KALLELSE 2014-01-13 1 ( 1) STAFFANSTORPS KOMMUN BARN-OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Plats/tid Rådhuset i Staffanstorp, sammanträdesrum Uppåkra vån 6, måndagen den 20 januari 2014 klockan 18.00-19.30 Ärenden l Fastställande av tid och plats för justering av protokollet Kallade 2 Godkännande av föredragningslistan Nino Vidovic 3 Uppföljning av kvalitetsdjupdykningar ht 2014 And Stierna Representanter från Skånska småstadens kulturförsko la, Hjärups skola, Borggårds förskola, Borggårdsskolan Företrädare för Moderatema och Staffanstorpspartiet träffas den 20 januari 2014 klockan 17.30 i lokal Knästorp A. Den socialdemokratiska gruppen träffas den 20 januari 2014 klockan 17.30 i lokal Kyrkheddinge. Övriga representanter träffas den 20 januari 2014 klockan 17.30 i lokal Lilla Cafeterian. Nino Vidovic Ordförande Eva Palmqvist sekreterare
W STAFFANSTORPS ~ KOMMUN Humanistisk service Barn och utbildning 2013-11-15 Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Skånska Småstadens Kulturskola (SSKS), Slaffanstorps Kommun 2013-11-13 Skånska Småstadens Kulturskola, Staffanstorps Kommun Nino Videvie (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), 1:e vice ordförande Magnus Lindberg (S), ers 2:e vice ordförande Personal: Peter Bengtsson, rektor för grundskolan Jenny Sjölin, färskolechef Jenny Krook, förskolelärare Annelie Gadde, barnskötare Annica Hassgård, lärare Lina Markman, lärare Joachim Pyka, speciallärare Elever. Föräldrar: Chatrine Olsson Pah ik Lövgren Magnus Joelsson Jens Svefors Stefan Bryskhe Viveka Anderberg Barn och utbildning: Jens Jording, Utbildningsstrateg Gustav Hultqvist, Utbildningssamordnare (sekr) Bakgrund: Barn - och u tbildningsn ämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten.
Kvalitetsdjupdykningarna bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. Syfte: Mål: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget. K valitetsdjupdykning: Skå nska Småstadens Kulturskol a är en fristående skola och förskola (ekonomisk förening) med ca 20 barn på förskolan och ca 160 elever, F-9 inklusive skolbarnsomsorg. skolledningens presentation av verksamheten Beskrivning av verksamheten Att leda en förskola, skola och fritidshem Normer och värderingar- värdegrund, jämställdhet Miljö, h älsa, lek- och lärmiljöer Digital kompetens och lärarresurser Systematiskt kvalitetsarbete Lek- och lärmiljöer Samverkan och omvärld - överlämnande, föräld rar, närsamhället Verksamheten (både förskola och skola) har Kultur som profil. Många barn/ elever bor i kommunerna rw1t om. Lokalerna har upprustats efter den stora vattenläckan januari 2012. Renovering/ orobyggnationen har dragit ut på tiden eftersom fastighetsägaren inte varit så aktiv. Förskolan är en liten men bra enhet. Förskolan har en ny arbetslagsorganisation och tidigare implementeringsarbete av Lgrll behöver revideras utefter nya organisationen. Personalen som varit med i kommunens Skola 2011-arbete tycker det varit väldigt givande samt uppskattar Inga-Britt Henrikssons återkopplingar när man inte kum1at deltaga. Man känner att man hänger med i Monica Strängs process. Skolan jobbar med en årsplan som led i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan tittar på om man ska köpa in SchoolSoft för att hantera dokumentation samt kommunikation med föräldrar. De har tagit fram nya dokument/ mallar efter Lgrll. Inför utvecklingssamtal skickas omdömena hem till föräldrarna. Digitaliseringsplanerna ser ut som följande: Förskolan ska satsa på IPad (surfplattor).
3 Skolan satsar på utbyggt nätverk samt Laptops och förhoppningen är att alla elever ska kunna ha personliga inloggningar. Personalen känner stor motivation eftersom man jobbar med och på det sätt man tror ger barnen rätt start i livet. Man önskar dock ett bättre samarbete med Hjärups och Hjärupslunds skolor. Elevernas uppfattning om verksamheten Att gå på SSKS Stämningen på skolan - Mår alla bra? Får man vara den man är? Möjlighet att påverka Individualisering Miljö, hälsa, lek- och lärmiljöer Samverkan och omvärld Eleverna tycker det är bra och tryggt med en liten skola där de yngre kä1mer de äldre redan från förskolan, eftersom man h äffas på skolgården, i matsalen mm. Det är tråkigt att andra barn i Hjärup kallar dem "SSK:are" med en negativ ton. Här på skolan behöver man inte spela någon roll, utan kan vara sig själv. Det finns kamratstödjare men det är "ocoolt" på SSKS att bråka utan det är "coolt" att vara snäll. Eleverna tycker att man har bra lärare och att det är bra att de följ s åt några år så man riktigt lär käm1a varandra. De känner att personalen är intresserade och engagerade. Ibland lite för nära (kommentar från de äldre). Alla tycker att de får det stöd de behöver och att det är lätt att gå till specialläraren om man behöver. "Lektion/läxhjälp" ijman och efter skoldagen är värdefullt och uppskattas. De tycker att skolan lyssnar på dem och deras förslag samt att de har stora valmöjligh eter under skoldagen (Profilvalen). Tekniken är bra men för få d atorer. Miljön är bra på skolan förutom ventilationen och den tråkiga utemiljön. Personalens uppfattning om verksamheten Diskussion utifrån punktema Digital kometens och digitala lärarresurser Att jobba på SSKS förskola, skola/ fritidshem Normer och värderij1gar - värdegrund, jämställdhet Individualisermg - individuella utvecklij<gsplaner Läs- och skrivutvecklij<g Barn i behov av särskilt stöd Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Inom förskolan tycker man att det är bra med kort väg från ide till genomförande. Förskolan har visst samarbete med grannen Hjärups Montessoriförskola. Den lilla enheten kan ibland käm1as sårbar. Den nya arbetslagorganisationen har tagit form och man är på gång igen. Skolan h ar haft växtvärk efter att h a gått från ca 30 elever 2006 till ca 160 idag. Nya kollegor, nya lokaler mm har avlöst varandra under dessa år. Det öppna klijnatet och närheten till styrelsen har underlättat under de1ma period. Storleken på verksamheten gör att man upplever en bra närhet till eleverna och att man kan snabbt hitta lokallösningar för att
