En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former
|
|
- Roger Daniel Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för pedagogik och didaktik En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Kinna Eriksson & Lotten Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
2 Innehållsförteckning Förutsättningar... 3 Hur började det?... 3 Vår förskola... 3 Förskolans mål... 3 Tankekarta... 4 Förskolans kvalitetsarbete... 5 Frågeställningar... 5 Processen... 5 Utgångsläget... 5 Verktyg... 5 Aktioner... 6 Kinnas aktioner... 6 Lottens aktioner... 7 Analys... 8 Resultat... 9 Reflektioner...9 Vad hände i verksamheten... 9 Vårt lärande Referenslista Bilaga
3 Förutsättningar Hur började det? Vårterminen 2008 fick vi erbjudande om att gå en utbildning i kvalitetsarbete genom aktionsforskning, 7,5 poäng, vid Göteborgs universitet. På vår förskola blev alla förskollärare intresserade av att delta i utbildningen och vi anmälde oss till vår rektor. Kursen startade med en upptakt på vår studiedag i april 2008 där Inger Björneloo presenterade utbildningens upplägg. För att kunna genomföra utbildningen delade vi, fem förskollärare, in oss i två studiegrupper. Vi, Kinna och Lotten bildade en grupp. Vår förskola Förskolan är en kommunal förskola som ligger i ett mindre samhälle. Vår förskola ligger centralt och i nära anslutning till grundskolans lokaler. Förskolan består av två avdelningar där arbetet integreras över avdelningsgränserna. På förskolan är det i nuläget 38 barn i åldrarna 1-5 år. Barnen kommer från samhället och landsbygden runtomkring. De flesta bor i enfamiljshus. Alla barn har svenska som förstaspråk. Under förmiddagarna delar vi in barnen i åldersgrupper och har styrda aktiviteter såsom skapande, sång och rytmik, rörelse, språk och natur. Personalen består av fem förskollärare och fyra barnskötare. Förskolan har eget kök med en kokerska. Förskolans mål I början av terminen bestämde arbetslaget att fokusera på matematik kommande termin. Vårt tema blev siffror och krumelurer. Vi ville utveckla vårt arbetssätt med matematik, eftersom vi upplevde att vi inte arbetade på ett medvetet sätt med det i vår verksamhet. Men vi hade ändå känslan av att matematik fanns där någonstans i vår verksamhet. I Lpfö98 (Läroplanen för förskolan, Utbildningsdepartementet, sid. 13) hittar vi flera mål som fokuserar på matematik. Vi kan läsa att: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Vi valde att fokusera på: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. För att bryta ned detta mål och arbeta med det i verksamheten använde vi den lokala arbetsplanen för vår förskola. 3
4 Tankekarta Vi presenterade vår uppgift på ett personalmöte och uppgiften var att göra en tankekarta. I och med att vi var fem förskollärare på vår förskola som gick denna utbildning bestämde vi oss för att göra uppgiften tillsammans. Vi berättade för våra arbetskamrater att vi hade pratat om matematik och att vi skulle kunna tänka oss att fokusera på det i vårt första kvalitetsarbete. De tyckte att det var en bra idè. Vi upplevde alla att vi inte lyfte fram matematik på ett medvetet sätt i vår verksamhet. Vi gjorde en tankekarta kring matematik i förskolan tillsammans (se bild nedan). Som ni kan se finns det matematik med inom många områden. DELAR/HELHET SAGOR RAMSOR ANTAL LÄNGD FORMER MUSIK BAKA DUKA KLOCKAN KROPPSDELAR MATEMATIK I FÖRSKOLAN RÖRELSE RABBLA SÅNGER MÅTT JÄMFÖRELSE FÄRG SIFFROR VIKT PLUS/MINUS Vi kom fram till att arbetet skulle fokusera på barns matematiska förståelse. Och nu skulle vi bestämma vilken bubbla som vi skulle utveckla på vår förskola. Vi bestämde oss för att titta närmare på former. 4
