Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar. Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS
|
|
- Katarina Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Diabetesnefropati Hereditära och interstitiella njursjukdomar Anna Fagergren Njurmedicinska kliniken DS
2 Diabetsnefropati Vanligaste diagnosen bland nystartade dialyspatienter (ca 25%) % av alla dialyspatienter har DM Typ I oförändrat antal men allt äldre Typ II nu stationärt, men allt äldre Ca 1/3 av alla diabetiker drabbas Typ I 8 % drabbas av ESRD Typ II 20 % mikroalbuminuri vid diagnos
3 Diabetesnefropati Persisterande albuminuri Tilltagande albuminuri -> nefrotiskt syndrom Hypertoni Sjunkande GFR
4 Patofysiologi Högt blodsocker => ökad reabsorbtion av natrium proximalt (via TGF mekanismen) => dilatation av afferenta arteriolen, konstriktion av efferenta arteriolen => ökat tryck i glomerulus => hyperfiltration ( GFR >120 ml/min) => förstorade njurar
5 Patofysiologi fortsättning Högt blodsocker => AGE ( Advanced Glucosylated Endproducts) inflammation, ateroskleros => tillväxtfaktorer ökar => mesangiematrix ökar => interstiell fibros => minskad filtrationsyta => GFR sjunker => basalmembranet tjockare, läcker albumin
6 Orsaker till diabetesnefropati Metabola faktorer Hemodynamiska faktorer Högt blodsocker Högt blodflöde och intraglomerulärt tryck Sorbitol AGE Oxidativ stress Kärlaktiva och mekaniska faktorer Tillväxtfaktorer och Cytokiner ex TGF-beta Mesangieökning Glomeruloskleros Fibros Förtjockat basalmembran Ökat kärl-läckage Proteinuri
7 Patofysiologi Glukoskänslig receptor i glomeruli Stimulerar frisättning av prorenin i njuren, höga nivåer hos diabetiker Ger ökat blodtryck lokalt Proreninblockad kan ge regress av glomeruloskleros hos möss
8 Morfologi Mesangiematrixexpansion Basalmembranförtjockning Glomeruloskleros ( Kimmelstiel Wilson) Tubulointerstitiell fibros Arteriolär hyalinos
9 Normal glomerulus
10 Mesangieexpansion
11 Glomeruloskleros Arteriolär hyalinos
12 Typisk bild Diabetesduration > 10 år Dålig metabol kontroll Tillagande mikroalbuminuri Retinopati Hypertoni Urinsediment ua Ultraljud njurar ua
13 Atypisk bild Tidigt uppträdande albuminuri (< 5år) Snabb progress Makroskopisk hematuri Avsaknad av retinopati / neuropati Korniga cylindrar i urinsedimentet 30 % av typ II DM har annan njursjd
14 Definition av albuminurigrad Definition Dygnsurin Albumin / Albustix Micraltest mg / 24 h Kreatinin kvot mg/mmol Normalt ,0 (morg) Negativ Negativ 0-5,0 (dag) Mikroalbuminuri ,0-34 (m) 5,0-34(d) Negativ Positiv Makroalbuminuri >300 >34 Positiv Positiv
15 Naturalförlopp Fas I-II 0-5 år renal och glomerulär hypertrofi hyperfiltration, GFR ökad Fas III 5-15 år morfologiska förändringar mikroalbuminuri ( incipient DN) stigande blodtryck Fas IV år makroalbuminuri ( overt DN ) nefrotiskt syndrom hypertoni sjunkande GFR Fas V >25 år terminal njursvikt (ESRD)
16 Behandling God metabol kontroll HbA1c (IFCC) < 52 mmol/l Tidigt insatt behandling, BT/ albuminuri Remiss till nefrolog när egfr < 40 ml/min eller u-alb/krea >300 Perorala antidiabetika ut vid GFR <30 ml/min, Januvia går bra även vid dialys Insulin när GFR < ml/ min
17
18 Blodtrycksbehandling Minskar proteinuri och progresstakt / om u-alb/krea <30 <130 / 80 om u-alb/krea >30 RAAS-blockad förstahandsval minskad proteinurigrad viktigt, finns ingen säker lägsta nivå, ju lägre desto bättre diuretika saltrestriktion
19 Behandling Rökstopp! Utred och behandla hjärta, ögon, kärl, nerver Behandla hyperlipidemi LDL < 2,5 Proteinreducerad kost minskar hyperfiltration Dialysstart vid GFR < ml/min Transplantation njure + pancreas
20 Cystnjurar Autosomalt dominant polycystisk njursjd Vanligaste ärftliga njursjukdomen 13% av patienter i aktiv uremivård
21 Patologi Defekt ger cystisk utvidgning av njurtubuli Cystisk omvandling av njurarna Kraftigt förstorade njurar
22
23 Levercystor
24 Klinik Asymptomatisk till års ålder Utredning pga komplikationer Accidentell upptäckt Släktutredning
25 Komplikationer Cystruptur Cystinfektion Hypertoni Njursten Njursvikt Cerebrala aneurysm
