FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN. BORGHOLMS KOMMUN Granskningshandling GRANSKNINGSHANDLING 2016 DEL 2 PLANFÖRSLAG

Transkript

1 BORGHOLMS KOMMUN Graskigshadlig FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANEN FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN 1 INLEDNING BYXELKROKSOMRÅDET 2014 GRANSKNINGSHANDLING 2016 DEL 2 PLANFÖRSLAG I dea del ges e bild av kommues mål och visioer för utvecklige av Byxelkrok. Behove och strategiera beskrivs utifrå sju olika faktorer, avädige av mark och vatte beskrivs utifrå fyra olika kategorier. 15

2 PLANFÖRSLAG Allmät om plaförslaget Det förslag till markavädig som preseteras i följade kapitel utgår frå kommues måldokumet E visio av Ölad 2015 och Översiktspla 2002, atur- och kulturvärdesiveterigara frå 2012, trafikutredige frå 2014 samt frå sammaställigar av tidigare ställigstagade och sypukter frå allmähete. Plaområdet berörs äve av riksitresse, läets atur- respektive kulturmiljöprogram samt de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. I följade plaförslag har fokus legat på att lyfta fram plaområdets värde och möjliggöra e utvecklig utifrå dessa. Läsistruktioer till Del 2 I de första dele beskrivs visioera för mark- och vatteavädige utifrå fyra strategier Mäiska i fokus Ett starkt cetrum Läkar mella område Område med ege karaktär I de adra dele av detta kapitel beskrivs Plaförslaget tematiskt utifrå följade Samhället (Demografi, service och ärigsliv, Bebyggelsestruktur och Kulturhistoria ) Vatte och Klimat (Dricksvatte, avlopp, stradskydd) Trafik och Kommuikatio (Ifrastruktur och kollektivtrafik) Ladskapet (Friluftsliv, Rekreatio och Fritid) För att ta del av fördjupad bakgrudsiformatio se kapitel 3 för förutsättigar samt bilagora A, B, C och D. 16

3 Sammafattig av plaförslaget Ställigstagade avseede de framtida avädige av mark- och vatteområde har gjorts utifrå Naturvärdesiveterige, Kulturmiljöutredige, Trafikutredige, Riksitresse, Lässtyrelses Natur-och Kulturmiljöprogram, Regioala bevaradeplae för odligsladskapet, samt sypukter som kommit i uder förarbete, samråd och graskig. Sammataget ka kostateras att alla de värde som samsas iom plaområdet gör området uikt. I följade plaförslag har stor häsy tagits till dessa värde. Målet har varit att bevara och itegrera de värde som ases vara viktiga i ett lokalt, regioalt eller atioellt perspektiv. Avvägigar har gjorts mella olika markaspråk och itresse, vilket medför att område fått olika iriktigar. Målet med plaförslaget är e väl avvägd samhällsutvecklig där område som är lämpade för det tillåts bebyggas, samtidigt som bevaradevärda område utvecklas för sitt ädamål och itegreras i boedemiljö. På kommade sidor beskrivs kommues itetioer för mark- och vatteavädige iom plaområdet utifrå tema; De byggda miljö, Ladskapet de aturliga miljö, Vatte och Klimat, Trafik och övrig tekisk försörjig. Uder temat Samhället fis e mer detaljerad redovisig av markavädige. Området har delats i i fyra olika kategorier; Bebyggelseutvecklig Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Verksamhetsområde Utvecklig av adra värde geom skydd av område 17

4 Strategier Mäiska i fokus Det övergripade målet för de fördjupade översiktsplae är att Byxelkrok ska erbjuda ågot åt alla, vara attraktivt att bo i och besöka, alla ska tilltalas av ortes utbud. Strategi Beslut gällade plaerig, utvecklig, föryelse och bevarade påverkar mäiskors livsmiljöer. Det iebär att sådaa beslut bör ha si grud i ett mäskligt perspektiv och utifrå idivides och samhällets möjligheter att växa och utvecklas. De fysiska plaerige och e fördjupad översiktspla ka stimulera e utvecklig i e viss riktig geom att ge stöd för åtgärder som främjar e såda utvecklig. För att formulera takar om e framtida utvecklig av Byxelkrok krävs samarbete mella allmähete och kommues plaerare. Plaerig sker tillsammas, av mäiskor för mäiskor, de iledade strategi för dea fördjupade översiktspla sätter fokus på det viktigaste Byxelkrok har idivide! Framtides Byxelkrok ska tillgodose och tillvarata idivides behov i det gemesamma samhället. Strategi Mäiska i fokus har framförallt e avgörade betydelse i framarbetadet av de fördjupade översiktsplae. Mäiska i fokus represeterar delaktighet i processe och e möjlighet att påverka samtidigt som det påmier om att skala ska vara mäsklig. Ett starkt cetrum Ett levade och iehållsrikt cetrum med plats för flexibilitet och sammahag. Strategi För att stärka Byxelkrok som samhälle är strategi att förstärka karaktäre av ett cetrum med ett rikt serviceutbud och plats för möte mella mäiskor. Cetrum präglas av e bladig av bostäder och verksamheter och ger plats för sommares måga besökare. Närmst cetrum i omkrigliggade bostads- och verksamhetsområde ökar grade av avskildhet och gleshet succesivt. Samhällets attraktioskraft är beroede av fuktioera i cetrum, att de är publika och tillgägliga. Därför ska framtides Byxelkrok präglas av ett rikt cetralt ärigsliv. Området krig maria utvecklas till ett välbesökt turistmål med plats för lokala ärigsetablerigar. Korsige och Byxelkroksväge utvecklas till e mötespukt med ärhet till hela samhällets rika utbud. Ifrastrukture med gator, cykel- och gågvägar samt parkerigsytor ska ges e tydligare defiierig geom att tydliggöra ytoras fuktio. 18

5 Område med ega karaktärer Byxelkrok ska ha e varierad och mågfaldig bebyggelsestruktur som tar häsy till och stärker befitliga kvalitéer och karaktärsdrag. På så sätt fortsätter orte att locka både boede och besökare. Strategi Framtida förädrigar ska ta häsy till befitliga strukturer och värde i bebyggelse. Olika områdes särprägel och uika värde bidrar till att forma e miljö som värdesätts. De tydlighet som flera område uppvisar bidrar till att miljöera är läsbara och förståeliga. Det är viktigt för framtida utvecklig att dessa särdrag fortsätter att vara tydliga så att miljöera är läsbara och förståeliga äve för kommade geeratioer. På så sätt säkerställs att områdets miljöer äve i framtide är värdefulla och uppskattade. Läkar mella område Att ta sig rut i Byxelkroksområdet ska vara tryggt, säkert och get. Det ska vara möjligt att ekelt ta sig mella område, ortes struktur ska erbjuda flera alterativ. Område ska vara sammaläkade geom vägar eller gåg- och cykelvägar som itegrerar samtliga delområde i samhället. Strategi Stråk bevaras för framtida utbyggad av vägar och gåg- och cykelvägar. Ny bebyggelse placeras där det fis bra förbidelser till omgivige eller där det fis möjlighet att skapa ya läkar till omgivade delområde. Geom att läka samma olika delområde ökar framkomlighete och samhället stärks i si helhet. Målpukter som t.ex. strade kommer ärmre, trafike delas upp på fler vägar och område itegreras. Kopplig till dokumetet Strategiera är utgågspukte för plaförslaget. På kommade sidor följer redovisigar av de olika tema som berör utvecklige i Byxelkrok. Vid de områdesvisa redovisigara av markavädige frå och med sida 30 illustreras de fyra strategiera i margiale. Detta presetatiossätt är täkt att återkoppla markavädige till de eller de strategier som stärks geom det aktuella området. Dea symbol ska läsas som att är ikoe färgad bidrar området till att uppfylla strategi är ikoe ofärgad är ite områdets huvudsakliga syfte att bidra till de strategi. I exemplet till höger förvätas området bidra till att uppå strategi ett starkt cetrumstrategi ett starkt cetrum 19

6 År Atal Totalt 218 Statistik atal ivåare fördjupigsområde 2016 År Atal Totalt 667 Statistik atal ivåare Böda socke 2016 Samhället Byxelkroks samhälle har geomgått e förädrig över låg tid frå ett agrart samhälle till e turistort med atioell status. I kulturmiljöutredige delas De historiska utvecklige för Byxelkrok och dess ärmaste omgivig upp i fyra tidsepoker, som skulle kua beteckas som förhistorisk tid, brukadet av atures resurser, de tidiga turisme och det modera samhället. Epokera är iflätade i varadra och övergåge frå de ea tidsepoke till de adra var og sälla uppebar för dem som levde i övergågsfasera. Idag är bebyggelse iom plaområdet framförallt kocetrerad till bykärora i Torp, Byxelkrok, Eerum och lägs kustväge. Befitlig bebyggelse iom plaområdet är skiftade i storlek, ålder och struktur, i huvudsak efamiljshus. Demografi och social sammahållig Borgholms kommu har läge arbetat för att väda utflyttige. Ivåaratalet har uder e tid miskat och geomsittsålder har ökat. Iom plaområdet fis idag 577 hushåll varav 85 aväds för permaetboede. Kommues arbetar för att utflyttige ska staa av och målet är e befolkigsökig. I dagsläget pågår e stor tillströmig av ivåare frå adra läder, flera flyktigar hävisas till Borgholms kommu, progoser visar att tillströmige kommer att hålla i sig åtmistoe till slutet av E såda förädrig påverkar kommue i stort och ställer krav på flexibilitet och apassigsförmåga. Uder sommarmåadrea ökar ivåaratalet på Ölad markat tack vare turisme, Byxelkroks befolkigsmägd mågdubblas. Måga av de besökade och sommarboede ka täka sig att bo permaet i Byxelkrok eller på Ölad. Arbetstillfälle och god service är e förutsättig för att mäiskor ska ha möjlighet att bli permaetboede i Borgholms kommu. Föreigslivet är relativt stort på orra Ölad, i Böda socke fis ca 25 föreigar utöver vägföreigar och bysamfällighetsföreigar. Samhällsservice Vardages behov ser olika ut för varje idivid me att hadla mat, hämta bar på förskola, göra ärede på iteret eller träffa si läkare är sådat som de allra flesta gör ofta. Förutsättigara för vardagssysslora präglas av ladsbygdes glesa strukturer som påverkar det mesta som sker där, ite mist påverkar det tillgäglighete till service och ifrastruktur. De offetliga service i form av vård skola och omsorg fis till största dele i Löttorp och Böda. Avstådet till de båda ortera gör att e ege bil ästa är e förutsättig för att bo permaet i Byxelkrok. I Byxelkrok fis e matbutik som har öppet året rut. Sommartid fis ett brett utbud avbutiker, restaurager och aktiviteter. Servicepukte Lokale utvecklades i Tillväxtverkets projekt Hela Sverige Ska Levas och är e mötesplats för orte. Målet var att uder de tvååriga utveckligsfase skapa och utveckla e servicepukt i Ica Närabutike där ya, otraditioella och smarta servicelösigar ska prövas. Grudtake var att butike skulle bli cetrum för olika slags service, både kommersiell och offetlig. Där boede ka få ta del av offetlig service såväl frå kommuala som statliga mydigheter. Här ska också kommue och adra mydigheter ha möjlighet att komma till servicekotoret för att träffa allmähete. På låg sikt ska projektet leda till att skapa e attraktiv och hållbar service som lockar till iflyttig och 20