5 Förskolans kvalitetsarbete Under 2008 formulerades en arbetsplan som förskolan skulle använda i sitt kvalitetsarbete. Vi kände att arbetsplanen bidrog till en kvalitetshöjning för förskolan. Till grund för arbetsplanen ligger Lpfö 98 och Skolplan för Kinda kommun. Arbetsplanen är uppbyggd så att arbetslaget tillsammans skall formulera någonting i verksamheten som man vill förändra/förbättra/utveckla eller få mer kunskap om. Detta ska relateras till något mål i läroplanen och vidare ska vi bryta ned det och formulera egna mål och metoder för att uppfylla målen. Datum för utvärdering bestäms och när vi anser att vi uppfyllt målet ska en analys av arbetet skrivas fram. Flera mål kan pågå parallellt med varandra, men utvärderingsdag, metoder och arbetsätt kan skiljas åt. Arbetsplanen blir då grunden för vår kvalitetsredovisning som lämnas till rektor. Frågeställningar Vår huvudfråga: Hur kan vi utveckla barns matematiska förståelse om former För att bryta ner vårt område ytterligare avgränsade vi oss lite till och kom fram till denna frågeställning: Hur kan vi få barnen att upptäcka formerna och använda dem i vardagen? Processen Utgångsläget Innan vi startade upp med våra aktioner diskuterade vi kring flera frågor. Den första frågan vi diskuterade var vilken åldersgrupp vi skulle rikta in oss på. Vi kom fram till att våra femåringar blev en bra målgrupp. Vid ett handledningstillfälle tog vi upp frågan om hur många barn det var lämpligt att ha med i vår aktionsforskning. Vår handledare rådde oss att inte göra arbetet för stort. Vi bestämde att åtta barn skulle delta. För att begränsa oss valde vi att fokusera på formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Verktyg För att få syn på delar av vår praktik och för att få kunskap om dessa delar har vi valt att använda oss av olika pedagogiska verktyg ( Rönnerman, 2000, sid.33). Vi bestämde oss för att använda intervju, observation och loggboken som verktyg. För att få kunskap om hur mycket barnen känner till om ämnet matematik och de utvalda formerna beslutade vi oss för att intervjua före och efter våra aktioner. Björndal (2002, sid.113) använder en tabell för att visa starka och svaga sidor när det gäller intervjuer. Han skriver att intervju är en bra metod som passar yngre barn. Vi intervjuade barnen enskilt så att 5
6 var och en skulle få möjlighet att tänka efter utan någon påverkan av någon kompis. Vi bestämde också att utföra alla intervjuer i ett och samma rum. Björndal (2002, sid.94) nämner också fördelen med en så lugn och avskärmad miljö som möjligt vid intervjutillfället. Vidare skriver han (sid.90) att intervjun i större eller mindre utsträckning ger möjlighet till flexibilitet, att kontrollera att man förstått något på rätt sätt. Han nämner också intervjun som ett bra komplement till observationer. Våra observationer är inte gjorda efter någon mall utan vi har observerat barnen under hela dagen och funnit många intressanta och lärorika tillfällen. Björndal (2002, sid.26) poängterar att alla människor observerar i sin vardag. Och inom pedagogiken brukar man uppfatta observation som en uppmärksam iakttagelse, dvs. att man är koncentrerad på att försöka observera något som är av pedagogisk betydelse. Ett tredje verktyg vi använt oss av är loggboken. Här har vi noterat sådant som vi sett, hört och egna tankar som dykt upp i vår vardag. Enligt Rönnerman (2000, sid.33) är tanken med skrivandet och reflekterandet att få syn på delar av sin praktik men också för att erhålla kunskap om dessa delar av praktiken. Vidare skriver hon (sid.35) att positiva aspekter är att man kommer ihåg mer av vad man gör och lägger märke till egna förändringar. Aktioner Kinnas aktioner Jag planerade att göra mina aktioner inom den skapande verksamheten. Eftersom jag ansvarade för den i åldersgruppen femåringar under den aktuella tiden. Jag började med att fördjupa mig i en del litteratur eftersom jag ville få mera