anpassa gruppstorlekar etc. Personalen tycker att den tekniska utrustningen är bra och med de nya bärbara datorerna utökas flexibiliteten. Det finns bra utrustning till barn med särskilda behov. Skolans organisation och lokaler ger goda möjligheter att möta behoven hos enskilda elever. Det är lätt att bilda mindre undervisningsgrupper när behov finns. Tyvärr har några barn flyttat in utan att föräldrarna upplyst om behov av stöd. Mottagandet blir mycket bättre om informationen ges innan. Elevh älsopersonal/ ljänster (förutom skolsköterska) köps från olika aktörer. Konflikter tar man tag i med en gång. Den lilla enheten har stora fördelar i detta när alla känner alla. Om någon behöver lösgöras för att reda ut en situation så hjälps de andra åt att täcka upp. Lgr 11 (Skola 2011) bö1jar landa liksom arbetet med årsplanen (systematiska kvalitetsarbetet). Verksamheten har arbetsplatsträffar; varannan vecka uppdelat och varannan vecka hela arbetslagen. Många elever som slutat kommer tillbaka på besök eller söker praktik på skolan. Vilket man tolkar som en bra återkoppling på utfört arbete. Utmaningarna för förskolan är främst dokumentation och kvalitetsårshjulet Lokaler och utemiljö behöver också arbetas med. Skolans utmaningar är främst att få Lgr11 att landa och stadga i arbetsorganisationen med rutiner och dokumentationsmallar. Att lösa skolbibliotek, avskilda personalarbetsplatser och bättre utemiljö är också på agendan. 4 Föräldrarnas syn på skolan och fritidshem Att ha barn på SSKS Stämning- normer och värderingar Ny skollag och ny läroplan Individualisering - individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Samverkan & omvärld -Lär man sig rätt saker i skolan? Föräldrarna är väldigt nöjda med att SSKS films och man har ofta valt enheten efter att hört gra1mar prata om den. Många har valt enheten när syskon när det gått bra för första barnet. Skolan har växt mycket men behållit småskaligheten och närheten. Föräldrarna tycker det är bra med närhet till skolledningen för det underlättar dialogen. De känner att deras barn är trygga och kan vara sig själva. Bra service med skolskjutsen. Personalen upplevs som engagerad och att de vill barnens bästa. Många har också valt skolan för Kulturprofilen vilken de tycker genomsyrar verksamheten och ger ett mervärde till eleverna. Bra att de kan ta instrumentlektioner etc i anslutning till skoldagen. Några föräldrar med barn i behov av särskilt stöd, som letat alternativ till deras barns gamla skola tycker att SSKS lyssnar och hittar lösningar som passar dem. Vi lket inte gjorts på deras tidigare skola. Man har uppfatb1ingen att barnen får bra hjälp men att det behövs fortbildnil1g för personalen när det gäller den nya tekniken. Avslutning och återkoppling med skolledningen Gruppen delgav skolledningen några av sina iakttagelser.
W STAFFANSTORPS ~ KOMMUN Humanistisk service Barn och utbildning 2013-10-21 Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Borggårds förskola 2013-10-21 Borggårds förskola, Staffanstorp Nino Vidovic (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), 1:e vice ordförande Magnus Lindberg(S), ledamot Personal: Atmeli Dahl, förskalechef Madeleine Eriksson, förskolelärare Fernilla Nyholm, förskolelärare Inga-Kerstin Welin, förskolelärare Jenny Lindgren, förskolelärare Föräldrar: Atmika Sällvik Samir Hallgren Emma Welin Inga-Britt Henriksson, utbildningsstrateg Camilla Nilsson, utbildningssamordnare Bakgrw1d: Syfte: Mål: Barn - och utbildningsnämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten. Kvalitetsdjupdykningarna bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nätmtden beslutat om i BUN-plan och budget.
2 Kvalitetsdjupdykning: Borggårds förskola ligger i ett villaområde i tätorten. Det går sammanlagt 75 barn på förskolan fördelat på fem avdelningar. Det finns två småbarnsavdelningar där barnen är mellan 1-3 år och tre syskonavdelningar där barnen är mellan 3-5 år. Varav en är en språkavdelning som arbetar särskilt med barn som är i behov av extra stöd för språk och kommunikationsutvecklingen. Färskolechefens presentation av verksamheten Beskrivning av verksamheten - övergripande profil & projekt Implementering Skola 2011 Normer och värderingar - värdegrund, jämställdhet Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Samverkan och omvärld- överlärm1ande, föräldrar, närsamhället Färskolechefen beskriver förskolan som en väldigt självgående enhet. Hon är på plats p å enheten en dag i veckan. Anneli har varit chef på förskolan sedan i februari, hon är även färskolechef för Kyrkbyns förskola samt dagbarnvårdarna. Hon tycker att processledarna är laddade inför arbetet med nya läroplanen tillsammans med henne. Förskolan har en kunnig och trevlig personalgrupp och hon upplever att det är lätt att komma igång med diskussioner tillsammans med pedagogerna. Man arbetar för att förskolan ska ha profilinriktning språk och kommunikation. Man har implementerat den nya läroplanen för förskolan, de områden man behöver jobba djupare med är språk och kommunikation. Man har de senaste året arbetat särskilt med naturvenskap och matematik. Men nu ska man fokusera mer på språk och kommunikation framöver i samband med att förskolan numera har en särskild språkavdelning. Förskolan vill också arbeta djupare med genusfrågor på. Det är processledarna som ska hålla i trådarna i utvecklingen av det dagliga pedagogiska arbetet och vara länken mellan färskolechefen och avdelningarna. Men man behöver hjälp av färskolechefen att strukturera upp det pedagogiska arbetet. Fördelen med att vara chef för två olika förskolor tycker Anneli, är att de kan hjälpa och stötta varandra att utveckla det pedagogiska arbetet. Det finns tankar på att processledarna från båda förskolorna ska få möjlighet att arbeta mer tillsammans. Arbetet med att få igång det pedagogiska arbetet tillsammans med processledarna är en stark utman ing framöver. Annelie säger att hon vill ta tillvara på alla kompentens om finns i huset. Det finns ett välfungerande föråldraråd på förskolan och man träffas två gånger per termin. Till mötena finns en agenda att utgå ifrån och sedan får föräldrarna fylla på med mer frågor som de vill ta upp. Det är god uppslub1ing på mötena och Annelie upplever att hon har god kontakt med föräldrarna.
