Gestaltningsprogram Vägplan E18 Enköping-Stockholm, Trafikplats Kockbacka Stockholms län. Samrådshandling Objekt:
|
|
- Bo Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gestaltningsprogram Vägplan E18 Enköping-Stockholm, Trafikplats Kockbacka Stockholms län Samrådshandling Objekt:
2 Titel: Gestaltningsprogram. Vägplan E18 Enköping-Stockholm, Trafikplats Kockbacka Utgivningsdatum:Samrådshandling Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Fredrik Emmot, Trafikverket, Sundbyberg, Uppdragsansvarig: Helena Brämerson Gaddefors, amböll Sverige AB Tryck: Distributör: Trafikverket, Adress, Post nr Ort, telefon: Samrådshandling
3 Innehåll 1. Inledning...4 Bakgrund...4 Vägprojektet...5 Projektetes mål...5 Vad är ett gestaltningsprogram Förutsättningar...6 Den utbyggda trafikplatsen...6 Nationella mål...6 egionala mål...6 Kommunala mål...6 Olika perspektiv...8 Trafikantperspektivet...8 Åskådarperspektivet...8 Omgivande landskap och bebyggelse...9 Landskapet en introduktion...9 Geologiska förutsättningar...9 Det kulturpåverkade landskapet...10 Upplevelsen av dagens landskap...11 Framtida förändringar Analys Mål...15 Vägens inre och yttre rum...15 Övergripande gestaltningsmål trafikplatsen Utformning...17 Vägen och dess sidoområde...17 Vägens slänter...17 Gång- och cykelstig...18 Bergsskärningar...18 Landskapsanpassning...19 Terrängmodellering...19 Dagvatten...19 Planteringar...19 Befintlig vegetation...20 Vegetation i ett långsiktigt perspektiv...20 Byggnadsverk...22 Gemensamma utformningskarv för broarna 22 Bro över E Landbro för Kockbackavägen...24 Bullerskärmar...24 Utrustning...25 äcken...25 Stängsel...25 Skyltar Karta åtgärder eferenser...27 Samrådshandling
4 1 Inledning Bakgrund Den pågående utbyggnaden av Kockbacka med flera exploateringsområden leder till ökat transportbehov. Detta förstärker problem som redan finns då den ökade fordonstrafiken leder till förvärrade framkomlighetsproblem på Enköpings- och Granhammarsvägen. Situationen för oskyddade trafikanter utmed dessa vägar försämras också i takt med ökad fordonstrafik. Trafikplats Bro Trafikplats Kockbacka Planeringen av förbättrad infrastruktur måste följa den expansion som sker i övrigt i samhället om inte den regionala utvecklingen ska hämmas, vilket kan bli följden om inte vägar och kollektiva färdmedel utvecklas i takt med att behovena ökar. Planeringen av en ny trafikplats förväntas bidra till att möta det ökade transportbehovet i området. Trafikplats Brunna Översiktskarta över Orienteringskarta utredningsområdet. E18 Enköping Stockholm Trafikplats Kockbacka Vägplan Samrådshandling Samrådshandling
5 Vägprojektet En ny trafikplats mellan Kungsängen och Bro skulle ge avsevärda förbättringar i trafiksituationen för parallellvägnätet till E18. Trafikverket avser att upprätta en vägplan som behandlar trafikplatsen och den del av Kockbackavägen som ligger utanför lagakraftvunnen detaljplan för Kockbackaområdet (Nr 0282). Vägplanen omfattar alltså en zon mellan E18 och Enköpingsvägen i anslutning till Kockbackaområdet Projektets mål Projektets övergripande mål är att förbättra befintligt transportsystem och samtidigt främja regional utveckling. Åtgärder vidtas för att minimera miljöpåverkan. Projektet har också ett antal nedbrutna delmål som är kopplade till de transportpolitiska delmålen. En betydelsefull del för projektet är funktionsmålet tillgänglighet. Ytterligare en anslutning till E18 gör att tätortens regionala tillgänglighet för motorfordonstrafik förbättras. Anslutningen innebär ökad tillgänglighet för medborgare och näringslivets transporter. Trafikplatsen och dess ramper ska utformas med god orienterbarhet. Utformningen ska säkerställas mot de krav enligt VGU avseende framkomlighet, komfort och trafiksäkerhet. Det ska finnas möjlighet att skapa ett gångoch cykelvägnät till och från närliggande målpunkter. Vad är ett gestaltningsprogram? Ett gestaltningsprogram är ett hjälpmedel och en metod i arbetet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Syftet är att identifiera frågor om arkitektur och formgivning i vägprojekten så att de blir vägledande i det fortsatta arbetet. Metoden bidrar till att komma fram till och förmedla en samsyn för alla inblandade på hur vägen ska se ut. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till hur vägen upplevs både av trafikanten och av utanförstående betraktare, inte minst av dem som bor och arbetar i vägens närhet. Samrådshandling
