3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Figur 3.1.1 Slättladskapet söder om Norrköpig Figur 3.1.2 Mosaikladskap mella Norrköpig och Norsholm Figur 3.1.3 Slättladskap öster om Liköpig med Södra stambaa 3 Förutsättigar 3.1 Beskrivig av ladskapet I detta avsitt ges e övergripade beskrivig av ladskapets karaktär och förutsättigar avseede aturgiva förutsättigar, historisk utvecklig och karaktäristiska ladskapsdelar. Syftet är att ge e övergripade helhetsbild av det ladskap som berörs av järvägsutredige. I kapitel 4 ges seda mer specifika förutsättigar för eskilda ämesområde. Beskrivige är till stor del e sammafattig av uderlagsrapportera iom atur- och kulturmiljö (se bilagor). För geografisk iformatio hävisas till kartora i slutet av MKB:. Geologi och klimat Utredigsområdet ka övergripade delas i i tre delar: slättladskapet krig Norrköpig, mosaikladskapet mella Norrköpig och Norsholm samt slättladskapet mella Norsholm och Liköpig. Slättladskapet krig Norrköpig, Kvilligeslätte, har i orr e tydlig avgräsig i Bråvikes förkastigsbrat meda det i söder mer diffust övergår i sprickdalsladskap, se figur 3.1.1. Lerjordar domierar i området. Mosaikladskapet mella Norrköpig och Norsholm präglas av tydliga sprickdalar i ordväst-sydostlig riktig, se figur 3.1.2. Bergskatera är iblad brata och dalgågara är uppodlade. Topografi är kraftigare i östra dele me blir flackare i väster mot Gla och Motala ström. Lerjordar domierar i dalgågara, me avlöses av morä och blottat berg på höjdera. I söder avgräsas området av Slätbaksförkastige. Frå Norsholm till Liköpig breder ett slättladskap ut sig, eller Östaståg, som det också kallas. Östaståg är relativt flackt och lerjordara bryts av måga morähöjder, vilket ger ett variatiosrikt ladskap. Tydligast är detta i de cetrala delara, meda det ärmare Liköpig är mer obrute slätt, se figur 3.1.3. Slättladskapet omges av förkastigsbrater som Bråvikeförkastige och slätbaksförkastige, se figur 3.1.5. Berggrude i området består till största dele av urberg i form av grait och gejsgrait. På slättområdea fis dock relativt stora område med sedimetära bergarter i form av sadste och lerskiffer som blad aat bidrar till att området rymmer goda jordar för åkerbruk. Bergarter och malmer av ekoomisk betydelse fis huvudsaklige i områdets orra och östra delar i form av jär- och kopparmalm. Av aa yttoste fis urkalkste i området krig Gistad. Utredigsområdet har ett förhålladevis milt klimat. Medeltemperature uder året är över 6 C. Vegetatiosperiode, d v s atalet dyg med e medeltemperatur över 3 C, omfattar 200-240 dyg. Nederbörde varierar mycket frå ett år till ett aat me ligger oftast mella 400-600 mm. Ladskapets historiska utvecklig De äldsta spåre För cirka 11 000 år seda drog sig iladsise tillbaka över Östergötlad och ladet började lågsamt höja sig ur havet. De första sammahägade ladmassora ligger idag 135 meter över havet eller högre, och fis i ladskapets södra delar. Periode frå iladsises avsmältig fram till itroduktioe av det första jordbruket omkrig 4000 f Kr brukar kallas mesolitikum eller jägarsteålder. Eftersom kuste i alla tider har varit e viktig plats för mäiskor ka vi följa hur ma har bosatt sig och med tide brukat marke vid de kust som lågsamt och i takt med ladhöjige flyttat sig geom ladskapet. De mäiskor som befolkade Östergötlad uder jägarsteålder levde i midre grupper som försörjde sig geom att fiska och jaga. Rörlighete var stor och gruppera flyttade med årstidera. Frå jägarsteålders seare del har också mer gediga hus hittats, blad aat i Liköpig, vilket visar att stadigvarade bosättigar fas i området. 20 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig
Odligsladskapet Ladskapet käeteckas av låg kotiuitet. Uder eolitikum eller de så kallade bodesteålder (ca 4000 f Kr 1800 f Kr) skedde e kulturell omformig av ladskapet på ett mer beståede vis. I börja av bodesteålder gick havet fram till Liköpig, meda Norrköpigstrakte äu e tid var skärgård, se figur 3.1.4. Det tidigaste jordbruket ägde ite rum på slättes tuga lerjordar, det hade ma ite redskap för. Det var istället de lättare bladjordara i radbygde och itill morähöjder som odlades upp först. Lerslätte med igeväxade våtmarker var istället idealisk för bete och djurhållige ases ha varit av stor vikt. Ladskapet var tidigt befolkat. E steåldersboplats är käd väster om Melby och adra fyd gör det troligt att åkermarke krig Ladsjö-Melby ka iehålla ytterligare boplatser. Uder brosålder (1 800-500 f kr) tilltog åkerbruket och ladskapet blev allt öppare. Bladekoomi verkar ha varit gysam med e kombiatio av bra jordar, goda betesmarker och kuststräckor. Rikedome av hällristigar krig Norrköpig atyder e utvecklig där Himmelstaludsområdet itar e särställig i ladskapet med karaktär av överregioalt cetrum, se figur 3.1.7. Redskap av jär började bli av betydelse vid vår tideräkigs börja. Ma började också gödsla åkrara och stalla djure, och i och med det kom ägsbruket igåg. De äldre järålders (ca 500 f Kr - 400 e Kr) syliga lämigar ligger ite där ma odlar idag, uta på de mer lättbrukade sadjordar som fis i sluttigara mella lera och höjdsträckigaras morä, se figur 3.1.8. Spåre består av mer eller midre sammahägade ätverk av raserade och hopsjuka hägadsmurar av ste, så kallade stesträgsystem. Stesträgara är de forlämigstyp som ases mest karaktäristisk för Östergötlad, och särskilt väl bevarat är stesträgsladskapet i Östaståg. Stemurara byggdes e gåg för att förhidra att boskape tog sig i på åkrar och ägar och för att leda djure frå gårde till det gemesamma betet på utmarke. Samverka mella gårdara tycks ha varit hierarkiskt orgaiserad med större och midre gårdar, där de midre stått i beroedeställig till de större. Storgårdara har iblad varit befästa, så kallade bygde- eller forborgar som var placerade cetralt i stesträgsysteme och högt i terräge, se figur 3.1.6. Uder 500-talet e Kr iträffade e rad förädrigar. De stora hägadslage splittrades och ma övergav måga av de gamla gårdara och forborgara. De spridda gårdara flyttade samma till byar på åkerholmar cetralt i odligsmarke, i samma läge där byar och gårdar ligger ä idag. Uder medeltide var de östgötska byara gaska små. Oftast var de geometriskt reglerade i radbyar med bebyggelse på rad på lågsmala tomter som hade kortsida mot Figur 3.1.5 visar ladskapets geologiska förutsättigar med förkastigar och sprickbildigar. Ur Kulturmiljöaalys Latmäteriet Dr M2001/1502 3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Latmäteriet Dr M2001/1502 Figur 3.1.6 Forborg vid Hallstra Figur 3.1.7 Hällristigar, Himmelstalud Figur 3.1.4 Området för cirka sjutuse år seda då havsivå låg omkrig 40 meter högre ä idag. Ur Kulturmiljöaalys Figur 3.1.8 Äldre odligsladskap vid Bäckeby Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 21
