From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 27 augusti 2015 17:49:14 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by marianne.broermann@zentr.uni-goettingen.de 8/27/2015 5:49:13 PM (07:28:03) Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Georg-August-Universität Göttingen Institutionens namn: Zentrale Einrichtung für Sprachen und Schlüsselqualifikationen (ZESS) Stadens namn: Göttingen Namn på rapportförfattaren: Marianne Broermann E-post till rapportförfattaren: Marianne.Broermann@zess.uni-goettingen.de Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej Land Land: Tyskland Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2014/15 Vintertermin 2014/2015: 1 okt 2014 31 mars 2015 Föreläsningsperiod: 20 okt 2014 6 feb 2015 Tentamensperiod: 26 jan 2015 6 feb 2015 Sommartermin 2015: 1 april 2015 30 sept 2015 Föreläsningsperiod: 13 apr 2015 17 jul 2015 Tentamensperiod: 6 jul 2015 17 jul 2015 Statistik över antalet studenter och svensklärare Antal huvudämnesstuderande: 0 Antal biämnesstuderande: 0 Antal extraämnesstuderande: 300 Antal doktorander: [SUM=0] Totalt antal svenskstuderande under läsåret, denna ruta summerar automatiskt antal studerande från svarsrutorna ovanför 300 Antal lärare i svenska (och Sverigestudier) 4 Ange lärarnas namn: Marianne Broermann Carina Damm (bara vinterterminen) Franziska Luther Frederike Tietze
Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets examensordning? Ja Kommentar Ett visst antal ECTS-poäng ingår som s.k. nyckelkvalifikationer i de flesta bachelor- och några masterexamina. Dessa kan t.ex. vara språkkurser i svenska. I vissa utbildningar krävs för bachelor dessutom förutom engelska två främmande språk på minst B1-nivå. Då är svenska också ett alternativ. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller minskat intresse? Intresset för svenska är oförändrat stort: svenska deckare, Astrid Lindgren, svensk musik; i mindre utstäckning svenskt samhällsliv (politik, utbildnings-/socialsystem osv.) Varför läser studenterna svenska vad är deras motivation? De flesta läser svenska utifrån eget intresse utan att egentligen behöva poängen men flera inkluderar dem i sina nyckelkvalifikationer i sin examen. Uppskattningsvis 20 % väljer svenska som sitt tredje främmande språk i sin examen (se ovan). Många har varit på semester i Sverige eller planerar en resa dit. På nybörjarkurserna brukar det vara 10-20 % studenrande som planerar ett Erasmusutbyte i Sverige, några har redan plats när kursen börjar. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Studenterna på vår institution kommer från universitetets alla fakulteter, och detta gäller även för svenskkurserna - vanliga ämnen är t.ex. biologi, skogsvetenskap, medicin, språk och andra humaniora, lärarutbildning med olika ämneskombinationer. Vilken användning har de av sina svenskstudier senare? Hos de flesta är svenskan ett slags "fritidsintresse" och/eller ett allmänt intresse för Sverige/Norden. För de flesta förblir det så, och de kanske åker till Sverige på semestern (igen). Uppskattningsvis ca en fjärdedel åker på utbyte till Sverige, studerar visserligen på engelska men de flesta fortsätter lära sig svenska i Sverige. Enstaka studerande deltar i kurserna med målet att forska/jobba i Sverige senare; om de verkligen gör det är svårt att veta eftersom vi har lite kontakt med dem efter det att de blivit färdiga med studierna. Någon gång händer det att vi får veta att en tidigare student har med svenska företag/kunder att göra i sitt jobb. Görs det någon uppföljning av studenterna och deras sysselsättning? Nej Om ja, på vilket sätt? Universitetet har självklart alumniverksamhet men vi på ZESS gör ingen systematisk uppföljning. Jag håller dock (mest sporadisk) kontakt med studenterna och får då veta hur det har gått för dem efter utexamineringen. Undervisningens uppdelning Vinterterminen 