer om trakasserier eller kränkande behandling ska detta skyndsamt rapporteras till Likabehandlingsgruppen och/eller rektor. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om någon elev känner sig eller får vetskap om att en annan elev blir kränkt eller diskriminerad är det viktigt att skolan får kännedom om detta. Detta kan göras genom att eleven underrättar mentor eller annan personal som eleven känner förtroende för. Det går även bra att direkt vända sig någon i Likabehandlingsgruppen. Vilka personer som ingår i Likabehandlingsgruppen och kontaktuppgifterna till dessa står i listan nedan. Koordinatorer för likabehandlingsgruppen Terese Dyrén (kurator) terese.dyren@sshl.se 08-59257116 Anna Johansson (lärare) anna.johansson@sshl.se 08-59257203 Elevhälsan (Kvarnbranten) Erika Karnehed Fromm (skolsköterska) erika.karnehed_fromm@ssh.se 08-59257137 Internat Ann Thyrén Granström (hemförälder) ann.thyrengranstrom@sshl.se Ola Olsson ola.olsson@sshl.se Internat och fritiden Thomas Persson (fritiden) thomas.persson@sshl.se Lärare Ulrica Johansson(lärare) ulrica.johansson@sshl.se Sheida Delgoshaei (lärare) sheida.delgoshaei@sshl.se Skolledare (Expeditionen) Eddy Johansson (t f rektor) eddy.johansson@sshl.se 08-59257159 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Vid misstanke om kränkning eller då en elev känner sig kränkt av en annan elev ska mentor, likabehandlingsgruppen eller rektor kontaktas.
All information kring kränkande behandling ska gå via Likabehandlingsgruppen och komma till rektors kännedom. 2. Två personer i Likabehandlingsgruppen samlar skyndsamt in fakta i ärendet. All information och samtliga kontakter och åtgärder dokumenteras. Utredning och kartläggning påbörjas. Rektor handlägger alla ärenden där lärare och övrig personal är berörda. 3. Vid misstanke om brott ska polisanmälan göras. Eventuell polisanmälan för skolans räkning görs av rektor. Vid svåra personskador och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa underrättas omedelbart Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar för anmälan och lärare Kerry Browning administrerar anmälan. Rektor ansvarar att anmälan till socialtjänsten görs när behov föreligger. 4. Den utsatta eleven kallas till samtal med ansvariga i Likabehandlingsgruppen. En handlingsplan upprättas. Eventuella stödåtgärder vidtas. Föräldrar till en utsatt omyndig elev kontaktas i samförstånd med den utsatte. 5. Den som har utövat trakasserier eller kränkande behandling, kallas oförberedd till ett samtal med ansvariga i likabehandlingsteamet. Den som utsätter någon för trakasserier eller kränkande behandling upplyses vid detta samtal om att: - likabehandlingsgruppen känner till vad som sker/har skett. - ansvariga i likabehandlingsgruppen ser mycket allvarligt på det som sker/har skett. - det är elevens ansvar att se till att alla handlingar av detta slag omedelbart upphör. 6. Vårdnadshavare till omyndig elev som utövat trakasserier eller kränkande behandling informeras om vad som har hänt. Eleven uppmanas vanligtvis att först själv informera föräldrarna. Ansvariga i Likabehandlingsgruppen kontaktar därefter föräldrarna. Är eleven myndig sker detta i samråd med eleven. 7. Uppföljningssamtal bör ske inom en vecka, med fortsatt uppföljning vid behov. Den utsatta eleven ska då ha upplevt att trakasserierna eller den kränkande behandlingen har upphört. 8. Allt vad som skett i ärendet skall dokumenteras och handläggas av ansvariga i likabehandlingsgruppen. 9. Handlingsplan följs upp och utvärderas. Huvudansvarig är rektor i samarbete med ansvariga i likabehandlingsgruppen. 10. Om trakasserierna eller den kränkande behandlingen inte upphör kan åtgärder som skriftlig varning, utvisning eller avstängning från skolan bli aktuella. (5 kap. SkolL.) 11. Ärendet avslutas då den utsatte känner sig trygg och nöjd med de vidtagna åtgärderna. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Om elev känner sig kränkt eller diskriminerad av lärare/personal ska rektor kontaktas.