3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Figur 3.1.9 Göta kaal vid Bråttom Figur 3.1.11 Väg E4 vid Melby Latmäteriet Dr M2001/1502 Fispåg Figur 3.1.10 Lighems statio Fiskeby Figur 3.1.12 visar det modera samhällets framväxt med järvägar och idustriorter. Ur Kulturmiljöaalys bygata. I aslutig till kugaätteras domäer alades kloster och klosterkyrkor. Uder dea tid utvidgades äve bebyggelse geom esamgårdar i utmarkera, blad aat i de skogsdomierade Aspvedes sprickdalar. Säteribildige uder 1600-talet kom att påtagligt omforma delar av ladskapet geom förädrigar i markavädig, bebyggelsestruktur och vägmöster. Säteriera var högrestådsmiljöer med byggader som avvek frå de övriga ladsbygdes. Säteriera kom att iebära att ett stort atal gårdar periodvis tillhörde omfattade godsbildigar, vilka präglade ladskapet. Det karaktäristiska ekladskapet är till exempel ett resultat av slotts- och herrgårdsbygde. Exempel på säteri och herrgårdsmiljöer är Lövstad, Ladsjö och Herrstaberg. Med skiftesreformera, framför allt laga skifte uder 1800-talets adra hälft, kom odligsladskapet att förädras. Särskilt Östaståg präglas av laga skifte, som gav upphov till e spridd bebyggelse med esamliggade gårdar. Det fis edast ett fåtal oskiftade byar kvar idag. Idustrialiserige De tidigaste idustriera har medeltida rötter. De bestod i skogsbygde huvudsaklige av järmalmsgruvor och masugar och i jordbruksbygde mestadels av mjölkvarar, sågar och färgerier. Dessa tidiga idustriella aktiviteter var lokaliserade till åsysteme som Stågå och Motala ström, me äve till midre vattedrag som Kumlaå. Uder 1600-talet blev Fispåg ett viktigt atioellt brukscetrum och detta gjorde äve att Norrköpigs betydelse som utskeppigsham ökade. I Norrköpig och krig Motala ström alades vid samma tid ett flertal förädligsidustrier och Norrköpig blev e av ladets första egetliga idustristäder. De begyade idustriali serige påverkade på ett geomgripade sätt bebyggelse, kommuikatiosmöster, produktiosförhållade, städeras ekoomiska utvecklig och mäiskors arbetsförhållade och fritidsaktiviteter. Aläggadet av Göta kaal (se figur 3.1.9) i börja på 1800-talet var ett betydelsefullt projekt för utförsel av varor frå ladets ire delar till kuste med dess förädligsidustrier och hamar. Uder 1800-talets adra hälft och 1900-talets börja byggdes äve järvägsätet ut. Utbyggade drev på övergåge frå jordbrukssamhälle till idustrisamhälle och Östergötlad blev sart ett av ladets järvägstätaste område. Geom idustrialiserige kom bruke att utvecklas till idustriorter och de förblev därigeom tätt bebyggda. De ya statiossamhällea övertog e del av de cetrumfuktioer som tidigare hade varit lokaliserade till kyrkbyara. I statiossamhällea tog äve idustri fart och ur Fiskeby gamla papperskvar växte t.ex. ett modert pappersbruk fram. Utmed järvägara etablerades idustrier, blad aat vid statiossamhällea Kimstad, Gistad och Norsholm. Det modera ladskapet Utvecklige av idustri, jordbruket och kommuikatioera har uder 1900-talet successivt skapat ett allt storskaligare ladskap, se figur 3.1.11-3.1.12. Det gamla vägätet kyter fortfarade ihop de äldre bybildigara, me för de lågväga trasportera har det kompletterats med väg E4. Idag är alla järvägslijer utom Södra stam baa och Kimstad-Fispåg edlagda. De fora statiossamhällea fis kvar, me har utvecklats till modera villaförorter till Liköpig och Norrköpig, till exempel Lighem, se figur 3.1.10. Norrköpig och Liköpig är olika till si karaktär. Norrköpigs betydelse som idustristad går lågt tillbaka i tide och kommuikatioera till och frå stade har lagts för att uderlätta forsladet av varor. Liköpig har e aa historia som medeltida kyrkligt cetrum och stiftsstad. Det geografiska läget i ett av Sveriges jordbruksitesivaste område har också gjort Liköpig till ett admiistrativt cetrum. Först e bit i på 1900-talet tog e idustriell utvecklig fart i och med att flygidustri etablerades geom ASJ och Saab. Detta har lett till e idustri iriktad mot tekikutvecklig och forskig. Karaktäristiska ladskapsdelar Utifrå ladskapets aturgiva förutsättigar samt de historiska markavädige har ladskapet delats i i sju karaktäristiska delar som beskrivs på de följade sidora: Kvilligeslätte, Norrköpig, Motala ström och Kimstadslätte, Aspvede, Östaståg samt Liköpig, se figur 3.1.13. 22 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig
Figur 3.1.13 visar karatäristiska ladskapsdelar. Ur Kulturmiljöaalys 3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Latmäteriet Dr M2001/1502 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 23
3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Figur 3.1.14 Kvilligeslätte Figur 3.1.15 Befitlig resecetrum Norrköpig Figur 3.1.17 Himmelstaludsområdet och Motala ström Figur 3.1.16 Befitligt resecetrum Norrköpig Kvilligeslätte Kvilligeslätte käeteckas av ett öppet och låglät jordbruksladskap som breder ut sig mella Kolmårdes förkastigsbrat och Norrköpig, se figur 3.1.14. Slätte delas av de skogsklädda Norrköpigsåse. I moder tid har äve de stora trafikstråke somgår över slätte blivit markata islag i ladskapet. Uder brosålder (1 800-500 f kr) var Kvilligeslätte fortfarade e havsvik. Höjdpartier som Norrköpigsåse utgjorde uppstickade öar och på dessa fis idag gott om spår av äldre boplatser. Uder seare dele av järålder började ladskapet lika dages och bebyggelse expaderade. Rester av järåldersladskapet fis isprägda mella trafikledera och bebyggelse geom rustear, gravfält och bytomter vid blad aat Marieborg och Igelstad. Kvilligeslätte präglas av stora sammahägade jordbruksfält som har sitt ursprug i 1600-talets säteribildig. Områdets kotakt med Norrköpigs yttre stadsområde har på seare år blivit allt tydligare geom idustrialäggigar och köpcetra. De öppa jordbruksbygde, de stora trafikledera och ärhete till Norrköpigs idustribebyggelse har medfört att adele aturmark iom området är begräsad. Rester av ett äldre kulturladskap fis krig höjdpartier, forlämigar och äldre bebyggelse som till exempel parkmiljöera med gamla ekar krig Herrstabergs gård och Marieborg. Här fis äve adra värdefulla ekområde som till exempel aturreservatet och Natura 2000-området Igelsta ekbackar. Norrköpig Norrköpig är e idustristad med låg kotiuitet avseede både idustrialiserig och tidigare verksamheter. Norrköpig är beläget på ömse sidor om Motala ström och de gamla stadskära har e strikt rutätsidelad kvartersstruktur. Utaför de cetrala stestade har idustriera och trafikledera kommit att domiera stadsbilde. Läget vid myige av Motala ström gjorde att området tidigt blev e kutpukt för hadel och trasporter. Om detta vittar bl.a. de uika hällristigar som fis krig Himmelstalud och som igår i ett större sammahägade riksitresse för kulturmiljö. Området fortsatte att vara e viktig kutpukt och detta blev ä tydligare på 1500- och 1600-tale. Då växte bergsbruke i iladet och dessa hade behov av utskeppigsvägar. 