6 2 Förutsättningar Den utbyggda Trafikplatsen Vid arbetet med utformningen av Trafikplats Kockbacka är utgångspunkten att ta hänsyn till och väga samman de uppsatta mål som finns nationellt, regionalt och lokalt. Samspelet mellan åskådarperspektiv och trafikantperspektiv är också viktiga förutsättningar som projektmedarbetarna arbetar med och som varit föremål för bedömningar, prioriteringar och avvägningar. Nationella mål Transportpolitiska mål 2009 tog riksdagen beslut om de nya transportpolitiska målen enligt regeringens förslag i Funktionsmål tillgänglighet Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Övergripande transportpolitiskt mål propositionen Mål för framtidens resor och transporter. Två huvudmål: funktion och hänsyn stödjer det övergripande målet som skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (det övergripande målet är oförändrat). Landskapskonventionen Sverige har undertecknat den europeiska landskapskonventionen, vilken är en regional naturvårdskonvention för Europa med syfte att slå vakt om och erkänna betydelsen av det omgivande landskapet. Konventionens parter erkänner att landskapet betyder mycket som uttryck för en mångfald av natur- och kulturarv och för att skapa identitet. För att slå vakt om landskapet och då även det s k vardagslandskapet områden som saknar speciella naturvärden men som är viktiga för människors närmiljö behövs riktlinjer för skydd, förvaltning (skötsel) och planering. egionala mål UFS I landstingets regionplan (UFS) finns fyra grundläggande regionala mål formulerade. Kursiv text redovisar det som berör Trafikplats Kockbacka: En öppen tillgänglig region En ledande tillväxtregion år En region med god livsmiljö år 2030: Stockholmarna ska ha ren luft, rent vatten och en trygg och vacker miljö. En resurseffektiv region år 2030: egionens struktur, bebyggelse, transportsystem, gröna kilar, utbildning och teknisk försörjning ska göra det möjligt att använda våra resurser effektivt och ta vår samlade potential till vara. Utsläppen av växthusgaser och förorenade ämnen ska vara låga. Kommunala mål I Uppland-Bro kommun finns Översiktsplan Planen antogs av Kommunfullmäktige 15 december med vissa tillägg. 6 Samrådshandling
7 Nedan beskrivs kommunstyrelsens direktiv för den nya översiktsplanen (KS beslut ). Kursiv text redovisar det som berör Upplands-Bro ska vara en tillväxtkommun. Kommunens utbyggnad ska i första hand ske i eller i anslutning till tätorterna Bro och Kungsängen. Detta för att använda och utveckla befintlig teknisk infrastruktur, kollektivtrafik och närservice. I Upplands-Bro ska man också kunna välja att bo på landet, antingen i de redan tätare bebyggda områdena eller mera enskilt. Bro och Kungsängens centrum ska utvecklas. Upplands-Bro ska fortsätta vara en grön kommun. Tätortsnära grönområden ska värnas och allmänhetens tillgång till stränderna tryggas. Möjligheter till närrekreation och friluftsliv ska utvecklas. Trafikplatsen vid Kockbacka pekas ut som avgörande för utvecklingen av Bro samhälle. Den behövs för tillkomsten av nya bostadsområden, men också för den nuvarande trafiken som får ledas i omvägar för att komma ut på E18, med förhöjda olycksrisker i tätorten och sämre miljö som följd. Den är mycket viktig för en stor del av den tunga trafik som idag går på Enköpingsvägen och Granhammarsvägen istället för på E18 som är mer trafiktålig. Kommunen har även en Grönplan, oktober 2008, där man har tagit fram mål, riktlinjer och åtgärdsförslag för att utveckla den tätortsnära grönstrukturen i kommunen. Följande åtgärdsförslag i Grönplanen berör Trafikplats Kockbacka: Lejondalsstråket: Detta är det viktigaste grönstråket för friluftslivet i Bro. Stråket mot Hällkana friluftsområde bör förtydligas och de rekreativa värdena utvecklas. Anlägg separat gång- och cykelbana i grön miljö där stråket går utmed trafikerad väg. Vegetation och sittplatser höjer det rekreativa värdet utmed stråket. Föreslagna åtgärder i arbetsplanen för Trafikplats Kockbacka ska vara förenliga med de uttalade kommunala målen. Karta från Upplands-Bro Grönplan. Grönstreckad linje är grönstråk som ska utvecklas alt nyanläggas. öd ring markerar läget för befintlig port under E18 öster om planerad Samrådshandling
