2 Förutsättningar. Den utbyggda Trafikplatsen

Transkript

1 2 Förutsättigar De utbyggda Trafikplatse Vid arbetet med utformige av Trafikplats Kockbacka är utgågspukte att ta häsy till och väga samma de uppsatta mål som fis atioellt, regioalt och lokalt. Samspelet mella åskådarperspektiv och trafikatperspektiv är också viktiga förutsättigar som projektmedarbetara arbetar med och som varit föremål för bedömigar, prioriterigar och avvägigar. Natioella mål Trasportpolitiska mål 2009 tog riksdage beslut om de ya trasportpolitiska måle eligt regeriges förslag i Fuktiosmål tillgäglighet Häsysmål säkerhet, miljö och hälsa Övergripade trasportpolitiskt mål propositioe Mål för framtides resor och trasporter. Två huvudmål: fuktio och häsy stödjer det övergripade målet som skall säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgara och ärigslivet i hela ladet (det övergripade målet är oförädrat). Ladskapskovetioe Sverige har uderteckat de europeiska ladskapskovetioe, vilke är e regioal aturvårdskovetio för Europa med syfte att slå vakt om och erkäa betydelse av det omgivade ladskapet. Kovetioes parter erkäer att ladskapet betyder mycket som uttryck för e mågfald av atur- och kulturarv och för att skapa idetitet. För att slå vakt om ladskapet och då äve det s k vardagsladskapet område som sakar speciella aturvärde me som är viktiga för mäiskors ärmiljö behövs riktlijer för skydd, förvaltig (skötsel) och plaerig. egioala mål UFS I ladstigets regiopla (UFS) fis fyra grudläggade regioala mål formulerade. Kursiv text redovisar det som berör Trafikplats Kockbacka: E öppe tillgäglig regio E ledade tillväxtregio år E regio med god livsmiljö år 2030: Stockholmara ska ha re luft, ret vatte och e trygg och vacker miljö. E resurseffektiv regio år 2030: egioes struktur, bebyggelse, trasportsystem, gröa kilar, utbildig och tekisk försörjig ska göra det möjligt att aväda våra resurser effektivt och ta vår samlade potetial till vara. Utsläppe av växthusgaser och föroreade äme ska vara låga. Kommuala mål I Upplad-Bro kommu fis Översiktspla Plae atogs av Kommufullmäktige 15 december med vissa tillägg. 6 Gestaltigsprogram

2 Neda beskrivs kommustyrelses direktiv för de ya översiktsplae (KS beslut ). Kursiv text redovisar det som berör Upplads-Bro ska vara e tillväxtkommu. Kommues utbyggad ska i första had ske i eller i aslutig till tätortera Bro och Kugsäge. Detta för att aväda och utveckla befitlig tekisk ifrastruktur, kollektivtrafik och ärservice. I Upplads-Bro ska ma också kua välja att bo på ladet, atige i de reda tätare bebyggda områdea eller mera eskilt. Bro och Kugsäges cetrum ska utvecklas. Upplads-Bro ska fortsätta vara e grö kommu. Tätortsära gröområde ska väras och allmähetes tillgåg till strädera tryggas. Möjligheter till ärrekreatio och friluftsliv ska utvecklas. Trafikplatse vid Kockbacka pekas ut som avgörade för utvecklige av Bro samhälle. De behövs för tillkomste av ya bostadsområde, me också för de uvarade trafike som får ledas i omvägar för att komma ut på E18, med förhöjda olycksrisker i tätorte och sämre miljö som följd. De är mycket viktig för e stor del av de tuga trafik som idag går på Eköpigsväge och Grahammarsväge istället för på E18 som är mer trafiktålig. Kommue har äve e Gröpla, oktober 2008, där ma har tagit fram mål, riktlijer och åtgärdsförslag för att utveckla de tätortsära gröstrukture i kommue. Följade åtgärdsförslag i Gröplae berör Trafikplats Kockbacka: Lejodalsstråket: Detta är det viktigaste gröstråket för friluftslivet i Bro. Stråket mot Hällkaa friluftsområde bör förtydligas och de rekreativa värdea utvecklas. Alägg separat gåg- och cykelbaa i grö miljö där stråket går utmed trafikerad väg. Vegetatio och sittplatser höjer det rekreativa värdet utmed stråket. Föreslaga åtgärder i arbetsplae för Trafikplats Kockbacka ska vara föreliga med de uttalade kommuala måle. Karta frå Upplads-Bro Gröpla. Gröstreckad lije är gröstråk som ska utvecklas alt yaläggas. öd rig markerar läget för befitlig port uder E18 öster om plaerad Gestaltigsprogram