Det fi.ju1s önskemål om att man från Barn och utbildnmg fortsätter att dra i det gemensamma utvecklingsarbetet på förskolorna, t.ex. att pedagoger möter pedagoger, där personal från olika enheter träffas och diskuterar för att erfarenhetsutbyte. 3 De flesta barnen går vidare till Borggårdsskolan eller Balderskolan när det är dags att börja förskoleklass. Överlämni.J1gen till skolan fw1gerade inte riktigt bra i våras men man får arbeta vidare för att förbättra övergångarna, bland annat var det överlämni.j1g till olika skolor på samma dagar och då blir det svårt för pedagogerna att kunna gå iväg med barnen till sin nya skola. Samarbetet med resurscentrum fungerar bra och man kontaktar personalen där vid behov. Logopeden kommer kontinuerligt på besök till förskolan och särskilt då till språkavdelnmgen. Man skulle vilja ha mer personal bland barnen på avdelnmgarna men ekonomffi tillåter mte det. Övervägande del av personalen är förskolelärare. Ibland upplever man att det är svårt ibland att få hjälp med frågor som rör byggnationen från Staffanstorps hus, gri.j1darna m på förskolan är besvärliga för föräldrar att öppna och man har bett fastighetsbolaget att komma ut och titta på förskolan. Personalens uppfattning av verksamheten Normer och värderi.j1gar - värdegrw1d, jämställdhet Implementering av Skola 2011 Individualisermg- mdividuella utvecklmgsplaner Tidig språkutveckling Barn i behov av särskilt stöd -utveckling Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Vi träffar fyra ur personalgruppen som också fwlgerar som processledarare på förskolan. Pedagogerna beskriver verksamheten med orden "här på förskolan har barnen det bra", "det är roligt att gå till jobbet och man trivs bland kollegorna". Det är ett gott arbetsklimat och öppenhet mellan pedagogerna. Alla barn är alla barn och man arbetar mycket tillsammans. Personalen är trygga och samspelta vilket speglas i barnen. Pedagogerna säger att de är duktiga på att ha en god verksamh et och man har en stabil medarbetargrupp. Man tänker mer medvetet nu på läroplanens mål och man har det i bakhuvudet hela tiden och reflekterar över varför man gör olika saker. Detta präglar verksamheten hela dagen och inte enbart i de uppstyrda aktiviteterna. Man har saknat en tydlig p edagogisk lednmg uppåt på förskolan tidigare. Man tror att det berott på att förskalechefen har för mycket och mte riktigt hi.ju1er med det pedagogiska arbetet på förskolan. Men den nya förskalechefen bra som chef men personalen tycker att hon har för lite tid och närvaro på enheten. Det är önskvärt med mer pedagogiskt ledarskap. Dokumentationen har blivit bäth e med nya läroplanen tycker man. Man använ der sig av en blogg och Pluttra. Pluttra är en kommunikations- och dokumentationsplattform för
förskolan som ger föräldrar möjlighet att följa förskolans verksamhet genom text, bild och video. Genom personlig inloggning kan föräldrar via webb, smartphone eller surfplatta följa barnens aktiviteter och lärande på förskola. Pluttra består av två delar, en gemensam del med information via meddelande och blogg samt en individuell del i form av digital p ortfolio med dokumentation som enbart är kopplad till det egna barnet. Man lägger upp bilder och små filmer på bloggen vilket är väldigt uppskattat av föräldrarna. I pluttra synliggör man lärprocessen individuellt för varje barn. Man får en bättre kommunikation genom att föräldrarna kan följa barnet på jobbet eller hemma på kvä llen och man lättare prata med barnet om vad som har hänt w1der dagen. Barnen, främst de äldre, vill också vara delaktiga i vad som ska skrivas på bloggen eller i Pluttra. Pedagogerna är alltid redo med Ipad för att fån ga det som händer i barngruppen. Detta verktyg har verkligen underlättat dokumentationen på förskolan tycker man. Man har en IKT inspiratör på förskolan som drivit arbetet på förskolan. Även digitektet har varit behjälpliga för att komma igång med arbetet. 4 Pedagogerna ska kompetensutvecklas mer framöver inom språkutveckling. Man arbetar med processledare i genomförande av nya läroplanen och har utbildats inom TAKK, teckenstöd. På förskolans språkavdelning finns en specialpedagog anställd. Det är färre barn på den avdelningen för att bäth e kunna stötta barnen i leken och ge varje barn mer tid. Språk och kommunjkation är några av de viktigaste delarna i barnens utveckling. Vid behov av särskilt stöd från specialpedagoger i resursteamet upplever man att hjälpen tar väldigt ofta lång tid. Man får ganska fort råd i hur man ska arbeta dagligen med barnen men man skulle önska att processen till långvarigt eller extra stöd kunde vara lite kortare. Ofta kan det vara så att personalen inte hinner omsätta råden i vardagen för att stötta barnen. Man upplever att extra hjälp för barn i behov av särskilt stöd är svårt att få och att det tar lång tid. Nästa steg i utvecklingen på