8 Olika perspektiv Trafikantperspektiv Trafikantperspektivet utgår från hur vägen och det omgivande landskapet eller stadsbygden uppfattas för den som färdas på vägen. En god resa har inslag av att trafikanten upplever både vägen och dess omgivningar på ett positivt sätt, till exempel genom att bjuda på vackra utblickar och en omsorgsfullt utformad miljö. Detaljer i vägrummets utrustning eller ytskikt ska harmoniera med varandra och med omgivningen. En viktig aspekt från trafikant-perspektivet är att orienterbarheten ska vara god, vilket bidrar till ett mer trafiksäkert körbeteende. Med hjälp av utblickar och landmärken kan trafikanten känna igen sig och i god tid fatta beslut om vägval. Ofta är tätortsnära vägmiljöer händelseoch informationsrika, med en mängd skyltar och andra företeelser som kan verka avledande på trafikantens uppmärksamhet. För att minimera förekomsten av skyltar längs vägar är en samordning mellan kommun och trafikverk önskvärd. Genom exempelvis en reglering i kommunens detaljplan kan framtida skyltar minimeras i tätortsnära områden. Åskådarperspektiv Vägen och dess anläggningar uppfattas också av personer som vistas inom vägens påverkansområde. Hur dessa personer uppfattar vägen brukar beskrivas som ett åskådarperspektiv. Även vägens påverkan på natur- och kulturmiljö kan ingå i åskådarperspektivet, liksom påverkan på rekreation och friluftsliv. Därför är det viktigt att veta hur ett område används: rörelsestråk och målpunkter, lokal orienterbarhet, befintliga natur- och kulturvärden, och andra eventuella estetiska värden. 8 Samrådshandling
9 Omgivande landskap och bebyggelse Landskapets karaktär utgör en sammanfattning av dess naturgivna förutsättningar, dess historiska och nuvarande användning samt hur vi som betraktare tolkar naturen, byggda delar, mönster, strukturer och spår i landskapet. Landskapet en introduktion Landskapet i området är en del av Mälardalens sprickdalslandskap med tydliga riktningar av höjdryggar och dalgångar i nord-sydlig riktning. Höjdskillnaden mellan högsta och lägsta punkt är ca 30 meter. Området är kuperat och omväxlande och kan beskrivas som ett småbrutet, småskaligt mosaiklandskap med höjdryggar och öppna åkrar och ängar i nordsydlig riktning. Höjdpartierna är i sina högsta delar bevuxna med barrskog. De lägre partierna är till större del brukade och delvis sanka. I åkermarken förekommer ett mindre antal åkerholmar eller liknande, med en vegetation bestående av buskar och blandskog. I de lägre delarna och i brynen finns ett större inslag av lövträd. Brynvegetationen är väl utvecklad inom större del av gränszonen mellan skog och åker. Geologiska förutsättningar Det svenska landskapet har under hundratals miljoner år formats av olika geologiska processer. De stora landskapsformer som vi kan se idag och som ofta är utformade i berggrunden, är mycket gamla. Det jordtäcke som överlagrar berggrunden är betydligt yngre. Urberget består i Mälardalen till största delen av gnejs och granit. Urbergsskölden har under årmiljonernas lopp utsatts för vatten och vind som gjort att den vittrat. För cirka 600 miljoner år sedan återstod till slut en enda stor slätt. Denna slätt har legat både över och under havets yta genom tiderna. Under de senaste 2,5 miljoner åren har vårt landskap drabbats av nedisningar ett 20-tal gånger. Det är framför allt processer under och efter den senaste istiden som har format Sveriges jordarter. För ungefär år sedan, när den senaste istiden hade smält undan, var hela Mälardalens landområden nedpressade under havets yta. (Högsta kustlinjen (HK), är den nivå dit havet nådde som högst under eller efter den senaste istiden.) Närmaste fastland var Kilsbergen i norr och Kolmården i söder. Genom landhöjningen har landet därefter lyfts och stora delar av Sverige utgörs följaktligen av områden som tidigare legat under vatten. Landhöjningen pågår än idag och är i Mälardalen cirka 4 mm per år. Mälaren var en havsvik fram till 1200-talet. När öarna började sticka upp över vattenytan svallade vågorna ur det tjocka moräntäcket. På höga partier finns därför bara de största blocken kvar och berget går ofta i dagen. Ju längre ner för bergssluttningen man kommer ju finare blir materialet som avlagrats. Stora mängder lera och silt avsattes på de djupast belägna bottnarna. De finkorniga sediment som avsattes i samband med inlandsisens avsmältning kallas glaciala, medan de sediment som avsatts därefter kallas postglaciala. De öppna, brukade partierna i området är uppbyggda av glacial och postglacial lera. Samrådshandling