1613 fick Norrköpig si första rutätspla och samtidigt påbörjades aläggadet av Johaisborgs fästig för att skydda hamiloppet. Idustrialiserige lägs Motala ström ökade successivt och Norrköpig blev e betydade idustristad och äu i på 1800-talet var Norrköpig ladets tredje stad. Mycket berodde det äve på idustrimae Louis de Geer som alade idustrier i blad aat cetrala stade och Fiskeby. Kommuikatioera fortsatte att ha stor betydelse och som komplemet till vattevägara alades i mitte av 1800-talet e smalspårig järväg mella Norrköpig och Fiskeby som drogs av hästar. I mitte av 1800-talet byggdes Östra stambaa. Idag består e stor del av Norrköpigs omgivigar av ifrastruktur med väg E4, väg E22, väg 51 och Södra stambaa med Resecetrum Norrköpig, se figur 3.1.15 och 3.1.16. Gröytora krig Norrköpig varierar i storlek, ålder och karaktär. På 1800-talet tillkom de regelbuda kvartersstrukture med måga stehus, ett karaktärsdrag som fortfarade är levade i de cetrala stadsbilde. Då alades också stades uika promeader, de stora alléera som omger stadskära och som är byggadsmie. Ett viktigt område ur atur- och kulturmiljösypukt är Motala ström och dess omgivigar, vilka tillsammas med Himmelstaludsområdet också är viktiga område för rekreatio och friluftsliv, se figur 3.1.17. De flesta av Norrköpigs gröområde som berör utredigsområdet är lövskogar, särskilt ekdomierade skogar. Vid sida av Igelsta ekbackar fis värdefulla och rekreatiosväliga område blad aat vid Klockaretorpet. Motala ström och Kimstadslätte Ladskapet söder om Motala ström iklusive Kimstadslätte är till största dele flackt och öppet och sträcker sig lägs Motala ström frå Gla och söderut till Göta kaal. Motala ström är ett av södra Sveriges största vattedrag och samlar upp vatte frå större dele av 24 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig
läet samt Vätter. Lägs strömme fis också e betydelsefull aturmiljö med rik vegetatio och ädellövträd. Närmast söder om strömme är jordbruksladskapet varierat med islag av midre skogsområde. Närhete till Norrköpig avspeglas geom de stora trafikledera samt de villa- och fritidshusområde som växt fram utmed blad aat Motala ström. Om områdets goda förutsättigar i äldre tider vittar det stora atal boplatser, hällristigar och adra lämigar frå brosålder som tillsammas med Himmelstalud utgör ett sammahägade riksitresse för kulturmiljö. Ladskapet präglas av ädellövskog och här fis kocetratioer av värdefulla ekmiljöer och betesmarker som sträcker sig i ordsydlig riktig. Områdea krig Herrebrokärret och Borg är betydelsefulla rekreatios- och aturmiljöer. I trakte fis ett flertal miljöer med äldre ekar, blad aat Ektorp och Borgs ekbackar, varav Borgs ekbackar är ett Natura 2000-område och aturreservat. Adra värdefulla aturmiljöer är blad aat Lövstadsjö med omgivade våtmarker samt de äldre ägs- och hagmarkera krig Ladsjö och Norsholm. I parke vid Lövstad slott fis e aselig samlig gamla jätteträd av olika ädellövarter och lägs Göta kaal fis rikligt med grova ädellövträd med höga aturvärde. Området har domierats av stora jordbruk och präglas av de herrgårdsbygd som vuxit fram krig säteriera Lövstad, Ladsjö (se figur 3.1.19), Norsholm, Borg och Kliga. Borg har varit e religiöst viktig plats seda vikigatide och uder medeltide byggdes här e kyrka, se figur 3.1.20. Lövstad har medeltida aor och det uvarade slottet uppfördes på 1630-talet. Där ladsväge passerade över godses domäer alades ofta vägkrogar. Lövstad krog, ära uvarade väg E4, är ett uttryck för detta sambad som ka avläsas ä idag. Miljö krig Lövstad slott och krog är av riksitresse för kulturmiljö. Utbyggade av Göta kaal (se figur 3.1.18) på 1800-talet skapade ya förutsättigar för idustri och hadel och läkade samma ladsbygde med ya markader. Kaale löper lägs slätbaksförkastige och uppvisar fortfarade karakteristiska kaalmiljöer vid till exempel Bråttom och Björavad med sluss- och brovaktarstugor, broar och betade kaalbakar. På södra sida av kaale går e del av de väg som avädes av dragdjur för att dra fram båtlastera. Kaales trasportfördelar övertogs sart av det framväxade järvägsätet som ledde till uppkomste av statiossamhälle vid Kimstad och Norsholm. Kaalorte Norsholm utvecklades till järvägskut och fugerade som omlastigsplats för vidare trasporter på kaale. Göta kaal aväds idag uteslutade för turism och friluftsliv och är av riksitresse för kulturmiljö och friluftsliv, se figur 3.1.18. Aspvede Mella Norrköpig och slätbaksförkastige fis ett skogsdomierat ladskap med smala uppodlade sprickdalar, det s k Aspvede, se figur 3.1.21. Aspvede är urspruglige e medeltida beteckig på det stora skogsområde som då skiljde cetralbygdera i Östergötlad frå bygdera lägs kuste. Med god utblick över ladskapet rig Resebro byggdes forborge Brudberget. Forborgar är ett samligsam för aläggigar beståede av kraftiga stevallar på bergsklackar och morähöjder. Forborge ka ha haft e fuktio som cetrum för kult, hatverk och hadel eller för övervakig och försvar. Forborgar fis äve väster om Lövstad slott och ordväst om Ladsjö. Forlämigsbilde i området är för övrigt relativt dåligt käd me i Alsätterdale har det fuits utmärkta bosättigsförhållade frå brosålder och framåt. Områdets småskalighet, variatio och relativa orördhet har gjort det till ett omtyckt friluftsområde och här fis diverse aläggigar med blad aat Kliga golfbaa och Kättsätterskoges rekreatiosområde. Området har ett stort islag av ek- och lövskogar med höga aturvärde. Området är viktigt för lövskog och ekskogara igår i utredigsområdets viktigaste område med ekmiljöer. Lägre söderut fis ett ökat islag av ägs- och hagmarker krig de äldre odligsladskap som fortfarade fis kvar i dalgågara. Värdefulla aturmiljöer med sumpskogar och brater fis framför allt krig Ladsjö med blad aat e rik fågelfaua och ett flertal sällsyta arter. Figur 3.1.18 Göta kaal med bro för väg E4 Figur 3.1.19 Allé vid Ladsjö säteri Figur 3.1.21 Aspvede med dalgåge vid Alsätter Figur 3.1.20 Borgs kyrka 3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 25