3 Olika perspektiv Trafikatperspektiv Trafikatperspektivet utgår frå hur väge och det omgivade ladskapet eller stadsbygde uppfattas för de som färdas på väge. E god resa har islag av att trafikate upplever både väge och dess omgivigar på ett positivt sätt, till exempel geom att bjuda på vackra utblickar och e omsorgsfullt utformad miljö. Detaljer i vägrummets utrustig eller ytskikt ska harmoiera med varadra och med omgivige. E viktig aspekt frå trafikat-perspektivet är att orieterbarhete ska vara god, vilket bidrar till ett mer trafiksäkert körbeteede. Med hjälp av utblickar och ladmärke ka trafikate käa ige sig och i god tid fatta beslut om vägval. Ofta är tätortsära vägmiljöer hädelseoch iformatiosrika, med e mägd skyltar och adra företeelser som ka verka avledade på trafikates uppmärksamhet. För att miimera förekomste av skyltar lägs vägar är e samordig mella kommu och trafikverk öskvärd. Geom exempelvis e reglerig i kommues detaljpla ka framtida skyltar miimeras i tätortsära område. Åskådarperspektiv Väge och dess aläggigar uppfattas också av persoer som vistas iom väges påverkasområde. Hur dessa persoer uppfattar väge brukar beskrivas som ett åskådarperspektiv. Äve väges påverka på atur- och kulturmiljö ka igå i åskådarperspektivet, liksom påverka på rekreatio och friluftsliv. Därför är det viktigt att veta hur ett område aväds: rörelsestråk och målpukter, lokal orieterbarhet, befitliga atur- och kulturvärde, och adra evetuella estetiska värde. 8 Gestaltigsprogram

4 Omgivade ladskap och bebyggelse Ladskapets karaktär utgör e sammafattig av dess aturgiva förutsättigar, dess historiska och uvarade avädig samt hur vi som betraktare tolkar ature, byggda delar, möster, strukturer och spår i ladskapet. Ladskapet e itroduktio Ladskapet i området är e del av Mälardales sprickdalsladskap med tydliga riktigar av höjdryggar och dalgågar i ord-sydlig riktig. Höjdskillade mella högsta och lägsta pukt är ca 30 meter. Området är kuperat och omväxlade och ka beskrivas som ett småbrutet, småskaligt mosaikladskap med höjdryggar och öppa åkrar och ägar i ordsydlig riktig. Höjdpartiera är i sia högsta delar bevuxa med barrskog. De lägre partiera är till större del brukade och delvis saka. I åkermarke förekommer ett midre atal åkerholmar eller likade, med e vegetatio beståede av buskar och bladskog. I de lägre delara och i brye fis ett större islag av lövträd. Bryvegetatioe är väl utvecklad iom större del av gräszoe mella skog och åker. Geologiska förutsättigar Det sveska ladskapet har uder hudratals miljoer år formats av olika geologiska processer. De stora ladskapsformer som vi ka se idag och som ofta är utformade i berggrude, är mycket gamla. Det jordtäcke som överlagrar berggrude är betydligt ygre. Urberget består i Mälardale till största dele av gejs och grait. Urbergsskölde har uder årmiljoeras lopp utsatts för vatte och vid som gjort att de vittrat. För cirka 600 miljoer år seda återstod till slut e eda stor slätt. Dea slätt har legat både över och uder havets yta geom tidera. Uder de seaste 2,5 miljoer åre har vårt ladskap drabbats av edisigar ett 20-tal gåger. Det är framför allt processer uder och efter de seaste istide som har format Sveriges jordarter. För ugefär år seda, är de seaste istide hade smält uda, var hela Mälardales ladområde edpressade uder havets yta. (Högsta kustlije (HK), är de ivå dit havet ådde som högst uder eller efter de seaste istide.) Närmaste fastlad var Kilsberge i orr och Kolmårde i söder. Geom ladhöjige har ladet därefter lyfts och stora delar av Sverige utgörs följaktlige av område som tidigare legat uder vatte. Ladhöjige pågår ä idag och är i Mälardale cirka 4 mm per år. Mälare var e havsvik fram till 1200-talet. När öara började sticka upp över vatteyta svallade vågora ur det tjocka morätäcket. På höga partier fis därför bara de största blocke kvar och berget går ofta i dage. Ju lägre er för bergssluttige ma kommer ju fiare blir materialet som avlagrats. Stora mägder lera och silt avsattes på de djupast beläga bottara. De fikoriga sedimet som avsattes i sambad med iladsises avsmältig kallas glaciala, meda de sedimet som avsatts därefter kallas postglaciala. De öppa, brukade partiera i området är uppbyggda av glacial och postglacial lera. Gestaltigsprogram