7 yföretagade. E fugerade kommersiell och offetlig service är e grudförutsättig för att å upp till de tillväxtambitio som kommue och de berörda företage har. Distasarbete Ett sätt att möjliggöra fast boede på orra Ölad är att uderlätta för distasarbete. I Löttorp fis Företagshuset där ma ka hyra i sig och få tillgåg till kotorsmaterial som t.ex. skrivare och fax. Det är viktigt med bra kommuikatioer, både vad det avser trasporter och IT-kommuikatio. I Byxelkrok pågår ett lokalt iitiativ för att bygga ut fiberätet för e effektivare IT kommuikatio. Ekoomiska aspekter Attraktivitet E avfolkigsbygd behöver bryta si egativa spiral, i första had hadlar det om att bibehålla de ivåare som fis. Geom att berika och vära orte visar ma omsorg om de ivåare som valt att Byxelkrok som si livsmiljö. För att seda ytterligare väda utvecklige gäller det att få fler att flytta till orte me då måste de som reda bor där visa att det är möjligt och positivt att leva och bo i Byxelkrok. För att möta behovet av utveckligsmöjligheter har område för verksamheter tillskapats. Kommue har också gjort asatser till att satsa på e utbyggad av hame geom det arbete som har lagts er på vattedom och projekterig av hamområdet. Arbetet har fortsatt parallellt geom dea fördjupigs aalys av Byxelkroks cetrala delar och det lokala iitiativet att utreda hame.. Närigsliv E god service är e förutsättig för e levade ladsbygd, för att mäiskor ska ha möjlighet att bosätta sig. Om mäiskor bosätter sig startar de företag som geererar arbetstillfälle. Iom Böda socke fas det år 2010 ca 70 registrerade företag, me ugefär 50 % av dessa är edast verksamma uder sommarsäsoge. I hame fis flertalet sjöbodar med försäljig. Iom ågra hudra meter fis service i form av mataffär, fiskförsäljig, restaurager, cykeluthyrig, post, ombud för apotek och systembolag, bussförbidelse med mera. Visio 2020 Visio 2020 (atage av Kommufullmäktige, ), är e ärigslivsstrategi för Borgholms kommu. Syftet med visioe är att de ska geomsyra all verksamhet i kommue och därför ligger de till grud i arbetet med dea fördjupig, läs vidare i Del 3, Förutsättigar. Foto, Hame, 2016 Areella ärigar- Jordbruk, skog och fiske Mäiskora på orra Ölad kom tidigt att försörja sig geom fl era olika ärigsfåg. Jordbruket kombierades med stebrytig, kalkbräig, tjärbräig, jakt, fiske och olika allmogehatverk. Detta sätt att försörja sig på, geom fl era olika bisysslor, har varit 21

8 Skrafferade område markerar område som omfattas av de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. karaktäristiskt för levadsförhålladea i området äda fram till vår ege tid. Jordbruk E stor del av marke iom plaområdet består av jordbruksmark. Jordbruksmarke har e viktig fuktio som odligsmark och som spridigsareal för vall, me äve som ett kulturhistoriskt och karaktärsskapade islag. I de rikstäckade graderige av åkermarke i Sverige, år 1971 (Kugliga Latbruksstyrelse), klassades jordbruksmarke i och krig Byxelkrok som klass 2 där klass 10 är åkermarker med högst avkastigsvärde baserat på skördestatistik frå Jord- och skogsbruk är av atioell betydelse (Miljöbalke 3 kap. 4 ). Dock är bedömige att jordbruksmarke i Byxelkrok ite ka värderas som brukigsvärd jordbruksmark med ett iteratioellt värde. Kommue ser jordbruksmarkes värde ur ett lokalt och regioalt perspektiv. Att vära om jordbruksmarke bevarar ladskapsbilde samt de atur- och kulturvärde som hävde uder låg kotiuitet har skapat. Därför bör jordbrukets itresse prioriteras om ite marke bedöms mer lämplig för aat ädamål. Detta ska då avvägas och beskrivas i e kosekvesaalys. Skogsbruk Det bedrivs iget skogsbruk iom plaområdet. De skog som fis tillhör aturreservatet Lidreservatet i plaområdets östra del. Det fis äve midre sammahägade trädbevuxa partier iom plaområdet som ite omfattas av ågot skydd me som har betydelse för de bostadsära rekreatioe och områdeskaraktäre. Öster om plaområdet fis stora sammahägade skogsområde som tillhör Ekopark Böda, där det till viss del bedrivs skogsbruk. Fiske Vatteområdet krig orra Ölad är ett viktigt fågstområde för fiskeärige. Seda 1950-talet sker trålig på kustära vatte utaför Byxelkrok. Sysselsättigsgrade för detta fiske är och har varit e eller två båtar samt ytterligare ågot säsogsfiske som vardera beräkas geerera 6 arbetstillfälle. Fiskeärige är beroede av utrymme för last- och lossig där möjlighete att å hame är absolut avgörade. De aturgiva förutsättigara i Byxelkrok iebär att hambassäge med jäma mellarum behöver muddras. I Byxelkroks fiskeflotta igår också ågra garbåtar samt ytterligare säsogsbåtar. Tillsammas skapar de e geui käsla i hame som trots att besökara tar över uder sommarmåadera fortfarade ka presetera e levade ärig med låga aor. De geuia käsla som fisket skapar är e möjlig aledig till hames popularitet uder besökssäsoge. Foto, fiskebåt vid hame, 2012 Det stora atalet besökare har lett fram till ya satsigar 22

9 på orte, ett rökeri har uppförts i orra dele av hame. I byggade fis också plats för e restauragverksamhet. Förädlig av råvara på plats är e möjlighet som ger ytterligare ikomst till orte jämfört med att sälja de obearbetade produkte direkt. Hame Hames fuktio var frå börja att trasportera ste frå steidustri i aslutig till hame. Idag aväds de främst som fiskeham på viter och på sommare äve som fritids- och färjeham, frå Byxelkroks ham går färjeturer till Oskarsham och Blå Jugfru. Hame skyddas av e låg vågbrytare. Hame sakar skydd mot de övervägade och på sommare svåraste vide frå sydväst. Hames bryggor har till delar reoverats, primärt för fiskebåtar och för färja till Oskarsham. De har två betogpirar. Största djupgåedet är vid södra pire som har ett djup av 4,5-5 meter. Botte är i behov av muddrig. Det fis e detaljpla som tillåter e utvecklig av hame, läs vidare uder Verksamheter som ileder kapitel markavädig sida 33. Riksitresse för yrkesfisket Både hame och ett vatteområde orr om omfattas av riksitresse för yrkesfisket. Bedömige är att plaförslaget gyar riksitresset då fiskeverksamhete iom hamområdet prioriteras och ges utrymme att fugera tillsammas med adra ärigar. Övrigt vatteområde föreslås bevaras och skyddas frå exploaterig. Turism Reda för mer ä 100 år seda aläde de första turistera till Byxelkrok, turisme utgör idag de största ärige i Byxelkrok och tillsammas med jordbruket e av de två största på Ölad. Ölads turismstrategi Ölad utgör ett av Sveriges mest käda turistmål, trots det har besöksärige miskat de seaste åre. Ölads kommualförbud tog fram e turismstrategi som atogs I udersökigar i sambad med projektet fa ma att det som är mest attraktivt med just Ölad är ature/ ladskapet och sol/klimatet. Ölads Turismstrategi syftar till att å följade mål till år 2020: Fördubblade turismitäkter på Ölad mella 2010 och 2020 i lije med de atioella strategi Ölad ska år 2020 utgöra e fullt exportmoge destiatio. Foto, Byxelkroksväge mot väster, 2016 Mist 20 exportmoga företag ska fias på Ölad år 2020 (eligt Exportmogad. se) Atalet sysselsatta i besöksärige på Ölad ska ha ökat med 50 procet. Turisme på Ölad ska vara hållbar och asvarsfull. Måle ska uppfyllas med bl.a. följade strategier: 23

