Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri

Relevanta dokument
Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel

Hereditär nefrit Alport syndrom

Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009

Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts

Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?

Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare

Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease

Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.

Seminarie om Njurbiopsi HT Hadi Molanaei

Njursten - medicinska aspekter. Tobias Axelsson, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

Peter Fors Alingsås Lasare2

Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS

Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit

Nationellt PM om IgA-vaskulit (tidigare: Henoch-Schönleins purpura)

Mesangialt skademönster

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

DX poäng MEQ 2

Delexamination 3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Akut njursvikt (AKI) Pälle Hedman, Njurmedicin Karolinska 1

Hematuri hos barn och ungdomar - utredning, diagnostik och behandling

CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS

Delexamination3. Klinisk Medicin HT poäng MEQ2

Henoch-Schönlein purpura

Akut poststreptokock glomerulonefrit. Svante Swerkersson

Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)

Fallbeskrivningar akut njursvikt

Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos

Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar

Njursjukdomar och deras behandling

3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till!

Glomerulonefriter. Lysann Essinger Njurmedicinska kliniken Danderyds Sjukhus AB

Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16

b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning)

Delexamination 3. Kortsvarsfrågor p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:..

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad

Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS

Systemisk lupus erytematosus. Sofia Ajeganova Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar

Kunna identifiera och värdera svårigheten av och initiera akutbehandling vid

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Diabetes och njursvikt

Skrivning 2, VT Skrivsal: Leksellsalen, Astrid Lindgren. Skrivtid: Namn:... Personnummer:... Lycka till!

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Skrivtid: Nummer:...

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Nefropatia epidemica Sorkfeber!! Anders Ehnberg Distriktsläkare Strömsunds HC

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

VISS utifrån patientfall

Svår behandlingsresistent nefros Individuell bedömning i samråd med hemorten hur ofta pat behöver komma.

Njurar och urinvägar

Case Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010

Njursvikt och Njurpatofysiologi. Var Sitter Njurarna? Anatomi. Agneta Cassel Linköping

Feber på vuxenakuten. Jesper Ericsson Överläkare Infektionskliniken DS

Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Kortsvarsfrågor (5)

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

VASKULITER MED NJURENGAGEMANG. Thomas Nilsson Njurmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Akut och kronisk njursvikt

Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

MEQ-fråga 1 Sida 1 (5)

Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin)

Njurar. Länsläkarutbildningen Strängnäs

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Introduktion Nefrologi

Njursjukdomar och deras behandling

Onkologisektionens utbildningsdagar i Malmö Lindquist Sjukgymnast och uroterapeut Urologiska kliniken SUS Malmö

MEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.

Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Neonatal trombocytopeni, patientfall. Gosse född mars 2015

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Luftvägsinfektioner Folke Lagerström Vivalla VC

Program ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

RÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT Lovisa Brydolf

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Del 6_9 sidor_13 poäng

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

TENTAMEN i allmän patologi för tandläkarprogrammet

Primärvården och laboratorie-prover

STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Transkript:

Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller med mikroskopi s.k. sediment (>2 röda blodkroppar/synfält) 1

Definitioner (forts..) Symptomatisk - Förenad med subjektiva besvär och/eller lab avvikelser Makrohematuri ett symptom Isolerad - Utan symptom eller i övrigt avvikande fynd Makroskopisk hematuri - Behöver inte alltid vara blod i urinen - Finns andra orsaker till missfärgning - Mediciner (Rifampicin, Doxorubicin m fl) - Födoämnen (betor, björnbär, färgämnen etc) - Metaboliter (Gallfärgämne, porfyrin mm) - Verifiera alltid med urinsticka och helst sediment! - Efter centrifugering: rött sediment, klar supernatant 2

Makroskopisk hematuri Värdering av hematuri Felkällor för urinsticka Falskt positiv - Hemoglobin (hemolys) - Myoglobin (rhabdomyolys) - Oxiderande agens (rengöringsmedel) Falskt negativa - Askorbinsyra (C-vitamin tabletter) Verifiera hematuri med sediment (menstruation, tillblandning) 3

Orsaker - Extrarenal blödning - Glomerulär sjukdom - Renal icke-glomerulär hematuri - Intet av ovanstående Extrarenal blödning - 65% av patienter med hematuri har extrarenal orsak - Infektion (20-25%) som regel även pyuri, om negativ odling överväg chlamydia och tbc - Konkrement (ca 20%), ca 90% av konkrement är kalciuminnehållande, dvs syns på rtg (obs cystinuri, uratsten) - Cancer (15-20%) fr a prostata men även uroepithelial ca 4

Glomerulär sjukdom - Proliferativ glomerulär sjukdom - Primär - IgA-nefrit (vanligast) - Post streptokock nefrit - Membranoproliferativ glomerulonefrit - RPGN - Sekundär - Systemsjukdomar (t ex vaskulit, Good-Pasture, SLE, cryoglobulinemi) Glomerulär sjukdom (forts ) - Icke proliferativ glomerulär sjukdom - Membranös glomerulonefrit - Fokal segmentell glomeruloskleros (FSGS) - Diabetes nefropati 5

Glomerulär sjukdom (forts ) - Familjära njursjukdomar - Alport syndrom - Benign familjär hematuri - m fl Renal icke-glomerulär hematuri - Cancer, oftast enbart hematuri - Vaskulär (njurinfarkt, malign hypertoni m fl) - Papillnekros (t ex diabetes, sickle cell anemi) - Metabol (t ex hypercalcuri och hyperurikosuri) - Läkemedel (t ex antikoagulans, interstitiell nefrit) - Familjär (t ex polycystisk njursjukdom) - Trauma 6

