Kvalitetsarbete för Vikmanshyttans skola period (juli-sept), läsåret -.
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS :8) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period (juli-sep) Period (okt-dec) Period (jan-mars) Period (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Redovisning till Bn Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 9 Grundskolan åk -6, grundsärskolan: Antal elever: 9 Andel lärare (kvinnor/män) med ped. Högskoleexamen: % kvinnor
Modersmål/Studiehandledning: vill ha(8 får modermålsundervisning ht )/ studiehandledning ht Resultat Normer och värden Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Åtgärder från föregående utvärdering Två rastvakter ska, så långt det är möjligt, vara ute på förmiddagsrasten. Rast- och bussvaktsscheman med namn ska anslås i varje skolbyggnad. Rastleksregler ska finnas med på dagordningen för klass- och elevråd. Veckans ord ett speciellt ord som uppmärksammas för att främja en mer positiv jargong. Idag firar vi vi uppmärksammar någon/något som är värt att fira för dagen. Uppmärksamma, diskutera och besluta specifika händelser som bör lyftas i trygghetsgruppen. Uppföljning och utvärdering av föregående läsårs trygghetsplan Skolkatalogen kommer ut senare än vi skrivit i planen, vilket innebär att trygghetsplanen inte blir tillgänglig i skrift enligt vår planering. För att göra trygghetsplanen tillgänglig så snart den är klar ska den publiceras på hemsidan så fort som möjligt. Vi har inte haft fadderverksamhet detta år men däremot har vi använt oss av fasta åldersintegrerade grupper vid friluftsaktiviteter. Kartläggningen av skolgården gjordes bara en gång, på hösten. Vi har inte diskuterat skolans rutiner och regler för att förhindra strukturell, indirekt diskriminering. Det måste vi lägga in i planeringen i början av läsåret. Information om elevers möjlighet till ledighet finns, men är inte översatt till aktuella modersmål. Trygghetsplanen har tagits upp på varje klassråd, från och med vårterminen. Elevernas trivsel i skolan, som utvärderats i en enkät ger följande resultat: I F-åk är det av 8 som trivs sådär, alla övriga trivs bra i skolan. I åk -6 trivs alla i sin klass men några trivs inte i skolan. Vi kan läsa ut att det är flickor. Många elever anser att om det förekommer bråk så förekommer det på skolgården. Vid kartläggningen av skolgården framkom att skogen nedanför Rönnen är en sådan plats. Vi har många elever som tycker att det är lugnt i skolan men det finns även de som inte tycker att det är så. Vårdnadshavare anser att de behöver mera information om Trygghetsplanen och vi behöver jobba mer förebyggande. De trygghetsärenden (6 st) vi haft under läsåret har förekommit på olika platser och i olika grupper. Alla ärenden har avslutats. Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna.
Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process Under lå / var vi två rastvakter på förmiddagsrasten och under detta läsår har vi delat upp rasten på två tillfällen med - rastvakter. Ett rast- och bussvaktsschema med namn finns i varje byggnads entré. Reglerna för olika skolgårdslekar finns med på dagordningen för klass- och elevråd. Veckans ord - där vi uppmärksammade speciella ord som skulle främja en positiv jargong, genomfördes under en kort period, från vecka till jullovet. Arbetet med att uppmärksamma något/någon pågick under några månader (slutet av ht och början av vt). Arbetet har påbörjats och vi kommer fortsättningsvis att skapa rutiner för att behandla olika ärenden. I trygghetsplanen finns beskrivet hur vi informerar om trygghetsarbetet, hur elever är delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi kartlägger och gör nulägesanlys. I planen redogör vi också hur vi förebygger diskriminering och främjar lika rättigheter. Där finns också rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning om någon elev känner sig kränkt av annan elev eller av vuxen. Trygghetsplanen har synliggjorts mera för elever genom att det är ett dokument som finns tillgängligt i alla klassrum och behandlas vid varje klassråd/elevråd. Resultat Enkät till vårdnadshavare med elever i årskurs och. Enkäten genomfördes i mars. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling Antal svarande: 6 Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer mycket ganska ganska mycket Totalt Medelvärde dåligt dåligt bra bra Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkade 6, behandling. På mitt barns skola behandlas alla med respekt. Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola. 7 6 6, 7 6, Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande 9 6, behandling. Totalt 6,