kunskap om hur barn lär sig matematik. Bland annat läste jag Bland bollar och klossar ( Björklund 2008 ) som handlar om matematik för de yngsta i förskolan. I kapitlet möten med matematik skriver författaren (2008, sid.17) om att matematiken som redskap gör det lättare för människan att hålla reda på större mängder, att uppskatta relationer mellan föremål i omvärlden och inte minst att kommunicera med andra människor. Jag förstår hur viktigt det är att skapa en tidig grund för matematisk kunskap och inte minst väcka nyfikenhet för matematiska fenomen hos barn. Det är mycket viktigt att vi pedagoger försöker tänka matematik på barnens nivå. Jag funderade mycket på hur jag skulle genomföra mina aktioner. Vår handledare hade vid några tillfällen påpekat att aktionerna inte skulle vara för stora. Jag ville att mina aktioner skulle inlemmas i den skapande verksamheten, på ett för barnen naturligt sätt. Björklund (2008) skriver vidare att i ett litet barns vardag, är det viktigt att barnen kan skilja former från varandra, för att sedan kunna sätta ihop dem till en ny form som sedan kan kännas igen som en boll. Det är gestaltning av matematik på barns nivå. Eftersom det var geometri min aktion skulle handla om läste jag även häftet Från klossar till geometri (Björklund, Persson och Wiklund 2008, sid.38). De skriver att geometrin har ett praktiskt konkret värde, som utvecklar den inre föreställnings förmågan och har stort estetiskt innehåll vilket visar sig i barns skapande. Fortsättningsvis skriver dom (2008, sid.40) att i arbetet med form och mönster laborerar barnen med formers förhållande till varandra, hur de kan uppfattas och förstås på ett nytt sätt genom att delas, sättas ihop, förskjutas, speglas och vändas. Genom att läsa denna litteratur och fundera vidare fick jag några infallsvinklar till hur jag skulle genomföra mina aktioner. 6
7 1:a aktionen. Hela gruppen med åtta barn samlades i vårt "målarrum" där vi har vår skapande verksamhet. Jag hade tillverkat de fyra formerna rektangel, kvadrat, triangel och cirkel som vi skulle använda. För att få med ännu ett begrepp och för att se hur barnen reagerade, hade jag gjort varje form i tre storlekar stor, mellan och liten. Jag presenterade en form åt gången och började med formen rektangel, jag visade att den har två långa sidor och två korta. Barnen fick komma med förslag på var dessa former fanns i rummet. Vi beslutade sedan tillsammans var formerna skulle fästas upp. Vi gjorde på samma sätt med formerna kvadrat, triangel och cirkel. 2:a aktionen. Vid detta tillfälle var två barn borta alltså bara sex barn närvarande. Barnen samlades vid två bord. Jag hade förberett aktionen genom att klippa olikfärgade papper i kvadrater. Jag visade sedan för barnen olika sätt att vika pappret, för att få fram olika geometriska former. Jag tog fram saxar och visade att man kunde även klippa olika former om man klippte där man vikt pappret. Barnen fick på detta sätt olika storlekar av rektanglar, kvadrater och trianglar. De fick sedan även papper att limma upp sina former på, för att fritt skapa nya former efter sin egen fantasi. Vid denna aktion var jag intresserad av att se hur barnen skapade nya mönster och former av de utklippta formerna. Lottens aktioner Under studietiden har jag haft möjlighet att välja egen litteratur. Den litteraturen jag koncentrerat mig på är Bland bollar och klossar (Björklund, 2008) som handlar om matematik för de yngsta i förskolan. Jag har även läst Från klossar till geometri (Björklund, Persson och Wiklund, 2008) som tar upp matematik på barns villkor. Björklund (2008) beskriver på flera ställen i boken hur stor betydelse vardagen har för barnen och deras utveckling av matematiska färdigheter genom att t ex göra barnen medvetna om samband och mönster i