Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Järntorgets förskola Nora kommun

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Järntorgets förskola Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens förutsättningar... 2 Lokaler, personal och barn... 2 Arbetsmiljö... 2 Arbete och pedagogik... 2 Insatser/förändringar under året... 3 Uppföljning av Gemensam överrenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer... 3 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever... 3 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete.. 4 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 4 Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero... 4 Kvalitetsredovisning för förskola... 4 Granskning av prioriterade mål... 4 Utvecklingsmål; Alla barn känner igen och benämner de geometriska formerna cirkel, kvadrat, triangel och rektangel när de lämnar förskolan... 4 Bakgrund till vårt prioriterade mål... 4 Koppling till förskolans läroplan, Lpfö98/ Frågeställning... 5 Granskning/metod... 5 Resultat... 5 Analys... 5 Bedömning och måluppfyllelse... 6 Lärdomar... 6 Framtida utvecklingsområden

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Förskolans personal och skolledning har tillsammans arbetat med redovisning av 2012 års systematiska kvalitetsarbete. Vi har gjort uppföljningar och utvärderingar fortlöpande under läsåret. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning Titta över organisationen vid matsituationen för att få mer s.k. kvalitetstid med barnen. Detta skulle kunna göras genom att barn i olika ålder sitter vid samma bord. Det skulle påverka lugnet vid måltiden. Samtalet mellan barn och vuxen skulle kanske utvecklas till ett mer aktivt samtal och möjligen skulle pedagogen blir mer aktivt lyssnande. Verksamhetens förutsättningar Lokaler, personal och barn Järntorgets förskola finns i tre av vingarna i det låga huset vid Järntorgsskolan som ligger mitt i Noras centrum. Vid skolan finns dessutom grundskola från förskoleklass till skolår 6, särskola och fritidshem. Under höstterminen 2011 bestod förskolan av 4 avdelningar och totalt 13,9 tjänst. Inskrivna barn var ca stycken. Förra läsårets utvärdering av organisationen för förskolans 5-åringar i en egen lokal gav sådan positiv respons att vi fortsatte även detta läsår på samma sätt. Inför årsskiftet 11/12 fanns många barn i kö till förskolan och alla förskolor var överfulla enligt volymtimmar. Om årskurs 6 flyttade till Karlsängskolan skulle utrymme finnas till fler förskolebarn på Järntorgsskolan. Det skulle då inte öka lokalkostnaderna men däremot behövdes fler personal anställas. I kommunperspektiv en ekonomisk vinning. Det blev klart att årskurs 6 kunde flytta ner till Karlsängskolan för att frigöra lokaler till förskolan. Från årsskiftet anställdes personal för att kunna ta emot barn för ytterligare en avdelning vid Järntorgsskolan. Eftersom vi tidigare flyttat våra 5-åringar fanns plats för ca 20 nya barn i de befintliga förskolelokalerna. Efterfrågan av förskoleplatser under resten av våren var också stor. Vi skulle vara beredda på att öppna ytterligare en avdelning under mars/april. Det blev beslutat att den sjätte avdelningen på förskolan skulle starta under april och ytterligare personal anställdes. När det blev dags för inskolning av dessa barn var det fler som tackade nej och ville stå kvar i kö till en önskad förskola i stället för att börja hos oss. Nu fanns det ca 100 barn och 17,25 tjänst på Järntorgets förskola. Många av våra familjer vid förskolan kommer från andra länder. Under året har det funnits omkring 25 barn med annat hemspråk fördelade på 13 olika språkgrupper dvs ca 25-30% av barnen har annat hemspråk. Arbetsmiljö Personalen upplevde under hösten att arbetsmiljön hade blivit bättre än före sommaren. När det blev vikariestopp på grund av det ekonomiska läget i kommunen blev den psykosociala arbetsmiljön sämre. Det blev inte lättare när de nya avdelningarna skulle öppnas under våren. Föräldrar blev oroliga och stressade när personal hela tiden fick skola in nya barn. Dessutom blev det många barn som när de startade i januari flyttade till den förskolan de hade önskat så fort det blev utrymme där. I diskussioner med placeringsansvarig och tf förvaltningschef bestämdes att flytt mellan förskolan fortsättningsvis enbart sker i augusti eller januari. Arbete och pedagogik Järntorgets förskola arbetar inspirerat av Reggio Emilia. Personalen utgår från barnens intressen och funderingar för att arbeta med olika projekt. Enligt den reviderade läroplanen läggs stor vikt vid språk, matematik och dokumentation. Barnen leker på många olika sätt med bokstäver och med sina namnbilder. Inom det matematiska området arbetar förskolan målmedvetet med de grundläggande geometriska formerna bl.a. genom att leta efter olika 2

