Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Djurmodeller med hög validitet och prediktionsvärde Utveckling av beroende förutsätter exponering för drog, men risken bestäms av genetiska faktorer Det finns effektiv och evidensbaserad behandling av beroende. Resultaten är i nivå med andra kroniska sjukdomar
Beroendeframkallande medel orsakar två kategorier av sjukdomstillstånd: A) kopplade till hur substansen brukas eller konsekvenserna av bruket (skadligt bruk, missbruk, beroende) B) kopplade till den toxiska eller farmakologiska effekten av substansen (förgiftning, abstinens, psykiatriska tillstånd orsakade av drogen)
Kriterier för diagnosen substansberoende DSM-IV (APA) Ett maladaptivt substansbruk som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande, karakteriserat av tre (eller fler) av följande symptom inom samma 12-månaderspereiod månaderspereiod:
1 Tolerans definierat som endera av följande: a) Ett behov av avsevärt ökade mängder av substansen för att uppnå berusning eller önskad effekt b) Med tiden avsevärt minskad effekt av samma mängd av substansen
En anpassning till närvaron av substansen Effekten av en given dos minskar, eller en ökad dos krävs för samma effekt. 50% ökning jämfört med tidigare Hur mycket behövde du ta tidigare för att känna tid påverkad? Hur mycket måste du ta nu?
2 Abstinens endera av följande: a) Karakteristiska abstinenssymptom (specifika för respektive substans) b) Samma dos av substansen (eller en besläktad substans) används för att dämpa abstinenssymptom
3 Substansen används ofta i större mängder eller under längre tid än vad som avsetts Ex Köper hem alkohol inför helgen men konsumerar allt fredag kväll Planerade dricka ett glas vin till middagen men vaknade nästa morgon och hade tömt alla flaskor
4 Det finns en ständig önskan att minska konsumtionen eller misslyckade försök att minska eller kontrollera bruket Upprepade försök att avstå, t ex under en vecka eller två, men återfaller alltid i gamla vanor Känner skuld eller skam över missbruket
5 Mycket tid går åt för att få tag i substansen (ex besöker olika läkare eller kör långa sträckor), använda substansen (ex kedjerökning) eller hämta sig från dess effekter Går alltid ut med samma (missbrukande) vänner Prioriterar aktiviteter där drogen ingår Stannar hemma på grund av abstinens
6 Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsaktiviteter överges eller minskas till följd av substansbruket undvikandebeteende social funktionsnedsättning
7 Substansbruket fortsätter trots vetskap om att det a) orsakar en psykisk eller kroppslig sjukdom b) utlöser eller förvärrar en redan existerande sjukdom
Exempel: Återkommande bruk av alkohol trots att man har en depression som förvärras av drickandet. Fortsatt alkoholkonsumtion trots vetskap om att man har ett magsår som förvärras.
Tolerans Abstinensbesvär Konsumerar större mängder av substansen eller under längre tid än vad som avsågs Varaktig önskan att begränsa intaget, eller misslyckade försök att sluta Mycket tid går åt till att inta substansen, eller att hämta sig från dess effekter Viktiga aktiviteter minskas eller överges Fortsatt intag trots vetskap om att psykiska eller kroppsliga besvär förvärras
Kriterier för diagnosen beroende ICD-10 (WHO) En grupp av fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva fenomen, där substansen får en mycket högre prioritet av individen än andra beteenden som tidigare haft större betydelse.
Minst tre av följande sex kriterier är uppfyllda under det senaste året: Ett starkt behov ( sug ) eller tvång att inta substansen Svårigheter att kontrollera intaget (kontrollförlust) Abstinenssymtom Toleransökning Tilltagande ointresse för annat Fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador
Alkoholproblem i Stockholms län >10 liter ren sprit/invånare Alkoholberoende (DSM-IV) hos 3% av kvinnor och 6% av män (Hvitfeldt et al. 1999) Riskabla alkoholvanor (11 AUDIT-poäng) hos 4% av kvinnor och 12% av män 2/3 av dessa kvinnor och hälften av männen uppgav psykiska besvär
Riskfaktorer för alkoholberoende 31% har alkoholberoende förälder 55% konkordans hos monozygota tvillingar 28% hos dizygota Bortadopterade från alkoholisthem har 44% högre risk än övriga bortadopterade
Riskfaktorer (forts.) Intensivkonsumtion i ungdomen Tidig rökdebut Förälder med alkoholproblem Hög initial tolerans för alkohol Depression (Chr1) Totaldos per dygn (Chr4) ALDH2-polymorfismer Annat missbruk Antisocial personlighetsstörning
Olika ontologiska perspektiv på orsaker till beroende Fysiologiskt Socialt Psykologiskt-Neurobiologiskt
Fysiologiskt perspektiv abstinenssymptom=tecken på ökad aktivitet i det autonoma nervsystemet obalans i Locus coeruleus i hjärnstammen som leder till perifera symptom enbart abstinens är inte tecken på att substansen är beroendeframkallande individen väljer att missbruka substansen trots den aversiva effekten i form av abstinenssymptom
Psykologiska perspektiv Psykodynamiskt: ersättning för en regressiv infantil autoeroticism (Freud) Beteendeteoretiskt: förstärkning (Pavlov, Skinner) Stages-of of-change: : inlärningsteoretiska modeller (Prochaska & DiClemente)
Begreppet sug ( craving craving ) Pockande drift Oemotståndlig impuls Kombination av känslor hard to measure, hard to describe, hard to delineate
Suget -- --en betingad förväntan? Pavloviansk betingning Sensitisering Specifika utlösande faktorer
MESOLIMBISKA DOPAMIN SYSTEMET; BELÖNINGSBANAN Av upphovsrättsliga skäl kan inte bilden på hjärnan visas här. Den utgör bild 11 i bildserie som kan hämtas via länken nedan. Bildserien är framtagen av USA:s NIDA (National Institute on Drug Abuse), som är en del av NIH (National Instutes of Health) http://www.drugabuse.gov/pubs/teaching/teaching2/teaching3.html
Den stora rollen: DOPAMIN Alla beroendeframkallande medel ökar dopamin i belöningssystemet Ökningen är förknippad med eufori Dopamin avgörande för beroendeutveckling
Alcoholismus chronicus eller chronisk alkoholsjukdom. Ett bidrag till dyskrasiernas kännedom; enligt egen och andras erfarenhet. Stockholm 1849