5 Det kulturpåverkad ladskapet Kulturladskapet ka ses som ett växelspel mella ature och mäiska, där framförallt ladskapets topografi, jordarter och vatte har utgjort de primära förutsättigara för kulturladskapet och är grude för hur marke har yttjats av mäiska geom tide. Dessa förutsättigar och dess kosekveser såsom jordmå, solläge, tillgåg till vatte och möjlighet till bra färdvägar avgör hur marke har aväts. Geeratioer av pragmatiskt och ekoomiskt bruk har format det ladskap vi ser, upplever och brukar idag. Dess form och iehåll har till stor del uppstått geom ett optimerat ekoomiskt yttjade av de grudläggade förutsättigara på platse. För omkrig år seda drog sig iladsise 1 tillbaka frå Mälardale. Det uvarade Upplads-Bro låg då helt uder vatte. Uder steålder ( fkr-1700 fkr) stod stradlije omkrig 30 meter högre ä idag. Lejodalssjö var då e vik av Östersjö. Vid de lågsmala åkerholme, söder om föreslage avfartsramp söder om E18, har ett lösfyd frå steålder hittats. Ite förrä uder brosålder (1700 fkr-500 fkr)hade så mycket lad höjt sig ur havet att Upplads-Bro fick e fast befolkig. Större dele av dages åkermark låg fortfarade uder vatte. Lejodalssjö övergår uder de här periode till att bli e stor isjö. De två forlämigar i form av stesättigar som ligger orr om E18 vid föreslaga ramper ka vara frå brosålder alterativt järålder. Uder järålder (500 fkr-1000 ekr) sker e gradvis förämrig av klimatet och bosättigara blir mer permaeta. Jordbruket får e ökad betydelse och gårdar byggs för att avädas uder lägre tider. Bosättigara ligger uder de här tide i aslutig till de bästa åkermarke. I aslutig till vattedrag och sjöar lämade vattet efter sig mer bördiga sedimetjordar. Marke odlades så småigom upp och aväds ä idag till stor utsträckig som jordbruksmark. Uder medeltide (100 e Kr-1500 e Kr) utvecklas jordbruket ytterligare och Sverige kristas av missioärer. Uder medeltide byggdes trolige Bro kyrka. När byväsedet var fullt utvecklat, uder vikigatid och tidig medeltid, hade jordbruket e orgaisatio som bestod och som präglade ladskapet äda fram till I ladskapet fis syliga historiska spår. Norr om E18 fis e stesättig (bros- alterativt järålder) på e tidigare betad kulle. De brukade åker igår i Lejodals atureservat. I området fis gott om promead- och cykelvägar. Här går Upplads-Brolede orr om E18. Sträckige av väge fis utmärkt på historiska kartor. 10 Gestaltigsprogram