omgivningen. Hon trycker även på att pedagogens förhållningssätt och arbetssätt är betydande för de yngsta barnens möjligheter till lärande. Vidare skriver hon att den djupare förståelsen kommer genom att barnen får erfara och uppleva matematik i olika sammanhang. Hon skriver om samspelets betydelse med omvärlden och andra människor och hon menar att ursprunget till ett matematiskt tänkande redan finns hos det nyfödda barnet. Björklund, Persson och Wiklund (2008) skriver i sitt häfte om vardagen som är fylld av matematik och att matematik är ett betydelsefullt område för alla, inte minst för barnen som tidigt lägger grunden för sin matematiska förståelse. I häftet ges (sid.40-41) förslag på hur man arbeta med former. Jag hade funderat en hel del på hur min aktion skulle se ut. Vid ett av våra handledningstillfällen under hösten insåg jag att jag hade tänkt för stort. Jag hade glömt orden vi fått med oss av Karin Rönnerman på en föreläsning, "THINK BIG - act small". Jag skulle välja en speciell situation. När jag läste om formpromenaden i häftet klarnade det för mig. Jag skulle helt enkelt ta med mig barnen på formpromenad, vilket innebar att barnen själva skulle få fotografera former på föremål och hus så att de kunde spara sina intryck. 1:a aktionen. Jag presenterade formpromenaden för barngruppen genom att berätta vad vi skulle göra och hur det skulle gå till. I och med att några av barnen var frånvarande bestämde jag mig för att göra en promenad med dessa barn vid ett senare tillfälle. Jag hade planerat att vi skulle gå promenaden i vår närmiljö, alltså ute på vår gård och inne på vår förskola. Jag begränsade promenaden inomhus till fyra rum då vi har många rum på vår förskola. Barnen fick leta 7
8 former och själva fotografera med digitalkamera. För att fånga och skriva ned vilka namn de använde till de olika formerna hade jag hjälp av en arbetskamrat. Jag tog ett foto på varje barn när de fotograferade för att på ett konkret sätt kunna koppla ihop barnen med formerna de fotograferat. Jag tog fram korten och gjorde ett collage där varje barn med kameran i hand och dess fotografier blev till en bildkarta kring former. Jag satte upp collaget på väggen. I detta läge var min aktion egentligen slutförd, men det kändes inte riktigt klart. I häftet (Björklund, Persson och Wiklund 2008 sid.40 ) kunde man läsa om en möjlig fortsättning till formpromenaden och det blev min andra aktion. 2:aktionen. För att uppmärksamma barnen på och visa barnen att samma form kan se ut på flera sätt valde jag att följa upp formpromenaden. Det här momentet innebar att barnen skulle få möjlighet att jämföra sina egna fotografier med klossar som hade samma form. Jag plockade ned collaget från väggen och delade på det så att barnen fick sin egen bildkarta framför sig. Jag tog fram klossarna och barnen började jämföra den plana bilden mot de tredimensionella formerna. Jag dokumenterade med hjälp av digitalkamera vad vart och ett av barnen kom fram till. Det visade sig vara en enkel uppgift för barnen. Anledningen till att jag valde formpromenaden var att visa barnen att former finns överallt omkring oss i vår vardag. De fick själva chansen att upptäcka, dokumentera och jämföra olika former i närmiljön. Det visade sig att det var barnen som tog ut mig på en spännande promenad och inte tvärtom. Analys Vi valde att intervjua barnen före och efter våra aktioner. Vi hade formulerat sex stycken frågor (se bilaga) som var inriktade på matematik. Vi upptäckte att några frågor inte var relevanta till vår frågeställning. Vi gjorde den erfarenheten att det är svårt att formulera frågor till barn. Enligt Lökken och Söbstad (1995, sid.103) är formulering av frågor bland det svåraste med att göra intervjuer. I vår analys fokuserade vi på fråga 6 men vi kommer även att nämna