10 Neptuiväge (136) Neptuiväge (136) 2 PLANFÖRSLAG Stehuggeri Fiskebodar E kvalitetsiriktad produktutvecklig. Gamla hame Färja E kudapassad turistisk ifrastruktur: boede, mat, trasporter och iformatio. E stärkt förmåga att ta väl had om våra besökare. E kraftfull och koordierad markadsförig av Ölad. Maria Affärsmässiga alliaser med aktörer utaför Ölad. Badstrade Fiskeläge Solö ICA Nära (994) Gamla hame Färja Badstrade Stehuggeri Fiskrökeri Fiskebodar Nya hame Gurlis café Ladborgstorget Fiskeläge Solö ICA Nära Hamtorget Maria (994) Gurlis café Byxelkroksväge (136) E effektiv orgaisatio och e väl fugerade samverka i besöksärige. Byxelkroksväge (136) Hames betydelse för utvecklige av besöksärige Byxelkrok är e viktig od för fritidsbåtar, de ligger aturligt i förhållade till de valiga ruttera, dels frå söder upp geom Kalmarsud och dels frå orr då skärgårde slutar på fastladssida. Det är färdväge som primärt avgör ett besök i e gästham. Måga fritidsbåtar frå Damark och Tysklad väder i Byxelkrok. Hame är också e vädpukt och tillika bukrigsham (iköp av bräsle och förödeheter) för de som sträcker mot Visby eller väder tillbaka mot orr. Me e ham är ite bara e plats för båtgäster, e fi och välfugerade ham är e attraktio och besöksmål i sig. De flesta hamar lockar måga gäster ladväge; med husbil eller persobil eller till och med cykel. Hamar är oftast lokala och regioala mageter för turister. Sjö med båtar, bad och ham liv represeterar sommar för måga turister. Med adra ord, båtgäste med si båt är e attraktio i sig. Att strosa lägs e brygga och titta på variatioe av flytetyg är uderhållade. Reflektioer Besöksärige måste samarbeta, ett samarbete som tillsammas skapar måga upplevelsemöjligheter. Turism hadlar om direkta och idirekta samarbete mella alla de aktörer e gäst möter. I Byxelkrok ka hame fugera som e attraktio för båtgäster likväl som för adra turistade. Natioella strategier Överst skiss över befitliga målpukter i Byxelkrok och eda e visiosskiss över Tre av de fyra övergripade atioella strategiera för att å e hållbar framtida målpukter. utvecklig rör demografi och ekoomi; Stimulera e god hälsa på lika villkor, Möta de demografiska utmaige och Främja e hållbar tillväxt. I dea pla ås måle dels geom att stimulera rekreatioslivet, se uder rubrike Friluftsliv, rekreatio och fritid, geom att stimulera bebyggelseutvecklige så att e bredare efterfråga ka mötas samt geom att stimulera möjlighete till distasarbete geom strategier för tekiskförsörjig. Ladsbygdsutvecklige är ite bara ett kommualt itresse uta är ett uttalat iteratioellt itresse. EU:s Lissabostrategi och Göteborgsstrategi för hållbar utvecklig är lika viktig för ladsbygde som för städera. Tre cetrala åtgärder iebär att; Förbättra jordoch skogsbrukssektoreras kokurreskraft, Förbättra miljö och ladsbygde samt Förbättra livskrafte i ladsbygdsområde och främja diversifierig av ladsbygdes ekoomi. 24

11 Miljökvalitetsmåle Giftfri miljö ka påverkas geom t.ex. framsteg i ekologisk odlig, haterig av avfall samt val av byggmaterial. Ett rikt odligsladskap iebär bl.a. att jordbruk ska vara lågsiktigt hållbara, produktioe ska ske på ett sätt som bevarar och utvecklar atur- och kulturvärdea och behåller markes produktiosförmåga. Utmaigar demografi och ekoomi Hur ska Förutsättigar skapas så att mäiskor ska vilja och kua bo kvar. (Övergripade mål, Bebyggelseutvecklig, ÖP 2002) Geom att Kommue vid beslut som tas gällade plaerig av de fysiska miljö ska fokus ligga på att skapa goda livsmiljöer för mäiskor. Geom att kommue ställer sig positiv till Att Service i Byxelkrok, både de kommersiella och de samhälleliga utvecklas Att utbudet av bostäder blir mer varierat och flera alterativ erbjuds bostadsrätt, hyresrätt, äldre ygre Hur ska ärigslivet utvecklas och säsoge förlägas? Geom att Kommue prioriterar arbete med att bygga ut hame i Byxelkrok och gör hame till e symbol för e aktiv besöksärig på orra Ölad. Kommue avsätter resurser för att arbeta med gestaltigsfrågor och e sammahålle idetitet för Byxelkrok. Kommue geom detaljplaarbete tillskapar mark för lättare idustri och verksamheter. Kommue asvarar för att ett helhetsgrepp tas för verksamhetsområde i Byxelkrok, i cetrala dele behöver ma ha e tydlig markavädig och skapa möjlighet för y service att etableras. I utkate behöver ma skapa förutsättigar för ett idustriområde för lätt idustri och mer ytkrävade service. Kommue asvarar för att befitlig fiskeverksamhet ka lossa si fågst i Byxelkrok, krävs muddrig och tillståds-, bidragsasöka. Geom att kommue ställer sig positiv till Åtgärder som uderlättar för distasarbete. Betydelse av att yrkesfisket i hame är syligt och prioriteras äve i framtide. Yrkesfisket är ett positivt islag som bidrar till att området upplevs levade och geuit. Samverka med Oskarshams kommu i fråga om färjelije mella Oskarsham och Byxelkrok. 25

12 Bebyggelse De historiska utvecklige för Byxelkrok och dess ärmaste omgivig ka delas upp i fyra tidsepoker, som skulle kua beteckas som förhistorisk tid, brukadet av atures resurser, de tidiga turisme och det modera samhället. Dessa tidsepoker är kroologiskt ordade efter varadra, me det iebär ite att respektive tidsepok avslutades abrupt, för att ersättas av e aa. Tvärtom är de iflätade i varadra och övergåge frå de ea tidsepoke till de adra var og sälla uppebar för dem som levde i övergågsfasera. Karaktäristiska avtryck frå de förhistoriska tide är blad aat flera av de registrerade forlämigara och kustväge utmed vattelije. Karaktäristiska avtryck frå brukadet av atures resurser är blad aat flera av de registrerade forlämigara som kalkugar, tjärdalar och odligsgärde. Torps by (både Foto kalkug, Ladskapslaget 2012 i de gamla bykära och på de platser dit gårdar skiftades ut) beståede av jordbruksbebyggelse samt ägs- och åkermark är också ett uttryck för periode, liksom de gamla fiskehame och väderkvare i Tokäs. Karaktäristiska avtryck för de tidiga turisme är blad aat Oladers pesioat (umera Solö Wärdshus) och de tidiga sommaröjea - villor frå sekelskiftet tal. Karaktäristiska avtryck för det modera samhället är blad aat efterkrigstides fritidsbebyggelse och servicebebyggelse som är relaterad till turistidustri. Exempel på detta är hotell, Gurlis kiosk och campigplatser med mera. Statistik frå 2010 visar att atalet registrerade fritidshus var 435 och 199 utgjorde adra typer av byggader. Värdefulla miljöer Utvecklige mot det framtida Byxelkrok ska ske på ett sådat sätt att äve kultur och aturvärde ges möjlighet till utvecklig och bibehåller eller ökar sitt värde. Dea fördjupade översiktspla ileddes med att kuskapsuderlag togs fram för atur och kultur. I de Kulturvärdesiveterig som geomfördes (Kulturmiljöutredig för området Byxelkrok, Böda socke, Borgholms kommu, Ladskapslaget AB & Weaders, juli 2012). Rapporte visar att plaområdet, liksom hela Ölad, är rikt på kulturhistoriska lämigar. Kulturmiljöera som har ett större värde är skyddade som riksitresse. Foto steupplag, 2012 Det fis iga byggader eller aläggigar iom området som är klassade som byggadsmie, me Robert Johassos stehuggeri har lyfts fram som e värdefull idustrimiljö i e iveterig av Kalmar läs museum (1996). Observera att ite hela plaområdet har iveterats, efter iveterige har plaområdet utökats, dels i sydost och dels i ordost. Därför igår ite de delara i Kulturvärdesiveterige. I kulturmiljöutredige har kulturvärde pekats ut utifrå två kategorier: Kategori 1. Iom 26

13 dessa område avråder ma frå all form av påverka då det ka skada befitliga kulturvärde samt Kategori 2, vilka omfattas av höga kulturvärde me där utvecklig ka ske med mycket stor varsamhet och häsy till kulturvärde och befitlig bebyggelse. I pla och bygglages 2:a kapitels sjätte paragraf lyfts häsyskravet som ett allmät itresse. Det iebär att vid detaljplaerig av ett område eller vid ett bygglov ska bebyggelse utformas och placeras på ett sådat sätt att det ka ases lämpligt med häsy till blad aat ladskapsbild och atur- och kulturvärde. Målet med bestämmelse avser itresset att skapa e god helhetsverka. Foto Solö värdshus, Ladskapslaget 2012 Lage om häsy ger goda förutsättigar för att bibehålla ett värdefullt Byxelkrok, dea fördjupigs kommade delar ka och ska avädas som e hjälp och ett stöd att uppå häsyskravet. Geom områdesvisa rekommedatioer och ett gediget kuskapsuderlag i bilagora, atur- och kulturmiljöiveterig, förverkligas målet om ett framtida Byxelkrok med bibehålla värde. Bedömigar och ideligar av område bygger på e avgräsig utifrå specifika uttalade värde. Område beskrivs utifrå dessa värde och e samlad bedömig av möjlighetera i respektive område preseteras. Övergripade rekommedatioer för bebyggelseutvecklige särskilda riktlijer lokal byggadstraditio försiktighet i opåverkade ladskapsområde stor restriktivitet y bebyggelse följsamhet till ladskapets strukturer god utformig avgörade, ite domiera Redovisig av miljöer med skydd i aa lagstiftig Kommade karta ger e sammafattad bild av värde iom området. Forlämigar Byxelkroksområdet, liksom hela Ölad är rikt på kulturmiljöer, såväl formie som värdefulla bebyggda miljöer. I kapitlet redovisas de skyddade och särskilt värdefulla kulturhistoriska miljöera eller registrerade forlämigara. Iom utredigsområdet fis ett relativt stort atal registrerade forlämigar eligt adra kapitlet i lage om kulturmie (SFS 1988:950). De härrör frå steålder och fram till vår ege tid, och består av blad aat gravfält, kalkugar, hägader och husgruder. Iom by Torp fis rester av två järåldersbyar. De 1,7 meter höga kalkstee, Höga flisa, lägs kustväge orr om Byxelkrok är mycket sylig för förbipasserade. Det fis 35 fasta forlämigar, 34 övriga kulturhistoriska lämigar och 4 bevakigsobjekt registrerade. Läs vidare i bilaga C Kulturmiljö-utredig för området Byxelkrok. 27