10 Det kulturpåverkad landskapet Kulturlandskapet kan ses som ett växelspel mellan naturen och människan, där framförallt landskapets topografi, jordarter och vatten har utgjort de primära förutsättningarna för kulturlandskapet och är grunden för hur marken har nyttjats av människan genom tiden. Dessa förutsättningar och dess konsekvenser såsom jordmån, solläge, tillgång till vatten och möjlighet till bra färdvägar avgör hur marken har använts. Generationer av pragmatiskt och ekonomiskt bruk har format det landskap vi ser, upplever och brukar idag. Dess form och innehåll har till stor del uppstått genom ett optimerat ekonomiskt nyttjande av de grundläggande förutsättningarna på platsen. För omkring år sedan drog sig inlandsisen 1 tillbaka från Mälardalen. Det nuvarande Upplands-Bro låg då helt under vatten. Under stenåldern ( fkr-1700 fkr) stod strandlinjen omkring 30 meter högre än idag. Lejondalssjön var då en vik av Östersjön. Vid den långsmala åkerholmen, söder om föreslagen avfartsramp söder om E18, har ett lösfynd från stenåldern hittats. Inte förrän under bronsåldern (1700 fkr-500 fkr)hade så mycket land höjt sig ur havet att Upplands-Bro fick en fast befolkning. Större delen av dagens åkermark låg fortfarande under vatten. Lejondalssjön övergår under den här perioden till att bli en stor insjö. De två fornlämningar i form av stensättningar som ligger norr om E18 vid föreslagna ramper kan vara från bronsåldern alternativt järnåldern. Under järnåldern (500 fkr-1000 ekr) sker en gradvis förämring av klimatet och bosättningarna blir mer permanenta. Jordbruket får en ökad betydelse och gårdar byggs för att användas under längre tider. Bosättningarna ligger under den här tiden i anslutning till den bästa åkermarken. I anslutning till vattendrag och sjöar lämnade vattnet efter sig mer bördiga sedimentjordar. Marken odlades så småningom upp och används än idag till stor utsträckning som jordbruksmark. Under medeltiden (100 e Kr-1500 e Kr) utvecklas jordbruket ytterligare och Sverige kristnas av missionärer. Under medeltiden byggdes troligen Bro kyrka. När byväsendet var fullt utvecklat, under vikingatid och tidig medeltid, hade jordbruket en organisation som bestod och som präglade landskapet ända fram till I landskapet finns synliga historiska spår. Norr om E18 finns en stensätting (brons- alternativt järnålder) på en tidigare betad kulle. Den brukade åkern ingår i Lejondals natureservat. I området finns gott om promenad- och cykelvägar. Här går Upplands-Broleden norr om E18. Sträckningen av vägen finns utmärkt på historiska kartor. 10 Samrådshandling
11 1800-talet. Markerna var under denna tid uppdelade i åkermark, ängsmark och utmarker. Upplands-Brobygden var länge en strategisk centralbygd. De goda sjöförbindelserna och närheten till olika tiders huvudorter t ex Birka, Sigtuna, Uppsala och Stockholm har gynnat uppkomsten av stora herrgårdar i området. Än idag präglar herrgårdskulturen landskapet med sina alléer, parkskogar och stora sammanhängande åkrar. Ängs- och hagmarker återfinns på flera platser i Upplands-Bro kommun, men försvinner allt mer p g a ändrad markanvändning. Upplands-Brobygden förlorade sin centrala plats först när Stockholm stärkte sin betydelse som huvudstad under 1600-talet. Den viktiga landsvägen mellan huvudstaden och Bergslagen gick då igenom nuvarande Upplands-Bro. Under den nyare tiden (1500 e Kr och framåt) har jordbruket fortsatt stor betydelse i området för att på sikt delvis omvandlas till nybyggnadsområden för bostäder. I häradskartan från år 1860 har bebyggelsecenter tillkommit i Sandhagen, Fredriksberg och Svartkärret. Samtliga av dessa finns kvar idag. Upplevelsen av dagens landskap Dagens äldre bebyggelsen i höjdlägena är kopplade till hävden och utgör i dag viktiga inslag i landskapet. Bebyggelsen ger information om områdets historiska bruk. Området har genom tillkomst av bebyggelse, järnvägar och vägar förändrats starkt sedan förra sekelskiftet, men främst sedan talets expansion. De tillkommande vägarna, då främst motorvägen (E18) Enköpingsvägen samt järnvägen utgör tydliga stråk och barriärer i landskapet. Den moderna bebyggelsen kring Bro ligger till större del inom tidigare åker och betesmark. Huvuddragen med vegetation i höjdpartier och odlad mark i de lägre, kvarstår dock. E18 ligger sin sträckning, i stora delar på bank, högre än omgivande åkermark. I skogspartier ligger vägen i huvudsak i bergskärning. Vid en studie av historiska kartmaterial kan delar av dagens vägsystem urskiljas. Enköpingsvägens sträckning återfinns lätt. Delar av vägsystemet samt bebyggelse kan också urskiljas. De odlade ytorna överensstämmer väl med dagens. E18 och tillkommande