fråga 5. Frågorna 1-4 såg vi som uppmjukningsfrågor. Som ett första steg i vår analys sammanställde vi alla svaren på ett intervjuformulär för att få en överblick. I nästa steg jämförde vi svaren på den första och andra intervjun för att upptäcka mönster och kategorisera. På frågan (6) om barnen kunde se någon form i det rummet vi befann oss i såg vi en stor utveckling. I första intervjun iakttog vi att barnen fick anstränga sig för att hitta formerna. De flesta hittade ett föremål per form. Vid det andra tillfället uppmärksammade vi en stor förändring. Vi fick den uppfattningen att barnen kände sig säkrare på formerna och att de verkade vara mera positiva till att leta former. Vi såg också att barnen hittade de olika formerna på "nya" föremål i rummet som de inte uppmärksammat vid första intervjun. När vi tittade närmare på svaren såg vi att halva gruppen hade gjort stora framsteg, den andra halvan visade ingen större utveckling just vid detta tillfälle. Båda könen är jämnt representerade i de två grupperna. Vi kan alltså inte utläsa någon skillnad ur genusperspektiv. 8
9 På frågan (5) om formernas namn kan vi utläsa att cirkeln, triangeln och kvadraten var välkända former för alla barnen redan vid första intervjutillfället. De benämner cirkel på två olika sätt (cirkel - rund), likaså triangel (triangel - trekant) och kvadrat (kvadrat - fyrkant). Vid det andra tillfället såg vi att fler barn benämnde formerna med cirkel, triangel och kvadrat. Den största utvecklingen ser vi med formen rektangeln. Vid första intervjun är det ett barn som känner igen formen. Vid det andra tillfället kände sju av åtta barn igen formen och benämner den som avlång eller rektangel. Resultat Vi har sett att en nyfikenhet på de olika formerna har väckts. Barnen har utvecklat sin förmåga att se formerna i vardagen och det har visat sig framförallt i den skapande verksamheten i den fria leken. Vår ambition var att barnen skulle känna igen formerna och kunna benämna dem på något sätt och här ser vi att en utveckling har skett. Det viktigaste var att barnen hade fått upp ögonen för formerna i vår närmiljö, inne och ute på vår gård. Givetvis kändes det lite extra bra när flera barn hade "snappat upp" de rätta benämningarna. Reflektioner Vad hände i verksamheten Barnens ögon har öppnats för matematik på många olika sätt, vilket vi märker i vardagen. Vi kan se att barnen använder sig av former i de fria aktiviteterna t ex i den skapande verksamheten. De tillverkar olika föremål så som mobiltelefoner, datorer och julpyssel. En glimt från loggboken: flicka 5:5 hade ritat av former från en ritmall och hon visade teckningen och vi pratade om vad det var för former hon ritat. Jag pekade på en av formerna och sa:" det här är en triangel". Triangeln som jag pekade på var ritad med basen uppåt. Hon sa: " nej det är ingen triangel för den ser ut så här" och pekade på en triangel med basen nedåt. En annan situation var när två pojkar i fyra årsåldern satt och lekte med "nopper." De brukar bygga "pickadoller" och andra finurliga grejer, men den här dagen satt de och sorterade olika former i olika högar t ex trianglar för sig, huvuden för sig och rektanglar för sig osv. Barnen visar former spontant som finns omkring oss både i vår ute och innemiljö. Vi har insett vikten av att visa på former i verkligheten för att barnen ska förstå de olika formernas betydelse. Det är så härligt att kunna se att vårt arbete har sått små frö bland alla åldrar som t ex vid matbordet när en flicka 2:8 pekar och säger: (om broccolin) "dom är lika stora". Flicka 5:5 svarar: "alla är inte lika stora, några är mindre". Vi känner att vi ser på matematik med helt andra ögon, det är inte bara siffror utan även de krumelurer vi har med i vårt temaarbete. Vi tror att vårt förhållningssätt och vårt arbetssätt påverkar barnen positivt och vårt engagemang smittar av sig. Vi vill passa på att tacka en pojke 5:7 för förslaget på vår huvudrubrik. En av fröknarna på vår förskola frågade vad barnen gjort på sin gruppaktivitet på förmiddagen. Han svarade: vi fick måla en sån där (han funderade) lång fyrkant (rektangel). 9