3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Östra Östgötaslätte Östaståg Östaståg präglas av ett öppet me variatiosrikt odligsladskap, se figur 3.1.24. Åkrara bryts av uppstickade morähöjder och bergkallar. På dessa ligger ofta gårdsbebyggelse, betesmarker och skogsskifte. Iblad övergår ladskapet till mer slättkaraktär med vida utblickar. Området käeteckas av ett laga skiftesladskap som geom e omfattade utflyttig av gårdar gett upphov till e utspridd bebyggelsestruktur. Det lokala vägätet sligrar sig mella gårdara och följer gräsera mella skog, hagar och åkrar. Liköpigs läge på e höjdrygg i ett vidsträckt slättladskap ger upphov till e distikt stadssiluett. I cetrum för stadsbilde står de medeltida domkyrka som ite bara utgör ett visuellt ladmärke uta också är e symbol för Liköpigs ursprug som stiftstad och kyrkligt cetrum, se figur 3.1.25. I stades siluett igår också ytterstades idustriskorstear och silotor som uderstryker Liköpigs betydelse som uppsamligsplats för ett jordbruksdomierat omlad. Liköpig har också e låg traditio som militärstad. Öster om Liköpig domierar odligsmarke. I östra dele av stade fis atur- och rekreatiosmiljöer krig blad aat Stågå. Figur 3.1.22 Törevalla med Törevalla kyrka och Södra stambaa Figur 3.1.23 Sviestadå Figur 3.1.25 Liköpig med Södra stambaa Figur 3.1.24 Varierat ladskap på Östgötaslätte Östaståg är rikt på forlämigar och är ett av de forlämigstätaste områdea i ladet. E cetral plats med låg kotiuitet är Törevalla, se figur 3.1.22. Ett gravfält med stora gravhögar samt tre rustear atyder platses betydelse uder vikigatid, e betydelse som bestod uder medeltide då kyrka uppfördes alldeles itill. Törevalla med omgivigar är av riksitresse för kulturmiljö. Törevalla kyrkby är det äldre sockecetrat som efter järväges tillkomst ersattes av statiossamhällea Gistad och Lighem. Dessa utgörs idag av villaförorter till Liköpig. Det relativt stora islaget av morähöjder och bergkallar har också upphov till e varierad flora och faua. Här fis e stor kocetratio av ägs- och hagmarker som tillsammas med likade område i orr och söder igår i ett större sammahägade område för ägs- och hagmarker. Större hagmarkskomplex fis blad aat vid Bäckeby och lägs sträcka Hallstra-Älvestad. Vattedrag av betydelse i slättladskapet är Sviestadå (se figur 3.1.23)och Kumlaå som båda myar i sjö Roxe. Utmärkade är också mägde småvatte och dammar som hyser flera sällsyta arter. Liköpig I Liköpig geomfördes aldrig ågo stadsplaereglerig som i Norrköpig, äve om sådaa plaer fas seda stade hade eldhärjats svårt år 1700. Stade präglades läge av trähusbebyggelse. Stadsbilde käeteckas ä idag huvudsaklige av låga byggader, och på åkrara krig de medeltida stadskära har radhus- och villabebyggelse brett ut sig. 26 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig
3.2 Riksitresse, adra grudläggade hushålligsbestämmelser och skyddsbestämmelser I detta avsitt redovisas riksitresse eligt miljöbalke (MB) samt skyddsbestämmelser för kultur, atur, friluftsliv och aturresurser. Riksitresse Med riksitresse meas särskilda område eller aläggigar som har ett stort värde, alterativt är av stor betydelse, sett ur ett atioellt perspektiv. Riksitressea ska så lågt möjligt skyddas mot påtaglig skada. Vid avvägig mella olika riksitresse skall företräde ges de avädig som bäst främjar e god hushållig med mark och vatte i ett lågsiktigt hushålligsperspektiv. Riksitresse regleras i miljöbalkes 3 och 4 kapitel. Riksitresse eligt 4 kap MB Miljöbalkes kapitel 4 iehåller särskilda bestämmelser för hushållige med aturresurser iom vissa område. Åtgärder iom dessa område får ite påtagligt skada områdeas atur- och kulturvärde. Kustzoe ordost om Norrköpig är utpekad eligt MB 4 kap. 4, se karta 3.2.2 s 26-27. Iom detta område gäller, förutom att atur- och kulturvärde ite påtagligt får skadas, också särskilda regler för fritidsbebyggelse och vissa typer av idustrialäggigar som omfattas av regeriges tillåtlighetsprövig eligt 17 kap MB, dock ite järvägsaläggigar. Natura 2000-område Natura 2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv. Urvalet av område till Natura 2000 har gjorts för att säkra att skyddsvärda arter och livsmiljöer fis kvar på låg sikt. I Sverige är Natura 2000-område klassade som riksitresse. För att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydade sätt ka påverka miljö i ett Natura 2000-område krävs tillståd eligt MB 7 kap. 28a st. Natura 2000-området Borg berörs av Blå korridor. Iga adra Natura 2000-område berörs av utredigskorridorera, me ett par ligger i ära aslutig till dessa, se tabell 3.2.1 och karta 3.2.2 s 26-27. Riksitresse eligt 3 kap MB Neda kommeteras kort riksitresse som berörs av eller ligger i ära aslutig till utredigskorridorera, se äve karta 3.2.2 s 26-27. Naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv I tabell 3.2.1 redovisas kort riksitresse för aturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Mer utförliga beskrivigar framgår av respektive ämesavsitt i kapitel 4. Naturresurser Sjöara Gla och Roxe är av riksitresse för yrkesfisket eligt MB 3 kap. 5. Ett område med lerfydigheter strax öster om Liköpig är av riksitresse med avseede på värdefulla äme, eligt MB 3 kap. 7. Ifrastruktur Följade ifrastrukturaläggigar iom utredigsområdet utgör riksitresse för kommuikatioer eligt MB 3 kap. 8 : Södra stambaa mella Norrköpig och Liköpig. Stågådalsbaa frå Liköpig till Kalmar. Väg E4, vilke igår i det atioella stamvägätet samt det traseuropeiska trasportätet (TEN), Till Norrköpig aslutade vägar 51, 55, 209 och 1171. Väg 35 frå trafikplatse vid Staby till flygplatse. Väg E22, Söderlede i Norrköpig. Flygplatsera samt luftområdea krig Norrköpigs och Liköpigs flygplatser. Ett atal av Norrköpigs hamar. De plaerade Ostläke och hela Götaladsbaa hävdas av Baverket som riksitresse för kommuikatioer. Riksitresse för aturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv samt Natura 2000-område Område Riksitressebeteckig Beskrivig Riksitresse kulturmiljö Leoardsberg-Himmelstalud- Skälv KE 50-51 Forlämigsmiljö bl.a. med ett av ladets märkligaste och mest omfattade hällristigsområde frå brosålder. Norrköpigs cetrum KE 52 Stads- och idustrimiljö krig kraftkälla Motala ström, som tydligtare ä på ågo aa plats i ladet speglar de idustriella utvecklige. Lövstad KE 49 Odligsladskap med moumetalt utformad slottsaläggig och omgivade egelsk park. Norsholm-Tågestad KE 48 Herrgårdsladskap med medeltida borgruier ochstrategiskt beläge forborg. Göta kaal KE 9 Ladets främsta kaalmiljö med domierade läge i omgivade ladskap. Törevalla KE 91 Forlämigskocetratioer i småbrutet odligsladskap med forlämigar frå olika tider samt sockecetrum och bybebyggelse med e tydlig bebyggelseutvecklig. Liköpig KE 32 Stiftsstad och residesstad, med domierade medeltida domkyrka, som i bebyggelse och plamöster speglar måga utveckligsskede frå medeltide fram till och med 1900-talet. Kida kaal KE 28 Kommuikatiosmiljö med itressat och oförädrad kaal frå 1800-talet utmed Stågås sjösystem. Riksitresse friluftsliv Göta kaal FE 4 Kaal som förbider Vätter med Östersjö och sligrar sig fram i ett omväxlade kulturladskap. Lägs låga sträckor av kaale går cykelled. Kida kaal FE 3 Rekreatiosmiljö med promead- och cykelvägar och lummig gröska. Riksitresse aturmiljö Leoardsberg E 56 Hällparti med ett flertal för läet ovaligt stora isräfflor. Natura 2000-område Igelsta SE0230191 Ekmiljö utpekad eligt habitatdirektivet Hädelö SE 0230134 Ekmiljö utpekad eligt habitatdirektivet Borg SE0230161 Ekmiljö utpekad eligt habitatdirektivet Norsholm SE0230160 Ekmiljö utpekad eligt habitatdirektivet Tabell 3.2.1. Riksitresse för aturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv samt Natura 2000-område Eergi Iget område eller stråk av riksitresse för eergiproduktio berörs av utredigsområdet. Försvar Iget område av riksitresse för försvarsmakte berörs av utredigsområdet. 3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 27