6 1800-talet. Markera var uder dea tid uppdelade i åkermark, ägsmark och utmarker. Upplads-Brobygde var läge e strategisk cetralbygd. De goda sjöförbidelsera och ärhete till olika tiders huvudorter t ex Birka, Sigtua, Uppsala och Stockholm har gyat uppkomste av stora herrgårdar i området. Ä idag präglar herrgårdskulture ladskapet med sia alléer, parkskogar och stora sammahägade åkrar. Ägs- och hagmarker återfis på flera platser i Upplads-Bro kommu, me försvier allt mer p g a ädrad markavädig. Upplads-Brobygde förlorade si cetrala plats först är Stockholm stärkte si betydelse som huvudstad uder 1600-talet. De viktiga ladsväge mella huvudstade och Bergslage gick då igeom uvarade Upplads-Bro. Uder de yare tide (1500 e Kr och framåt) har jordbruket fortsatt stor betydelse i området för att på sikt delvis omvadlas till ybyggadsområde för bostäder. I häradskarta frå år 1860 har bebyggelseceter tillkommit i Sadhage, Fredriksberg och Svartkärret. Samtliga av dessa fis kvar idag. Upplevelse av dages ladskap Dages äldre bebyggelse i höjdlägea är kopplade till hävde och utgör i dag viktiga islag i ladskapet. Bebyggelse ger iformatio om områdets historiska bruk. Området har geom tillkomst av bebyggelse, järvägar och vägar förädrats starkt seda förra sekelskiftet, me främst seda talets expasio. De tillkommade vägara, då främst motorväge (E18) Eköpigsväge samt järväge utgör tydliga stråk och barriärer i ladskapet. De modera bebyggelse krig Bro ligger till större del iom tidigare åker och betesmark. Huvuddrage med vegetatio i höjdpartier och odlad mark i de lägre, kvarstår dock. E18 ligger si sträckig, i stora delar på bak, högre ä omgivade åkermark. I skogspartier ligger väge i huvudsak i bergskärig. Vid e studie av historiska kartmaterial ka delar av dages vägsystem urskiljas. Eköpigsväges sträckig återfis lätt. Delar av vägsystemet samt bebyggelse ka också urskiljas. De odlade ytora överesstämmer väl med dages. E18 och tillkommade bebyggelse har dock markat förädrat och brutit av det tidigare odligsladskapet, där stråk och riktigar gick i dalgågar och främst med målpukter lägs Eköpigsväge och Mälares vatteleder. E besvärade faktor som stör aturupplevelse är det markata buller frå E18 samt de barriär som motorväge utgör. Blad aat fis de bästa möjlighetera till utblickar över ladskapet främst iom de bullerstörda delara krig E18. Bullerivåer krig 45 dba, ett mått på god vistelsemiljö i utpekade rekreatiosområde, uppås på ett avståd av meter frå väge (55 dba uppås upp till 300 meter frå E18). Ladskapet är omväxlade och upplevs som itressat att vistas i. örelsemöstre i ladskapet följer de aturgiva formera i ordsydliga stråk. Skogspartiera är omväxlade och relativt öppa. Skogspartieras öppehet och ett omfattade stigsystem gör att det går lätt att röra sig iom området vare sig ma går, spriger eller tar sig fram på hästrygg. Stigar och stråk återfis i skogspartier och då främst lägs skogsbrye, i gräs mella Gestaltigsprogram

7 brukad mark och skog. Det går äve att röra sig lägs brukigsvägar, stigar och vid passager iom de öppa brukade partiera. De delar av området som idag ite är bebyggt, eller eligt kommues uvarade plaer ite ska bebyggas iom e ära framtid, kommer framget i äu större utsträckig ä idag att utgöra målpukter för rekreatio och friluftsliv. Väster om Kockbackaväge är området plaerat för småhusbebyggelse. Flertalet av de plaerade/ ybyggda villora ligger på tidigare åker och betesmark. Framtida förädrigar Områdets karaktär kommer, oavsett om e y trafikplats byggs, att ha e aa karaktär ä i dag i och med att e så pass omfattade bebyggelse kommer att ske iom området. Tillkommade låg villabebyggelse kommer att ligga iom idag odlade område. Delar av området utgörs av produktiosskog som kommer att avverkas. Delar av odligsmarke ligger reda idag i träda. Om åkermarke ytterligare delas upp av e trafikplats och plaer (ÖP Atagadehadlig ) på y bebyggelse öster om Kockbacka förverkligas fis risk för igeväxig av området. E18 är ett tydligt stråk i området. Då de passerar åkermarke för de plaerade trafikplatse ligger de på bak, högre ä omgivade mark. Väge är också e barriär, såväl visuellt som för rekreatio och vilt. 12 Gestaltigsprogram