14 Riksitresse för Kulturmiljö Två område iom plaområdet omfattas av riksitresse för Kulturmiljö. Plaförslaget föreslår viss utvecklig iom dessa område, dels i aslutig till Ludsbackara och dels lägs delar av Fiskeväge. Stor häsy till befitliga värde bör tas vid utvecklige av dessa område. Bedömige är att e utvecklig ka bidra till e positiv iverka på riksitresset om det görs på ett sätt som lyfter fram bebyggelse möster och håller respektavståd till forlämigar etc. Detta beskrivs tydligare uder kapitlet Visioer för mark- och vatteavädige. Kulturmiljöprogram Lässtyrelse har i sitt kulturmiljöprogram Natur- och kultur på Ölad pekat ut tre sammahägade område iom plaområdet som omfattas av högsta kulturvärde (klass 1). Dessa område ases vara särskilt skyddsvärda och bör därför bevaras för att befitliga värde ite ska gå förlorade. Neptui åkrar Ölads ordligaste vikigatida gravfält i moumetalläge på klapperstesfält med vid utsikt över Kalmarsud och Blå Jugfru. Gravfältet mäter 150 x 30 meter och består av 12 röse, 32 ruda stesättigar, io kistgravar, e treudd, e rest ste samt e stor skeppsformig stesättig - Forgallaskeppet. Ett tio-tal av gravara är udersökta och visade sig tillhöra vikigatide. Strax söder om gravfältet står Höga Flisa, e 1,7 meter hög kalkste. Ma tror att platse har varit e kriste böeplats för fiskarbefolkige i Byxelkrok. Ebberskog, Åker och Torps järåldersmiljö Iom Torps by fis rester av två agräsade järåldersbyar; Ebberskog och Åker. Saolikt har äve Torp hyst e järåldersby me uppodlig i seare tid har gjort att edast estaka husgruder och stesträgar fis kvar. Området är variatiosrikt med ludar och öppa marker. Här fis stemurar, odligsröse och hamlade lidar. I Ebberskog fis 19 registrerade husgruder och i Åker 17. Till husgrudera hör omfattade stesträgar som bildar bl.a. fägator, åker- och ägsgärde. I aslutig till huse fis små ihägader som ka ha varit gödselupplag eller boskapsfållor. Forlämigskomplexet tillhör ett av de större på Ölad beträffade atalet husgruder och överhuvudtaget är det förhistoriska odligsladskapet i Böda ovaligt väl bevarat. Kustväge mella Byxelkrok och Hagskog Väge sligrar sig fram i ett mycket omväxlade odligsladskap med betade alvarmarker och lövskog. I ära aslutig till väge fis flera skogsvägar som tvärar av åt öster i mot Böda kroopark. Lägs väge fis flera kulturhistoriska miesmärke Vid Tokäs udde har e av de viktigaste hamara på Ölads ordvästkust legat. Här fis flera esamliggade gravar som ligger lågt ute på brate eller omedelbart itill väge. Till höger karta över kulturmiljöer 28

15 Forlämig pukt Forlämig lije forlämig yta regioal bevaradepla odligsladskapet Kulturmiljöutredig Plaförslag Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Skyddsvärda Meter 29

16 Utmaigar för bebyggelse Hur ges hame e cetrumkaraktär? Geom att Kommue asvarar för att ett gestaltigsprogram tas fram, tydliga målpukter ska stärkas och utvecklas. Korsige /Neptuiväge/Byxelkroksväge ska tillsammas med hame utvecklas till e attraktiv mötespukt. Geom att kommue ställer sig positiv till Ett varierat och rikt utbud av verksamheter och service för att levadegöra det cetrala området. Maria som har stor potetial att utvecklas som ett område för turism och ärigsliv. Här fis stora ytor att utveckla, vilket bör göras omsorgsfullt. Gällade detaljpla reglerar framtida utvecklig. Hur ska de kulturhistoriska värdea och olika tidsepokera göras läsbara? Geom att Kompletterade bebyggelse i område med höga kulturvärde apassas till de befitliga i fråga om placerig storlek och utformig. (Ladsbygdsutvecklig, ÖP 2002). Traditioell ölädsk byggtraditio skall vägas i vid all om-, till- och ybyggad. (Övergripade mål, Bebyggelseutvecklig, ÖP 2002 & Visio 2015). Geom att kommue ställer sig positiv till Att kuskap om kulturvärdea lyfts fram De fysiska plaerige som ka stimulera e utvecklig geom att ge stöd för åtgärder som främjar e god bebyggelsemiljö. Det hadlar framförallt om avvägigar mella föryelse och bevarade. Naturmiljöer iom bebyggelseområdet I Byxelkrok är aturladskapet städigt ärvarade, utblickara över havet är måga, uika aturvärde fis ipå kute och måga besökare kommer hit just för alla dessa samlade värde. Natur och miljö återkommer som ett eget kapitel lägre fram i dokumetet De bostadsära ature, Värdet av ärrekreatio och livsmiljö. Strukture på bebyggelse i Byxelkrok gör att ature kommer ära ipå, vissa bebyggda område beskrivs också som om byggadera bara placerats ut i ladskapet med lite iverka på ladskapsbilde. Seda fis det utsparade gröa område som öar i bebyggelsemöstret till dessa hör Karrhagara, Sadbackara och två område i höjd med hame. Alla dessa område är speciellt värdefulla för rekreatioe. Rekreatiosvärde Plaområdet erbjuder måga möjligheter till ett rikt friluftsliv. Möjlighetera och tillgåge till ett attraktivt friluftsliv bidrar till att mäiskor trivs och mår bra. För att ta del av de utmaigar för rekreatio och friluftsliv som idetifierats i plae se sida

17 Iveterig Område värdefulla för rekreatio och friluftsliv I sambad med aturvärdesiveterige gjordes också e iveterig av attraktiva rekreatiosområde. Kustremsa med Neptui åkrar, hame och badplatse utgör idag ågra av de mest välbesökta rekreatiosområdea och turismmåle i Byxelkrok. Kustväge utgör e välaväd cykelled. Me det fis äve vackra och itressata friluftsområde lägre i i plaområdet som t.ex. Lidreservatet och Eerums alvar. Plaområdet har efter iveterige utökats ågot, därför fis ett midre område i sydost samt ett midre område i ordost som ite har iveterats avseede rekreatio och friluftsliv Följade område har i iveterige pekats ut som särskilt attraktiva för friluftslivet, siffrora avser hävisig till karta på föregåede sida; Attraktivt område för promeader och utflykter. Söder om hame fis e sadstrad med badbrygga. Fia badmöjligheter fis äve frå de plaa kalhällara orr om hame och söder om sadstrade Strövväligt område med varierad och vacker atur. Området kyter samma kuste med de så kallade Ludsbackara. Ekologgruppe Variatiosrikt område domierat av öppa betade gräsmarker, omgärdade av stemurar. Området har god framkomlighet och e mycket tilltalade ladskapsbild vilket gör det itressat som strövområde. Kyter ihop bebyggelse i de västra dele och Fiskeväge. skala 1: Kartbild över iveterade rekreatiosvärde, bifogat dokumetet fis kartbild i större skala 4. Sadbackara är ett aturområde som yttjas flitigt som promeadstråk och hudrastig av ärboede. 5. Sammahägade busk- och skogsområde med stigar som löper geom området vilka yttjas av boede i omgivige. Viktigt område för ärrekreatio. 6. De så kallade Karrhagara består i huvudsak av öppe gräsmark. Stigar i de östra dele uderhålls geom gräsklippig. Är tack vare ärhete till bebyggelse och kulturhistoriska värde itressat som strövområde. 7. Geom större dele av området löper e promeadstig. Det cetrala och skyddade läget, de goda framkomlighete och de relativt öppa skogsmiljö gör att området har stort värde för ärrekreatio. 8. Området är strövväligt och kyter ihop de itressata alvarmarkera med kuste. Miljökvalitetsmål Riksdage har beslutat om 16 miljökvalitetsmål som beskriver det tillståd som ska uppås i ett geeratiosperspektiv. Miljökvalitetsmåle ska vägleda statliga mydigheters och adra samhällsaktörers åtgärder på miljöområdet. 15 av miljömåle rör de fysiska samhällsplaerige, i huvudsak tre av dessa rör direkt plaerige av aturmiljöer; Myllrade våtmarker iebär bl.a. att våtmarksområde ska skyddas och det bör ite vara tillåtet med markavvattig. Levade skogar iebär att skogsområde ka behöva bevaras/ restaureras och skötas på ett sätt som utvecklar deras värde. Ett rikt växt och djurliv iebär bl.a. att ite överutyttja olika ekosystem. Att ladskapet blir allt mer uppdelat av vägar och byggader gör det svårare för djur och växter att sprida sig. Värdefull atur bör skyddas och åtgärdsprogram tas fram för att bevara de mest hotade artera och säkerställa 31