3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Adra hushålligs- och skyddsbestämmelser Neda ages kort adra område av betydelse för utredigsområdet och som omfattas av restriktioer eligt MB och lage om Kulturmie. Mer fullstädiga beskrivigar framgår av respektive ämesavsitt i kapitel 4. Område som omfattas av restriktioer eligt Pla- och bygglage (PBL) framgår av avsitt 3.3. Av avsitt 8.3 framgår de tillståd och amäligar som kommer att krävs vid itråg i skyddade område. Övergripade bestämmelser Opåverkade område I 3 kap. 2 MB ages att stora mark- och vatteområde som är opåverkade eller obetydligt påverkade av exploaterigsföretag eller adra igrepp i miljö så lågt möjligt ska skyddas mot åtgärder som ka påtagligt påverka områdeas karaktär. Lässtyrelse Östergötlads lä har ite idetifierat ågra stora opåverkade område i aslutig till utredigsområdet. Stradskyddsområde Bestämmelser för stradskyddet beskrivs i 7 kap. 13-18 MB. Det råder stradskydd vid havet och vid isjöar och vattedrag. Syftet med stradskyddet är att trygga förutsättigara för allmähetes friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på lad och i vatte för djur- och växtlivet. Stradskydd hateras vidare i avsitt 4.5. Miljökvalitetsormer (MKN) Regerige får, eligt MB 5 kap., föreskriva MKN för kvalitete i luft, mark, vatte eller miljö i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda mäiskors hälsa eller miljö. I dagsläget fis MKN för utomhusluft och för fisk- och musselvatte. MKN för utomhusluft omfattar all utomhusluft udataget arbetsplatser och väg- och tuelbae- tular. MKN för fiskvatte omfattar blad aat sjöara Gla och Roxe. Iga musselvatte omfattade av MKN fis i utredigsområdet. Skydd av atur I miljöbalkes 7 och 8 kap ages regler och skydd för särskilda område och specifika arter som tillsammas ska vära om de biologiska mågfalde. Naturreservat I 7 kap. 4 MB ages att lässtyrelse eller kommue får förklara ett mark- eller vatteområde som aturreservat i syfte att bevara biologisk mågfald, vårda och bevara värdefulla aturmiljöer eller tillgodose behov av område för friluftslivet. Följade aturreservat fis i ärhete av utredigsområdet: Naturreservatet Norrköpigs ekbackar Naturreservatet Borgs ekhagar Norsholms Naturreservat Biotopskydd Midre mark- eller vatteområde får eligt 7 kap. 11 MB förklaras som biotopskyddsområde. Sådaa område som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter, eller som aars är särskilt skyddsvärda, får av regerige eller de mydighet som regerige bestämmer förklaras som biotopskyddsområde. Biotopskydd hateras vidare i avsitt 4.4. Särskilt käsliga område Eligt 3 kap. 3 MB ska mark- och vatteområde som är särskilt käsliga frå ekologisk sypukt så lågt möjligt skyddas mot åtgärder som ka skada aturmiljö. Iom utredigsområdet har iga ekologiskt särskilt käsliga område idetifierats av kommu eller lässtyrelse. Skydd av aturresurser Vatteskyddsområde Yt- och grudvatte är e ädlig resurs för vatteförsörjig. Eligt 3 kap. 8 MB ska område som Ostläke Järvägsutredig Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig Karta 3.2.2a Riksitresse och skyddsbestämmelser Bäckeby Liköpig Röd korridor Riksitresse aturmiljö Riksitresse kommuikatio ham Blå korridor Riksitresse kulturmiljö Riksitresse MB 4:4 Grö korridor Illustrerad sträckig Avgräsig utredigsområde Tuelpåslag Kortare bro/port Lägre bro/port Riksitresse rekreatio & friluftsliv Riksitresse yrkesfisket Riksitresse värdefulla äme Riksitresse kommuikatio väg Riksitresse kommuikatio järväg 0 1 2 3 4 km Natura 2000-område Naturreservat Vatteskyddsområde Vattetäkt September 2008 Origialskala: 1:60 000 Origialformat: A3 Liköpig Kida kaal/ Stågå 60/0 Latmäteriet Dr M2001/1502 35 Rystad E4 50/0 45/0 60/0 50/0 45/0 40/0 55/0 55/0 50/0 Törevalla 45/0 28 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig
är särskilt lämpade för vatteförsörjig så lågt som möjligt skyddas mot åtgärder som ka påtagligt försvåra tillkomst eller utyttjade. Följade vatteskyddsområde är framtaga alterativt föreslaga eligt 7 kap. 21 MB: Söder om Norrköpig fis Gla och Motala ström ytvattetäkt. Ett förslag till vatteskyddsområde för e del av sjö Gla är framtaget och uder utredig. Vid Rystad (Liköpigs kommu) fis e vattetäkt omgive av ett vatteskyddsområde. Skydd av kultur Det är e atioell agelägehet att skydda och vårda vår kulturmiljö. I lag om kulturmie med mera (KML) fis bestämmelser om bl.a. formie, byggadsmie, kyrkliga kulturmie och ortam. Forlämigar Iom sträcka fis ett stort atal käda fasta forlämigar som omfattas av KML. Vissa av forlämigsområdea har sådaa samlade värde att de har utpekats som riksitresse för kulturmiljövårde. Utöver dessa område fis ett stort atal adra värdefulla forlämigsmiljöer. De stora atalet käda forlämigar gör också att möjlighete för att stöta på ya, hittills okäda, forlämigar bedöms som stor. Fasta forlämigar är skyddade eligt KML. Natur bildigar till vilka det är kuta ålderdomliga bruk, säger eller märkliga historiska mie ka äve vara forlämigar. Skyddet iebär att det är förbjudet att uta tillståd frå lässtyrelse på ågot sätt förädra, ta bort, skada eller täcka över e forlämig. Vid sida av käda, registrerade forlämigar fis ett stort atal äu icke idetifierade och registrerade forlämigar. Det ka hadla om äu ej upptäckta gravar, äldre vägar samt lämigar i skogsmark. Framför allt hadlar det om forlämigar som sakar markerig ova mark. Äve dessa är skyddade. Om e forlämig påträffas uder grävig eller aat arbete ska arbetet omedelbart avbrytas och lässtyrelse kotaktas. Eligt 2 kap 12 KML får lässtyrelse läma tillståd till igrepp i forlämig edast om forlämige medför hider eller olägehet som ite står i rimligt förhållade till forlämiges betydelse. Som villkor för tillståd krävs arkeologisk udersökig. Vid exploaterig där t.ex. större markområde ska tas i aspråk ka lässtyrelse kräva e arkeologisk utredig. Det är det första steget i e arkeologisk tillåtlighetsprövig för att ta reda på om fast forlämig berörs. Kulturlämigar och bebyggelselämigar är lämigar som ite (äu) har registrerats som forlämigar. De ka i förekommade fall av lässtyrelse bedömas vara forlämigar. Forlämigsmiljöer iom utredigskorridorera framgår av avsitt 4.3. Byggadsmie E byggad som är syerlige märkvärdig geom sitt kulturhistoriska värde eller som igår i ett kulturhistoriskt syerlige märkligt bebyggelseområde får förklaras för byggadsmie av lässtyrelse eligt 3 kap. 1 KML. Bestämmelsera ka äve tillämpas på park, trädgård eller aa aläggig. Byggad som tillhör state ka på samma sätt som för byggadsmie förklaras för statligt byggadsmie av regerige med stöd av förordig om statliga byggadsmie med mera. Berörda kulturmie framgår av avsitt 4.3. Kyrkliga kulturmie Iom sträcka fis ett atal kyrkor, vilka omfattas av bestämmelsera i 4 kap. 2-3 KML samt begravigsplatser som omfattas av bestämmelsera 4 kap. 11 KML. Kulturreservat Eligt 7 kap. 9 MB får lässtyrelse eller kommue förklara ett mark- eller vatteområde som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade ladskap. Iga kulturreservat fis iom utredigsområdet. 3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Ostläke Järvägsutredig Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig Karta 3.3.2b Riksitresse och skyddsbestämmelse Norrköpig Bäckeby 0 1 2 3 4 km Origialskala: 1:60 000 Origialformat: A3 Latmäteriet Dr M2001/1502 September 2008 Leoardsberg - Himmelstalud - Skälv 51 E4 55 15/0 Norsholm - Tågestad Lövstad Igelsta 25/0 Borg 25/0 Norsholm E4 30/0 E22 Hädelö Norrköpig 20/0 35/0 25/0 35/0 Göta kaal 30/0 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 29