4 former både inne och ute. Tillsammans går vi på cirkeljakt, triangeljakt o.s.v. Förskolan arbetar för att barnen ska utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera och pröva olika lösningar av sina problemställningar. Vi gör det t.ex. genom att prata och visa hur många halva köttbuller blir det av fyra hela? Pedagogerna dokumenterar mycket med sina digitala kameror. I varje entré finns en fotoram där bildspel med barnens aktiviteter och händelser under dagen visas för föräldrar. Alla våra sovbarn sover ute under vårt stora skärmtak. Det ska vara otroligt kallt om vi ska ändra på detta. Utflykter till sjön, skogen och andra lekparker utanför förskolans gård görs varje vecka. Då har barnen med sig en liten matsäck till deras stora förtjusning. De allra minsta barnen gör utflykt med matsäck till förskolans skog på gården. Några grupper går till skolans gymnastiksal och får möjlighet att röra sig i ett stort rum. De provar också på en del av de redskap som finns där. Insatser/förändringar under året Förskolan har haft en ständig förändring under detta läsår. Det har skolats in nya barn kontinuerligt. Ny personal har anställts i omgångar. Många av personalen har inte orkat fullt ut av olika anledningar t.ex. svårigheter att få vikarier, svårt att täcka för varandra, nya relationer med barn och föräldrar som snabbt ändras. Uppföljning av Gemensam överrenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer Förskolan har använt TRAS, Tidig registrering av språkutveckling, för sina 2- och 4-åringar. Personalen bestämde sig för att gå igenom alla barn som fyllt eller fyller 2 och 4 år under våren Resterande berörda barn gås igenom under höstterminen Vi kan konstatera att bland de 2-åringar som gjort TRAS är samspel, kommunikation och uppmärksamhet ganska väl utvecklat. Språkförståelse och språklig medvetenhet är områden som förskolan måste arbeta vidare med. När det gäller uttal, ordproduktion och meningsbyggnad är det inte lika bra men det kanske kan bero på att alla de barn som registrerats har ett annat modersmål än svenska. Här är ett arbetsområde att lägga fokus på under nästa läsår. När det gäller våra 4-åringar som blivit trasade ser vi att resultatet för samspel, kommunikation och uppmärksamhet även här visar att de flesta barnen har en bra förmåga till detta. Språkförståelse och språklig medvetenhet är områden som förskolan måste arbeta vidare med. Språkförståelse och språklig medvetenhet är också områden som barnen ligger bra till. När det gäller uttal, ordproduktion och meningsbyggnad finns fortfarande en del att arbeta vidare med. Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Förskolan har inte arbetat med denna överenskommelse under detta år. Denna överenskommelse kom sent under våren. Det var alldeles för turbulent i verksamheten under våren för att plocka in något nytt att arbeta med. 3