2014/15: Svenska A1: 5 kurser(1 hölls av anställd lärare, 4 av timlärare) Svenska A2: 3 kurser (hölls av timlärare) Svenska B1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Svenska B2.2: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Interkulturell kommunikation svenska/norska: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Sommarterminen 2015: Svenska A1: 4 kurser (1 hölls av anställd lärare, 3 av timlärare) Svenska A2: 3 kurser (hölls av timlärare) Svenska B1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Svenska B2.1: 1 kurs (hölls av anställd lärare) Alla kurser har fyra undervisningstimmar i veckan, undantaget är Interkulturell kommunikation sv/no som har två. Undervisningens innehåll
Undervisningen riktar sig till studerande från alla fakulteter. Fokus ligger på de praktiska språkfärdigheterna, och alla delfärdigheter (läsa, skriv, lyssna och tala) övas ungefär lika mycket. Målet är att förbereda studenterna att agera på svenska i olika studie- och yrkesrelaterade kontexter. Detta innebär inte att vi lär oss fackspråk utan att vi i undervisningen försöker skapa sammanhang som så gott som möjligt liknar de ovannämnda kontexterna. Självklart är det enklare att realisera detta på kurserna på B1-nivå än på nybörjarkurserna. Som basmaterial på A1- och A2-kurserna används textboken och webbövningarna av Rivstart A1+A2. På B1-kursen används Välkomna tillbaka! av det tyska förlaget Klett. På B2-kurserna används endast autentiskt (vid behov lätt bearbetat) text-, ljud-, och videomaterial samt grammatik- och språkriktighetsövningar som läraren framställt. På alla kurser används en stor mängd material som läraren och studenterna hämtar från olika källor: tidningar och tidskrifter, radio- och tvinspelningar, skön- och facklitteratur osv. både i pappersform och i elektronisk form. Texter och länkar på SI:s webbplats har kommit till användning någon nång på B1- och B2-nivåerna. Alla kurser har dessutom en elektronisk läroplattform som baserar på Moodle. Denna möjliggör både upp- och nerladdning av filer (av lärare och studerande) och en rad andra (kommunikativa) aktiviteter, av vilka vi har använt bl.a. gemensamma ordlistor, tester, forumsdiskussioner, wiki och chatt. Under båda terminerna erbjöds en A1-kurs som blended learning-kurs med kombinationen kontaktundervisning (50 %) + självstyrd inlärning (50 %). Denna kurs använde också läroboken men den elektroniska plattformen var ännu starkare integrerad än på de "vanliga" kurserna. Detta var ett alternativ för studerande som inte har möjlighet att närvara på kurserna 4 timmar/vecka. De hade alltså 2 timmar kontaktundervisning/vecka, resten av tiden utgjordes av autonomt lärande vid självbestämd tid och plats. Lokalförhållanden Beskriv och kommentera institutionens lokalförhållanden: Svenskläraren som de flesta andra anställda lektorer har eget arbetsrum med telefon, dator med högtalare och hörlurar samt skrivare. Timlärarnas gemensamma arbetsrum är utrustat med tre internetuppkopplade datorer, skrivare, scanner samt en kopiator där allt undervisningsmaterial kopieras via en personlig kod. Utrustningen i undervisningslokalerna är god. Alla har whiteboardtavla, en interaktiv skrivtavla med projektor och högtalare, rullgardiner samt stolar och bord till 20-25 kursdeltagare plus lärare. Alla studentplatser har egna hörlurar, lärarplatsen har dator med internetuppkoppling och möjlighet att styra videooch audiomaterialet med ett språklabbsprogram. I några språklärosalar finns dessutom datorer med internettillgång vid varje resp. varannan studentplats. På grund av det begränsade antalet lärosalar resp. det höga antalet språkkurser är salarna fullbokade mån tor kl. 8 22 och fre kl. 8-16. Biblioteket/mediateket är ett referensbibliotek med möjlighet till utlåning av skönlitteratur (som finns i mindre skala) för två veckor och andra böcker över helgen. Där har