3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R 3.3 Regioal och kommual plaerig Neda beskrivs plaerigssituatioe på regioal och kommual ivå iom Östergötlad. Beskrivigara härrör frå olika tidsperioder och plaerige av Ostläke har därför påverkat beskrivigar och beslut i olika grad. När kokreta förslag till e y järvägssträckig geom området arbetas fram iom järvägsutredige utgör Ostläke e alltmer påtaglig och överordad förutsättig för all plaerig. Ostläke förvätas vara de motor som på ett avgörade sätt ka påverka utvecklige mot ett förverkligade av de fjärde storstadsregioe och ge de positiva tillväxt i de båda kommuera som ma eftersträvar. Såväl kommuera som regioe har uder flera års tid avsatt betydade utredigsisatser för att apassa de ega plaerige till Ostläke. Norrköpigs kommu Befitliga och pågåede plaarbete Norrköpigs kommus översiktspla för hela kommue atogs av kommufullmäktige i jui 1990 och då atogs äve e översiktspla för stade. De kommuövergripade översiktsplae kompletterades 1998 med e aktualitetsförklarig som godkädes av kommufullmäktige i jui 1998. E y översiktspla för stade, ÖP-02, atogs i maj 2002 av kommufullmäktige och ersätter de tidigare. Huvudpricipera i ÖP-02 är att kommue ska växa därför att mäiskor vill flytta till Norrköpig för att det fis gods livsmiljöer och goda förutsättigar att försörja sig. Norrköpig Östergötlad - de fjärde storstadsregioe Östergötlad täcker till yta cirka 2,5 % av Sverige (fjärde största lä). Östergötlad har cirka 4,6 % av ladets befolkig. Befolkigsutvecklige iom Östergötlad har stora variatioer och Östergötlads olika delar har olika förutsättigar. Här fis städer med karaktär som ärmar sig storstad, bruks- och idustriorter och ladsbygder av olika karaktär. De större städera har fortsatt att växa meda befolkige i midre tätorter och på ladsbygde utaför städeras omedelbara ärhet har miskat. De i särklass största tätortera i regioe är Liköpig och Norrköpig, därefter följer Motala, Fispåg och Mjölby. Tre grudläggade mål för har lagts fram för Östgötaregioes utvecklig 2020 (Östgötaregioe 2020, regioalt utveckligsprogram, Östsam 2006): - Lågsiktigt hållbar tillväxt och utvecklig. Östergötlad ska bli e av ladets främsta tillväxtregioer. Med tillväxt avses utvecklig av ekoomi, ärigsliv och sysselsättig samt utvecklig av kuskap och kompetes, kultur, atur- och miljövärde och välfärd i vid meig. Liköpig och Norrköpigs kommuer har ilett ett arbete med e gemesam översiktspla. I Östergötlad bodde det år 2006 ca 418 500 persoer varav ca 125 500 i Norrköpig och ca 138 500 i Liköpigs kommu. Närigslivet i regioe är mycket varierat och ca 450 olika brascher fis represeterade. Tillverkigsidustri domierar med blad aat papper, förpackig och livsmedel, elektroik, mjukvara och flygtekik. Östergötlad är e mycket gammal jordbruksbygd och jämfört med riksgeomsittet har regioe fortfarade e hög adel sysselsatta iom de areella ärigara. På lägre sikt utgör befolkigsutvecklige i åldrara 16-64 år grude för arbetskraftes storlek. E demografisk framskrivig för Östergötlad visar e edgågsfas som iebär att år 2020 har befolkige i yrkesverksamma åldrar miskat med ca 7 000 persoer jämfört med 2007. 50 116 60 40 60 380 30 Naturreservat 100 60 Kraftledig 320 30 20 200 20 alt verksamheter 30 LMskola 100 160 alt verksamheter 170 Statiosområde 80 20 Småhus Bygge pågår Cetrumfuktioer 70 280 alt verksamheter 100 alt verksamheter 130 alt verksamheter 150 gästham/gästboede/ restaurager/butiker 20 20 40 stugby/ campig Alterativa läge - Regio i balas Balas iebär att regiodelara ska få utvecklas på sia ega villkor uta att det sker på bekostad av ågo aa del. - Goda livsvillkor för regioes ivåare Mäiskors livsvillkor styrs och påverkas av e rad faktorer. Arbete är kaske de viktigaste faktor me boede som uppfyller de persoliga krave hör också till de goda livsvillkore. E väl fugerade offetlig sektor ger ivåara e grudtrygghet. Till goda livsvillkor hör också att kua ta del av kultur och atur. Utredigsområde Ostläke 0 200 500 Teckeförklarig Bebyggelseområde - 3000 iv XX Bebyggelseområde - 6000 iv Bebyggelseområde - 9000 iv Atal lägeheter (100 kvm/lgh) Figur 3.3.1 Ur förslag till fördjupad översiktspla för Norsholm (samrådshadlig ovember 2006). Av figure framgår Röd korridor förbi Norsholm, Blå korridor har här samma utbredig. 30 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig
vill bli e av Sveriges mest attraktiva städer. Huvudiriktige är att bygga om och utveckla iom de befitliga stadskroppe med förtätig och kvalitetshöjig, se figur 3.3.3. Förutom huvudorte Norrköpig ska kommue erbjuda ett atal olika orter att bo och verka i. Med de plaerade iriktige ka kommue ge bo- och verksamhetsplatser för 10 000-30 000. Korridorera för Ostläke fis med i ÖP-02. Arbetet med Fördjupig av översiktsplae för resecetrum och södra Butäge pågår och atagadet av plae beräkas ske till sommare 2009. Ett fullt utbyggt södra Butäge uppges kua ge plats åt ca 2 000-3 000 bostäder och 4 000-6 000 arbetsplatser iom 20 år. Visioe är e bladig av bostäder och verksamheter som tillsammas med resecetrum förvätas ge ett rikt folkliv och göra området attraktivt alla tider på dyget. E av de strukturplaer som redovisas i det ataga programmet ka ses i figur 3.3.2. Överesstämmelse med kommuala plaer Norrköpigs kommu atog i mars 2007 ett Iriktigsbeslut agåede fiasierig av resecetrum i Norrköpig. Där beskrivs blad aat vikte av att miska järväges barriäreffekter för att de plaerade ya stadsdele södra Butäge ska bli så attraktiv som möjligt. Iom det pågåede arbetet med de fördjupade översiktsplae för södra Butäge utgör samordige mella resecetrum och stades övriga fuktioer e viktig del. I förslaget till fördjupad översiktspla för Norsholm föreslås blad aat expasiosområde mella uvarade bebyggelse och väg E4. Ostläkes Röd och Blå korridor omfattar område på ömse sidor av väg E4, vilket iebär att e järväg väster om E4 påverkar utbyggadsmöjlighetera, se figur 3.3.1. 