18 spridigskorridorer för djur och växter. I edaståede sammaställig av aturvärdea har ite TUVA-område tagits med då befitliga aturvärde har idetifierats geom de aturvärdesiveterig som kommue låtit ta fram. Se karta på sida 78 för vilka område som av jordbruksverket är utpekade värdefulla ägs- och betesmarker (TUVA-område). Redovisig av område med skydd i lagstiftig Riksitresse för obrute kust och aturvård Riksitresse för obrute kust omfattar hela Ölad. Riksitresset bedöms ite påverkas egativt av aktuellt plaförslag då iga åtgärder förselås lägs kuste, förutom iom hamområdet som reda är iaspråktaget. Delar av plaområdet omfattas också av riksitresse för Naturvård. Detta bedöms ite påverkas egativt då iga åtgärder föreslås iom dessa område. Naturreservat Iom plaområdet fis iga aturreservat. Plaområdet gräsar till Lidreservatets aturreservat, se eda. Detta bedöms ite påverkas av plaförslaget. Natura 2000 Iom plaområdet fis iga Natura 2000.område. Plaområdet gräsar till Lidreservatet som också omfattas av Natura Området bedöms ite påverkas av plaförslaget. Biotopskydd Biotopskyddet är reglerat i Miljöbalke, se del 3. Vissa biotoper är skyddade med automatik, t.ex. alléer, källor, odligsröse, pilevallar, småvatte och våtmarker i jordbruksmark och åkerholmar. Iom geerellt skyddade biotoper ka Lässtyrelse medge dispes för verksamhet eller åtgärd som ka skada aturmiljö om det fis särskilda skäl. Vissa biotoper ka skyddas geom beslut i ett eskilt fall, där ett agivet område blir biotopskyddsområde. Skogsstyrelse är asvarig för biotopskyddsområde i skogsmark. För biotoper som ite är skogsmark och som ka skyddas i ett eskilt fall är Lässtyrelse beslutsmydighet. Iom plaområdet fis iga utpekade biotopskyddområde. Strax utaför plaområdet fis dels ett område i Lidreservatet och ett område öster om Fiskaregata. Dessa bedöms ite påverkas av plaförslaget. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområde med mycket höga aturvärde. De har e yckelroll för bevaradet av skoges hotade växter och djur. Iom plaområdet fis tre utpekade område. Det ordvästra området består av e 1,1 ha stor löväg där det fis träd med spår av hamlig. Det sydvästra och det östra områdea består av 1,2 respektive 1,7 ha stora område med lövägrest där det fis hamlade träd och spärrgreiga grova träd. Dessa område bedöms ite påverkas av plaförslaget. Naturvårdspla Lässtyrelse har i sitt aturvårdspla Natur- och kultur på Ölad pekat ut fem område iom plaområdet som omfattas av högsta aturvärde (klass 1). Dessa område ases vara särskilt skyddsvärda och bör därför bevaras för att befitliga värde ite ska gå förlorade. De område som omfattas av klass 2 och 3 preseteras ite här uta fis att läsa om i boke Natur och kultur på Ölad, Lästsyrelse i Klamar lä 200X. Neda följer e kort 32

19 Plaförslag Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Skyddsvärda Naturreservat Biotopskydd_Skogsstyrelse Naturvärdesbedömig Meter karta över aturmiljöer 33

20 sammafattig av de område som omfattas av klass 1-värde. Västeralvaret Västeralvaret är Ölads ordligaste alvar. Alvaret är öppet och domieras av torra och artrika gräsmarker. Kust mella orra udde och Byxelkrok Säreget och omväxlade kustladskap. Västra kuste präglas av karga och mycket steiga förhållade. Frå stradlije och österut utbreder sig ett 200 meter brett stradvallssystem med ett tiotal parallella stradvallar. Lägs strade går de uderliggade kalkstee i dage i form av ett så kallat pallpla. Vatteområdet utaför orra udde Havsområde vid orra udde av stort biologiskt itresse. Kustområdet är av iteratioell betydelse som rast- och övervitrigsplats för fågel. Lek- och växtområde för flera fiskarter. Området är av riksitresse för aturvård. Lidreservatet Lidreservatet, eller Åker som det också kallas, består av ett variatiosrikt ladskap med mycket stor variatio av aturtyper. Lövskogar, tallskog, öppa betesmarker, alvar, kärr samt trädbärade slåtterägar återfis här. På äldre träd i lövskoge och på slåtteräge har ma fuit måga rödlistade lavar. Områdets stora variatio ger goda förutsättigar för ett rikt djurliv. Lövskogsområdea har ett rikt fågelliv. Fem olika fladdermusarter har oterats här. Skeppersäg Två skogsområde av aturskogslikade karaktär. I sydväst e bladlövskog med islag av gamla ekar. Rik lavflora. Här fis äve kulturvärde. Karta över område Naturvärdesiveterig I sambad med framtagadet av dea fördjupig av översiktsplae har e aturvärdesiveterig gjorts för att utreda befitliga aturvärde. Dea fis i si helhet som bilaga till plae. 68 aturvärdesklassade område avgräsades, se karta itill. Områdea klassades efter e fyrgradig skala. Observera att ite hela plaområdet igår i dea iveterig. Plaområdet har efter iveterige utökats dels i de sydöstra dele och dels i de ordöstra dele, för de område som utökas har bedömige varit att de iehåller höga värde och ska bevaras. Foto kuste mot hame,2014 Klass 1 Regioalt/atioellt värdefulla/skyddade område, t.ex. Natura 2000 område, riksitresse mm. Område igåede i regioala aturvårdsplaer. Förekomst av rödlistade/ hotade arter. Klass 2 Mycket högt kommualt/lokalt och regioalt aturvårdsvärde. Område klassade högt i kommuala aturvårdsplaer. Förekomst av rödlistade arter eller i övrigt sällsyta/ 34

21 ovaliga arter i ett lokalt perspektiv. Område som är klassade som värdefulla i aturtypsiveterigar såsom, sumpskogsiveterig, yckelbiotopiveterig, ägs- och hagmarksiveterige eller våtmarksiveterige. Område som bedöms utgöra viktiga buffertzoer mot klass 1 objekt, område som tjäar som spridigs korridorer mella värdefulla aturområde eller utgör värdefulla öar i ladskapet viktiga för att vidmakthålla livskraftiga populatioer av ovaliga eller värdefulla arter. Prelimiär aturvärdesbedömig - Plaområde Byxelkrok Naturvärde klassig klass 1 - Högsta aturvärde (20) klass 2 - Mycket högt aturvärde (49) klass 3 - Högt aturvärde (46) klass 4 - Övrig atur - måttliga aturvärde (19) Klass 3 Område med kommualt/lokalt aturvärde. Del i e värdefull mosaik av aturtyper igåede i ett kulturladskap. Viktiga korridorer eller buffertområde i aslutig till högre klassade objekt. Område med e eftersatt hävd me med god potetial att kua utveckla högre aturvärde vid återupptagade av hävde. Observera att iom dea klass ka igå område som i sig ite uppvisar ågra högre aturvärde me ka utgöra e mycket viktig fuktio för aturvårde som korridor/ skyddszo mella/mot adra aturområde. Klass 4 Övrig atur. Område där exploaterig iom midre område ka ske. Ekologgruppe Åkermark uta ågo sybar aturaliserig i form av etablerig av vildväxade gräs och örter har ite klassats. Måga åkrar i området som ligger i träda har emellertid aturaliserats i mer eller midre stor omfattig och har då värderats frå aturvårdssypukt. Vissa åkrar som ite har klassats har ett värde att bevaras som åkermark eller öppe mark frå kulturhistorisk sypukt. Detta gäller t.ex. åkrara i aslutig till Torps by. skala 1: Kartbild över klassig, bifogat dokumetet fis kartbild i större skala Förhålligssätt aturmiljöer Hur ska område som omfattas av höga värde avseede atur och som ite skyddas geom Riksitresse eller aat atioellt skydd bevaras? Geom att Kommue udatar område frå exploaterig Kommue prioriterar Ölads stora atur- och kulturvärde som lågsiktigt ska bevaras och utvecklas. Rimlig häsy till utvecklige av adra ärigar som jordbruk, turism och eergiproduktio bedöms uppås geom avvägigar i dea fördjupade översiktspla i vilke värdefull atur fis redovisad uder beskrivig av markavädig N-område samt B-område avseede kulturmiljöer (Övergripade mål, atur och kulturmiljöer, ÖP 2002). Som utgågspukt ska område som i Naturvärdesbedömige pekats ut med höga aturvärde (motsvarade klass 1 och 2) bevaras. Kommue ställer sig positiv till Att Attraktiva aturområde läkas samma till stråk för att bidra till ett attraktivt rekreatiosliv och för att bidra till spridigskorridorer av växt- och djurarter. 35