Enkät till elever i årskurs F-. Enkäten genomfördes i feb.. Hur trivs du i skolan? Jag trivs.. (N=) (N=6) Inte bra Sådär Bra 6 Medelvärde 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. (N=) (N=) Det är oroligt i klassrummet. Det är bråkigt på rasterna. Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. Jag har inga kompisar i skolan. Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. Det är något annat - beskriv kort 7. Stämmer det att..? Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med (N=) (N=6) Nej Ja 6 Medelvärde
Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar (N=) (N=6) Nej Ja Medelvärde,9 8. Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. (N=) (N=6) I klassrummet. På skolgården. I omklädningsrummet. I korridoren. 6 I matsalen. På väg till eller ifrån skolan. På andra ställen: 9. Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. (N=) (N=) Berättar för en vuxen på skolan. 9 Berättar för en vuxen hemma. 6 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 6 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. Ingenting. Något annat: Enkät till elever i årskurs -6. Enkäten genomfördes i feb.. Hur bra stämmer påståendena? 6
Jag trivs i min klass Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 6 8 Stämmer mycket bra Medelvärde,7,7 Jag trivs i skolan Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 6 7 Medelvärde,7,6 Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Medelvärde,,8 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ. 7
(N=) (N=) Det är oroligt i klassrummet. Jag har inga kompisar i klassen. Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. Jag har inga kompisar i skolan. Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. Det är något annat - beskriv kort 7. Hur bra stämmer påståendena? Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Stämmer mycket dåligt 9 Stämmer ganska dåligt 6 Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Medelvärde,7, Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 6 8 Stämmer mycket bra 8 Medelvärde,, 8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? Svara med ett eller flera alternativ. 8
Lärare 7 Skolsköterska Kurator Kompis 7 Ingen Någon annan: 9. Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. (N=8) (N=6) I klassrummet. På skolgården. I omklädningsrummet. I korridoren. I matsalen. På väg till eller ifrån skolan. På Internet / mobiltelefon På andra ställen: 9 8. Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. Berättar för en vuxen på skolan. 6 Berättar för en vuxen hemma. 8 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. Pratar med en kamratstödjare eller fadder. Ingenting. Något annat: 9
. Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde.... oavsett om man är pojke eller flicka Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 6 Stämmer mycket bra Medelvärde,8,7.. oavsett vilket land man kommer ifrån Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 6 Stämmer mycket bra 6 Medelvärde,,.. oavsett vilken hudfärg man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 8 Stämmer mycket bra 6 Medelvärde,,.. oavsett vilket språk man talar Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra 6 Stämmer mycket bra 8 Medelvärde,6,
.. oavsett vilken tro eller religon man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 6 Medelvärde,8,8.. oavsett vilken sexuell läggning man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Medelvärde,6,6.. oavsett vilket funktionshinder man har Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 6 Medelvärde,8,6 Tabell kartläggning av flickors och pojkars rastaktiviteter Kartläggning av pojkars och flickors rastaktiviteter ht rast Måndag okt Tisdag okt Onsdag okt Torsdag okt Aktivitet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Lagboll Bengtboll 9 8 Dunken Fotboll Klätterställning Kompisgunga Sandlåda Cykelbana Bollplank
Bandy Basket Trappan Bord fritids Egen klapplek Skolgårdshäng Knuten Skogen (Rönnen) Äppelträdet Ingen aktivitet 8 Kartläggning av pojkars och flickors rastaktiviteter ht rast Måndag okt Tisdag okt Onsdag okt Torsdag okt Aktivitet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Lagboll 7 9 Bengtboll 7 9 Dunken Fotboll Klätterställning Kompisgunga Sandlåda Cykelbana Bollplank Bandy Basket Trappan Bord fritids Egen klapplek Skolgårdshäng Knuten Skogen (Rönnen) Äppelträdet Ingen aktivitet 8 6 Läser en bok Elevers upplevelser av otrygghet och kränkande behandling på skolgården (Trygghetsrundan) Analys När vi var två rastvakter upplevde vi att det blev bättre med tillsynen av elevernas aktiviteter, dock fortfarande många barn samtidigt vilket ledde till fler konflikter. Efter att vi organiserat om rasterna på förmiddagen så har rastklimatet blivit mycket lugnare. Inte ett trygghetsärenade har uppkommit än så länge detta läsår. Både pojkar och flickor deltar i olika rastaktiviteter. Vi kan inte se någon skillnad i pojkars och flickors val av aktivitet.