bebyggelse har dock markant förändrat och brutit av det tidigare odlingslandskapet, där stråk och riktningar gick i dalgångar och främst med målpunkter längs Enköpingsvägen och Mälarens vattenleder. En besvärande faktor som stör naturupplevelsen är det markanta buller från E18 samt den barriär som motorvägen utgör. Bland annat finns de bästa möjligheterna till utblickar över landskapet främst inom de bullerstörda delarna kring E18. Bullernivåer kring 45 dba, ett mått på god vistelsemiljö i utpekade rekreationsområden, uppnås på ett avstånd av meter från vägen (55 dba uppnås upp till 300 meter från E18). Landskapet är omväxlande och upplevs som intressant att vistas i. örelsemönstren i landskapet följer de naturgivna formerna i nordsydliga stråk. Skogspartierna är omväxlande och relativt öppna. Skogspartiernas öppenhet och ett omfattande stigsystem gör att det går lätt att röra sig inom området vare sig man går, springer eller tar sig fram på hästrygg. Stigar och stråk återfinns i skogspartier och då främst längs skogsbrynen, i gräns mellan Samrådshandling
12 brukad mark och skog. Det går även att röra sig längs brukningsvägar, stigar och vid passager inom de öppna brukade partierna. De delar av området som idag inte är bebyggt, eller enligt kommunens nuvarande planer inte ska bebyggas inom en nära framtid, kommer framgent i ännu större utsträckning än idag att utgöra målpunkter för rekreation och friluftsliv. Väster om Kockbackavägen är området planerat för småhusbebyggelse. Flertalet av de planerade/ nybyggda villorna ligger på tidigare åker och betesmark. Framtida förändringar Områdets karaktär kommer, oavsett om en ny trafikplats byggs, att ha en annan karaktär än i dag i och med att en så pass omfattande bebyggelse kommer att ske inom området. Tillkommande låg villabebyggelse kommer att ligga inom idag odlade områden. Delar av området utgörs av produktionsskog som kommer att avverkas. Delar av odlingsmarken ligger redan idag i träda och det finns risk för att ytterligare områden kommer att tas ur produktion och bebyggas. E18 är ett tydligt stråk i området. Då den passerar åkermarken för den planerade trafikplatsen ligger den på bank, högre än omgivande mark. Vägen är också en barriär, såväl visuellt som för rekreation och vilt. 12 Samrådshandling
13 Gestaltningsprogram i vägplan för Up lan ds -B rol e E1 8 de n Teckenförklaring m ot En kö p Skogsmark, vegetationsklädda åkerholmar NO in g Öppen mark Öppen, odlad mark, tydligt avgränsat landskapsrum Bebyggelse planerad eller nybyggd DP 1 Kockbacka Bebyggelse, nyare (1960-tal till nutid). Bebyggelse, äldre E18 mo ts örelsestråk, gående och cyklister mm örelsestråk, gående toc kh olm Solitära träd, ekar örelsestråk, vilt Åkerholme Bergsskärning Befintlig planterad bullervall En in n ge vä gs ion Landskapskarta - förutsättningar alt cy ke ls Naturreservat n ge vä ka p kö e g Siktlinjer ac kb c Ko Port under väg Uplands- Broleden Fornlämning/område, ungefärligt läge. Även undersökta och borttagna forn lämningar (vid E18) visas för förståelsen av det historiska landskapet. Borttagna fornlämningar Äldre vägsträckningar (redovisade i kartor från 1807 tom 1951) trå k Samrådshandling
14 Gestaltningsprogram i vägplan för 3 Analys KATA LANDSKAPSANALYS Up lan d vägport s- B ro viktig för rekreation lede n och småvilt TAFIKANTUPPLEVELSE En utblick kortare än tre sekunder hinner inte trafikanten uppfatta. Istället blir det ett flimmer/ störning. En likartad sträcka bör helst vara mellan 0,51,5 minuter för att därefter växla. En färd mer än fyra minuter i samma omgivning, tex skog blir monoton och uppmärksamheten skjunker. E1 8 m ot rekreations- och strövområde kring Lejondalssjön En kö p g 7 sek E18 passerar det öppna landskapsrummet på cirka meter hög bank två 5 sek enl. dansk forskning: Michael Varming åkerholmar värdefulla för landskapsbild och biologisk spridning Det tar knappt en minut att köra på E18 från väst till öst på kartan. Sträckan ingår i en helhetssträcka av omväxlande karaktär. Öppen, odlad mark, tydligt avgränsat landskapsrum värdefull skogsridå mot E18 från naturreservat och öppet landskapsrum Bebyggelse planerad eller nybyggd DP 1 Kockbacka Bebyggelse, nyare (1960-tal till nutid). Bebyggelse, äldre E18 Öppen mark 2 sek Skogsmark, vegetationsklädda åkerholmar NO in Teckenförklaring mo ts örelsestråk, gående och cyklister mm örelsestråk, gående toc kh olm Solitära träd, ekar örelsestråk, vilt gångport viktig för rekreation och småvilt