22 Sammafattig av mark och vatteavädig Verksamhetsutvecklig V1, Hame Utvecklig av ett strakt cetrum, itilliggade bostäder utreds som möjliggör för kompletterade verksamhetsytor vid kommade plaförädrig, Gestaltigs förslag, parkerigsbehov mm Tydligare iriktig mot verksamhet i cetrala delar, all prövig geom DP; ÄDP V2, Verksamhetsyta, delområde 1-4, dagvattehaterig som skyddar vattetäkt samordat med skydd vid 136:a säkerställa skydd för vatteskyddsområde V3, Golfbaa verksamhete e lokal resurs rekreatiosmöjligheter. Bebyggelseutvecklig A1. Udersöka möjlighete att tillskapa ytterligare tomter avsedda för bebyggelse A2. Norr om Svältergata, bostadshus. Förtätig av befitlig bebyggelse. A3 Fiskeväg, småskalig bebyggelse, kompletterig där aturvärde i västra dele behöver utredas vidare. A4 Söder om Svältergata samt gata och omgivade bebyggelse, kompletterig och ytt område. A5 Östra gata, Kompletterig av befitligt, häsyskrav A6 Sadbackara, kompletterig av befitlig bebyggelse A7 Tokeäs, kompletterig, ytt område söder om befitligt tillfart geom förlägig av båda gatora alt. utreda y utfart mot Kärrsludsgata. A8 Hagskogsväge Eerums Träsgate tillkommade bakom befitlig. Visuell utblick frå Träsgade viktigt. Kärrsludsgata, kompletterig A10 Skråphäge, kompletterig av befitlig bebyggelse ivästra området i aslutig till gårde större byggrätt för komplemet byggader. A11 Bebyggelseutvecklig södra dele Hagskogsväge kompletterig A12 Bebyggelseutvecklig Eerum Viss utvecklig ka vara möjlig av befitligt Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Norra jordbruksmarkera, ålderdomlig gårdsbebyggelse med tillhörade öppa arealer B2. Tokeäs. Forlämig. Upplevelse av kustväge byggaders ibördes relatioer försvårar kompletterigar. Samspelet och avstådet mella de båda ladora ger e tydlig prägel av det skiftade odligsladskapet. B3 Torps by, kulturhistorisk kära för området i stort. Utvecklig som gyar värdet möjlig. Torps by har mycket höga värde som också häger samma med odligsmarke iom N8. B4 Mellby. Gårdsbebyggelse samt omgivade jordbruksmark Koflikt jämte allmäa itresset av verksamhetsyta för adra ädamål. A11 Hagskogsväge N10 A8 Eerum Träsgata V3 B5 A11 A12 V3 Per Nils väg Eåsväge Tåtelgate Egluds väg Alvarsväge B6 B2 Tokeäsväge N8 Östra I A Eerum Bygata 36 Sammafattig av mark och vatteavädig Emils väg

23 Kärrsludsgata Yxläggeväge Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG Ludgata Neptuiväge Norra Flisväge Södra Flisväge Gullebäcks v äge A1 A1 N2 B5. Stugby Kosekvet geomförd fritidshusbebyggelse med uttalade värde idag och i framtide. B6. Eerum Kulturhistoriska värde i äldre gårdsmiljöer, karaktärsskapade omladet u ikluderat. Viss kompletterig med stor häsy till kulturmiljö (både bebyggelse och defiierad odligsmark) B7 Mycket välbevarad gårdsmiljö. Sadbacksväge Låghorveväge Skurkvarsväge A6 V1 N6 Neptuiväge Småskogsväge Ladborgsväge Svaugsväge Sakt Olofs väg Sadbergs väg Gårdsväge Geväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata A2 Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Brokväge Kortväge Träsväge A4 Bryjas v. Svältergata Ludgräd Fludreväge Oxelväge Laxväge Byskludsväge N6 Utmarksväge Krokväge Hägleväge N4 Garväge Järers väg Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Östra gata Gullviveväge Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge Fiskväg Bergväge A5 Ebbeskogsgata Utvecklig av adra värde geom skydd av område N1 Kuste iklusive stradskydd N2 Ladskap i orr. Ladskapet kommer här i i plaområdet, värde både iom och utom pla Öppet ladskap för rekreatio bebyggelseära, utveckla geom att kyta samma aturområdea med kuste N4 Karrhagara, Natur/ rekreatio, forlämig Ladskap i frå öster, värde iom och utom pla N6 Natur för rekreatio, Sadbackara, kotrast mot havet och strade, N7 Jordbruksmark i Torps jordbruksbygd Alvarsväge Quierumsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N7 B3 etapp 1 N8 Naturvärdet Eerums alvar N9, Naturvärde spridigskorridor skogsridå frå Eerums N9 N7 Byxelkroksväge V2 B4 etapp 2 etapp 3 N10, Naturvärde Hagskog både utom och iom fördjupigsområdet Gull- Arturs gata Karlsborgsväge etapp 4 9 A 10 A 10 tagsgata A10 B7 Getterums Kyrkväg Stora Ekväge Ladsväge Byxelkrok Sammafattig av mark och vatteavädig 37

24 A11 A8 Eerum Träsgata Tåtelgate Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas v. Gullebä c Oxelväge Laxväge Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä g e Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge etapp 1 etapp 2 etapp 3 V2 etapp 4 A5 A10 B4 Grakullaväge Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG Hagskogsväge N10 Eåsväge Per Nils väg Egluds väg Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata Låghorvev äge Översiktskarta N1 N8 Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Ladborgsväge Neptuiväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Träsväge Södra Flisväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Garväge Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Getterums Kyrkväg Beskrivig av mark och vatteavädig V1 hame Hamområdet har varit e viktig kutpukt seda slutet av 1800-talet, att Byxelkroks ham fortsätter att vara e levade ham är av stor betydelse för både samhället och ur ett kulturhistoriskt perspektiv, för e kotiuitet i avädige. Turistärige har e kotiuitet seda slutet av 1800-talet och har på så sätt ett kulturhistoriskt värde för Byxelkrok. Sjöbodara och kaje, pire, stehuggeriets placerig och byggader skapar tillsammas e helhet och e hammiljö som är viktig att bevara. Stehuggeriet i hamområdets orra del har bedömts ha höga kulturvärde, tillsammas med det ylige byggda rökeriet ett miljöskapade värde för platse. Hames öppa läge i ladskapet, både frå sjösida och frå ladsida gör att hame har ett högt idetitetsvärde för området. Hamområdet tål dock e del förädrigar om det sker med häsy till områdets karaktär och kulturvärde. E utvecklig som gyar Karta område V1 turisme och ärigslivet, såsom hadel och aa service som bidrar till e levade miljö ka möjliggöras. N6 Maria omfattas av e detaljpla som tillåter e såda utvecklig. Kommue har geom kosult utrett hur e utbyggad N1skulle kua göras. Uder våre 2016 har alterativ diskuterats och det ekoomiska utrymmet begräsat möjlighetera att geomföra e utbyggad i e såda omfattig. Därför har eklare alterativ till utbyggad lyfts.tillkommade byggader och verksamheter iom hamområdet bör ha e akytig till hamverksamhete eller aa ärig som har behov av att ligga vid hame/vattet. Fiskeriverksamhete bör få fortsatt prioriterig och möjlighet till utvecklig. B2 Tokeäsväge Sadbacksväg e Låghorvev äge Skurkvarsväge A6 Neptuiväge Småskogsväge Ladborgsväge Svau g sväge Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata Äskhorvegata Eemarksväge Kortväge A Båtsmav Brokväge N De orra dele av hamområdet omfattas av riksitresse för friluftslivet. Ombyggade av hame bedöms gya riksitresset då det öppar upp och gör området med framkomligt och attraktivt. Egluds väg Quierumsväge Klitväge Gestaltig Hamområdets gestaltig bör ses över på e detaljerad ivå. Mötet mella Sjöstugas storskalighet och gästhames småskaliga fiskebodsbebyggelse är e viktig fråga, hur ytora däremella ska yttjas. Området bör utformas så att det bidrar till e levade och ädamålsriktig miljö samtidigt som stor häsy ska tas till hamområdets värde. A11 Alvarsväge Alvarsväge Låghorveväge Triftväge Trafike bör är de passerar Byxelkroks cetrum vid korsige mella väg 994 och 136, ske på fotgägares villkor. E separerad gåg- och cykelväg bör aläggas lägs väg 136, det är dock viktigt att väge bibehåller si karaktär då de är kulturhistoriskt värdefull. Eåsväge N8 De allmäa platsera bör tydliggöras och få e högre stadard geom ökad drift och uderhåll. A7 N7 De upplevda kotakte med havet frå väg 136 och 994 ka förbättras. Stradpromeade 38 Beskrivig av mark och vatteavädig Hagskogsväge A8 Gull- Arturs gata Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge ls väg

25 bör också utvecklas och förlägas för att bli mer attraktiv och tillgäglig. Parkerigsplatser bör utredas ett förslag sfis om att alägga parkerig orr om hame. Vid exploaterig av hame bör de förvätade havshöjige behadlas mer igåede ä vad som gjordes i sambad med detaljplaes framtagade. Hamområdet omfattas av risk för översvämig i framtide och för att udvika framtida kostader ka hame apassas för e såda höjig i ett tidigare skede. Behovet och åtgärdera bör aalyseras och jämföras med kostadera. Läs vidare uder kapitlet Vatte och Klimat. Målpukter E visio för Byxelkroks cetrum har tagits fram i sambad med arbetet med fördjupige av översiktsplae. I dea strävar ma efter att bida ihop olika målpukter och skapa e mer gåg- och cykelvälig miljö mella bebyggelse samt att skapa offetliga platser som lockar till vistelse, t.ex. torgytor. Det fora stebrottet är ett itressat historiskt islag med utveckligspotetial. Stehuggeriets mark bör tillgägliggöras och tillsammas med det plaerade rökeriet skapa e torgyta som ett avslut av hamplatse. Vid e utvecklig ska verksamhete fortfarade vara sylig som ett historiskt islag. Gamla hame erbjuder e täthet som attraherar måga besökare. Området käs geuit med ärhete till lossigskaje och fiskeredskape samt det rika folklivet. Nya hame, markadsplatse, ges e omsorg om de framtida bebyggelse i fråga om skala och täthet. Åtgärder som bidrar till att midre upplevs som parkerigsyta är positivt för hela området. Cetrum ICA och Solö är ladväge etré till hamområdet, platse är också e aturlig mötesplats året rut. Illustratio över hame E idé till förbättrig ka vara e torgyta krig korsige, Neptuiväge och Byxelkroksväge, och dels ett hamtorg och e sammaläkig mella de olika målpuktera stärker området som helhet. I gestaltigsarbetet för ett tillgägligare cetrum bör parkerigsalterative ses över och parkerige på torget flyttas och ge plats för torgetablerig och rekreativ samligsplats med högre status blad boede och besökare. Trafike bör passera torget på fotgägares villkor och e omgestaltig av torg och vägar där dessa samspelar med e gemesam utformig där fotgägares företräde framgår är ödvädig. E idé för verksamhetera är att vid e omgestaltig väda sig mot eller ut på torget. Gestaltige bör ha ett gemesamt tema i hela cetrum frå Solö Wärdshus till hamområdet och stehuggeriet med lokalt förakrade islag, exempelvis kalkstesblock som markerar gräser mella trafikslag. De olika målpuktera har värdefulla koppligar till viktiga epoker i Byxelkroks historia, de tidiga turisme, idustrialisme och traditioella ärigar så som jordbruk och fiske samt det avtryck av samtide som e utbyggad av hame represeterar. Parkerigsalterative bör geerellt ses över i området för att bättre klara högsäsoges parkerigsbehov. Gära med flexibla ytor för att miska parkerigsplatseras ödsliga framtoig om viter. Förslag har framkommit om att förlägga parkerig orr om stehuggeriet. Parkerigaras lokaliserig får fortsatt prövas. I lije med fördjupiges strategier bör parkerigar stärkas upp cetralt i första had. Illustratio över hame Beskrivig av mark och vatteavädig 39