förskolan är att medvetandegöra genusperspektivet Pedagogerna menar att de behöver arbeta med sig själv också. M ånga sagoböcker är väldigt stereotypa. Det finns i nuläget enbart kvinnlig person al på förskolan. Man vill också vidareutveckla hela förskolan till att specialisera sig mer på språk och kommunikation för alla. Man har också som mål att informera bättre och få alla föräldrar att ta del av Pluth a och bloggen. För att möta barn med särskilda behov behövs mindre barngrupper. Man upplever att hjälpen kommer fortare, t.ex. exh a pedagoger, fö r de barnen som har en diagnos. Men det finns ändå flera barn utan diagnos som behöver extra stöd. Man upplever att föräldrarna behöver stötmmg i föräldrarollen. Men man vet inte hur man ska nå de föräldrar som behöver det mest. Det finns ett arbete som påbörjas redan på familjecentralen för att stötta föräldrarna. Familjeteamet har också en viktig funktion och det ska vara lätt att få kontakt med dem och att de är kända bland föräldrarna. Man vill uppman a föräld rarna ha emot den hjälp som finns och få dem att våga be om hjälp. Pedagogerna upplever att det är väldigt små lokaler på förskolan. Det kan ibland vara upp till 28 barn som ska tvätta sig.i samma vask efter maten, det är trångt i hallen vid in och utgång och påklädning. Det kan vara sh essande ibland med den trån ga innemiljön men den vägs upp av den fantastiska u temiljön som renoverades för ungefär tre år sedan.
Alla barn är ute ett par timmar varje dag, ibland går man iväg till borggårdsparken och man flyttar ut t.ex. material för att barnen ska kunna måla utomhus. 5 Föräldrarnas syn på förskolan och/eller skolan Att ha barn på förskolan Stämning - normer och värderingar Individualisering Möjligheter att påverka Miljö, hälsa, lek och lärmiljöer Samverkan & omvärld - lär man sig rätt saker i förskolan? Föräldrarna upplever förskolan som välplanerad och den har en trevlig utemiljö. Införandet av den nya språkavdelningen har uppfattats som lite rörig på grw1d av d ålig information ut till föräldrarna. Föräldrar och barn upplever att de blir sedda när de kommer till förskolan och man kfumer sig alltid välkommen. Barnen trivs på förskolan och man har mycket aktiviteter för barnen. Man upplever att personalen har bra koll på alla barnen. Verksamheten uppfattas som trygg men kanske kunde pedagogerna visa tydligare koppling mellan verksamheten och läroplanen och ge mer information till föräldrarna om hur verksamheten bedrivs. Det är önskvärt från föräldrarna att barngrupperna hålls mindre så att barnen inte behöver ha så många olika kontakter, vikariehanteringen films det lite synpun kter på. Det är viktigt med kontitmitet och små barngrupper tycker man. Föräldrarna kan enkelt ta del av vad som händer på förskolan genom Pluttra. Man loggar m på nätet och får information om sitt barn och förskolans verksamhet. Det förenklar delaktigheten mellan barn, föräldrar och förskolan. Man upplever en bra och tyd lig struktur i förskolans verksamhet. Man tycker att det är bra med rutit1er för barnen som att man har samma aktiviteter återkommande i veckans olika dagar. Fredagar t.ex. nallefredag, man har haft maskerader och nalle fest. Oftast gör pedagogerna något av och uppmärksammar små händelser på förskolan som skapar glädje och trygghet för barnen. Man möter barnen på ett bra sätt och barnen får visa sig stolta när man de har vernissage och visar upp t.ex. de experiment de gjort under året. Föräldrarna vill framföra klagomål till Staffanstorps hus angående grit1darna vilket gjorts ett flertal gånger, grit1darna är för krångliga att öppna. Man har haft problem med översvämning i sandlådan. Staffanstorps hus sköter inte den yttre miljön som man vill att de ska göra. Det är viktigt att man känner att barnen är trygga utomhus. Förskolan har en god pedagogisk verksamhet, barnen får stimulans och utvecklas. Men detta kunde presenteras tydligare till föräldrarna, t.ex. vid föräldramöte. Man upplever att pedagogerna ser alla barnen på förskolan
Förslagsvis kunde förskolan ha mer nätverk med andra förskolor för att ta del av varandras verksamhet och för att få nya ideer. Förskolor kan inspirera varandra på nätet. Viktigt att man låter barnen vara med dem i samma ålder för att få mer utmaning. Tvärgrupper i t.ex. gymnastik. Detta gör att barnen känner pedagoger på alla avdelningar. Alla barn är allas barn. Det finns ett aktivt föräldraråd där föräldrarna känner att de har möjlighet att påverka förskolan verksamhet. Men det är inte ovanligt att föräldrarna tycker olika. Men man skulle önska att synpw1kter till Staffanstorps hus tas på allvar. Ä ven färskolechefen har svårt att påverka fastighetsägaren. På avdelningarna tar personalen emot föräldrarna önskemål och föräldrarna känner att de har möjlighet att påverka även där, det kan vara saker som den yttre miljön, luciatåg eller utflykter. Man