8 Uderlag till vägpla Up la ds -B rol e E1 8 de Teckeförklarig m ot E kö p Skogsmark, vegetatiosklädda åkerholmar NO i g Öppe mark Öppe, odlad mark, tydligt avgräsat ladskapsrum Bebyggelse plaerad eller ybyggd DP 1 Kockbacka Bebyggelse, yare (1960-tal till utid). Bebyggelse, äldre E18 mo ts örelsestråk, gåede och cyklister mm örelsestråk, gåede toc kh olm Solitära träd, ekar örelsestråk, vilt Åkerholme Bergsskärig Befitlig platerad bullervall E i ge vä gs io Ladskapskarta - förutsättigar alt cy ke ls Naturreservat ge vä ka p kö e g Siktlijer ac kb c Ko Port uder väg Uplads- Brolede Forlämig/område, ugefärligt läge. Äve udersökta och borttaga for lämigar (vid E18) visas för förståelse av det historiska ladskapet. Borttaga forlämigar Äldre vägsträckigar (redovisade i kartor frå 1807 tom 1951) trå k Gestaltigsprogram

9 Uderlag till vägpla 3 Aalys E y trafikplats i det öppa ladskapsrummet iebär att det öppa ladskapsrummet som idag avgräsas i orr av E18 kommer miska väsetligt till si yta. Trafikplatse kommer att bli sylig på lågt håll i åkerladskapet. KATA LANDSKAPSANALYS Up la d vägport s- B ro viktig för rekreatio lede och småvilt TAFIKANTUPPLEVELSE E utblick kortare ä tre sekuder hier ite trafikate uppfatta. Istället blir det ett flimmer/ störig. E likartad sträcka bör helst vara mella 0,51,5 miuter för att därefter växla. E färd mer ä fyra miuter i samma omgivig, tex skog blir mooto och uppmärksamhete skjuker. E1 8 ot rekreatios- och strövområde krig Lejodalssjö E kö p g 7 sek E18 passerar det öppa ladskapsrummet på cirka meter hög bak två åkerholmar värdefulla för ladskapsbild och biologisk spridig Det tar kappt e miut att köra på E18 frå väst till öst på karta. Sträcka igår i e helhetssträcka av omväxlade karaktär. Öppe, odlad mark, tydligt avgräsat ladskapsrum värdefull skogsridå mot E18 frå aturreservat och öppet ladskapsrum Bebyggelse plaerad eller ybyggd DP 1 Kockbacka Bebyggelse, yare (1960-tal till utid). Bebyggelse, äldre E18 Öppe mark 2 sek Skogsmark, vegetatiosklädda åkerholmar NO 5 sek el. dask forskig: Michael Varmig Teckeförklarig i mo ts örelsestråk, gåede och cyklister mm örelsestråk, gåede toc kh olm Solitära träd, ekar örelsestråk, vilt gågport viktig för rekreatio och småvilt Åkerholme Bergsskärig Befitlig platerad bullervall STÅK OCH MÅLPUNKTE Vägar för gåede och cyklister fyller behovet att röra sig iom området, me äve mot målpukter lägre bort, ex friluftsområde, ridskola, skolor och cetrum Port uder väg Uplads- Brolede På E18 södra sida kommer trafikplatses ramper ligga som högst cirka io meter över befitlig mark. På E18 orra sida fis e aturlig höjd där vägaläggige ka passas i i terräge. m Siktlijer Naturreservat e äg av gågport k c ba viktig för gåede ck och cyklister Ko E ge vä gs e g io Karta sammafattar aalys av området. 14 Gestaltigsprogram alt cy ke ls trå k Borttaga forlämigar Äldre vägsträckigar (redovisade i kartor frå 1807 tom 1951) i p kö Forlämig/område, ugefärligt läge. Äve udersökta och borttaga for lämigar (vid E18) visas för förståelse av det historiska ladskapet. ridskola vid Eköpigsväge