studerande möjlighet till självstudier: det finns läro- och övningsböcker, ordböcker, grammatikor, filmer, ljudmaterial samt ett trettiotal moderna, internetuppkopplade datorer utrustade med hörlurar och olika datorprogram för databaserade språkstudier. All användning är gratis. Budget Har institutionen egna medel för till exempel läromedel och gästföreläsningar till svenskundervisningen? Ja (om ja, skriv en kommentar) Kommentar: Läromedelsbudgeten som läraren förfogar över (ganska) fritt ligger på 167 per läsår för läromedel i svenska, norska oc finska (!). Alla andra inköp förhandlas med institutionschefen. Det är extremt svårt att få tillstånd till inköp för med än denna summa eftersom institutionens medel är väldigt begränsade. Arrangemang Beskriv föredrag, kulturevenemang m.m. som institutionen haft under året. 5/11-17/12 2014: Fotoutställning Life Puzzle 2014 som var del av föredragsserien "Vereinbarkeit in Bewegung zwischen Beruf, Familie und Gleichstellungspolitik" Utställningen tematiserar bl.a. jämställdhet, familj och föräldraskap (spec. pappornas roll), work-life balance och svenska/nordiska välfärdsmodellen. Evenemangsserien anordnades av svensklektorn i samarbete med universitetets jämställdhets- och familjesamordnare. Fotona var utställda på ett campuscafé, och målgruppen var "alla", dvs. inte bara våra svenskstuderande. Därför hölls föredragen på tyska eller engelska.
Program: 5/11 Pre-exhibition lecture av prof Gunnar Andersson (Sthlms universitet): "Family Policies and Family Dynamics: The Case of Sweden" 11/11 Vernissage med välkomstord av Christian Berg (Sv. ambassaden i Berlin), föredrag av prof Karin Hoff (Insitut für Skandinavistik, Univ. Göttingen): "Kampf der Geschlechter und Kampf der Gehirne: Zur Gleichstellungsdebatte in der schwedischen Literatur" 2/12 Retorikslam med titeln: "Life Puzzle! Arbeitest Du noch oder lebst Du auch? Können wir das schwedische Modell der Vereinbarkeit von Familie und Beruf realisieren?" Här höll två universitetslärare och två studerande var sitt inlägg om temat och diskuterade det sedan med varandra och med publiken. Studerandena avlade med sitt tal ett certifikat i retorik. Retorikslam arrangeras varje termin av avdelningen Kommunikativ kompetens på ZESS. 4/12 Föredrag av prof Michale Meuser (TU Dortmund): "Vom Ernährer der Familie zum aktiven Vater? Vaterschaft und Männlichkeit" 11/12 Föredrag av Irmgard Diewald (Univ. Marburg): "Who Cares? Geschlechtsspezifische Arbeitsmarktsegregation versus Wandel von Familienstrukturen in Schweden" 14/1 Round Table: "Family on the move Forschen im Ausland mit Kind(ern)." Ett rundabordssamtal mellan erfarna och unga/blivande forskare. Fotoutställningen och de andra evenemangen gjorde att temat jämställdhet som är ett av standardtemana i svenskundervisningen (oftast på kurs B1 och högre) fick mer substans, konkreta exempel och nya infallsvinklar - mycket givande, tyckte studenterna. Dessutom var detta ett lyckat samarbete mellan de olika instanserna ZESS svenskavdelning, universitetets jämställdhetsombud och ZESS avdelvning för kommunikation/retorik. 10 juni 2015 "Arbeitskultur und Kommunikation. Workshop am Beispiel Schweden Deutschland" Workshopen var riktad till alla studerande med intresse för interkulturell kommunikation och arbetskultur. Den anordnades i samarbete med mig som svensklektor och mina tre kollegor som undervisar kurser i kreativitet, projekmanagement och ledarskap på ZESS med Tysk-Svenska handelskammaren som extern partner. Workshopen var indelad i tre seminarier och ett avslutande föredrag. Först belystes temana kommunikation och arbetskultur ur tre olika synvinklar: kreativa processer / innovation projektmanagement ledarskapskultur / coaching I dessa tre seminarier (à 90 min) gavs workshopdeltagarna en överblick över respektive tema med hjälp av de viktigaste teoretiska modellerna och principerna