26 ge adbacksväg e åghorvev äge rumsväge 7 Låghorveväge Klitväge Triftväge 2 PLANFÖRSLAG Översiktskarta N6 Gull- Arturs gata Skurkvarsväge A6 väge Svau g sväg Sadbergs väg Sakt Olofs väg Kärrsludsgata Geväge Eemarksväge Rekommedatioer Hamområdet bedöms tåla förädrigar, me det måste ske med häsy till områdets karaktär och kulturvärde. E levade och ädamålselig ham med bibehålle kotiuitet i hamverksamhete, bedöms som viktigast, det iebär att områdets immateriella (berättade, idetitetsskapade) kulturvärde bibehålls. Byskogsväge Kortväge E samordad strategi för gestaltige av hame bör geomföras och ligga till grud för fortsatta utvceklige (se vidare sida..). Åtgärder som bidrar till ett mer levade cetrum är positivt. Hadel och service bör möjliggöras utmed huvudledera och i cetrumkära. Gårdsväge Vid detaljplaeläggig utreda om området ska hateras som särskilt värdefull miljö, d.v.s. att särskilda krav ska ställas vid olika åtgärder som i ormala fall är bygglovsbefriade. V2 Verksamhetsyta Bryjas Oxelväge Ivid väg 136 har ett område avsatts som möjligt område för verksamheter. Området är uppdelat i etapper 1-4 och ager prioriterigsordig. Områdets syfte är att svara mot det uttryckta behovet av yta för e beredskap att kua utveckla lokala ärigslivet och utöka atalet arbetstillfälle. Dea fördjupade översiktspla har bedömt området som lämpligt itifrå dess läge itill befitlig verksamhet och ärhete till väg 136. Häsy till vatteskyddsområdet måste utredas och hateras i detaljplae. Det bör vara möjligt att orda e säker dagvattehaterig som skyddar N7 vattetäkte och som dess utom skulle kua kombieras med åtgärder på väg etapp E utbyggad av området ska föregås av detaljpla och dagvattehaterige ska utredas. Iom området plaeras också e y återviigsstatio som ska ersätt de allmäa återviigsstatioe i Byxelkroks ham. Rekommedatioer All utbyggad i området ska regleras i detaljpla. Dagvattehaterige måste lösas iom pla med syftet att säkerställa att ige risk föreligger för vattetäkte. N9 Kalkugsväge Äskhorvegata Båtsmaväge Brokväge Karlsborgsvä ge A2 Träsväge Avvattige av väg 136 bör sarast utredas se vidare avsitt vatte och klimat respektive trafik. v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 B3 A 10 Utmarksväge Krokväge Häglevä Järers väg V Garväge g e N4 Smörblommeväge Kattekärrsväge Solvädeväge Östra gata Gullviveväge Äskhorveväge Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge V2 etapp 4 A 10 A10 A5 B4 etapp 2 etapp 3 B7 Karta över område V2 40 Beskrivig av mark och vatteavädig

27 V3 Golfbaa Golfverksamhete är e viktig lokal resurs, här erbjuds rekreatiosmöjligheter och aktiviteter me också e resurs och ärig för lokala ekoomi. På området ges utrymme till utvecklig me med stor häsys till omgivige. Det bör vara möjligt att komplettera golfbaa med exempelvis elljusspår, vadrigsleder eller lokaler för adra verksamheter som båda ka via på e samlokaliserig. Möjlighetera till utvecklig av verksamhete på Byxelkroks golfbaa är begräsade av de förutsättigar som fis i ärområdet, bebyggelse N1 och aturvärde. De riktigar där störst tillgäglig yta fis är atige söder eller öster ut. Söder om golfbaa fis ett högt aturvärde som ka vara svårt att kombiera med golfe, åt öster breder ett kulturladskap med jordbruksmarker ut sig. Det sistämda området är reda idag till viss del iaspråktaget för byggatio och viss verksamhet vilket talar för att e utvecklig av golfe här skulle vara mer framkomligt, det aktuella området är beteckat B6 i markavädigskarta. B2 Tokeäsväge Sadbacksväg e Låghorvev äge N6 2 PLANFÖRSLAG Skurkvarsväge A6 Översiktskarta Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata Bebyggelseutvecklig är möjlig i de västra delara bakom befitlig bebyggelse, e visuell utblick frå Eerums Träsgade mot kuste och väges karaktär ska bevaras. Egluds väg Quierumsväge Rekommedatioer Utveckla området för rekreatio och som e lokal resurs. Då golfbaa ska utvecklas med fler hål ska lokaliserig öster ut förespråkas. Utreda möjligheter till kompletterade verksamheter och alterativ för verksamhete. A11 Alvarsväge Alvarsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N7 Eåsväge N8 Hagskogsväge A8 Gull- Arturs gata Kärrsludsgata N9 Eerum Träsgata Per Nils väg Östra Itagsgata B5 A B6 N10 A12 Tåtelgate Karta över område V3 Beskrivig av mark och vatteavädig 41

28 Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG Översiktskarta A1 Iom kulturvärdet Norra jordbruksmarkera Marke är i aspråkstage som trädgårdsmark, zo mella atur och bebyggd miljö. Udersöka möjlighete att stycka av två-fem tomter avsedda för bebyggelse Geerellt för Norra Byxelkrok med jordbruksmark gäller att området ärmast kustväge är mycket käsligt, i syerhet i aslutig till de gamla gårdsmiljöera. I de välbevarade gårdsmiljöera är byggaderas placerig och deras ibördes relatioer e viktig del av de kulturhistoriska miljö. Förtätig iebär e risk att dessa kulturvärde försvagas. Om gårdsstrukturera ite lägre är syliga/ avläsbara miskar förståelse för de Flisväge Flisväge Södra Södra Gullebä Gullebä c c Flisväge Flisväge Norra Norra ksväge ksväge A1 A1 A1 A1 Karta över område V2 historiska utvecklige. Därför bör all evetuellt tillkommade bebyggelse ligga utaför gårdsbebyggelses struktur. Ludgata Neptuiväge N2 Rekommedatioer stegärde, odligsröse och grövre träd bör geomgåede bevaras och omgivade mark, äve ie på eskilda tomter bör behålla e aturmarkskaraktär A2 Norr om Svältergata, udataget bebyggelse itill väge, bostadshus. Neptuiväge Sickelsgata Ludgräd Vädestige Småskogsväge Solstige Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Översiktskarta 42 Beskrivig av mark och vatteavädig Sadb Skurkvarsväge Karta område A2 N6 A6 Ladborgsväge Svau g sväge Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge Back g e N4 Järers väg Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge Äskhorveväge Fiskväg Bergväge