Ett rast- och bussvaktsschema med namn finns i varje byggnads entré, vilket ger trygghet till eleverna så de kan se vem de ska vända sig till. Rastleksregler finns med på dagordningen i både klass- och elevråd, problemet är att eleverna skapar nya egna regler allt eftersom, vilket kan skapa konflikter. Arbetet med att uppmärksamma speciella ord för att främja en positiv jargong ledde till en viss språkförbättring. Arbetet med att uppmärksamma någon/något som är värt att fira för dagen föll då ansvarig personal fick tjänstgöring på annan skola. Eleverna uppskattade handlingen men någon effekt till trivselbefrämjande aktivitet gick ej att utvärdera på den korta tiden. Om det förekommer bråk så sker det, enligt eleverna, oftast på skolgården. Anledningen till det tror vi är att det har varit många elever ute på skolgården samtidigt, och även om vi har haft två rastvakter ute, så är det svårt att överblicka hela skolgården när det är många elever ute. De flesta eleverna på skolan tycker att de har någon vuxen att prata med om de uppmärksammar att någon blir illa behandlad. Vi ser att det är två flickor som inte trivs på skolan. En flicka uppger att det finns elever som hotar eller kränker henne. Vi måste bli bättre på att förebygga och uppmärksamma när hot och kränkning förekommer. Vi fick ett något lägre värde på de påståenden som handlar om hur vi behandlar elever från andra länder och med annan hudfärg. Vi tror att det både är svenska och nyanlända elever som anser sig orättvist behandlade, då de har uttryckt att lärare ibland tar parti för den ena eller den andra. Åtgärd Delade förmiddagsraster Fortlöpande revidera rastleksreglerna Ny samtalsmall på Unikum med bl a elevens sociala utveckling Kunskaper vt Åtgärder från föregående utvärdring Utbildning i bedömning och betygssättning för berörd personal Matematiklyftet Mål Andelen elever i åk, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). smeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process
En lärare i åk -6 har varit på utbildning två dagar, Bedömning av och för lärande. Lärare från F-6 har under vt- haft Matematiklyftsutbildning i problemlösning. Vi träffades varje vecka under hela terminen. Resultat Ämnesprov för elever i årkurs Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Delprov A B C D E F G H (sv) Matematik, 86 flickor Matematik, 9 9 pojkar Matematik, 9 88 alla Svenska, flickor Svenska. 9 pojkar Svenska, alla 9 Delprov A B C D E F G Delprov A B C D E F G H Matematik Muntlig uppgift: Problemlösning Huvudräkning i subtraktion och addition, likheter Goemetriska mönster och talföljder Positionssystemet och enkla problem Mäta, jämföra och uppskatta, proportioner Symmetri, skriftliga räknemetoder Huvudräkning, förståelse för räknesätten Svenska Tala, individuellt samtal Läsa berättande text Läsa faktatext Elevens högläsning, berättande text Elevens textsamtal, berättande text Skriva berättande text Skriva, stavning och interpunktion Skriva faktatext