3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Norsholm är ett av de fyra samhälle mella Liköpig och Norrköpig som i kommues översiktspla pekas ut som potetiell utveckligsort med förutsättigar för y pedeltågstatio. I förslaget till fördjupad översiktspla Fördjupig av översiktsplae för Norsholm (samrådshadlig ovember 2006) pekas Norsholm ut som e småstad med visio om e pedeltågstatio och upp till 9 000 boede på låg sikt. Ambitioe är att tidigt bygga för ca 2 000 ivåare, för att skapa befolkigsuderlag för e y statio. Norsholm har drygt 500 ivåare idag. Figur 3.3.2 E av de strukturplaer som redovisas i ataget program för Nya stade - Fördjupig av översiktsplae för Resecetrum och Södra Butäge och som avser ett ytt gatuät med upphöjda perroger Figur 3.3.3 Utdrag ur gällade ÖP-02 för Norrköpigs stad aktualitetsförklarad år 2007. Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 31
g 36 VM Godsspår (alterativt) E4 Teckeförklarig Ullevi trafikplats Godsspår (alterativt) Tift E4 V12 BEFINTLIG MARK- OCH VATTENANVÄNDING, BIBEHÅLLES: Tät stadsbebyggelse, bladad avädig bostäder/kotor/hadel H5 B7 Götaladsbaa (alterativt) Bostäder med islag av verksamheter. Förtätig ka bli aktuell SKÄGGETORP Ullevil e Staby trafikplats e väg by Tor Alt. Alt. H1 H1 U1 Tallboda skogsområde Va BL5 U5 Kallersta MALMSLÄTT Flygplats Götaladsbaa (alterativt) BL6 ata tag Ös tgö Dj ur gå ge sitets vä Uive r BL2 de vs le bo ho am B8 BL2 HACKEFORS JOHANNELUND de Vi st vä ge BERGA V6 Bergadamme Djurgårde Smedst ad dammar a l e I sväge Åleryd a ds bäck Tvärlede t ed s Sm EKHOLMEN B3 B2 å St å g K2 Reservat för aturgasledig Ha i Ny väg HJULSBRO VIDINGSJÖ ge le de Tierö ekladskap Ny huvudgata. Schematisk sträckig. - e god livsmiljö - e väl fugerade arbetsmarkad För att stödja dessa utgågspukter är huvudiriktige för plaerige att verka för e utbyggd ifrastruktur med väl fugerade bytespukter mella olika trafikslag och utvecklig av orter som ka samverka till e robust bostads-, service-, utbildigs- och arbetsmarkad. Översiktsplae har plaerigsperspektive 150 000 och 200 000 ivåare, uta att ågot tidsperspektiv ages. Naturreservat Väg 34 Ny eller ombyggad av trafikplats. Schematisk gräs Ny cirkulatiosplats SLAKA H4 Vidigsjöskoge sta ed bä ds B4 Naturreservat e ck Lik-Lik (högkvalitativ kollektivtrafik). Förtätig utmed stråke är öskvärd Sträckig ska utredas H4 ULLSTÄMMA Sm Lik-Lik (högkvalitativ kollektivtrafik). Förtätig utmed stråke är öskvärd B4 Stå Järvägsreservat Ostläke/Götaladsbaa, godsspår, alterativa sträckigar Resecetrum/pedeltågsstatio Laderyds golfbaor Rosekällasjö Förlägig av ladigsbaa, 600 m B4 Tjustbaa, alterativ dragig GRÄNSER: Ullstämmaskoge Schematisk gräs mella olika markavädigar Naturreservat Gräs för aturreservat 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Km Figur 3.3.4. Utdrag ur förslag till y översiktspla för stade Liköpig (samrådshadlig april 2008). 32 35 e lågsiktigt hållbar miljö Något formellt reservat för e y järvägssträckig ages ite i plae uta beskrivs så att de fortsatta plaerige lågsiktigt bör iriktas på e utbyggad av Södra stambaa och Götaladsbaa. Kommue bör äve verka för att höghastighetståge ska staa vid resecetrum och att Stågådalsbaa/Tjustbaa ska fias kvar och rustas upp. Åbysäcke Smedst adsbäcke B1 TRAFIK:. Alt. VIMANSHÄLL rle Söde L LAMBOHOV Alt a rd sg ata a B1 Nya Kalmarväge tb us Tj BL1 ge led e ka Våtmark BL2 da Vatte Alt. e i Va VM K1 e Väg 35 K Koloiområde/odligslotter V13 ck gv äg e K aå aa d sbä ck H2 Sl ak b Tjust Sm ed s ta Tät stadsbebyggelse med bladad avädig, perspektiv 140 000 iv. i stade Idrottsområde, fritidsaläggigar Flytt i V6 gå V5 Brokidslede - GARNISONEN Ha i Lambohovsl ede Gröområde/gröstråk för rekreatio och/eller biologisk mågfald bör tillskapas I VÄSTRA U3 VALLA V1 V13 Väg 35 Emmaludsförbidelse St å gå bä led ds Broki Utbyggadsområde verksamheter, perspektiv 140 000 iv. i stade JÄGARVALLEN HEJDEGÅRDEN St å V IN e äg Utbyggadsområde bostäder med islag av verksamheter, perspektiv 140 000 iv. i stade MJÄRDEVI U4 SAAB RAMSHÄLL EKKÄLLAN Naturreservat Liköpig City Airport TANNEFORS IN1 ge rsvä B efo Utredigsområde V1 re sgata tt V9 V8 Östra läke sv for U Vallaskoge Hadel ÖSTRA VALLA U2 er Verksamheter, störade eller av adra skäl olämpliga att placera cetralt sväge V H IN3 a gå St å Bostäder med islag av verksamheter iggat e sväg Ti B Drott sa La BL3 Tät stadsbebyggelse, bladad avädig bostäder/kotor/hadel Utbyggadsområde, bladad avädig bostäder/verksamheter/hadel ta Storga lud H ag a Ga ml at a Rydsväge UTVECKLINGSOMRÅDEN: BL Os e a at Ny Malmslätt Aa mark med i pricip oförädrad mark- och vatteavädig Torvige tläke a Hamgat RYD Vatte IN Ki INNERSTADEN Malmslätt pedeltågsstatio Koloiområde/odligslotter gs p i kö al da k a Vasaväge GOTTFRIDSBERG K3 Golfbaa rr No Ostläke (alterativt) Rydskoge Ny väg Idrottsområde KALLERSTAD sgata Gröstråk för rekreatio och/eller biologisk mågfald IN4 IN2 V3 V3 ge vä VASASTADEN ST. Lar Gröområde större ä 20 ha för rekreatio och/eller biologisk mågfald IN5 Idustrigata d Ry a, der ba l u ds e tu tala Gö tuell e ev Cetrala parker av betydelse för alla liköpigsbor BL4 dsle de IN3 Ostläke (alterativt) V4 B5 Verksamheter, störade eller av adra skäl olämpliga att placera cetralt Stadsdelscetrum TALLBODA B5 Mörtlösa H1 Hadel B9 B6 de TORNBY Uiversitetsområde Liköpigs kommufullmäktige atog kommues översiktspla i maj 1998. Där idetifieras tre utgågspukter som är särskilt viktiga i ÖP-arbetet: Godsspår (alterativt) V10 V7 MR-statio V2 Godsspår (alterativt) V7 Gärstad St åg å Tift trafikplats Distorp VM Ekä gsväge SAMRÅDSHANDLING - APRIL 2008 Befitliga och pågåede plaarbete V11 Vä Kommustyrelses plaerigsutskott N Liköpigs kommu Roxe SÄTTUNA äge gsv Ber 3 F Ö R U T S ÄT T N I N G A R ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING Mark- och vatteavädig Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig Ekladskapet g å Iom kommue pågår ett fortsatt plaarbete parallellt med utredigara om Ostläke. Ett samrådsförslag till y översiktpla för Stade Liköpig har tagits fram (april 2008), se figur 3.3.4. Ostläke och ett ytt resecetrum öster om Stågå pekas ut som e viktig förutsättig för stades utvecklig. Kommue har äve påbörjat ett översiktsplaearbete för Kallerstad och ytt resecetrum som kommer att vara föremål för samråd uder höste 2008. Liköpigs kommu har tagit fram ett förslag till fördjupad översiktspla för Lighem (Förslag till fördjupig av översiktplae för Lighem, samrådshadlig maj 2007). Lighem är e tätort med ca 2 500 boede, strategiskt placerad utmed Södra stambaa mella Liköpig och Norrköpig. Pedeltågstatio på orte iebär att de täta pedeltågstrafike på sträcka NorrköpigLiköpig-Mjölby-Traås ka yttjas av de boede.