har utvecklingssamtal med barnen varje termin. Men pedagogerna har alltid tid att lyssna på föräldrarna och barn varje dag upplever man. Personalen kan även stötta föräldrarna och ge tips på hur man kan göra hermna i olika situationer. Personalen möter barnen pedagogiskt på deras nivå, vilket ger bra stimulan s och individualisering för barnen. Barnen rustas bra för att klara övergången till förskoleklass, man börjar med siffror och bokstäver på förskolan och hjälper barnen inför omställningen inför förskoleklassen. Barnen kälmer att de är redo, man vet vad som ska hända. Man har t.ex. varit på gymnastik på skolan och har sett lokalerna. Kontinuitet är trygghet för barnen. Föräldrarna tycker att det är viktigt med överlämning mellan olika stadier inom förskolan och förskolan. Planeringsdagar och planeringstid för pedagogerna diskuterades. Föräldrarna tycker att personalens planeringstid är viktigt för att kunna planera arbete för att bättre kunna arbeta utifrån målen i läroplanen. Bra att informera föräldrarna om vad man gör på planeringen för att skapa bättre förståelse för föräldrarna. Man förstår att Pluttra tar tid att administrera men man tycker att det är viktigt och uppskattas väldigt mycket av föräldrarna. Föräldrarna tycker att det är tryggt att ha förskola och skola i närområdet där man bor men det finns även föräldrar som aktivt valt förskolan men som bor i andra delar i kommw1en. Man tycker att det är viktigt att skolor och förskolor byggs ut och renoveras kontinuerligt så att Staffanstorp blir en attraktiv kommun att bo i för barnfamiljer. Maten som serveras kommer från Hagalidskolan och upplevs som en bra och varierad kost av föräldrarna. Man är också väldigt nöjd med att barnen är ute i alla väder året om. 6 Avslutning och återkoppling med förskalechefen Det är en väldigt nöjd föräldragrupp som uttrycke sig om att h-yggheten är viktig för barnen, och att man har en känsla av att kwma påverka förskolans verksamhet och att få möjlighet att vara insatt i verksamheten. Förskolan har en ambitiös personalgrupp men som ibland känner att man dock är för få för att göra ett tillräckligt tillfredställande arbete. Planeringsdagar och vad verksamheten arbetar med behöver förmedlas till föräldrarna tydligare.
W STAFFANSTORPS ~ KOMMUN Humanistisk service Barn och utbildning 2013-11-07 Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Borggårds skola, Staffanstorps Kommun 2013-11-04 Borggårds skola, Staffanstorps Kommun Nino Vidavie (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), l:e vice ordförande Hali Lideli (S) Rektor: Kerstin Levin Elever ur elevrådet: Alice Björkman Elias Centervall Max Adolfsson Emma Nielsen Personal: Mia Åkerblom, förskalekl ass och fritids Ann Fahlcrantz, klasslärare åk 3 och biblioteket Eva Larsson, klasslärare åk l Föräldrar: Katrin Brajkovic König Peter Nilsson Barn och utbildning: Inga-Britt Henriksson, utbildningsstrateg Camilla Nilsson, utbildningssamordnare
2 Bakgrund: Barn - och utbildningsnämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten. Kvalitetsdjupdykningama bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. Syfte: Mål: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget. K valitetsdjupdykning: Borggårdsskolan är en liten skola med 113 elever fördelade på F-klass till årskurs 3. Skolan ligger nära den fina Borggårdsparken och Gullåkra mosse. Rektors presentation av verksamheten Beskrivning av verksamheten - övergripande profil & projekt Att leda skola och fritidshem Normer och värderingar- värdegrund, jämställdhet Miljö, hälsa och arbetsro Samverkan och omvärld - överlämnande, internationalisering, lokalt Systematiskt kvalitets- och uppföljningsarbete Nuvarande rektorn som tillträdde ht 13 har märkt en viss oro över skolans framtid från både personal och föräldrar vad gäller bland annat rektorskapet framöver och hur övergången till Baldersskolan kommer att fungera. Det finns också frågor om i fall skolan kommer att vara en egen resultatenhet eller om man ska tillhöra Baldersskolan. Just nu finns två förskoleklasser, två ettor, en tvåa och två treor på skolan och det svårt att få ihop ekonomin på en så liten enhet. När skolans paviljonger tas bort inför nästa läsår kommer elevantalet att minska och man kommer att ha en enparallell skola. Rektorn hoppas att den samlade verksamheten kommer att ge förutsättningar för att få ett bättre samarbete mellan personalen. Nu är klasserna organiserade som små öar som arbetar självständigt. Det är viktigt att sätta eleven i centrum med ett ökat samarbete mellan skola och fritids. Skolan har elever i behov av särskilt stöd som behöver extra insatser och det är kännbart ekonomiskt. Från Borggårds förskola kommer framöver eventuellt barn som gått på språkavdelning och som behöver extra stöd. Men det är oklart om dessa barn i stället väljer Baldersskolan framöver.