samt utvalda praktiska exempel. Seminarierna leddes av mina kolleger i de nämnda ämnena. Dessutom var Ninni Löwgren Tischer från Tysk-Svenska Handelskammaren närvarande vid alla seminarierna för att ge sin input om den interkulturella svensk tyska aspekten. De övergripande frågorna var bl.a.: Vilken roll spelar kommunikationen för det aktuella temat? Hur hänger arbetskulturen och det aktuella temat ihop? Vilka är faktorerna som styr och vilka är konsekvenserna? Dagen avslutades med ett föredrag av Ninni Löwgren Tischer som sammanfattade dagens information och samtal från seminarierna mot bakgrund av den svensk tyska kontexten. Föredraget följdes av en diskussion. Eftersom temat var ganska brett (arbetskultur) var det av intresse för studerande från olika studieinriktningar, inte bara blivande ekonomer. Deltagarna var i slutändan i så många, ca 20, men detta möjliggjorde en livlig diskussion och engagerat deltagande. Feedbacken från deltagarna var extremt positiv inklusive önskemålet att fler arrangemang av denna typ vore möjliga. Informationen om svensk-tysk kommunikation och arbetskultur som Ninni Löwgren Tischer förmedlade uppskattades speciellt. Studenterna gillade också utbytet med varandra eftersom de kom från väldigt många olika ämnesinriktningar, några av dem deltog i svenskkurser, andra inte. För mig som svensklärare innebar även detta evenemang ett mycket givande samarbete med mina kollegor som inte undervisar språk och med Svensktyska handelskammaren. Övrigt: Ungefär varannan vecka arrangerade vi en nordisk filmkväll dit alla intresserade studenter var inbjudna. Växelvis visades en svensk, norsk och finsk film. Svenska (nordiska) traditioner firades: Vi uppträdda på ZESS julmarknad med ett par traditionella Luciavisor och firade också midsommar. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller svenskt konsulat? Ganska mycket kontakt Kommentar: I samband med utställningen Life Puzzle hade vi mycket kontakt med ambassaden i Berlin. Kontakten var och är god och man får snabbt hjälp, tips osv. på de flesta frågor. Har institutionen något samarbete med svenska företag, organisationer eller liknande? Ja (om ja, skriv en kommentar) Kommentar: Under läsåret hade vi kontakt med Tysk-svenska handelskammaren (se workshop ovan) - jättebra! Utbyte med universitet/högskolor i Sverige?
Kryssa för vilka högskolor och universitet ni har samarbete med. Göteborgs universitet Högskolan Dalarna Karolinska institutet Linköpings universitet Linnéuniversitetet Lunds universitet Mälardalens högskola Stockholms universitet Umeå högskola Uppsala universitet Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som sker. Är det t.ex. studentutbyte, lärarutbyte eller forskningssamarbeten. (Sveriges lantbruksuniversitet är också en Erasmus-partner men det var bara möjligt med max. 10 kryss i listan ovan.) Det handlar om olika former av Erasmus+ utbyte: SMS, STA och STT. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Beskriv ert samarbete: - Publikationer och forskning inom institutionen Svar: Medarbetarna vid ZESS har inget forskningsuppdrag men förväntas hålla sig informerade om den aktuella forskningen inom sitt ämnesområde (sina respektive språk, språkinlärning, universitetspedagogik osv.). Tack vare institutionschefens omfattande internationella kontakter finns det dessutom möjlighet att delta i forsknings-/lärarnätverk och konferenser. Dessa handlar tematiskt huvudsakligen om språkutbildning och -testning vid universitet. Speciellt aktiv är ZESS i organisationerna UNIcert och CercleS. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Som ovan nämnst har vår institution en väldigt begränsad budget till läromedelsinköp. Därför är läromedelsstödet kanske den viktigaste stödformen för oss. Speciellt svårt är det att få finansiering till lärarerns facklitteratur med institutionspengar, då i princip all inköpt litteratur ska vara relevant för studenterna och finnas tillgänglig i referensbiblioteket/mediateket. Klassuppsättningar av skönlitteratur är inte heller möjliga att finansiera med lokala medel. Gästföreläsarstödet från SI är också nödvändigt och välkommet för att vi överhuvudtaget ska kunna arrangera något med externa föreläsare, författare osv. ZESS har ingen budget för sådant, universitetens centrala medel till detta ändamål är begränsade och beviljas hellre till fakulteter än ( icke-vetenskapliga ) serviceinrättningar som ZESS. Externa sponsorer från näringslivet är svåra att hitta om man inte har åtminstone en större offentlig sponsor som universitetet eller SI. "Extra" evenemang är dock viktiga för att ge vår undervisning kanske lite mer kött på benen, möjliggöra samtal med svenska experter inom ett visst område och få nya infallssvinklar på det svenska samhället. De ökar också motivationen att fortsätta lära sig svenska. Det är viktigt speciellt för ett språk som svenska som man inte riktigt kan träna utanför undervisningen, i motsats till t.ex. engelska, spanska, italienska osv. Till Göttingen kommer nästan inga utbytesstudenter från Sverige, däremot många från Spanien, Italien, Frankrike osv. som de tyska studenterna kan ha språktandem med. Detta är alltså inte möjligt med svenska. Den svenskspråkiga (fasta) befolkningen i Göttingen är också ytterst liten. Viktigt för fortbildning och networking är SI:s sommarkurser på Tjörn, lärarkonferenser på Lidingö och regionala konferenser i de tyskspråkiga länderna. Förslag: Gör hela eller delar av dessa konferenser och möten tillgängliga som videokonferenser av något slag - livestream, webinar eller motsvarande. Detta skulle möjliggöra ett större deltagande med (kanske) lägre kostnader. Det är inte alltid lätt att komma ifrån undervisningen osv. för en konferensresa men enklare att organisera ett par timmar t.ex. för en webinar.
Övrigt: Glädjeämnen och/eller svårigheter Arbetet som svensklektor och koordinator för de nordiska språken vid ZESS är både givande och krävande. Inom kollegiet är stämningen god och man hjälper varandra. Undervisningslokalerna är väl utrustade. Det är också glädjande att se att intresset för svenska fortfarande är stort. Roligt är också att ha kolleger vid Institutionen för skandinavistik för utbyte av idéer och erfarenheter samt gemensamma evenemang. Ett problem är att hitta kvalificerade lärare i de nordiska språken eftersom ZESS bara kan erbjuda timlärarkontrakt vilka inte är tillräckligt attraktiva för att locka någon att flytta till staden. De utexaminerade studenterna från skandinaviska institutionen är dock en relativt god och för närvarande den viktigaste rekryteringskällan när vi söker timlärare. De flesta har bara liten eller ingen undervisningserfarenhet men är mycket engagerade och villiga att lära sig, så allt har fungerat väl. Deras faktiska svenskkunskaper (modersmål tyska) varierar visserligen starkt, framför allt beroende på deras vistelser i Sverige men är tillräckliga för undervisning på A1-/A2-nivå. Från universitetets sida finns ett ökat tryck att fylla kurserna, dvs. kravet är att alla kurser helst ska ha 25 deltagare. Detta är inte möjligt på svenskkurserna på B2-nivå där vi oftast bara har ca 10 deltagare. En första sparåtgärd är att B2.1- och B2.2-kursen nu endast erbjuds alternerande, inte längre båda kurser under samma termin. De inbesparade medlen går till kurser i engelska. Detta är inte en optimal lösning eftersom studenterna eventuellt måste vänta på rätt kurs en termin vilket betyder att de förlorar tid, språkkunskaper och kanske också lusten att läsa vidare. Detta skulle leda till ännu mindre grupper och i värsta fall till strykning av kurserna på B2-nivån. Tyvärr ännu ett exempel på att "mindre" språk får ge vika för "större", med ekonomiska argument. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja