Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs

Institutionen för pedagogik och didaktik Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Innehåll 1. Förutsättningar sid 2 1.1 Min frågeställning sid 3 2. Processen sid 4 2.1 Aktioner sid 4 2.2 Verktyg sid 5 3. Analys sid 6 3.1 Aktion 1 sid 6 3.2 Aktion 2 sid 7 3.3 Aktion 3 sid 8 4. Resultat sid 10 5. Reflektion sid 11 5.1 Hur vill vi gå vidare? sid 12 Litteratur Bilagor 2

1. FÖRUTSÄTTNINGAR Min förskola arbetar med utomhuspedagogik och Grön Flagg. Vi har den här terminen delat våra 25 stycken barn i två grupper, 2-3-åringar och 4-5-åringar. Vårt Grön Flagg- arbete genomsyrar hela verksamheten och vi är ute större delen av dagen, två dagar i veckan äter vi även lunchen ute. En lunch har vi själva lagat ute, vid grillplatsen. För övrigt lägger vi stor vikt vid att arbeta med barns språk och barns trygghet i gruppen. Eftersom vi arbetar med utomhuspedagogik har vi vår verksamhet ute och i den mån det går använder vi oss av material som vi hittar i naturen. Vi sätter själva upp de arbetsplansmål vi vill arbeta med och kopplar dem till Lpfö98. Den här terminen har vi fyra stycken mål att arbeta med: 1. Hur kan vi främja barns matematiska och logiska utveckling genom vår utomhuspedagogik? 2. Våga prata i grupp och enskilt uttrycka sin åsikt 3. Ge föräldrar insikt i barnens utveckling och hur de fungerar i förskoleverksamheten 4. Lära barnen om livet i vår sjö, Lära barnen om djurlivet i vår skog, Ge barnen naturupplevelser året om, Låta barnen få följa årstidsväxlingarna i skogen, Göra barnen medvetna om Allemansrätten Det mål som genomsyrar vår verksamhet är i första hand mål 4, eftersom det är vårt Grön Flagg mål och tanken med det arbetet är att det ska bli en naturlig del av vår vardag. Mål 1 utgör en stor del av vår gruppverksamhet. Vi låter matematiken bli en röd tråd genom gymnastiken, skogen och utomhusmatlagningen. I vår verksamhet ingår dessutom aktivt arbete med vår språkplan och likabehandlingsplan. Målet där är: Att alla barn ska acceptera att man kan hålla vem som helst i handen. Vi valde detta mål utifrån att vi upplever att många barn talar om, på ett otrevligt sätt och med ett tydligt kroppsspråk att man inte vill hålla ett visst barn i handen. Det område jag kände att jag ville utveckla i vår verksamhet var självklart utomhuspedagogiken och vårt arbete med Grön Flagg. I arbetslaget funderade vi (hösten 2009) på att börja arbeta aktivt med barnens matematiska och logiska tänkande. Kunde vi knyta ihop matematiken med en utveckling av utomhuspedagogiken? Eftersom vi skulle laga 3

vår egen mat ute en dag i veckan tänkte vi oss att koppla det till barns matematiska utveckling. I en sådan aktivitet skulle vi kunna få in siffror, antal, mätning, former mm. En sedan tänkbar fortsättning är att utveckla det ännu mera genom att arbeta praktiskt med att skapa till exempel former, olikheter och motsatser i snickisen. 1.1 Min frågeställning Att utveckla utomhuspedagogiken var för mig ett självklart val men vad skulle vi börja med? Vi hade redan bestämt att laga vår egen mat ute en dag i veckan och vi hade funderat på att börja arbeta med matematik. Kunde vi kombinera de här två områdena? Vi gjorde en tankekarta (bilaga 1) där vi utgick från utomhuspedagogik och matlagning. Vi kom fram till att genom att arbeta med barns matematiska och logiska tänkande fick vi oändliga valmöjligheter och kombinationer. Vi enades om att börja vårt arbete med sortering och inte med det som man traditionellt kopplar ihop med matematik så som räkning och siffror. I sorteringsaktiviteter lär sig barnen att välja ut vissa likheter och olikheter och bortse från andra. Detta är utgångspunkten för kategorisering och seriering vilket enligt Piaget är en av de avgörande aspekterna i utvecklingen av antalsförståelse (Björklund 2008). Enligt Doverborg, Pramling (2007) är det vi vuxna som måste hjälpa barnen att erövra olika begrepp och aspekter av matematik. Att hjälpa barnen sätta ord på sina erfarenheter är grunden för lärandet i förskolan, menar författarna. Vi hade en vision om att sorteringen skulle genomsyra hela verksamheten. Om det var genomförbart. Vår frågeställning blev: Hur kan vi främja barns matematiska och logiska utveckling genom vår utomhuspedagogik? Frågeställningen kändes väldigt stor men vi bestämde att ha den till att börja med. Först hade jag tänkt arbeta med alla barn i stora gruppen men efter att ha gjort en testaktion valde jag att koncentrera mig på femåringarna. (De är nio stycken). Då vi enats om att börja vårt matematikarbete med sortering kom jag senare fram till den här Frågeställningen: Hur kan vi främja barns matematiska utveckling genom sortering? Det blev den vi valde att arbeta med. 4

Jag kände att min frågeställning blev relevant till vårt pedagogiska arbete då det i Lpfö 98 (sid.9) står: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. 2. PROCESSEN För att ha ett utgångsläge till arbetet gjorde jag enskilda intervjuer med barnen. Den bestod i både muntliga och praktiska övningar.(bilaga 2) Utifrån den kom vi fram till att börja arbeta med sortering. Genom sortering får barnen träna på att kunna bedöma vad som är lika och olika och att sortera efter olika kriterier. (Molander m.fl. 2009) Efter att ha läst böckerna Femma, sexa det kommer en häxa (Devold 2009) och Att lära matematik ute Förskola (Molander m.fl. 2009) fick jag idéer till övningar som jag tyckte passade bra för mina aktioner. Med intervjun som underlag bestämde jag mig för att genomföra tre olika aktioner. 2.1 Aktioner 1. Min första sorteringsaktion planerade jag så här: Barnen skulle få hitta varsin pinne och sedan försöka ställa sig i ordning från den som har den kortaste pinnen till den som har den längsta. Det skulle bli intressant att se hur barnen jämförde sina pinnar, om det var något barn som tog över? Om de samarbetade? Jag tänkte mig att observera detta utan att lägga mig i för mycket. 2. Den andra aktionen var att se om de enskilt kunde sortera pinnar, från den kortaste till den längsta. Jag använde mig av fem stycken pinnar och genom observation/samtal tänkte jag försöka få fram varför de gjorde si eller så. 3. Som tredje och sista sorteringsaktion skulle vi Brasse-leken, en ska bort. Jag valde ut fyra naturföremål, en grankotte, en tallkotte, en lång grön pinne och tallbarr. Frågan var nu vilken som skulle bort, vilket skiljde sig från de andra? Här kunde det finnas olika lösningar och med en bra motivation var inget svar fel. Jag använde mig även här av observation/samtal men tog hjälp av en kollega som observerade och antecknade mina samtal med barnen. 5

När vi gjort dessa aktioner planerade jag att göra om min intervju för att se om resultat blev annorlunda. 2.2 Verktyg Verktygen jag valt är observation och samtal med kompletterande intervju. Jag valde att göra observation för att se vad som händer och intervju/samtal för att få inblick i hur barnen tänker. Enligt Holmlund, Rönnerman (1995) gör samtal med barnen det möjligt för oss att se saker utifrån barnens perspektiv. Det vi inte kan se genom observation måste vi fråga barnen om t.ex. tankar, föreställningar och handlingar. Författarna menar att det borde vara det naturliga sättet att vara tillsammans med barnen och att barnens synpunkter ska tas till vara på och leda till att anpassa verksamheten efter barngruppens behov. Jag gjorde intervjuerna enskilt vilket innebar att jag fick tid till att sitta ner och bara koncentrera mig på ett barn. Det var mycket intressant att se och lyssna till hur barnen tänkte i olika situationer. Någonting som såg helt fel ut kunde vara så rätt när de berättade hur de tänkte eller varför de gjorde på sitt sätt. Mina observationer av aktion 1 och samtal/observationer av aktion 2 gjorde jag själv, jag antecknade medan jag var med i aktiviteten. Enligt Björnedal (2002) är detta exempel på observation av andra ordningen, vilket betyder att man är en del av den pedagogiska situationen samtidigt som man registrerar vad som händer. Han talar även om observation av första ordningen. Då har en utomstående i uppgift att observerar och registrera den pedagogiska situationen och kan koncentrera sig på enbart detta. I min sista aktion tar jag hjälp av en kollega som observerar och antecknar mina samtal med barnen. Både Björnedal (2002) och Holmlund, Rönnerman (1995) menar att både observationer och samtal med barn bör dokumenteras. Det finns tre olika alternativ till när man kan registrera det man observerar: 1. Under pågående observation, 2. Efter observationen 3. Både under och efter observationen. Det är viktigt att det då finns avsatt tid för dokumentation och reflektion. 6

Utöver dessa verktyg har jag fört dagbok. Så här i efterhand känner jag att det skulle varit bättre om vi hade varit två som hjälptes åt i varje aktion. En kunde observera och dokumentera medan den andra utförde aktionen. Man får då två olika perspektiv på samma situation och kan diskutera observationen tillsammans. Jag tror att det vanligaste är att man gör både och, anteckningar under tiden och sedan en mer sammanhängande dokumentation efteråt. Undrar hur mycket information som man missar då? 3. ANALYS Vid mina inledande intervjuer i september kom dessa resultat fram: Aktivitet Klarade uppgiften Klarade inte Kommentar uppgiften Ta fem pinnar, 7 2 sortera dem efter längd Hämta två lika/två olika 8 1 Förstod inte orden lika/olika Brasse-leken 4 5 3.1 Aktion 1 Aktion 1 blev inte alls som jag tänkt mig. Barnen agerade inte så som jag förutsatt. Det förekom varken samarbete eller någon som tog initiativ. Jag fick hjälpa dem hur de skulle göra och var de skulle stå. Det blev svårt att observera, skriva och hjälpa på samma gång. Resultatet blev att vi gjorde om aktionen. Då tog något barn initiativet och började mäta sin pinne mot de andras och två barn till hakade på, de andra var passiva. Vi gjorde om aktionen en gång till. Den här gången var det fler barn som mätte sina pinnar men inte alla. För den som hade den kortaste och den lägsta pinnen var det inga problem att veta var man skulle stå men däremellan blev inga pinnar på rätt plats. 7

Jag gjorde aktionen flera gånger, enligt Molander m.fl. (2009) är det bra för barn att hålla på med samma övning flera gånger. Barn lär sig genom upprepning och självförtroendet stärks när man får visa att man är bra på något. Tyvärr tyckte jag inte att det stämde i vår grupp så jag började fundera på vad jag gjorde för fel, var jag dålig på att förklara eller var övningen för svår? Jag tog hjälp av en kollega för att vi skulle kunna vara en som observerade och en som hjälpte barnen. Efter att ha observerat barnen ännu en gång provade vi med att barnen fick lägga pinnarna på marken. Då började det hända saker, barnen mätte mot varandra och la sedan sina pinnar på marken i rätt ordning. De samarbetade inte som jag hade trott utan en och en gick fram och la sin pinne på rätt plats. I och med att vi gjorde om övningen blev det hela mer konkret, barnen såg pinnraden framför sig och om det var svårt kunde de pröva sig fram genom mätning. Att hålla i pinnen måste ha varit för abstrakt för dem. Enligt Piaget är barn i fyra till sju års ålder inne i den intuitiva perioden av det preoperationella stadiet. Det innebär bland annat att de har svårt att fokusera på olika aspekter samtidigt, är bundna till visuella intryck och fortfarande ganska egocentriska. Piaget menar att barn utvecklar dessa förmågor i senare ålder. Piaget menar att barns abstrakta tänkande utvecklas först i åtta års ålder (Bunkholdt 1995). Detta kan kanske vara en förklaring till varför min aktion inte gick som jag hade tänkt mig. 3.2 Aktion 2 Barnen var jätteduktiga på att sortera fem stycken pinnar i ordning från längst till kortast. De flesta barnen klarade det utan problem. Ett barn som inte varit med på aktion 1 visste inte hur hon skulle göra. Jag förklarade och visade och tillsammans fick vi pinnarna i rätt ordning. När jag efter en vecka gjorde om aktionen med henne klarade hon själv att lägga pinnarna i rätt ordning. En fördel med den här övningen var att barnen fick känna att de var duktiga genom att klara den med en gång. En nackdel för mig var att jag inte riktigt vet om barnen verkligen mätte pinnarna eller om de såg var de skulle vara utan att mäta dem. Mitt syfte var att de skulle mäta sig fram till var pinnarna skulle vara. Men att ha föremål i varierande storlek, att sortera och jämföra efter längd är en bra början för att få barn intresserade av vissa matematiska begrepp. Serier med föremål som barnen kan sortera, räkna och serieordna på olika sätt är en bra start för att utveckla deras matematiska tänkande (Doverborg, Pramling, 2007). 8

3.3 Aktion 3 Det här var min roligaste aktion. Jag gjorde den enskilt och fick en inblick i hur barn och vuxna tänker olika. Barnen gav många bra motiveringar till varför saker skulle höra ihop och en skulle bort. En del var inte helt logiska för mig men med deras motiveringar blev svaren solklara även för mig. Den här aktionen visade hur barnen lärt sig sortera efter olika kriterier. Våra föremål 9

Några förslag på vilken som ska bort: Att kunna urskilja likheter och olikheter är en av de grundläggande aspekterna för det matematiska tänkandet. Att även kunna urskilja det gemensamma hos föremål samt vilken egenskap som skiljer föremål åt är av stor betydelse för den matematiska utvecklingen. Pedagogen kan stimulera barns tänkande genom att uppmärksamma olika egenskaper hos föremål (Björklund 2008). 10

Efter mina aktioner gjorde jag om mina intervjuer. Eftersom alla barn under aktion 2 klarade fem pinnar tog jag nu sju (november). Aktivitet Klarade uppgiften Klarade inte Kommentar uppgiften Ta sju pinnar, sortera 8 1 dem efter längd Hämta två lika/ två olika 9 Barnet som inte kunde orden lika/olika visste nu vad de betydde Brasse-leken 8 1 4. RESULTAT Jag har kommit fram till att vi genom sortering har främjat barns matematiska utveckling och det tycker jag också att mina intervjuer visar. Det är viktigt att vi vuxna använder oss av korrekta matematiska begrepp från början, då underlättar vi barnens matematiska utveckling (Molander m.fl. 2009). En annan viktig del i vårt pedagogiska arbete är att prata med barnen och på så sätt försöka förstå hur de tänker. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar samt sin förmåga att uttrycka tankar (Lpfö 98, sid.9). Genom samtal med barnen kan det komma fram saker som inte blir synliga genom enbart observation. När man hör deras motiveringar kan det som ser fel ut bli rätt. 11

5. REFLEKTION Myndigheten för skolutveckling (2003) skriver att kvalitetsarbete innebär ett systematiskt och strukturerat arbete för att utveckla eller skapa förutsättningar för utveckling av kvaliteten i verksamheten. Jag känner att aktionsforskning är en bra modell att arbeta med för att uppfylla detta. Vi har genom det här arbetet fått en bättre struktur på vårt sätt att skriva och följa upp målarbetet. Det har lett till en bättre uppbyggnad på hela vår verksamhet, både det teoretiska och det praktiska. Det är enklare att se förhållandet mål måluppfyllelse och att få en bra utvärdering, dokumentation och analys. En bra pedagogisk aktivitet kan kopplas till flera av målen i läroplanen och på så sätt får man en bra grund att stå på när man planerar en aktion. Jag har fått en bättre insikt i Lpfö 98, att kunna koppla det man gör i verksamheten till läroplanen är tryggt och ger en bättre kvalitet. Skolverket (2006 sid 11) skriver personalen ansvarar för att med utgångspunkt dels i nationella mål och riktlinjer, dels i varje barns förutsättningar och behov stödja deras utveckling och lärande mot målen. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad kvalitetsutveckling i verksamheten. Vidare skriver Skolverket (2005 sid 24) i läroplanen betonas att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet. Förskolan är till för alla barn på vars och ens villkor och personalen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas optimalt. När vi har arbetat med matematiken har vi sett till att den inte bara stannar vid aktionerna utan att den genomsyrar även gymnastiken och matlagningen. Det har gjort att vi har mött barnen i olika situationer både som grupp och mer individuellt. Min medvetenhet om varje barns enskilda kunskaper har ökat och jag har varit tvungen att söka nya vägar för att hjälpa, utveckla och stimulera alla barn. Vi har under arbetets gång upptäckt barn med bristande ordförståelse och ordförråd. Det har medfört att vi ändrat vårt arbetssätt så att dessa bitar stimuleras och utvecklas. Ett sätt att öka medvetenheten om det egna arbetet är att i olika former dokumentera, synliggöra och reflektera över förskolans processer och på så sätt fånga i vilka situationer barn lär, utvecklas och mår bra. Skolverket (2005 sid 25). Jag känner att aktionsforskningen har fått mig att dokumentera och reflektera mer. Det ger i sin tur en ökad kvalitet både för verksamheten och för mig som pedagog. Vi gör ett bra arbete i förskolan men vi måste visa 12

det också. I och med att jag har dokumenterat mer har jag synliggjort mitt arbete för både mig själv och för våra föräldrar. Vi har fått positiv respons från våra föräldrar angående matematiken. De berättar att barnen hemma sorterar efter olika kriterier t.ex. bestick, tallrikar och glas. Barnen parar ihop saker med varandra och talar om likheter och olikheter. 5.1 Hur vill vi gå vidare? Jag vill fortsätta att arbeta med att främja barns matematiska utveckling. Det har varit kul och för mig nytt och lärorikt. Jag har alltid tyckt att matematik har varit tråkigt, då siffror och räkningen inte är min starka sida. Jag har, i och med detta arbete, lärt mig att matematik innefattar så mycket mer och det behöver inte vara krångligt. Man tar bara några pinnar, löv eller stenar som man hittar och sedan kan man sortera, lägga mönster, uppfatta storlek osv. möjligheterna är oändliga. Varför inte utforska en myra? Hur många ben har den? (antal), hur hög är en myrstack? (mätning), en myra kan bära sju gånger sin egen vikt! Kan vi det? (vikt). Att arbeta med barns matematiska tänkande i samband med utomhuspedagogik ser jag nu bara som en fördel och det gäller att se möjligheter i de vardagliga situationerna i förskolan. Det är vi pedagoger som lägger grunden till barns matematiska tänkande och jag har insett vikten av detta. Det finns många tänkbara fortsättningar för oss vårt arbete med att främja barns matematiska utveckling, det svåra blir nog att välja vad vi ska gå vidare med. Under den här terminen har jag tydligt sett exempel på hur det vi arbetar med i förskolan går in i varandra. Att främja barns olika utvecklingar vävs samman och det gäller att ta tillvara på den information man får även om det inte riktigt hör till det vi tror oss arbeta med just vid det tillfället. Jag har blivit påmind om hur viktigt det är att se barnen utifrån deras förutsättningar. Det är min uppgift som pedagog att se till att alla barn trivs med det de gör och inte känner sig otillfredsställda. Jag vill fortsätta att arbeta med aktionsforskning som grund för vårt kvalitetsarbete. Att arbeta aktivt med dokumentation och reflektion känner jag är en nödvändighet. Skolverket (2005) betonar vikten av utrymme för planering och gemensam reflektion kring arbetet. Pedagogisk dokumentation behövs för att synliggöra och granska den egna praktiken. Jag har en fundering över detta, var hittar man det här utrymmet? 13

I och med den här kursen, har jag blivit påmind om kunskaper och ambitioner som jag glömt att jag har. Det är lätt att hamna i gamla vanor men kursen har hjälpt mig att se nya möjligheter i mitt vardagliga arbete. Sammanfattningsvis anser jag mig en bra bit på väg mot ett bättre kvalitetsarbete och en positiv utveckling av min yrkesroll. 14

LITTERATURLISTA Björklund Camilla (2008): Bland bollar och klossar. Lund: Studentlitteratur. Björndal Cato R.P (2005): Det värderande ögat. Stockholm: Liber. Bunkholdt Vigdis (1995): Från födsel till pubertet. Lund: Studentlitteratur. Devold Else H. (2009): Femma, sexa det kommer en häxa. Stockholm: Natur och Kultur Doverborg Elisabet, Pramling Samuelsson Ingrid (2007): Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber. Holmlund Kerstin & Rönnerman Karin (1995): Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Molander Kajsa m.fl. (2009): Att lära matematik ute- Förskolan. Falun: Alla tiders teknik. Myndigheten för skolutveckling (2003) Att granska och förbättra kvalitet. Stockholm: Fritzes Skolverket (2005): Kvalitet i förskolan. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2006): Kvalitetsredovisning. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet: Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Fritzes. 15

Natur Tankekarta Språk Bilaga 1 Läges- Ental/ Tiotal Antal UTOMHUS- PEDAGOGIK / MATLAGNING Jämförelseord ord Tidsord Taluppfattninng Räkning Matematiskt språk Motsatser Mätning Matematik/ Logiskt tänkande Sortering/ CM/ DM CL/ DL Vikt/ Volym Tidsuppdrag Geometri/ former mönster Hur kan vi främja barns matematiska och logiska tänkande i vår utomhuspedagogik? 16

Vad kan vi nu? Intervjufrågor Bilaga 2 Vet du vad någon av figurerna heter, kan du peka på triangel, cirkel, kvadrat, rektangel Ta fem pinnar, sortera dem efter längd Kims lek, 7saker. Ta bort 1, 2, 3 Hämta två lika saker, två olika saker Se om du kan hitta något lika med alla fyra sakerna, alt vilken ska bort, vad finns för skillnader Lägg något i, på, över, under, först, sist, i mitten, framför, bakom Lägga lika som mig, ex kotte, pinne, löv, kotte, pinne, löv Namn: 17