10 Vårt lärande Genom att gå den här kursen har vi insett att lärandet är en process och inte något som bara är för nuet. Att beskriva förlopp och utveckling både i tal och skrift har varit mycket utvecklande. Inte minst att genom löpande skrift i dagboksform, som gett en ny syn på verksamheten. I och med att vi har varit fem förskollärare som gått denna utbildning är vi säkra på att vi kommer att fortsätta med vårt kvalitetsarbete och använda oss av vår lokala arbetsplan. Vi upplever att vi har blivit mer nyfikna på kvalitè, läser mer om det och reagerar på när det diskuteras i olika sammanhang. Vi fick förfrågan om vi vill söka projekt pengar för matteprojekt i förskolan och vi blev förstås nyfikna på detta. Vi har under många år jobbat mycket med barnens språkutveckling och ägnat både studiedagar och föreläsningar åt detta. Vi har en handlingsplan för språket som utvärderas kontinuerligt, kanske vi skulle göra något liknande med den matematiska utvecklingen på förskolan. I tidningen Förskolan (2009, nr 9) skriver de om kompletteringar och det förtydligande av läroplanen för förskolan som skolverket fått i uppdrag att göra och där har vi kunnat läsa att flera ämnen kommer att lyftas fram, däribland matematik. Vi har reflekterat över hur det kan komma sig att den största utvecklingen rör rektangeln. Är det så att vi tidigare inte har namngett den formen, utan bara pratat om fyrkant som samlingsbegrepp. En annan anledning kan vara att vi inte har arbetat med det på ett medvetet sätt tidigare. Vår uppfattning är att vi inte benämnt formerna med cirkel, triangel, kvadrat eller rektangel särskilt ofta, istället har vi använt oss av rund, trekant och fyrkant. Nu har vi fått oss en tankeställare och reflekterat över hur viktigt det är att namnge saker och ting med dess riktiga namn. Fortsättningsvis kommer vi att sträva efter att använda de riktiga benämningarna på ett medvetet sätt i alla situationer. 10
11 Referenslista Björklund, Camilla ( 2008). Bland bollar och klossar. Polen: studentlitteratur Björklund, Camilla ; Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008 ). Från klossar till geometri. Hässleholm: Fortbildning ab/förskoletidningen Björndal Cato. R.P.(2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. Kinda Kommun (2006). Skolplan Lärarförbundet. (2009, nr.9 ). Förskolan. Stockholm Lökken, Gunvor& Söbstad, Frode ( 1995 ). Observation och intervju i förskolan. Lund: studentlitteratur Rönnerman, Karin (2000 ). Att växa som pedagog. IPD - rapport nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Utbildningsdepartementet (1998 ). Lärplanen för förskolan /Lpfö 98. Stockholm: Fritzes 11
12 Bilaga Intervjufrågor 1. Vad är matematik? 2. När använder vi matematik? 3. Hur långt kan du räkna? 4. När lär du dig att räkna? 5. Vad heter de här formerna? (Visade formerna: cirkel, kvadrat, rektangel och triangel) 6.Kan du se någon form i det här rummet? 12
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merBYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan
Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010
Läs merMatematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs
Institutionen för pedagogik och didaktik Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1.
Läs merBarn som inte leker Peggy Eriksson
Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merUtomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson
Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...