3 Just nu arbetar man i personalgruppen med en bok som heter Problemskapande beteende skriven av Hejlskov El ven för att få en gemensam elevsyn och kunna handskas med elever i behov av särskilt stöd på skolan. Man har hjälp av Julia, psykolog från resurscentrum och Maria, specialpedagog på resurscentrum för att arbeta med detta. Inför detta läsår har man haft neddragning på personal vilket har skapat lite negativ stänming på skolan, lika så är personalen oroliga för hur det blir när paviljongen tas bort. Rektorn är tydlig med att det är viktigt att man vänder detta så att man skapar god stämning och att man får en framtidstro kring skolan. Personalens uppfattning om verksamheten Diskussion utifrån pw'lkterna Att arbeta på skolan och på fritidshemmet Normer och värderingar - värdegrund, jämställdhet Individualisering - individuella utvecklingsplaner Läs- och skrivutveckling Barn i behov av särskilt stöd -åtgärdsprogram Miljö, hälsa och arbetsro Eftersom skolan är en liten enhet och att man tillhört lite olika enheter under årens lopp, känns det ibland lite otryggt på arbetsplatsen eftersom en liten skola har mindre ekonomiska resurser. Personalen tycker att det är mysigt med en liten skola, men ibland väldigt tufft ekonomiskt. Verksamheten blir sårbar när att man är så få pedagoger och få vuxna som kan hjälpas åt. Ibland känner man sig lite bortglömda när man är en egen liten enhet. De pedagogiska diskussionerna behöver mer input. Man saknar större kommunövergripande föreläsningar kring skolutvecklingsområdet Man har många barn med språkstörning gör att man hade behövt exh a resurser i verksamheten. Man h or att föräldrar till elever men särskilda behov väljer den lilla skolan för att barnen passar bättre i en grupp med färre barn. Eleverna i tvåan blir faddrar till eleleverna i förskoleklassen, vilket gör att alla känner alla. Man försöker samarbeta mellan årskurserna när man har gemensamma temadagar och pysseldagar. Man arbetar medvetet med synsättet att alla barn är allas barn. Pedagogerna säger att de ibland kan känna sig ensamma i sin yrkesroll på den lilla enheten. Det finns önskemål på att ha till exempel pedagogiskt cafe med pedagoger från andra skolor. Man hoppas på att knyta nya kontakter med Baldersskolan framöver. Det kan vara både ekon omiska och pedagogiska bekymmer med en liten enhet. Men för vissa barn är det detta som passar bäst. Men pedagogerna tycker inte att lokalerna är optimala för 2000 talets lärande. Ständigt varje dag arbetar man med normer och värderingar på skolan och man tar tag i konflikter direkt. Någon gång i veckan arbetar man särskilt med SET övningar. Arbetet är viktigt eftersom det handlar om att barnen ska ha ett bra klimat i skolmiljön. Nyligen har
4 rektorn skickat ut ett brev till alla föräldrar om hur man arbetar med dessa frågor. Just "fula ord" är något som märks väldigt tydligt på skolan. Pedagogerna använder infomentor för att dokumentera de individuella utvecklingsplanerna och man är på gång att ha utvecklingssamtal med föräldrarna just nu. Det viktiga är att man förklarar för barnen vad kunskapsmålen är inom olika områden så att barnen vet vilka förvänh1ingar som kommer. Man tycker att det är viktigt att barnen får göra en självskatming för att bedöma var de befinner sig inom olika områden. Det kan ibland vara lättare för barnen att se var de befinner sig genom att illustrera med papper och penna. Pedagogerna känner att de saknar tid för reflektion och hinna se alla eleverna, särskilt i förskoleklassen. Man tycker att det är positivt med samrättning vid NP, att man rättar varandras prov från olika skolor i komn1w1en. Pedagogerna tycker att de då får en bättre återkoppling och analys för att nå målen och som ett led i att utveckla den pedagogiska verksamheten. Den nya läroplanen är väldigt tydlig och när man arbetar utifrån målen är det enkelt att följa. Elevernas uppfattning om verksamheten Att gå i vår skola och på vårt fritidshem Stämning på skolan - normer och värderingar Individualisering - individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Miljö, hälsa och arbetsro Samverkan och omvärld-lär man sig rätt saker i skolan? Eleverna sägare att det är kul att gå i skolan och de flesta på skolan är snälla, men ibland hör man lite fula ord. Barnen tycker att det är en lagom stor gård kring skolan och kompisarna är hjälpsamma. Eleverna brukar påpeka för varandra att det är fel om någon säger fula ord eller är taskig, de tycker också att det är viktigt att man funderar över det som hänt och säger till någon vuxen. Ibland arbetar man med SET för att prata om mobbning och kränkningar eller fula ord. Just nu arbetar eleverna i åk tre med dinosaurier och om jorden s uppkomst och hur universum bildades. Eleverna tycker att det är tydligt och att man vet vad man ska kunna när man gått igenom området. De säger att Det är bra att veta innan vad man ska lära sig i olika område. Eleverna berättar att de brukar arbetar med olika tema och att man uppmärksammar speciella dagar som t.ex FN dagen och Nobelpriset och arbetar kring det då. Alla eleverna vet inte riktigt vad IUP är. Elevens val är väldigt uppskattat för d å får man välja vad man vill göra. Ibland använder de datorer i undervisningen och de an vänder Ipad på fritids, till exempel kan man spela mattespel och lägga korsord. Eleverna använder inte sina telefoner i undervisningen. Om man har med sig telefonen får man ta eget ansvar för den och bara använda den på fritids. Eleverna som vi pratar med tycker att det blir sorgligt att alla kanske inte får gå i samma klass tillsammans nästa år när de ska börja årskurs fyra Eleverna är
5 säkra på att de har lärt sig mycket på Borggårdsskolan tycker att det ska bli spä1mande att gå vidare till Baldersskolan, i år har Borggårdseleverna eleverna slöjd där. Föräldrarnas syn på skolan och fritidshem Att vara förälder till barn på skolan och på fritidshem Stämning - normer och värderingar Individualisering- individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Miljö, hälsa och arbetsro Samverkan och omvärld-lär man sig rätt saker i skolan? Föräldrarna tycker att det är positivt för barnen i de lägre årskurserna med en mindre skola och att den ligger i närområdet. De tycker att skolan fungerar bra. Anledningen till att man val Borggårdsskolan är närheten och att skolan är liten. Men man tycker att det hade varit fördel om skolan varit upp till åk 5 eller 6. Övergången mellan Borggårds förskola och skola är ett naturligt steg för eleverna, de har haft gympa med förskolan i skolans lokaler. Alla eleverna på skolan kälmer i stort sett varandra. Man tycker att skolrådet är ett bra forum för att framföra åsikter och för att få insikt i verksamheten. Det brukar vara bra information från rektorn. Men ibland är det svårt med kommunikation mellan representanterna och de övriga föräldrarna. Alla föräldrarna träffas en gång per termin på föräldramötena. Är det enskilda frågor går man till personalen själv och inte genom representanterna, det upplevs som en lite klurig roll att vara representant. Föräldrarna upplever att man arbetar kontinuerligt med normer och värderingar på skolan och personalen tar itu med problemen då det uppstår. Man upplever att lärandet är anpassat och att undervisningen är anpassad för varje individ. Alla barnen har ju rätt till utmaningar på sin egen nivå. Men man säger att som förälder är det svårt att veta om undervisningen är helt rätt anpassad. Föräldrarna berättar att för många elever är matematik favoritämnet men trots detta hör man att det är så dåliga resultat i matetematik för elever i högre årskurser. Någonstans tappar man eleverna. Det krävs en förståelse för matematiken och att för att förstå sambandet och ha en nutidsrealism. Matematiken behöver utvecklas och förnyas tror föräldrarna. Föräldrarnas önskan är att skolan blev en F-6 skola. Man är rädd att verksamheten kommer att bli för liten när man tar bort paviljongerna nästa år. Vilket ju gör att ekonomin blir sämre och resurserna knappa. Föräldrarna vill absolut att skolan ska vara kvar i minst samma storlek som i dag. Men man förstår att det är svårt att få ihop verksamheten både pedagogiskt och ekonomiskt när enheten är så liten. Man tycker att det är viktigt att samarbetet och övergången till nästa skola fungerar bra.
