Med ökad kunskap bygger de bort våld

Relevanta dokument
Bygga Broar. Med barn och unga i centrum

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Solstrålens förskola

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Varför har inte alla barn samma rättigheter?

VÄLKOMNA!

BAKGRUND. Acting for change driver Bygga broar. Har pågått i Västra Hisingen sedan år En samordnare är anställd på 60%.

Att arbeta mot våld HEDERSRELATERAT VÅLD DISKUTERAS. Lärande exempel från kommunernas arbete mot våld i nära relationer

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

DAGENS INNEHÅLL. Bakgrund Bygga Broar förändringsteorier Några modeller från materialet De första bilderna Kontaktuppgifter

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

Likabehandlingsplan & Värdegrund

Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Herrgårdens förskola

Solgatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på BUS förskola 2018/2019. Vision

Plan mot kränkande behandling 2011/2012. Skutans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Västergårdarnas förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Förskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?

Tuppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Lilla världens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskolan. Läsår: 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mårdvägens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling för på förskolan Prästkragen

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Släbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Tränsets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Samt Likabehandlingsplan 2014/2015. Muskötens förskola

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillåns förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Förskolan Borggårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling /10

Förskolan Solrosen/Vitsippan

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Plan mot kränkande behandling

Transkript:

Med ökad kunskap bygger de bort våld 2017-04-26 För barnens bästa är det nödvändigt att vi vuxna kan ha en dialog om kulturella likheter och olikheter utan att fastna i rädsla eller fördomar. Det är en av tankarna bakom Bygga broar ; ett hyllat arbetssätt för att främja integration och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns barn som lever i olika världar väldigt tidigt, som lär sig att på förskolan gör jag så här, och hemma gör jag så här, säger Eva Ohlsson, initiativtagare till Bygga broar. Eva Ohlsson har över tjugo års erfarenhet av arbete med familjer i socioekonomiskt utsatta områden. Med stöd från länsstyrelserna i Skåne, Halland, Västra Götaland och Östergötland har hon utvecklat konceptet Bygga Broar med start 2010 i Halland. Jag hade arbetat länge med akuta ärenden som man inte bara kunde släppa vid klockan fem och gå hem. Jag insåg att jag ville börja arbeta integrationsfrämjande och våldsförebyggande, att komma in på ett tidigare stadium, säger Eva Ohlsson. Stärka barns rättigheter Bygga broar riktar sig till personal som i yrket möter barn, unga och föräldrar med olika bakgrunder. Målet är att stärka barns och ungas rättigheter, främja integration och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar om att stödja personalen i att bygga goda relationer till föräldrar och barn ur ett interkulturellt perspektiv.

I Bygga broars grundutbildning får personalen verktyg för att kunna ha dialog med föräldrar om jämställdhet, mänskliga rättigheter, sex och samlevnad och olika synsätt på barnuppfostran. Eva Ohlsson kallar det för värdegrundsdialoger. Värdegrundsdialog är motsatsen till information. Det räcker inte att säga att barnaga är förbjudet man måste starta en process hos den man pratar med. Information påverkar inte sociala normer, säger Eva Ohlsson. Utbildningen sträcker sig över fem dagar. Den tar bland annat upp olika norm- och värdesystem, kollektivism kontra individualism, sociala förändringsprocesser och idéer om frihet och kontroll i olika samhällen. Det finns till exempel en uppfostringsmetod som går ut på att det lilla barnet kontrolleras ganska hårt, men att kontrollen minskar ju äldre barnet blir. Sedan finns det en annan metod där det lilla barnet inte har så många tyglar, medan kontrollen ökar när barnet kommer i tonåren, säger Eva Ohlsson. Utbildningen innehåller också värderingsövningar där deltagarna får arbeta med sin egen värdegrund och perspektiv som man tidigare tagit för givet. Det som är en petitess för mig kan vara jättestort för någon annan. I Bygga broar ingår ett bildmaterial med 44 illustrationer. Bilderna kan användas för att stötta dialogen om olika värdegrundsfrågor, enskilt eller i grupp. Bilderna är baserade på mina möten med över hundra föräldrar genom åren och illustrerar sådant som de själva velat prata om. Ofta kopplat till att deras barn växer upp i en annan kontext än den de själva är vana vid från sin barndom, säger Eva Ohlsson. Bilder fungerar bra eftersom de inte låser fast tanken vid en tolkning, utan kan få dig att reflektera fritt. Bilder exkluderar inte heller de som inte har fått lära sig läsa och skriva.

Illustration: Eva Ohlsson och Turi Everett, 2013 Ska sitta i ryggmärgen Idag används Bygga broar i olika verksamheter i Halmstad, Lund, Hörby kommun och på Västra Hisingen i Göteborg. I Lund har man använt Bygga broar på ett antal förskolor sedan 2015. Eva Böttern, tidigare förskolechef i kommunen, är en av initiativtagarna till satsningen. Utan kunskap om olika synsätt på till exempel barnuppfostran kan det uppstå missförstånd mellan föräldrar och pedagoger, säger Eva Böttern. Ibland kan det leda till konflikter. För en förälder som nyligen kommit till Sverige kan mötet med förskolan bli den första riktiga krocken med det svenska samhället. Du lämnar över det käraste du har, ditt barn, till en verksamhet som du kanske inte förstår eller känner till, säger Eva Böttern. Nittio förskolepedagoger har fått gå Bygga broars femdagarsutbildning. Men tanken är att alla pedagogerna ska gå utbildningen, Bygga broar ska sitta i ryggmärgen hos alla, säger Eva Böttern.