2. Rektor utreder genom att samla fakta om det inträffade. Den dokumenterade informationen som är av betydelser för elevhälsans arbete delges dem. 3. Rektor kallar medarbetaren till samtal och beroende på allvaret i det inträffade vidtas erforderliga disciplinära åtgärder i enlighet med gällande avtal. I lindriga fall kan ett samtal vara tillräckligt. Medarbetaren har rätt att ta med sin fackliga representant. 4. Vid behov kan Likabehandlingsgruppen bistå vid samtalen och elevhälsan erbjuder den som blivit kränkt stöd i den form som situationen kräver. 5. Uppföljningssamtal sker efter tre veckor av rektor/bitr. rektor. Eventuella ytterligare åtgärder beslutas och vidtas av rektor eller parterna själva vid denna uppföljning. 6. Om eleven har blivit utsatt för kränkning eller diskriminering informeras vårdnadshavare till omyndig elev skyndsamt av rektor eller biträdande rektor. 7. Polisanmälan görs alltid vid misstanke av brott. 8. Rektor/bitr. rektor bevakar att konflikten får en varaktig lösning. Vid fall av att elev kränker eller trakasserar en lärare är detta en arbetsmiljöfråga och behandlas utifrån gällande regelverk. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av rektor 1. Om elev känner sig kränkt eller diskriminerad av rektor ska huvudman kontaktas. 2. Huvudman utreder genom att samla fakta om det inträffade. Den dokumenterade informationen som är av betydelser för elevhälsans arbete delges dem. 3. Huvudman kallar rektor till samtal och beroende på allvaret i det inträffade vidtas erforderliga åtgärder i enlighet med gällande avtal. I lindriga fall kan ett samtal vara tillräckligt. 4. Vid behov kan Likabehandlingsgruppen bistå vid samtalen och elevhälsan erbjuder den som blivit kränkt stöd i den form som situationen kräver. 5. Uppföljningssamtal sker efter tre veckor av huvudman. Eventuella ytterligare åtgärder beslutas och vidtas av skolchef eller parterna själva vid denna uppföljning. 6. Om eleven har blivit utsatt för kränkning eller diskriminering informeras vårdnadshavare till omyndig elev skyndsamt av skolchef. 7. Polisanmälan görs alltid vid misstanke av brott. 8. Huvudman bevakar att konflikten får en varaktig lösning. Vid fall av att elev kränker eller trakasserar en rektor är detta en arbetsmiljöfråga och behandlas utifrån gällande regelverk. Rutiner för uppföljning
Uppföljningssamtal med samtliga parter bör ske inom en vecka, med fortsatt uppföljning vid behov. Den utsatta eleven ska då ha upplevt att diskrimineringen, trakasserierna eller den kränkande behandlingen har upphört. Ärendet avslutas då den utsatte känner sig trygg och nöjd med de vidtagna åtgärderna. Hela hanteringen utav en händelse (ingripande, åtgärdsplan, etc) följs upp och utvärderas efter att ärendet har avslutats. Huvudansvarig är rektor i samarbete med ansvariga i Likabehandlingsgruppen. Rutiner för dokumentation Händelserapport All personal är ansvarig för att dokumentation av händelser sker. Likabehandlingsgruppen arkiverar och sammanställer dokumentation. Vid allvarligare händelser eller vid begäran av mentor handlägger Likabehandling ärendet och ansvarar för att adekvata och korrekta åtgärder vidtas. Utredning och kartläggning Vid misstanke om kränkande behandling ska en utredning och kartläggning av händelsen/rna skyndsamt genomföras. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att utredning och kartläggning gör samt dokumenteras på korrekt sätt. All dokumentation samlas i pappersform och förvaras i ett låst arkivskåp på Elevhälsan. Kortfattad redogörelse av händelse som kan kopplas till elev dokumenteras i PMO-journalsystemet. Arbetslogg Då Likabehandlingsgruppen handhar ett ärende dokumenteras alla vidtagna åtgärder i kronologisk ordning i en arbetslogg. Handlingsplan Om det framgår att kränkande behandling har förekommit efter att utredning och kartläggning har förekommit, skall en handlingsplan upprättas. Ansvarsförhållande Rektors ansvar Det är rektors ansvar enligt lag; att se till att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i skolan. att se till att ett målmedvetet arbete bedrivs för att främja barns och elevers rättigheter, att motverka kränkande behandling samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, religion eller annan trosuppfattning att årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen att se till att utredning görs och åtgärder vidtas, då skolan får kännedom om att diskriminering eller kränkande behandling förekommer att informera huvudmannen ifall det kommit till skolans kännedom att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling All personal ansvarar för att följa likabehandlingsplanen. Lärarna och elevhemspersonal ansvarar
för att följa skolans likabehandlingsplan och vid lämpliga tillfällen informera och samtala med elever och föräldrar om likabehandlingsplanens innehåll. för att ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar, som eleven förmedlar genom sitt förhållningssätt och bemötande i sitt arbete/undervisning för att se till att åtgärder vidtas, då diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks, samt att detta dokumenteras och kommer till Likabehandlingsgruppens kännedom. Elevhemspersonalens ansvarar för att aktivt motarbeta och förebygga uppkomst av maktstrukturer och kamratuppfostran på elevhemmen. för att alla internatelever får utvecklingssamtal under året där trivsel och trygghet diskuteras. För att tillsammans med internatchefen gör kartläggning och behovsanalys för sina respektive hem. Tillsammans med Likabehandlingsgruppen sätts nya mål. Skolsjuksköterska och skolpsykolog ansvarar för att hälsosamtal i åk 8 (grundskolan) och åk 1 (gymnasiet) genomförs. Trygghet och trivsel är en stående punkt vid dess samtal. för att fånga upp tendenser och trender som kan inverka negativt på eleverna, samt ge generella återkopplingar om detta till Likabehandlingsgruppen och skolledning. Likabehandlingsgruppens ansvar att bevaka att fall av kränkande behandling och uppföljning av dessa, samt förvaring och arkivering av alla dokumentation vid händelse av kränkande behandling. att tillsammans med rektor årligen utvärdera och reviderar plan mot diskriminering och kränkande behandling i n och Gymnasieskolan. Elevens ansvarar att följa skolans gemensamt utformade värderingar, normer och trivselregler, samt att påtala om diskriminering och kränkande behandling förekommer på skolan. Vårdnadshavarens ansvarar enligt Föräldrabalken 6 kap 2 för att hindra barnet att orsaka skada för någon annan.