Läs merBarn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn
Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av
Läs merStudieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11
Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har
Läs merUtvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11
Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall
Läs merTillsammans med barn i åldrarna 5 6
Monica Kable Den är rund runt hela konstruera och förklara med Pinneman Tillsammans med barn i åldrarna 5 6 år på avdelningen Guldgruvan har jag arbetat med sagan Herr Pinnemans äventyr (Donaldsson, 2008)
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merFörståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre
Geometriska former Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring - Matematik, Äldre Syfte Varför? Upptäcka och undersöka
Läs merFrån det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
Läs merSvenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig
Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merVeckobrev v 4 KOM IHÅG
Veckobrev v 4 KOM IHÅG APT på måndag. Förskolan stänger då klockan 16.00. Stjärnan I veckan har barnen bakat. Barnen får själva röra ihop degen och arbeta den. Då vi delade upp degen i mindre bitar fokuserade
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merLärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merGLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR
GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM
Läs merVerksamhetens förutsättningar
Bildningsförvaltningen Förskolan Soltunet Kvalitetsredovisning för förskolan Soltunet 2011 Grundfakta Förskolan Soltunet ligger i centrala Nora och består av 2 avdelningar. Förskolan tillhör rektorsområdet
Läs merHemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015
Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson Innehåll Grundfakta
Läs merKvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merBarnens samspel i 5-årsgruppen
Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Junibacken 11-12 Förutsättningar Förskolan Junibackens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision
Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken 11-12 Förutsättningar Hösten -11 bestod barngruppen av 37 barn och under våren -12 inskolades ytterligare 8 barn. I slutet av vårterminen hade Junibacken 44 barn.
Läs mer1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014
Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss
Läs merKarlavagnens arbetsplan 2016/2017
Karlavagnens arbetsplan 2016/2017 Karlavagnens kommer att ha följande fokusområden detta läsår: Språk / Sångsamling, Rörelse / Skapande, Berta experiment / Matematik, Hälsosamma vanor / Grön flagg / Utflykt,
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merUTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merVad är geometri? För dig? I förskolan?
Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? Betyder jordmätning En del i matematiken som handlar om rum i olika dimensioner, storlek, figurer och kroppar och deras egenskaper. Viktiga didaktiska
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merUppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell
Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna
Läs merVerksamhetsplan. Rapphönan 14/15
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merLokal arbetsplan Lekåret
Lokal arbetsplan Lekåret 2012-2013 Södra Haga förskola Förskolan för glädje, lek och lärande Nora kommun Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen
Läs merArbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter
Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Herrgårdens förskola Ewa Sjölund Smitt Bitr. förskolechef 1. Inledning Herrgårdens förskola startade i augusti 2009 under förskolechef Anci Rehns ledning. Hon har tillsammans
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merArbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande
Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merÖrkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14
Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merLOKAL PEDAGOGISK PLANERING
VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merMatematikplan Förskolan
Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för
Läs merSmå barns matematik, språk och tänkande går hand i hand. Görel Sterner Eskilstuna 2008
Små barns matematik, språk och tänkande går hand i hand Görel Sterner Eskilstuna 2008 Rollek - Nalle ska gå på utflykt. - Nu är hon ledsen, hon vill inte ha den tröjan. - Nalle ska ha kalas, då ska hon
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merVERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013
1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merHANDLINGSPLAN. Matematikutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor MÄTNING TAL FORM FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM
HANDLINGSPLAN Matematikutveckling MÄTNING FÖRMÅGA ATT ORIENTERA SIG I TID OCH RUM TAL FORM För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2
Läs merPDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng
1 / 6 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG523 Pedagogisk verksamhetsutveckling genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Schooldevelopment through action research, 7,5 higher education credits Grundnivå/First
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merArbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.
Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merVill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson
Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
fin Skolinspektionen Beslut Huvudman info@kungsbacka.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid lvarsgårdens förskola, Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320 403
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merHandlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013
2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2011/12
Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan läsåret 2011/12 Centrals förskola Förskolechef: Lisbeth Nilsson Telefonnummer: 135849/ 0733-135849 E-postadress: lisbeth.nilsson@kristianstad.se 1 Innehållsförteckning
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Svanen Övergripande Läsåret 2012 2013 På avdelning Svanen arbetar 2,25 % förskollärare och en barnskötare på 75
Läs merLingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.
Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merLidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola
April 2015 Mars 2016 Lidingö församlings förskolor Prästkragen förskola & Förskolan Kvarnen Kyrkans deltidsförskola Lidingö församling POSTADRESS: Box 1029, 181 21 Lidingö BESÖKSADRESS: S:ta Annagården,
Läs merInnehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012. Järntorgets förskola Nora kommun
Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Järntorgets förskola Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Läs merArbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Läs mer