Grundskolan - Resultat på nationella prov årskurs Läsåret / Vald organisation: Hedemora Vikmanshyttans skola Vald huvudman: Kommunala skolor Antal och andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs. Med samtliga elever menas alla elever, oavsett om de deltagit i provet eller ej. Totalt i urvalet Totalt riket Antal Andel (%) Andel (%) elever som nått som nått kravnivån kravnivån av samtl. av samtl. Ämne Delprov elever elever Matematik Muntlig kommunikation 7 9,8 Matematik Överslagsräkning, huvudräkning 7 88 Matematik Mönster i talföljder, geometriska mönster 7 9, Matematik Positionssystemet, enkla problem 7 9, 9, Matematik Mätning längd, proportionella samband 7 88, 7,6 Matematik Symmetri, skriftliga räknemetoder 7 8 Matematik Huvudräkning, förståelse för räknesätten 7 9 Svenska Tala: muntlig uppgift 7 97,9 Svenska Läsa: berättande text 7 9, Svenska Läsa: faktatext 7 9,8 Svenska Läsa: enskild högläsning 7 9, 9, Svenska Läsa: enskilt textsamtal 7 97, Svenska Skriva: berättande text 7 9, Svenska Skriva: stavning och interpunktion 7 89,7 Svenska Skriva: faktatext 7 8, Svenska som andraspråk Tala: muntlig uppgift.. 86, Svenska som andraspråk Läsa: berättande text.. 7,9 Svenska som andraspråk Läsa: faktatext.. 69,8 Svenska som andraspråk Läsa: enskild högläsning.. 78, Svenska som andraspråk Läsa: enskilt textsamtal.. 8, Svenska som andraspråk Skriva: berättande text.. 7,6 Svenska som andraspråk Skriva: stavning och interpunktion.. 7, Svenska som andraspråk Skriva: faktatext.. 6, Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever i årskurs. OBS: I resultaten för ämnesproven i årskurs ingår också elever som går i svenska utlandsskolor. Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än elever, dubbelprickas den. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. * Antal elever * Andel (%) som nått kravnivån Antal elever som ingick i insamlingen för ämnesproven i årskurs. Andel elever som uppnått kravnivån av totalt antal elever i åk som genomfört eller inte genomfört ämnesproven i åk. Totalt riket samt stapeln för riket för respektive kön visar resultat för alla skolor i riket, både kommunal och fristående huvudman ingår. Jämförelse -Ämnesprov för elever i årskurs 6
6 Engelska NP 6 Matematik NP 7 NO (Ke) 6 NP 6
6 SO (Ge) NP SO,,,,, Svenska NP Alla ämnen/np-ämnen NP 7
,,,,, Bild 8 7 6 Hemkunskap 6 Idrott 8
6 Musik 7 Slöjd 6 6 Teknik 9
Analys Vi tror att arbetet med Matematiklyftet har utvecklat oss lärare inom matematikämnet vilket har lett till att vi har förbättrat vår undervisning, särskilt inom problemlösning. I svenska har vi utvecklat vår undervisning i skrivande. Vi har arbetat mer aktivt med skrivprocessen och att ge och ta respons på skriven text. Vid en jämförelse med förra årets resultat för åk i ämnesproven ser vi en liten förbättring i både matematik och svenska. Vi tror att bytet av läromedel från Mästerkatten till Eldorado har påverkat resultatet positivt. Vid en jämförelse med resultaten i åk på nationell nivå kan vi se att vi ligger över rikssnittet i både matematik och svenska. Vi ser en ökning i antalet godkända elever när det gäller betygssättning i åk 6. ssnittet har ökat i samtliga ämnen utom slöjd och svenska. När det gäller slöjden tror vi att sänkningen i betyg beror på att eleverna har åkt med buss till Västerby, vilket inte har fungerat. Det kan ha resulterat i sämre arbetsro även på lektionerna och i sin tur lägre betyg. Ökningen i betyg i övriga ämnen kan bero på att vi har blivit säkrare i vår bedömning och därför vågar sätta något högre betyg. Vi behöver fortsätta utvecklas inom betygssättning och bedömning för att kunna sätta rättvisa betyg. Åtgärd Sambedömning inför betygssättning Skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning för åk -6 Gemensamma diskussioner och ämnesplaneringar (F-, -6)