För att förankra arbetssättet på förskolorna har personalen själva tagit fram handlingsplaner. Till exempel för vad man bör tänka på när ett nytt barn ska skolas in och en tolk ska vara närvarande med föräldrarna. Om man ska använda tolk är det viktigt att förbereda det noga. Vad behöver föräldrarna få reda på medan tolken är på plats? Spelar det någon roll om det är en man eller en kvinna som tolkar? säger Eva Böttern. En annan del är hur den pedagogiska miljön inomhus och utomhus kan utformas för att göra den välkomnande och tydlig för alla, även om man inte har svenska som modersmål. Genom att sätta upp foton som visar vardagsaktiviteter är det enklare att berätta vilka kläder barnet behöver ha med sig till förskolan, säger Eva Böttern. En språkvägg med ordet hej skrivet på olika språk signalerar att här på förskolan är vi mångkulturella. För barnen blir det naturligt att kunna några ord på flera olika språk; Jag kan arabiska!. Personalen använder också Bygga Broars bildmaterial. Om vi tar fram Trädet eller Livslinjen när man träffar föräldrarna för ett första utvecklingssamtal kan vi visa att vi är intresserade av barnets hela situation, inte bara av hur barnet har det på förskolan. Genom att skapa utrymme för en intresserad, tillitsfull dialog med föräldrarna byggs förutsättningar för personalen att även kunna ta upp svårare ämnen. Det kan till exempel handla om olika sätt att uppfostra flickor och pojkar. För oss i förskolan är det naturligt att små flickor och pojkar leker tillsammans. Men vi kan inte ta för givet att alla ser det så. Vi måste förklara varför vi gör som vi gör, säger Eva Böttern.

Genom Bygga broars utbildning har personalen också blivit medveten om att skadliga traditioner kan pågå långt ner i åldrarna. Bygga broar ger personalen kunskap och verktyg för att våga ta upp svåra frågor, som könsstympning, säger Eva Böttern. Alla får samma "glasögon" Bygga broar är från början framtaget för förskolan. Men konceptet kan också användas i andra verksamheter. I Hörby i Skåne har förskolepedagoger, SFI-lärare, personal inom socialtjänsten, Polisen och Brottsofferjouren utbildats. Utbildningen ger alla samma glasögon när vi diskuterar, säger Bahareh Mohammadi Andersson. Hon är sektionschef för familjefrid och integration på socialförvaltningen i Hörby kommun samt insatsledare för Bygga broar. Utan kunskap är det lätt att ha stigmatiserande föreställningar om de andra, menar Bahareh Mohammadi Andersson. Bygga broar ger kompetensutveckling i yrkesrollen, men är också en personlig resa. Man blir mer medveten och får en helt annan syn baserad på fakta. Har man kunskapen vågar man ta upp och prata om vad som är bäst för barnen, utan att vara rädd för att trampa någon på tårna eller påföra skuld och skam, säger hon. Kollegan Nina Nazanin Karlsson ägnar femtio procent av sin arbetstid åt våldsförebyggande arbete. En gång i veckan håller hon i värdegrundsdialogträffar med elever som läser SFI. Materialet i Bygga broar ger en ram för de ämnen vi tar upp. Det brukar bli fantastiska diskussioner; vi kan börja med att prata om mänskliga rättigheter och hamna i en diskussion om Donald Trump, säger hon.

Träffar för värdegrundsdialoger har också ordnats under 2016 för en klass med unga ensamkommande i åldrarna 16 till 19. Nu ska träffarna starta igen eftersom de gett så bra resultat. En kille sa att han i Sverige kan sakna kollektivet. Men att det samtidigt är skönt att i Sverige är det bara jag som är viktig, jag kan bestämma själv, berättar Nina Nazanin Karlsson. En utmaning kan vara att språkkunskaperna varierar hos deltagarna på träffarna. Då kan andra elever som kan mer svenska hjälpa till. Ibland använder de Google translate för att översätta till engelska, persiska eller arabiska. På så sätt blir träffarna också språkträning. "Får vingar av bygga broar" Entusiasmen för Bygga broar är uppenbar hos alla som använder konceptet. Bygga broar berör universella frågor och materialet kan användas överallt, till alla grupper, säger Nina Nazanin Karlsson. Att ifrågasätta invanda föreställningar kan väcka ett inre motstånd hos många individer, oavsett om de har bakgrund i majoritetssamhället eller från andra samhällen. Det går att nå alla personer, beroende på hur man bemöter dem. Man kan ställa någon extra fråga kring ett påstående för att få personen att tänka om, säger Nina Nazanin Karlsson. Bygga broar ger en insikt om att det finns olika perspektiv. Det är viktigt hur man praktiserar det man lärt sig. Man får vingar av Bygga broar. Fakta: Bygga broar drivs av organisationen Acting for change och har sin förankring i mänskliga rättigheter, barnkonventionen, socialtjänstlagen, och förskolans och skolans likabehandlingsplaner. Bygga Broar utgår ifrån att det är möjligt att betona både skillnader och likheter utan att stigmatisera eller skapa "vi och dem". Respekten för olikheter får samtidigt aldrig legitimera våld, förtryck eller kränkningar av barn och ungas rättigheter. Konceptet har utvärderats av Göteborgs universitet. Källa: Byggabroar.nu