Åkerholme Bergsskärning Befintlig planterad bullervall STÅK OCH MÅLPUNKTE Port under väg Uplands- Broleden Vägar för gående och cyklister fyller behovet att röra sig inom området, men även mot målpunkter längre bort, ex friluftsområde, ridskola, skolor och centrum Siktlinjer Naturreservat en äg av gångport ck a viktig för gående b ck och cyklister Ko En p kö n ge vä gs ion Karta sammanfattar områdets brister och kvaliteter. alt cy 14 Samrådshandling ke ls trå k Borttagna fornlämningar Äldre vägsträckningar (redovisade i kartor från 1807 tom 1951) in e g Fornlämning/område, ungefärligt läge. Även undersökta och borttagna forn lämningar (vid E18) visas för förståelsen av det historiska landskapet. ridskola vid Enköpingsvägen
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM. i arbetsplan Väg 76 förbi Norrtälje Västra vägen UTSTÄLLELSEHANDLING 2007-06-29
GESTALTNINGSPROGRAM i arbetsplan Väg 76 förbi Norrtälje Västra vägen UTSTÄLLELSEHANDLING 2007-06-29 Projektorganisation Vägverket Region Stockholm Vägverket Konsult t o m 2006-10 Vägverket Konsult fr o
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merVäg 267, Rotebroleden
ÖVERSIKTLIGT GESTALTNINGSPROGRAM Väg 267, Rotebroleden Delen Tpl Stäket - Tpl Rotebro Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommuner, Stockholms län Granskningshandling 2013-05-01 Uppdragsnummer: 107277
Läs merFÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Samrådshandling 2010-12-13 Objekt: 102734 Beställare: Lisbeth Gunnars, Orsa kommun Projektledare:
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merNaturstensbeklädnad. lutning 10:1 Betongyta formsatt med smala brädor. Rundad mittpelare. Barriärelement
VINSTA Terrängmodelleringen vid gång- och cykelöverfarten över Bergslagsvägen och Skattegårdsvägen fungerar även som ett bullerskydd. Den möter söderut en vall, kombinerad med plank vid gång- och cykelpassagen
Läs merE4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Läs merE18 Enköping-Stockholm, tpl Kockbacka
GRANSKNINGSHANDLING E18 Enköping-Stockholm, tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län Vägplanbeskrivning 2013-12-05 Projektnummer: 884258 Dokumenttitel: Planbeskrivning Skapat av: Sven-Bertil Götvall
Läs merVEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Läs merP ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping
1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR
KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merPLANBESKRIVNING. Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp. Kvarntorp-Haninge kommun
Detaljplan för Komplettering av Trafikplats Vega del av Kvarntorp Kvarntorp-Haninge kommun PLANBESKRIVNING Planområdet Enkelt planförfarande Laga kraft 2014-01-09 Dnr PLAN.2013.17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merÄrendenr: TRV 2012/52688
Ärendenr: TRV 2012/52688 Trafikverket Region Väst Magnus Andersson Samhälle Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se magnus.b.andersson@trafikverket.se Direkt: 010-123 61 40 Beredningsunderlag till förslag
Läs merE18 Norrtälje Kapellskär. Samrådsunderlag arbetsplan
E18 Norrtälje Kapellskär Samrådsunderlag arbetsplan E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket planerar för att bygga om E18 mellan Norrtälje och Kapellskär. Sträckan är cirka 23 km lång, mycket olycksdrabbad
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Läs merVäg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center
SAMRÅDSUNDERLAG Väg 46 Cirkulationsplats vid Ålleberg center Falköpings kommun, Västra Götalands län Vägplan, 2013-12-13 Projektnummer: 138960 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Väg 46, Cirkulationsplats
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merProgramhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra
Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby
Läs merFörstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING. Trollhättans Stad, Västra Götalands län
Förstudie E45/väg 44 Trafikplats Överby i Trollhättan SAMRÅDSHANDLING Trollhättans Stad, Västra Götalands län Objektnr: 108113 Juni 2012 Publicerad 2012-06-21 Beställare Kontaktperson Trafikverket Örjan
Läs merVÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Läs merVÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka
Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM
Läs merFördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö
Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merVattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen
Vattenfall Vind AB Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen 2 Vattenfall Vind AB: 2012.04.10 Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen Uppdragsansvarig:
Läs mer3 Vägprojektet en översikt
3 Vägprojektet en översikt 3.1 Nuvarande väg Vägens funktion E20 har en nationell, regional och lokal funktion och den kraftigt ökande lastbilstrafiken visar också att E20 har en vital betydelse för näringslivet
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merTrafikplats Jung, E20 1 (8) PM - Jämförelse Bro över eller under E20
Trafikplats Jung, E20 1 (8) Vägverket Region Väst, Mariestad Objektnummer: 85 631 150 Vägverket Konsults Uppdragsnummer: 34070076 Trafikplats Jung PM - Jämförelse Bro över eller under E20 Upprättad av:
Läs mer7 Förstudie väg 1000, Orsa
Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre
Läs merKommunikationer. Planeringsunderlag. Vägar. Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken
ÖP 2002 Tanums kommun 3 Allmänna intressen Kommunikationer Utdrag ur 3 kap. 8 miljöbalken "Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för... kommunikationer... skall så långt möjligt
Läs mer2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning 2013-02-12 Ärendenr:TRV 2014/11500 Trafikverket Region Stockholm Daniel Andersson Trafikmiljö Besöksadress: Solnastrandväg 98 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se
Läs mer4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö
4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats
Läs merLandskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling
Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 12 september Maria Ek Länsstyrelsen i Västmanlands län VÄSTMANLAND Vi är alla
Läs merTRAFIKPLATSER. De höga bergskärningarna mellan trafikplatserna Akalla och Häggvik gestaltas med stor omsorg och med arkitektonisk
att klätterväxter, träd och buskar ska klara av att växa och trivas i en tuff vägmiljö är det helt avgörande att de får goda förutsättningar i form av bra tillgång till näring, vatten och syre. Både i
Läs merBehovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Läs merDETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun
DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merPreliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
Läs mer4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
GGG Juridiska gränser Detaljplanelagt område Naturreservat, Miljöbalken 7 kap Skyddsområde vattentäkt, Miljöbalken 7 kap Strandskydd, Miljöbalken 7 kap Riksintressen - Miljöbalken 3 kap Friluftsliv och
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merRekreationsområde Laddran i Marieholm
Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och
Läs merI arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:
4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska
Läs merBeredningsunderlag och Konsekvensutredning
Beredningsunderlag och Konsekvensutredning Trafikverket Region Väst Elisabeth Lunman Samhälle Telefon: 0771-91 91 www.trafikverket.se elisabeth.lunman@trafikverket.se Direkt: 010-1 60 04 Beredningsunderlag
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merMILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs mer8.14 Samlad bedömning
8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs
Läs merHAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN
DNR 2014/36 UPPHÄVANDE AV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR RUD HAMMARÖ KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN ANTAGANDEHANDLING 2014-08-11 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT OM UPPHÄVANDE 2014-09-01 VANN LAGA KRAFT 2014-09-30 HANDLINGAR
Läs merInkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner
Inkomna remissynpunkter och länets kommuner Som helhet har den regionala infrastrukturplanen för Västmanlands län tagits emot väl av länets kommuner och avseende struktur, upplägg och innehåll. Inkomna
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Läs merInventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Läs mer2 Strategier. 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål
ÖP 2 Strategier 2.1 Framtidsfrågor 2.2 Mål 2.1 Strategier Framtidsfrågor kunna åtgärdas, i synnerhet om det är bra för såväl kommunen som regionen. Men det är viktigt att betona att Partille även måste
Läs merDETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27