Annat - Ansträngnings utlöst hematuri - Efter kraftig ansträngning (t ex marathonlöpning) - Makroskopisk eller mikroskopisk hematuri - Orsak oklar, urinblåsa/glomeruli - Försvinner helt inom 48-72 timmar Klinisk värdering - Anamnes: - Tidig hematuri (uretra?) - Sen hematuri (blåsa?) - Dysuri (infektion?) - Urinstråle (prostata?) - Anfallsvis smärta (sten alt papillnekros?) - Hereditet (polycystisk njursjukdom, Alport?) - Ledbesvär, muskelvärk, solkänslighet, hudutslag, näsblod (systemsjukdom?) 7

Klinisk värdering (forts ) Status - Hypertoni (nefrit/nefros, artärstenos?) - Svullnad (nefrit/nefros?) - Palpabel resistens (tumör/cystnjurar?) - Prostata palp (förstorad/knölig?) - Hörsel (Alport?) - Ledsvullnad, hudutslag (systemsjukdom?) Klinisk värdering (forts ) Sticktest - Proteinuri (nefrit/nefros?) Sediment - Synliga röda blodkroppar (faktiskt hematuri?) - Dysmorfa röda (Glomerulär sjukdom?) - Vita blodkroppar (infektion?) - Röda blodkropps cylindrar (akut nefrit!) - Korniga cylindrar (aktiv glomerulonefrit?) - Vax cylindrar (äldre glomerulonefrit?) - Specifika kristaller (t ex cystin) 8

Klinisk värdering (forts ) Dysmorfa röda Klinisk värdering (forts ) Erytrocytcylinder 9

Klinisk värdering (forts ) - Basala blodprover - CRP, Hb, LPK, TPK, Na, K, Ca, Alb, Kreatinin - Basala urinprover - REDIA, Sediment, U-odling Förslag till klinisk värdering av symptomatisk hematuri 10

Förslag till klinisk värdering av Isolerad mikro hematuri Individuell bedömning Polycystisk njursjukdom Autosomalt dominant nedärvning Upptäcks som regel mellan 30-50 års ålder Prevalens 1/1000 1/4500, ca 10% av dialyspatienter 11

Polycystisk njursjukdom Cystutveckling inom fr a tubuli och bowmans kapsel Levercystor i 40-70% av fallen, förekommer även i andra organ Aneurysmutveckling Polycystisk njursjukdom Klinik: - Buksmärta - Flanksmärta - - Huvudvärk Fynd: - Cystomvandlade njurar - Njursvikt - Levercystor - Hypertoni - Cerebrala aneurysm - Hjärnblödning 12

Polycystisk njursjukdom Behandling - Ingen specifik - Blodtrycks behandling - Infektions behandling - Dialys - Transplantation Alports syndrom Minst 3 av 4 kriterier - Njurpåverkan (hematuri/njursvikt) - Hörselnedsättning (sensorineural) - Hereditet - Biopsi fynd (defekt GBM) Prevalens ca 1/5000 13

Alports syndrom Nedärvning - Flertalet fall X-bunden dominant nedärvning - Fåtal fall med autosomal recessive nedärvning - Oklart om autosomal dominant existerar Patogenes - Defekt bildning av alfa 5 kedjor i kollagen typ IV Alports syndrom Klinik - (vanligast) - Initialt normal GFR och ingen proteinuri, nefros utv hos 30-40% - Försämrad njurfunktion fr a hos män - Hörselnedsättning - Ögonpåverkan (lenticonus, katarakt, makulaförändringar) 14

Alports syndrom Behandling - Ingen specifik behandling - Sedvanlig njurbehandling (blodtryck, medelst ACEI/A-II) - Dialys - Njurtransplantation (obs anti-gbm nefrit) Benign familjär hematuri Thin Basement membrane Nephropathy Förtunning av det glomerulära basalmembranet till 50% Defekt bildning av alfa 3 & 4 kedjor i typ IV kollagen Autosomalt dominant nedärvning Prevalens osäker (1-10% i populationsstudier) 15

Benign familjär hematuri Thin Basement membrane Nephropathy Karaktäriseras av: - Mikroskopisk glomerulär hematuri - Minimal/ingen proteinuri - Normal njurfunktion (njursvikt ovanligt Alport?) Benign familjär hematuri Thin Basement membrane Nephropathy Behandling: - Ingen specifik - Behandla ev hypertoni (kausalt samband?) - Dialys - Njurtransplantation vid terminal njursvikt 16

Nephropatia epidemica (sorkfeber) Hemorragisk feber med renalt syndrom Orsak - Hanta virus (i Sverige Puumalavirus) Spridning - Urin, feces eller andra kroppsvätskor från smittade gnagare (i Sverige skogssork) Nefropatia epidemica (sorkfeber) Epidemiologi - Drabbar ca 150 000 individer/år i världen - Förkommer i Sverige som regel norr om Dalälven Mortalitet - 5-10% i Koreansk hemorragisk feber - 0.5% för mildare Europeiska former 17

Nefropatia epidemica (sorkfeber) Klinik (nordisk variant) - Inkubationstid 2-6 veckor - Feber/influensa liknande bild - Illamående/kräkningar - Ev hudblödningar - Rygg/flanksmärta - /proteinuri - Njursvikt (varierande grad) Nefropatia epidemica (sorkfeber) Diagnos - Serologi Behandling - Ingen specifik - Understödjande - Ev dialys Nordisk form som regel självutläkande 18