6 Kort återkoppling med rektor Eleverna har koll på vad man ska lära sig men inte på ett individuellt plan. Den egna lärprocessen är inte lika tydlig. Eleverna tycker inte att de har så stora möjligheter att påverka vad man ska arbeta med i skolan. Frågeställningar som återkommer i alla diskussionsgrupperna handlar om vad som händer med Borggårdsskolan i framtiden, styrkor och svaghet med den lilla skolan samt vilka pedagogiska och ekonomiska utmaningar man stå inför.
W STAFFANSTORPS ~ KOMMUN Humanistisk service Barn och utbildning 2013-11-11 Rapport kvalitetsdjupdykning Enhet: Dag: Plats: Närvarande: Hjärups skola, Slaffanstorps Kommun 2013-11-11 Hjärups skola, Staffanstorps kommun Nino V idovie (M), ordförande BUN Max Jörgensen (M), l :e vice ordförande Hali Liddell (S), ers 2:e vice ordförande Personal: Agneta Cederbom, rektor Krister Åkesson, bitr rektor Jan Ingemansson, fritidspedagog Gundela Bolinder, förskolelärare Lars Assarsson, lärare Camilla Lagerqvist, lärare Marit Lövenhill, lärare Kristina Sköld, specialpedagog Elever från elevrådet. Föräldrar: Christina Behle Anna Ingvald Sara Lindhagen Julia Svensson Ann-Marie Thor Bam och utbildning: Jens Jording, Utbildningsstrateg Gustav Hultqvist, Utbildningssamordnare (sekr) Bakgrund: Bam - och utbildningsnämnden har beslutat att fö lj a upp och ha tillsyn över bamoch utbildningsnänmdens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten. Kvalitetsdjupdykningama bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. Syfte: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas.
2 Mål: Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Slaffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget. Kvalitetsdjupdykning: Hjärups skola är en kommunal skola med ca 470 elever, F-5 inklusive skolbarnsomsorg. Öppettiderna är mån - fre 06:30-18:30 Skolledningens presentation av ve ksamheten Beskrivning av verksamheten Att leda en skola och fritidshem Systematiskt kvalitets- och uppföljningsarbete Läs- och skrivutveckling Bam i behov av särskilt stöd - åtgärdsprogram Stämning på skolan - norn1er och värderingar, jämställdhet, arbetsmiljömilj ö, hälsa och arbetsro, kränkningar Digital kompetens och digitala lärarresurser Samverkan och omvärld - överlänmande, internationalisering, lokalt Hjärups skola är F-5 och skolbarnsomsorg (fritidshem). Verksamheten inväntar ytterligare beslut om den nya skolorganisationen. Det är roligt att leda Hjärups skola. Bra arbetsmiljö, stabil lärarkår, bra föräldrar som har höga förväntningar vilket sporrar. Det systematiska kvalitetsarbetet sker via ett Kvalitetshjul där lokal arbetsplan och likabehandlingsplan ingår som delar. Skolan driver ett aktivt arbete med normer och värderingar med uppfölj ningar i kvalitetshjulet, den lokala arbetsplanen och likabehandlingsplanen. Enkäter görs infor revideringar och allt ska med i SAM (Systematiska ArbetsMiljöarbetet). Ledningen tycker att deras arbetsplan med nedbrutna mål fungerar bra och den utvärderas innan sommarlovet. Planen innehåller både nationella mål och de sk BUN-målen (mandatperiodsbeställningen). Inför detta läsår har samarbetet mellan spåren blivit ännu bättre, både horisontellt och vertikalt. Ett exempel är att ämneskompetenser sprids/ delas mellan fler klasser inom samma spår. Organisationen har också nu utrymme for "vikariepool" inom skolan samt att behovet av extra resurspersonal (ex elevassistenter) har "byggts bort". Fler personer i grundbemanningen gör också att man oftare kan dela upp klassema i olika gruppformationer/storlekar utefter vad som behövs. Flexibiliteten har även ökat på fritids. Ett kvarvarande problem är dock trångboddheten. En annan utmaning är att möta och lotsalhjälpa föräldrar vars barn har behov av stöd. Digitaliseringen har kommit en bit på väg. Det fi nns Smartboards i alla klassrum, lpads i halvklassuppsättningar samt datorvagn med 16 st Laptops i vatje spår. Visionen nu är " l t i Il 2" när det gäller datoi1äthet. Matteverkstaden och s kolbiblioteket har utvecklats bra. Det upplevs som en stor formån att kutma ha en skolbibliotekarie anställd på 80%. Förutom att handha biblioteket så gör hon klassbesök och delar ut "bokpåsar". Bokpåsen innehåller att antal böcker som eleverna lånar hem och läser, själva och tillsammans med förälder.