DETALJPLAN nr 330 Upprättad 1991-03-12 avskrift Reviderad 1991-08-05, 1991-09-26 och 1991-10-09 samt Kompletterad 1992-05-27 1 Del I Godkänd av BN 1991-10-08 Antagen av KF 1991-12-16 LAGA KRAFT 1992-02-06
Läs merVäg E20 delen förbi Hova
VÄGPLAN Väg E20 delen förbi Hova Gullspångs kommun, Västra Götalands län Samrådsredogörelse 2014-05-23 Projektnummer: V85631195 Dokumenttitel: Samrådsredogörelse - Vägplan för E20 förbi Hova Skapat av:
Läs merMarkanvändning och bebyggelseutveckling
TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merPM Sammanställning av upplevda problem och brister
PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats
Läs merVäg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29
Väg 942 Anslutning vid Mariedal, i Kungsbacka kommun Objektnr 85331260 FÖRSTUDIE Beslutshandling 2010-03-29 Objektdata Vägnr: 942 Vägnamn: Gathes väg Objektnamn: Väg 942, Anslutning vid Mariedal i Kungsbacka
Läs merARB ETSPLAN trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161
ARBETSPLAN Ny trafikplats och Nordlänk, E6/Väg 161 Uddevalla kommun, Västra Götalands län BARNKONSEKVENSANALYS 2012-10-15 Objek ktnummer: 85 54 59 10 Omslagsfoto: Med tillstånd av Per Pixel Petersson 2011-12-19.
Läs merDetaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214
ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214 Detaljplan för BERGHEM 16:2 Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättat 2010-11-01, reviderad 2011-04-04 Planarkitekt Åsa Svensson 1 (8) HANDLINGAR
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg
Kommunledningskontoret Mats Lindström Planarkitekt 08-579 215 17 Behovsbedömning 2015-01-07 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0679 KS 203 Behovsbedömning av detaljplan för Elektronen 5, Edsberg Inför att förslag till
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merGestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07
, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult
Läs merMellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län
Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, komplettering
Samhällsbyggnadskontoret Plan- och byggenheten ANTAGANDEHANDLING 1 (5) 2004-10-27 Detaljplan för SUNDBY STRAND 3 del av Toresunds-Sundby 1:1, Stallarholmen, Strängnäs Kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING,
Läs merEtt samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.
PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Bertil Eriksson, 1:e miljöingenjör Miljökonsekvensbeskrivning, Slumnäs udde, Tyresö kommun INLEDNING Detaljplanesamrådet för området Slumnäs udde vid Öringesjön har
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merEtt rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Läs merCentrala Nacka trafikutredning
Nacka Kommun Stockholm 2014-10-22 Datum 2014-10-22 Uppdragsnummer 1320004296 Utgåva/Status Carl Chytraeus Magnus Kusoffsky Jevgenij Petoukhov Uppdragsledare Kollektivtrafik Trafikmängder, kapacitet Ramböll
Läs merOmråde av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län
1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Kinnekulle Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen
Läs merRemissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merLANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN
LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN 2012-04-05 Södra Härene Innehåll INLEDNING 3 LANDSKAPSANALYS 4 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA 8 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK 20 Kartor
Läs merNykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25
Nykvarns Kommun Gång- och cykelplan Stockholm 2002-01-09 SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars 2003 25 Jörgen Bengtsson Gunilla Hellström 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merTrafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor
Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18 Beställd av Structor BROPORTEN Version 2 Stockholm 2014-03-31 BROPORTEN Datum 2014-03-31 Uppdragsnummer Utgåva/Status
Läs merLOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merByggnadsverk. Underlag till vägplan E18 Enköping - Stockholm Trafikplats Kockbacka. Exempel på omsorgsfull detaljutformning av bropelare.
Byggnadsverk Två broar kommer att byggas i anslutning till Dessa utgörs av en korsande bro över E18 samt en landbro för Kockbackavägen. Gemensamma utformningskrav för broarna Broarna ska ges en utformning
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs mer