Överesstämmelse med kommuala plaer Liköpigs kommustyrelse och kommufullmäktige beslutade i mars 2007 att framtides resecetrum i Liköpig ska lokaliseras omedelbart öster om Stågå (Stågåalterativet). Detta beslut ligger till grud för de fortsatta plaerige med blad aat fördjupad översiktspla för resecetrumområdet. Eligt iriktigsbeslutet ska området utformas eligt följade priciper: Ifrastruktur Ifrastruktur av riksitresse framgår av avsitt 3.2. För de framtida plaerige har Vägverket, Baverket och kommuera ett atal pågåede utredigar i det aktuella området, se figur 3.3.6. Väg E4 Väg E22, Söderlede i Norrköpig Vägverket ser ett behov av kompletterade körfält på väg E4 på sträcka mella Liköpig och Norrköpig på låg sikt. Trafikplatser och korsigar behöver byggas om betydligt tidigare. Eligt samråd med Vägverket bör Ostläke vid e lokaliserig ära väg E4 ta höjd för e framtida breddig av väge. Utbyggade av Söderlede är ett samarbets projekt mella Vägverket och Norrköpigs kommu, där Norrköpigs kommu är huvudma. Projektet omfattar e ombyggad av Söderlede på sträcka frå väg E22 (Söderköpigsväge) till Liköpigsrodelle samt vidare sträcka mella Vilberge och Ljura. Byggatio pågår. LINGHEM PLANKARTA 2 PLANKART Förslag till fördjupig av översiktsplae SAMRÅDSHANDLING 2007-05-07 Gröområde, rekreatiosområde Förtätig främst i form av bostäder, kotor och service Dagvattestråk P Pedeltågstatiosområde Estaka förtätig främst i form av kotor och service Primärt gåg- och cykelstråk C Cetrumområde Förtätig främst i form av service och bostäder Gåg- och cykelstråk, huvudät Verksamheter främst småidustri Ny sträckig väg 757 Tomt för skolädamål T Befitliga vägar, gator T Tomt för idrott om Lighede måste flytta. Aars bostäder. Nya vägar, gator Möjlig lokaliserig för hästverksamhet iom området Plaskild gåg- och cykelpassage Befitlig bebyggelse i lummig miljö, sparsam kompletterig av y bebyggelse Plaskild gåg- och cykelpassage (idag biltuel) Bevaradevärd bymiljö Biltuel Nylige plalagd mark för bostäder Södra Stambaa Gröstråk, trädplaterig rekommederas utmed gc-vägar Ostläkes blå korridor Ny sträckig väg 757 Södra stambaa Järväge ges ett sådat höjdläge så att kollektivtrafik, Nya Tullbro och Gumpekullaväges förlägig ka passera uder järväge. Detta höjdläge ka omprövas i det fortsatta arbetet, me fuktiossambade och gestaltigskvalitéer måste fias kvar. P D Ostläkes blå korridor S S I UTVECKLINGSOMRÅDE UTVECKLINGS OMRÅDE A Kotakte mella resecetrum och stades cetrum lägs Storgata över Stågå och Hamgata skall stärkas och uderlättas för gåede, cyklister och kollektivtrafik. I förslaget till fördjupad översiktpla för Lighem preseterar kommue två olika scearier för samhällets expasio, beroede på vilke korridor som blir aktuell för Ostläke. Sceariera skiljer sig huvudsaklige åt geom att Röd korridor äve tillåter expasio på orra sida av väg 796, meda ma för Blå och Grö korridor udviker att plaera för tillväxt åt orr eftersom järväge då skulle ge kraftiga barriäreffekter. I övrigt ka Lighem utvecklas plaeligt oberoede av vilke korridor som väljs för Ostläke. Bostäder med islag av icke störade verksamheter Väg 796 (gamla E4) Huvudvägätet förädras så att direkt kotakt ka fås mella resecetrum och Storgatas förlägig respektive resecetrum och Stågå. Området väster om resecetrum skall utvecklas till e tilltalade stadsmiljö som är väd mot Stågå. Detta området skall ite trafikeras av bilar. 3 F Ö R U T S ÄT T N I N G A R Ostläkes olika spårkorridorer har arbetats i i plaerige för Lighem och ger olika utveckligsalterativ för orte, se figur 3.3.5. Iom hela de plaerade utbyggade av Lighem är det plaerat mella 1 700 och 2 000 bostäder. D UTVECKLINGSOMRÅDE B C I S Ny sträckig väg 757 Luftledig 0 1 km 0,5 Skala 1:10 000 Miljö- och samhällsbyggadsförvaltige Översiktsplaerare: Viktoria Fagerlud Skala 1:10 000 2007-05-07 Figur 3.3.5. Utdrag ur förslag till fördjupad översiktspla för Lighem (samrådshadlig maj 2007) med Ostläke i Blå korridor Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig 33
3 F Ö RU T S ÄT T N I N G A R Väg E22, Norrlede i Norrköpig Norrlede är e plaerad y trafikled frå E4 till Söderlede som skapar e omslutade rigled krig Norrköpig. Trafike frå väg E4 och vägara 51 och 55 till väg E22 väljer i alltför stor utsträckig att köra geom Norrköpig, eftersom uvarade sträckig av väg E22 blir e omväg. För e lågsiktigt hållbar stads- och trafikmiljö föreslås Ostläke Järvägsutredig Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig Figur 3.3.6 Ifrastrukturprojekt uder byggade eller utredig Röd korridor Blå korridor Grö korridor Illustrerad sträckig Avgräsig utredigsområde Tuelpåslag Kortare bro/port Lägre bro/port 0 1 2 3 4 km Origialskala: 1:150 000 Origialformat: A3 Latmäteriet Dr M2001/1502 trafike ledas rut istället för geom stade. E förstudie fis framtage och e vägutredig har påbörjats. Väg 35, dele geom Liköpig, Östra Läke Vägverket och Liköpigs kommu har tagit fram e förstudie för att belysa förutsättigara för e September 2008 utbyggad av Östra Läke. Ett av de viktigaste syftea med e östlig trafikled är att ta had om biltrafik som ite har si start- eller målpukt i eller itill stadskära. Geom e östlig läk ka tillgäglighete till stadskära för alla trafikslag öka, samtidigt som säkerhete för oskyddade förbättras. Arbetet har u gått vidare med detalj- och arbetspla. Väg 35, Mörtlösarodelle, y huvudled För att förbättra tillgäglighete till Torvige och Malmskoge skall e y huvudled, kallad Torvige lede, byggas. Asvarig är Liköpigs kommu. Torvigelede skall aslutas med ett femte be som är e del av väg 35. Vägverket har tagit fram e förstudie, ästa steg i arbetet är att ta fram arbetspla. Väg 34, Liköpig-Kisa Väg 34 är e väg med mycket trafik, höga hastigheter och stora risker för allvarliga mötesolyckor. Vägverket plaerar att bygga om väge till 2+1-väg med mitträcke. Kombitermial Hädelö, Norrköpig Norrköpig är ett viktigt cetrum för godstrasporter i ladet och Norrköpigs kommu vill uderlätta haterig av gods i kommue. I e så kallad kombitermial ka gods som forslas på väg, järväg eller båt lastas om mella olika trasportslag. E kombitermial för gods föreslås byggas vid hame på Hädelö. Baverket och Norrköpigs kommu har beslutat att studera hur järväge ka asluta till de ya kombitermiale. Arbetet har sammaställts i e förstudie. Liköpig-Västervik - Tjust/Stågådalsbaa På uppdrag av regerige har Baverket utrett förutsättigara för att upprusta Tjustbaa till e stadard som medger effektiv arbetspedlig. Syftet med e ombyggatio är att få kortare restider och mer effektiva pedligsmöjligheter. Då behöver kurvor på Tjustbaa rätas ut och baa dras i e helt y sträckig på cirka 30 km. Dessutom måste måga av de 200 plakorsigara på sträcka byggas om eller stägas. Yttre godsspåret Norrköpig De framtida godshaterige med utgågspukt på Hädelö är föremål för ett flertal pågåede studier i Norrköpig. Blad aat utreder kommue möjlighetera för ett yttre godsspår väster om stade, i avsikt att avlasta stade frå godstågstrafike. Figur 3.3.6 Ifrastrukturprojekt uder byggade eller utredig 34 Järvägsutredig Ostläke Norrköpig C Liköpig C Miljökosekvesbeskrivig