3 Elevernas uppfattning om verksamheten Diskussion utifrån punktema Att gå på Hjärups skola och fritidshem Stänmingen på skolan - Mår alla bra? Får man vara den man är? Möjlighet att påverka Att arbeta mot mål Hur lär man sig på Hjärups skola? Eleverna tycker det är bra och tryggt. De tycker att de har många och bra lärare samt att schemat är ok. Ibland kan man få vänta på hjälp av sin lärare men alla får hjälp. De upplever att det fim1s bra hjälp till de som har tex Dyslexi eller ADHD. Det är oftast en bra arbetsmiljö trots att stolama är osköna förutom i musiksalen och konferensrununet. Den tekniska utrustningen är bra men svåt1 att logga in och få tillgång till nätet. Kan man starta ett IT-råd? Rasterna är bra. Ibland blir det bråk och kamratstödjama löser en del. Rastvakterna tycker man ibland bara "fikar i grupp". De har en känsla av att en del vuxna inte hjälper/ bryr sig om de barn som går i andra klasser. Eleverna vill att fler vuxna är ute vintet1id så att de kan säket1 åka pulka samt att snöbollskrigen blir justa. Eleverna vill ha kvar en pulkabacke på skolområdet samt att de undrar hur de kan påverka maten/ tillgången till kryddor etc. Personalens uppfattning om verksamheten Implementering av Skola 2011 Att jobba på Hjärups skola/ fritidshem Stänmingen på skolan - normer, värderingar, jämställdhet, arbetsmiljö Individualisering- individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal Läs- och skrivutveckling Barn i behov av särskilt stöd -åtgärdsprogram Digital kompetens och digitala läran esurser Samverkan och omvärld - överlänmande, internationalisering, lokalt Fördelar med att jobba på Hjärups skola: Bra barnunderlag, trevliga föräldrar (engagerade), kul kollegor. Arbetslagsorganisationen ger stor frihet (under ansvar). Vikariepooltjänsterna ger stabilitet för både personal och elever som kätmer vikarien. Bra kommunikation inom skolan och ett stabilt kollegium gör det lätt att arbeta här. IT -utrustningen är bra Klubben som integrerar barn från olika spår. Svårigheter med att jobba på Hjärups skola: Svåt1 att inte märkas om man awiker från mängden (elever). Trångboddhet samt slitet på några ställen. Skolan har bra teknisk utrustning och man är nöjda med den fot1bildning man haft inom det digitala området. Digitekets kompetens utnyttjas flitigt och den fungerar bra, framför allt deras "kurser". Utmaningen inom IT är just nu nätverkets kapacitet samt att välja mellan IPads och Laptops. Olika användningsområden och många olika åsikter om vad som på sikt är bäst. Skönt att support finns i huset (Björn). Lgr 11 (Skola 20 Il ) upplägget med nyckelpersoner har burit frukt i fonn at en utbredd och djupare förståelse för läroplanen. Fritidsverksamheten har genom arbetet med Skola 20 Il fått en stabilare grund samt utökat samarbete mellan avdelningarna. Elevinflytandet har ökat (både skola och fritids) med nya läroplanen. Att enkelt och tydligt kutma förn1edla mål och förväntningar är en ständigt pågående process, både emot elever som för sitt eget arbete. Omdömesskrivande och atman
4 dokumentation måste ha ett tydligt syfte, eftersom det ibland tar mycket tid som skulle kum1a gå till annat elevarbete. Personalen skulle vilja göra fl er utflykter, besök på simhallen men busstransp01 tema kostar for mycket. Kan fler av resoma betalas av Bam och utbildning? Personalen funderar kring nya skolorganisationen samt utbyggnad/nybyggnad av skolenheter. Man hoppas att det ska bli bra och vara "på plats" ganska snati även om skolbyggen är en lång process. Personalen vill gärna vara "remissinstans" för frågor som rör Hjärup. Föräldrarnas syn på skolan och fritidshem Diskussion utifrån punktema Att ha bam på Hjärups skola och fritidshem Stämning - normer, värderingar och arbetsmiljö Ny skollag och ny läroplan Individualisering- individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal Möjligheter att påverka Samverkan & omvärld- Lär man sig rätt saker i skolan? Har man rätt pedagogiska verktyg? Vad vill man som förälder ha för typ av infonnation om skolan på webben? Föräldrama är väldigt nöjda med Hjärups skola/fritidshem. Man tycker att de har en bra kontakt med skolans personal och ett bra fungerande loggbokssystem for kommunikation mellan skolan och hemmet som kompletterar veckabrev via mej l. Det råder en bra stämning på skolan, och personalen uppfattas som engagerad och professionell. Det största "problemet" är trångboddheten som på sikt kan bli ett arbetsmiljöproblem för både personal och elever. Förätdram a är angelägna om att det antingen görs en stor tillbyggnad eller att det byggs en ny skola för att bota lokalbristen. De tycker att det är fantastiskt att en kommunal skola kan erbjuda ett Montessori-spår. Förätdrama undrar hur skolan och kommunen följer upp att eleverna får en bra grund för fortsatta studier? De hoppas att de nya stadie/ skolindelningen ska hjälpa till att ge eleverna bra förutsättningar till goda studieresultat. De upplever att skolans personal hanterar incidenter på ett bra sätt samt att elevema får den hj älp de behöver, via skolan eller resurscentrum. Skolan och resurscentrum ger ett bra stöd till sina elever, pedagoger och även föräldrar. Avslutning och återkoppling med skolledningen Gruppen delgav skolledningen några av sina iakttagelser.