26 Cerebrala aneurysm Drabbar 8 % Familjär anhopning < 5 mm avvakta, årliga kontroller >10 mm indikation för kirurgisk åtg
27 Cerebrala aneurysm
28 Diagnos Om känd hereditet: < 30 år 2 cystor uni eller bilat år 2 cystor i vardera njuren > 60 år > 4 cystor i vardera njuren Ultraljud kan inte frikänna om < 30 år Genetiska analyser
29 Behandling Specifik behandling saknas Behandla hypertoni, /80-85, RAAS-blockad Behandla UVI liberalt Rikligt vätskeintag, minst 3 L/dag ( ADH) Dialys-transplatation
30 Alports syndrom Hereditär nefrit X kromosombunden Defekt basalmembran 1-2 % av patienter med terminal njursvikt
31 Klinik Mikrohematuri Tilltagande proteinuri Hypertoni Hörselnedsättning Sjunkande GFR terminal njursvikt
32 Behandling Specifik terapi saknas Behandla hypertoni, /80-85 RAAS-blockad Behandla hyperlipidemi Dialys transplantation
33 Interstitiella njursjukdomar Akuta interstitiella nefriter Kroniskt interstitiella nefriter Sjukdomar som drabbar njurens tubulointerstitiella delar Sekundär påverkan på glomerulär funktion
34 Akut interstitiell nefrit Akut inflammation i njuren Sannolikt immunologisk orsakad överkänslighetsreaktion Ibland orsak till akut njursvikt
35 Interstitiell inflammation
36 Orsaker Förr - infektionsorsakat Nu - läkemedelsorsakat - betalaktamantibiotika (PcV, amoxicillin) - ciproxin, sulfonamider - furosemid - NSAID, ASA - omeprazol, cimetidin - allopurinol, fenytoin
37 Fler orsaker Infektioner ( tex HIV, Hepatit, gramneg bakt ) Direkt invasion av njurparenkymet Systemsjukdomar ( tex SLE ) Immunologiskt medierad inflammation
38 Klinik Proteinuri, hematuri, pyuri Flanksmärta Förstorade njurar Feber, ledvärk
39 Makulopapulöst exantem
40 Diagnos och behandling Klinisk bild Sätt ut misstänkt läkemedel Behandla bakomliggande sjukdom Njurbiopsi Steroider ibland
41 Nefropatia epidemica Sorkfeber Hemorragisk feber med njursvikt Norra Sverige Virus från urin, avföring, saliv
42 Klinik Först - influensaliknande bild Sedan - akut njursvikt med minskande diures Hematuri, proteinuri Blödningskomplikationer, trombocytopeni
43 Interstitiell blödning
44 Diagnos och behandling Serologi virusspecifikt IgM (SMI) Anmälningspliktig sjukdom Symptomatisk behandling Spontanläker
45 Kronisk interstitell nefrit Multifaktoriell genes Histologiskt samma bild Prognostisk markör 20 % av patienter med terminal njursvikt
46 Interstitiell fibros
47 Kroniskt interstitiella nefriter Tubulära funktionsrubbningar - glukosuri trots normalt p-glukos - glukosuri trots normalt p-glukos - tubulär proteinuri (protein HC) - nedsatt urinkoncentrationsförmåga - saltförluster - defekt surgörningsförmåga
48 Kronisk interstitiell nefrit Obstruktiv nefropati prostatahyperplasi Refluxnefropati - kronisk pyelonefrit Litium Strålning
49 Kronisk pyelonefrit Ärr efter akuta pyelonefriter Vesico-uretral reflux (VUR) Vanligt hos barn med pyelonefrit Långtidsantibiotika alt op
50 Grad av reflux + UVI
51 Sammanfattningsvis Diabetesnefropati HbA1c < 52mmol/l BT<130/80 RAAS-blockad Minska albuminuri Vid njursjukdom - fråga efter ärftlighet Ultraljud ska ingå i utredningen Läkemedel och sorkar kan ge njursvikt
Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Peter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Diabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel. Hematuri
Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgförändring i form av röd eller brunfärgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för blotta ögat Påvisas med urinsticka eller
Göteborg Peter Fors Alingsås Lasare<
Göteborg 2016-11-17---18 Peter Fors Alingsås Lasare< peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaJ (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom)
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset
Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset Antalet patienter med terminal njursvikt i Sverige ökar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter Njursjukdomar
Invärtesmedicin för fysioterapeuter 2017 Njursjukdomar Njursjukdomar översikt Uppbyggnad och funktion Undersökningar av njure och urinvägar Njursvikt Vanligaste orsaker Symtom Dialys Njurarnas lokalisation
Njurar och urinvägar
Njurar och urinvägar Sara Stridh Upplägg Repetition anatomi Repetition reglering Diagnostik Sjukdomar i njurar och urinvägar Njursten Skadade basalmembran Glomerulonefrit Nefrotiskt syndrom Interstitiell
Njursjukdomar och deras behandling
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-14 Njurundersökningar Olika
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare
Målbeskrivning i Njurmedicin för blivande internmedicinare Handledare skall utses vid tjänstgöringens start och bör medverka till att uppsatta mål nås. För att uppnå dessa mål behövs i normalfallet 2-3
Nomalt fynd av protein i urin
Temadag VT 2014 Sophie Ohlsson, klin njurmedicin och transplatation, Lund Nomalt fynd av protein i urin Protein U-konc (mg/l) U-protein/kreatinin Albumin 42 3,8 IgG 8 0,8 HC* 8 0,7 Fria kappa 7 0,6 Fria
CKD Preventiv nefrologi. Anders Christensson Njurmedicin SUS
CKD Preventiv nefrologi Anders Christensson Njurmedicin SUS Patientfall Man, 75 år Hypertoni i många år och sedan 5 år även diabetes typ 2 Metformin 500 mg x 3 Kreatinin 120 U-sticka +1 för protein egfr
Diabetes och njursjukdom
Diabetes och njursjukdom Hans Furuland Överläkare, Njurmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala oktober 2016 1 Agenda Njursvikt och förekomst av diabetisk njurskada Diagnos av diabetesnefropati Sjukdomsförlopp
VISS utifrån patientfall
VISS utifrån patientfall Fredrik Dunér Njurmedicinkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Expertrådet för medicinska njursjukdomar Göran född 1942 Malin född 1978 Göran född 1942 Socialt Gift, vuxna
Vanliga njuråkommor hos barn. Catrin Furuhjelm ht 2009
Vanliga njuråkommor hos barn Catrin Furuhjelm ht 2009 Njurfunktion GFR= Glomerular Filtration Rate Ökar första två veckorna 15-45 ml/min /1,73 kvm. 6 mån: runt 80 ml/min /1,73 kvm Efter 2 år: 85-125 ml/min
Vad är kreatinin? Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Basala frågeställningar vid njursvikt. På vilken nivå ligger orsaken?
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
Program 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Immunkomplexnefrit. Glomerulonefriter med immundepositioner. Immunglobuliner (IgG, IgA, IgM) eller komplement + antigen t.ex.
GLOMERULONEFRITER Inflammation i glomeruli Antingen inflammationsbild eller deposition av cirkulerande antigen-antikroppskomplex eller antikroppar riktade mot glomerulärt basalmembran. Immunkomplexnefrit
Patofysiologi vid kronisk njursvikt. Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Patofysiologi vid kronisk njursvikt Mathias Haarhaus Njurmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Nefronet, njurarnas funktionella enhet Ca 1 Mio per njure Överkapacitet ca 50% Kan adaptera
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.
Hereditär nefrit Alport syndrom
Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 1 Hereditär nefrit Alport syndrom Per Brandström Bosön 2015-11-03 Alport syndrom 2 Mikroskopisk hematuri Varifrån kommer blodet? Blödningskälla glomerulär, post-glomerulär,
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njurundersökningar
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-09 Njurundersökningar n Olika typer av röntgenundersökningar
Kronisk njursjukdom. Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg. måndag 28 mars 16
Kronisk njursjukdom Arsim Birinxhiku överläkare njurmedicin Varberg måndag 28 mars 16 Fall 1 Kvinna 72 år Hypertoni i 12 år (Ramipril, amlodipin, HCTZ) Remitteras för Renal dysfunction - Bltr 135/70 Krea
Hematuri. Ur nefrologisk synvinkel
Ur nefrologisk synvinkel Definitioner Makrohematuri - Blod i urinen som ger synlig färgff rgförändring i form av röd d eller brunfärgad rgad urin Mikrohematuri - Ej synlig för f r blotta ögat Påvisas med
Cystisk njursjukdom. -patologi. Njurcystor hos barn. När kan PAD vara aktuellt?
Cystisk njursjukdom -patologi Magnus Söderberg MD PhD Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge/AstraZeneca R&D 1 Bosön 2014-10-23 Njurcystor hos barn När kan PAD vara aktuellt? Recessiv polycystisk sjukdom
Seminarie om Njurbiopsi HT Hadi Molanaei
Seminarie om Njurbiopsi HT 2013 Hadi Molanaei Indikationer för Njurbiopsi Oklar Njursvikt Snabbt porgredierande GN Proteinuri/Nefros Hitta specifik diagnos Följs sjukdomsförlopp Teknik: Transkutan Biopsi
Njursjukdomar och deras behandling
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-15 Njurundersökningar Olika
Snabb försämring Nedsatt njurfunktion utan albuminuri. Samtidig hematuri, Förhöjd SR. Ibland kan njurbiopsi bli nödvändig för att fastställa diagnos.
Diagnostik 29 Njuren, nefropati Diabetesnefropati är en kroniskt progredierande sjukdom som debuterar först 10-20 år efter debut av typ 1- diabetes. Efter 30 år är 10-30 % drabbade. Därefter avtar incidensen.
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit
Glomerulonefrit del 2. Membranös glomerulonefrit. Membranös forts
Glomerulonefrit del 2 Membranös glomerulonefrit Vanlig orsak till nefrotiskt syndrom hos vuxna Primär-idiopatisk eller Sekundär Vid systemsjukdom (reumatoid artrit, SLE) Infektioner (hepatit B) Malignitet
2015-02-17. Njursjukdom. Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) Njursjukdom
Njursjukdom ANNELI JÖNSSON 2015-02-17 Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD) En definitiv förlust av njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i avsaknad av dialys eller transplantation
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ
Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ Den åldrande njuren Sedan e GFR mätningar börjat användas för att bestämma njurfunktion har allt fler äldre identifierats
Glomerulonefriter. Lysann Essinger Njurmedicinska kliniken Danderyds Sjukhus AB
Glomerulonefriter Lysann Essinger Njurmedicinska kliniken Danderyds Sjukhus AB Inflammatorisk njursjukdom, där den inflammatoriska processen utgår från glomeruli sekundära effekter på tubuli och interstitium
Kronisk njursvikt. Njurmed. klin. DS
Kronisk njursvikt Guna Frost Gérmanis Njurmed. klin. DS Terminal njursvikt ovanligt jmf andra sjdgrupper stora ekonomiska konsekvenser patientlidande förebyggande behandling viktig Sverige 2013 Incidens
Vaskuliter hos barn. Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis. Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease
Stora kärl Giant Cell Arteritis Takayasu Arteritis Medelstora kärl Polyarteritis Nodosa Kawasaki Disease Vaskuliter hos barn Små kärl Granulomatos med polyangit (Wegener s Granulomatos) Microscopic Polyangiitis
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning
TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen
Akut och kronisk njursvikt
Medicin & vård Akut och kronisk njursvikt Behandlingsmöjligheter Prevention Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 10 14 mars 2014 i Uppsala En njurmedicinsk
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman
Äldre patienter och njursvikt Ulf Åhman 170328 Njurens åldrande 1000000 nefron/njure vid födseln Succesiv mognad upp mot 2 åå GFR ca 125 ml/min vid 20 åå GFR ca 60 ml/min vid 80 åå Bild på GFR-nedgång
Delexamination 3. Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: 08.30-12.30. Skrivningsnummer:..
elexamination 3 Kortsvarsfrågor 2016-04-07 55 p anderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. 1 Fråga 1 En 35-årig man har genom sitt arbete i banksektorn varit på hälsokontroll.
KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Annette Bruchfeld Njurmedicin Karolinska/Huddinge
Annette Bruchfeld Njurmedicin Karolinska/Huddinge Mål Vanligaste diagnoserna som leder till terminal njursvikt Vanligaste diagnoserna nedsatt njurfunktion Typsjukdomar Kliniska exempel Incidenta patienter
Primärvården och laboratorie-prover
Primärvården och laboratorie-prover Oselekterad patientgrupp, låg sjukdomsrisk 1. Identifiera sjukdomar: Lågt positivt prediktivt värde av test» Många falskt positiva, behöver utredas mer, kan skapa oro
Akut Njursvikt. Översikt Lärandemål: Efter kursen skall studenten:
Akut Njursvikt Hadi Molanaei, MD Specialist, Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Lärandemål: Efter kursen skall studenten: Kunna redogöra för olika typer av akut njursvikt
28 Ögon, retinopati. Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer. Hur undvika synskador vid diabetes? 2015-12- 15 diabeteshandboken.
28 Ögon, retinopati Rörande krav för körkort se Kap 37 Körkort Vem riskerar att utveckla ögonskador riskfaktorer Patienter med lång diabetesduration. 80 % av typ 1- diabetikerna med diabetes i 15 år har
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista. Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS
Nyupptäckt njursvikt eller En stjärnspäckad lablista Björn Samnegård Njurmedicinska kliniken DS Basala frågeställningar vid njursvikt På vilken nivå ligger orsaken? prerenal? postrenal? renal? Akut eller
DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Mesangialt skademönster
Mesangialt skademönster Proliferation eller depositioner i mesangieområdet Mikroskopisk hematuri, evl intermittent makrohematuri, måttligt proteinuri, initialt bevarad GFR IgA-nefrit Patientfall, tid väs
Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012
Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den
Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Handläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Expertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.
Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare. Söker på grund av nedstämdhet sedan 3 månader tillbaka och sätts in på T Citalopram 20mg 1x1. Normala rutinprover.
Dugga Klinisk Kemi, DS
Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång
Dugga III Onsdagen den 8 maj 2008 INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN, HS, Karouk Said, Stefan Lind, Hans Gyllenhammar Namn.. SIDA 1 (4)
SIDA 1 (4) 1. Alla röntgenundersökningar där kontrast användes kan ge upphov till akut njurpåverkan hos riskpatienter. Nämn tre riskgrupper. 1P 2. 25 årig man tidigare väsentligen frisk söker akutmottagning
Preliminärversion. Kommer att revideras efter remissomgång under hösten 2010
Målbeskrivning i medicinska njursjukdomar Kommentar [MR1]: Formaterat: Bredd: 20,99 cm, Höjd: 29,7 cm Svensk njurmedicinsk förenings rekommendationer Svensk njurmedicinsk förening hälsar dig välkommen
Introduktion Nefrologi
Introduktion Nefrologi Hans Furuland, öl njurmedicin, UAS ht-10 Njursjukdomar Njuren och urinvägarna kan drabbas både direkt och indirekt av olika sjukdomar: Cirkulationsrubbningar Kärlsjukdomar Inflammationer
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány
Njurfunktionsskattning och njursjukdomsepidemiologi i SLL (SCREAM) Peter Bárány Njurmedicinska Kliniken Karolinska Universitetssjukhuset och CLINTEC Karolinska Institutet Glomerulär filtration Med hjälp
ADPKD är den vanligaste livshotande ärftliga sjukdomen, mycket vanligare än hemofili, cystisk fibros, Down s syndrom m. fl. tillsammans.
Autosomal Dominant Polycystisk Njursjukdom Fakta om cystnjurar; Diagnos, förekomst och konsekvenser Karolinska Sjukhuset 3 nov. 2011 Anders Fernström, Njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping
Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Hur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Akut och kronisk njursvikt
UPPSALAKURSERNA Akut och kronisk njursvikt Mekanismer och orsaker - Diagnostik Behandlingsmöjligheter Prevention Uppsala universitet bjuder in till utbildning 12-16 mars 2018 i Uppsala Handläggning av
Akut och kronisk njursvikt
UPPSALAKURSERNA Akut och kronisk njursvikt Mekanismer och orsaker - Diagnostik Behandlingsmöjligheter Prevention Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-17 mars 2017 i Uppsala Handläggning av
Akut och kronisk njursvikt
UPPSALAKURSERNA Akut och kronisk njursvikt Mekanismer och orsaker - Diagnostik Behandlingsmöjligheter Prevention Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-17 mars 2017 i Uppsala Handläggning av
Diabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare
Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi. Njursjukdomar och deras behandling
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar och deras behandling Dick Delbro Ht-13 Njurundersökningar Olika
Utredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Njurundersökningar. Urografi FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Njursjukdomar. Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO)
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, real och respiratiosfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-10 Njurudersökigar Olika typer av rötgeudersökigar
Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper
Läkemedel och nedsatt njurfunktion Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper Särskilda läkemedelsgrupper Digoxin ACE-hämmare + ARB Diuretika Hypertonimediciner NSAID Diabetesmedel Antibiotika Trombocythämmare
DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin.