5 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete Förskolan anmäler barn till skolans EHT. Under detta år har det inkommit fem anmälningar där personal är oroade över det enskilda barnet. I alla fallen har specialpedagogen blivit inkopplad för att se över hur barnet har det med sin relation till andra barn. Ett barn har dessutom ett språkligt funktionshinder som personal får handledning av specialpedagogen. Specialpedagog och kurator träffar personalrepresentanter och förskolechef två gånger/termin för att bolla barn som förbryllar personalen. Uppföljning av likabehandlingsplanen Förskolan arbetar aktivt med förebyggande arbete kring mobbning och diskriminering. För att arbeta med likabehandling har förskolan utgått från Bamse. Bamse är en figur som är väl känd av alla barn och han hjälper alltid de som har svårt eller blir utsatta av andra. Det har varit ett bra utgångsmaterial att arbeta kring dessa frågor. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero Personalen arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Det är ofta naturligt att göra detta då små barn inte har erfarenhet och kunskap inom detta område. Det är förskolan som tillsammans med föräldrar måste hjälpa till med denna kunskap. Kvalitetsredovisning för förskola Granskning av prioriterade mål Utvecklingsmål; Alla barn känner igen och benämner de geometriska formerna cirkel, kvadrat, triangel och rektangel när de lämnar förskolan Bakgrund till vårt prioriterade mål "Form är en viktig egenskap hos föremål. Att kunna urskilja och känna igen former är nödvändigt för att barnen ska kunna strukturera sin omvärld och grundläggande för till exempel skrivning och geometri." (Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan, regeringsuppdrag U2008/6144/S, sid 17) Koppling till förskolans läroplan, Lpfö98/10 Förskolans uppdrag; Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Förskolan ska sträva efter att varje barn... Tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. 4

6 Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga. Upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, Stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Arbetslaget ska. utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer. Frågeställning Kan fönster vara olika, kan fönster ha olika form Granskning/metod I samlingen har barnen i gruppen fått arbeta med formerna cirkel, rektangel, kvadrat och triangel. Fem av barnen i gruppen och en pedagog har gått på fönsterjakt och fotograferat fönster med olika former. Gruppen består av 18 barn (födda 07) 9 pojkar och 9 flickor. Tio barn har fått titta på fotografierna och beskrivit de olika formerna på fönstren och sen har de fått rita olika fönster och även då beskrivit och namngett formerna. Fem barn har fått ritat sina hus och då namngett formerna på fönstren och husen. Barnen har intervjuats en och en och då fått namnge samt peka ut de fyra olika formerna. Resultat I stiliserad form kände barnen igen formerna enligt nedan; 5 av 18 barn igen de 4 formerna 1 av 18 kände igen 3 former och 5 av 18 kände igen 2 former 5 barn kände igen 1 form 1 barn kände inte igen någon form och 1 barn ville inte delta Sätta namn på formerna kunde barnen enligt nedan; 3 av 18 barn kunde namnge alla fyra formerna 1av 18 kunde namnge tre av formerna 6 av 18 kunde namnge två av formerna 4 av 18 kunde namnge 1 av formerna 3 barn kunde inte namnge någon form korrekt och 1 barn ville inte delta Analys Ett av målen i Lpfö98/10 säger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Genom arbetet med fönster har barnen fått träna på att hitta, beskriva, benämna och rita olika former. Genom intervjuerna har vi sett att barnen känner igen de olika formerna i större utsträckning än de kan namnge formerna. Barn som har ett annat hemspråk än svenska har svårare att namnge och känna igen formerna. Beror det på språket? Några barn försökte beskriva formerna på olika sätt når de saknade det rätta 5

7 begreppet och ett barn svarade rektangel på alla formerna. Genom intervjuerna upptäckte vi barn som kunde mer än vi förväntat oss samtidigt som några barn kunde mindre än vi förväntat oss. Barnen har svårare att upptäcka de olika formerna i olika sammanhang. Bedömning och måluppfyllelse Vi har arbetat med barn födda -07 och som har ett år kvar på förskolan. Barnen kan redan nu känna igen och namnge flera av de fyra formerna i stiliserad form. Genom att under nästa läsår arbeta med våra utvecklingsområden, förutsätter vi att barnen både kan namnge och känna igen formerna cirkel, triangel, kvadrat och rektangel då de börjar förskoleklass. Lärdomar Positivt att arbeta med barn i samma ålder. Barnintervjuer ger kunskap om hur barnen tänker. Vi ska använda mallar när vi går på formjakt. Framtida utvecklingsområden Vad finns det för former i närmiljön, inne och ute? Vad finns det för former i naturen? Konstruera olika former både tvådimensionellt och tredimensionellt. På Järntorgets förskola ska barnen ges möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga genom att erbjuda: Modersmålsträning/stöd språkgrupper i olika nivåer sagoläsning sånger rim och ramsor flanosagor sago/språkpåsar stimuleras och utmanas barnen i sin språk- och kommunikationsutveckling Nora Ewa L. Björkman Förskolechef 6