DMSA-scintigrafi. När används den och vad vill barnläkaren veta? Svenskt Nuklearmedicinskt möte 2015-05-21 Thomas Forsberg, öl Barnklin. Helsingborg Historik 1920-40 talen: Studier fastslår: Barn med bilaterala
Långtidsuppföljning efter UVI
Långtidsuppföljning efter UVI Martin Wennerström Långtidsuppföljning efter UVI Behövs det i klinisk praxis? Varför? Vilka? Hur? Långtidsrisker förknippade med UVI-associerad njurskada Hypertension Nedsatt
Bohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Akut och kronisk njursvikt
UPPSALAKURSERNA Akut och kronisk njursvikt En njurmedicinsk översiktskurs Behandlingsmöjligheter - Prevention - Mekanismer och orsaker - Diagnostik Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-13 mars
Delexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Handläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning)
b) Var immunkomplexen bildas eller deponeras beror på deras storlek. Ag > Ak = små IK, Ak> Ag = stora IK (och laddning) 1 2 3 Det kliniska syndromet är tätt kopplat till typen av glomerulär skada Den mikroanatomiska
Diabetes och njuren (=njurskada vid diabetes)
Diabetes och njuren (=njurskada vid diabetes) Maria Svensson Docent/Överläkare Njurmedicinska kliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset maria.svensson@wlab.gu.se Exempel på kostnader: S-kreatinin 15 SEK
10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Varför Uppsala universitet?
Varför Uppsala universitet? All kunskap behöver fyllas på. Framför allt inom det medicinska området där utvecklingen går snabbt. Därför erbjuder Uppsala universitet vidareutbildningar till dig som arbetar
Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.
Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin
HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)
Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar
Njurmedicin för primärvård. Josefin Mörtberg Överläkare Njurmedicinska kliniken Danderyds sjukhus AB Expertrådet för medicinska njursjukdomar
Njurmedicin för primärvård Josefin Mörtberg Överläkare Njurmedicinska kliniken Danderyds sjukhus AB Expertrådet för medicinska njursjukdomar Vad ska vi prata om idag Njurfysiologi och anatomi, liten uppfräschning
Polycystisk njursjukdom
Polycystisk njursjukdom Cystnjurar Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 1 Polycystisk njursjukdom Cystnjurar Polycystisk njursjukdom eller cystnjurar är en ärftlig sjukdom, som
Graviditet och kronisk njursjukdom
Graviditet och kronisk njursjukdom Mårten Ståhl Njurmedicinska kliniken Anna Sand Patientområde Graviditet och Förlossning Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Kronisk njursjukdom (CKD) 3% av kvinnor
Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.
MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men
Diabetes Fallseminarium T STUDENT
Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat
Göteborg November Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg
Göteborg November 2016 Pediatrisk uroradiologi Yvonne Simrén Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad skall vi prata om? Obstruktioner Multicystisk dysplastisk njure Binjureförändringar
DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS ) giltigt till december Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård
Regional medicinsk riktlinje Kronisk Njursjukdom Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (dnr HS 2017-00055) giltigt till december 2018. Utarbetad av Sektorsråd Allmänmedicin och Njursjukvård Syfte
Blodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi
Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology
Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017
Paneldiskussion Hjärtsvikt Mellansvenskt Läkemedelsforum 1 februari 2017 Kalle, 60 år Hjärtsvikt sedan 2013, EF 60% med uttalad diastolisk dysfunktion och vänsterkammarhypertrofi, Diabetes typ 2 sedan
KLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
PM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Njursjukdom diagnostik och behandling. Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH.
Njursjukdom 2016-04-15 -diagnostik och behandling Karl Bjurström, Överläkare MLF Njur- och Dialysmottagningen, HSH. Epidemiologi för kronisk njursvikt (CKD) egfr ml/min/1,73m2 CKD stadium Prevalens % Sverige
Renogram och njurdoppler. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Renogram och njurdoppler Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Indikationer Separat njurfunktion, bl a njurdonatorer, njurtumörer rer Total njurfunktion? Kontroll av njurfunktion