29 Befitligt plamöster i området är relativt strikt och med e struktur som är typisk för småhusområde frå och 1970-tale. Utveckligsförslaget iebär e förtätig av befitlig bebyggelse. På större oexploaterade område föreslås ya bostadsområde där det är lämpligt med häsy till exempelvis ifrastrukture. På yta lägst i ordväst, som idag utgör campigplats, föreslås låg, tät villabebyggelse. På övriga område ka större byggrätter utredas, evetuellt där möjlighet till ågo form av eklare verksamhet ka irymmas. Området lämpar sig äve för äldreboede, servicebostäder och förskola. Ca 6 ha igår i de regioala bevaradeplae för jordbruksladskapet. De aväds dock idag för campigädamål av Neptui campig. Campige har stor betydelse för besöksärige och är e motor i samhället uder sommarmåadera. Förhoppige är att området äve fortsättigsvis kommer att avädas för campigädamål, dock ka området effektiviseras och bostäder irymmas där det är möjligt. Det bör vara möjligt för allmähete att röra sig geom campigområdet. Vägara mella områdea i öster bör kopplas samma med de västra geom gc-vägar. Gröområdea som ligger iom bebyggelseutveckligsområdet har framförallt betydelse för ärrekreatioe, för boede i området. Platse ka evetuellt utvecklas som lekyta med fotbollsmål samt lekutrustig. Platse skulle kua avädas som e flexibel yta för tillfälliga aktiviteter som gyar boede och besökade. i det östra området skulle stigsystemet kua kompletteras med fler och området röjas på sly. Iom det västra området fis e forlämig i form av e kulle med e ug för kalkbräig, Området utgörs huvudsaklige av öppa gräsmarker med islag av buskar och estaka ekar och askar. Delar aväds som extra parkerigsplats vid stora eveemag i Byxelkrok. E midre yta är redovisad som utredigsområde för dagvattehaterig, läs vidare uder kapitlet Vatte. Kommade plaarbete ska så lågt det bedöms möjligt sträva efter ett lokalt omhädertagade av dagvattet i området. Rekommedatioer Områdea plalagda i moder tid bedöms tåla e förtätig alterativt utökas med fler tomter i krigområdea. Vid y tomtidelig ska de befitliga strukture vara vägledade. Detsamma gäller byggades placerig på tomte. Tomteras bör ha e storlek som gör det möjligt att delar av de aturliga vegetatioe bevaras i gräser och mella byggader för att kotakte med det ursprugliga kultur-/ aturladskapet ska kua bevaras. Nya byggader ska placeras med häsy till befitligt ladskap och tomtes förutsättigar. A3 Fiskevägs bråte Småskalig bebyggelse med agräsig till rekreatiosområde Området består idag av varierad bebyggelse i lite skala med stort islag av atur. Nature väster om väge är viktig för rekreatio och friluftsliv. Förslaget iebär att det äve fortsättigsvis ska vara ett område med tät, småskalig bebyggels me där kompletterig av bebyggelse ses som e möjlig utvecklig. Kulturhistoriska värde har i området bedömts bestå i hur ma har låtit det ursprugliga atur- och kulturladskapet fias kvar samt de försiktiga iplacerige av huse. Närhete till jordbruksmarkera i de orra delara av plaområdet bidrar till att höja områdets kulturvärde. E tidigare fägata som asluter till Fiskväge är cetral för Översiktskarta Beskrivig av mark och vatteavädig 43

30 stra I Spelbomsväge dgata 2 PLANFÖRSLAG rekreatiosmöjlighetera iom de orra delara av plae, läs mer om rekreatio uder avsittet Rekreatio och friluftsliv sida. Neptuiväge Rekommedatioer Möjlighete till att skapa väl fugerade stråk för rekreatio och friluftsliv ska beaktas vid e kompletterig av bebyggelse Småskogsväge Ludgräd Solstige Sadbacksväg e Quierumsväge Låghorvev äge Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Befitliga murar och större stear i ladskapet är viktiga elemet som så lågt det är möjligt bör bevaras vid e utvecklig av området. Svau g sväge A4 Svältergata/ Byxelkroksväge och omgivade bebyggelse Bebyggelseutvecklig, kompletterig och Karta område A3,Fiskväg ytt område. Området omfattas av e äldre byggadspla och mark som äu ite plalagts. Iom området går gräse mella gamla Torps by och modera Byxelkrok. Byxelkroksväge som sligrar sig er mot hame liksom Svältergata med litet geerösare tomter frå och 50-talet är karaktärsskapade för området. Delar av området omfattas av jordbruksmark och igår i de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. Marke är till viss del reda iaspråktage för bebyggelse vilket tillsammas med ortes behov av yta för bebyggelseutvecklig bedöms utgöra skäl för att fortsätta ta marke i aspråk Gårdsväge Sakt Olofs väg Byskogsväge Stora delar av marke i Byxelkrok som ite har bebyggts omfattas av bevaradeplaer för odligsladskapet samtidigt står orte iför ett omfattade itresse att utvecklas. Dea fördjupigs itetioer är att vära atur och kulturvärde och se dem som e tillgåg i de fortsatta utvecklige. De samlade bedömige har lett fram till att vissa område har fått tas i aspråk för att på så sätt tillgodo se båda behove. För de i område A4 berörda marke har avvägige gjorts till förmå för bebyggelseitresset. Till skäl för detta ages svårighete att bruka marke effektivt och ädamålseligt då de gräsar till befitlig bebyggelse samt består av e mosaik av flera midre brukigsarealer. E följd härav är också att adra ytor med större arealer jordbruksmark iom plaområdet fortsatt markeras som jordbruksmark (Torp, del av Eerum) m.fl. Jordbruksmarke tas också i aspråk för adra ageläga itresse då de tilltäkta bebyggelse ska bidra till att komplettera vägstrukture i Byxelkrok. Iom området plaeras N7e alterativ gåg- och cykelväg som ett alterativ och komplemet till de hårt belastade väg 136, Byxelkroksväge. Gåg och cykelväge har i diskussioer etapp 1 lokaliserigsprövas och iget aat område bedöms uppfylla samma möjlighet till förbättrad ifrastruktur för gåede och cyklister. Bebyggelse är plalagd seda tidigare och ger möjlighet till ytterligare bostadsbebyggelse. Geom att aktualisera de gällade plaera och tillåta e kombiatio av avädigar etapp 2 där det ases lämpligt ges goda förutsättigar för de eskilda att kombiera bostad och etapp 3 verksamhet, vilket på sikt ka gya befolkigsstatistike. Åtgärder V2 som bidrar till ett mer levade cetrum är positivt. Hadel och service bör framför allt möjliggöras utmed huvudledera och i cetrumkära. Ett midre område itill väg 136 har pekats ut som utredigsområde för 44 Beskrivig av mark och vatteavädig Sadbergs väg Yxläggeväge Sickelsgata Vädestige Ladborgsväge Eemarksväge Kortväge Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Vitsippeväge Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Ebb Alvarsväge A7 Översiktskarta Låghorveväge N6 Skurkvarsväge A6 Kärrsludsgata Geväge N9 Kalkugsväge Äskhorvegata Båtsmaväge Brokväge Karlsborgsvä ge A2 Träsväge Laxväge Byskludsväge A4 B3 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Smörblommeväge Kattekärrsväge Solvädeväge Östra gata Gullviveväge Äskhorveväge Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge A5 B4 etapp 4

31 N6 dagvattehaterig, det behöver utredas ytterligare ia det ka bli aktuellt. Möjlighete att yttja området som magasierig och reig av dagvatte för evetuell vidare trasport mot Tokeäs kaal bör utredas för att skapa ett lokalt omhädertagade av dagvattet i området. Läs vidare uder kapitlet Vatte. Vatteskyddsområdets zoer ställer krav på väg 136 och att de trafik som framförs ite är ett hot mot täkte. E separerad gåg- och cykelväg bör aläggas lägs väg 136, det är dock viktigt att väge bibehåller si karaktär då de är kulturhistoriskt värdefull. Rekommedatioer Skurkvarsväge A6 Neptu Småskogsväge Ladborgsväge Svau g sväge Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata Äskhorvegata Spelbomsväge Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Tallstige Solvädeväge Stradstige Gullviveväge Vitsippeväge Äskhorveväge Fiskväg A3 Bergväge 2 PLANFÖRSLAG Ebbeskogsgata Östra gata A5 Karta område A4 Geerellt gäller att området bedöms tåla tillägg och förädrigar, N7 me att det måste ske med häsy till områdets karaktär och kulturvärde. I aslutig till kustväge och Byxelkroksväge, me äve lägs etapp 1 Svältergata, är kulturmiljö särskilt käslig för ytterligare exploaterig eller adra förädrigar. E varsam förtätig ka vara möjlig lägs Byxelkroksväge och Svältergata där särskild häsy tas till de kulturhistoriska värdea. B3 9 Gull- Arturs gata Det är viktigt att de kulturhistoriska värde som fis kvar bevaras iför framtide. Relatioe mella hus och väg är viktig att bibehålla, varför y bebyggelse utmed vägsträckigara ska placeras idrage frå gata. Ny bebyggelse ska hålla e lågmäld karaktär. V2 Ny sammahägade bebyggelse bör ske bakom befitliga gårdar och hus. Större sammahägade stugområde ska udvikas i aslutig till Torps bykära. Utredigsområdet för dagvatte och möjlighete att lokalt omhäderta dagvattet ska utredas. Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge Byxelkroksväge B4 etapp 2 etapp 3 etapp 4 Beskrivig av mark och vatteavädig 45 A 10 A 10 A10

32 ergs väge Råsb orv e Äsk h Berg v N1 Neptu iv Bac ge rvev ä kga ta g äge sv ä ack gho Lå i m e väg rve Svau g vä Yxläggeväge etapp 1 orgsväge db äge varsv N7 e väg Trift Spelbomsväge e äg sv ge tvä KliÖversiktskarta s Qu A7 L Östra gata kompletteras med bebyggelse i aslutig A5 till väge. Väge gata Sickelsgata Östra kommer också fugera som e aslutig till Småskogsväg de gåg- och cykelväg e Karta område A5, Östra Gata som plaeras geom Böda skoge. Norr om vägsträckige bedöms marke ha kulturvärde som iebär att kompletterigar B3 ka vara svårare att ipassa här ä på södra sida. Området igår också i detlasom i kulturmiljöutredige beskrivits som Torps by. ge e gh o er u A4 A5 Östra gata rg sv äg e B a ckgata A6 Träsväge gat a kt Sa N4 äge dsv Går fs v äg Olo be e äg N6 d b Sa Lå Rekommedatioer De olika karaktärsdrage i bebyggelseområdea samt gräsera mella dem är viktigt att bevara och tydliggöra. Områdets största utmaig är att bibehålla Geväge etapp 2 möjlighete att kua utläsa var gräse mella gamla Torp och modera Byxelkrok går. etapp 3 A e Eemar ksväge äge s v kug äg K al gat a orv e Äsk h e äg sv ar kv ur Sk Bys kog sv Brokväge e sväge ä Översiktskarta sv rg bo r ls sga t a N9 Ka B4 Området karaktäriseras av e bladad småhusbebyggelse, villor frå sekelskiftet ärmst kustväge och småhus frå moderare Kärrslu dsgata tid i de iersta rade. Kompletterig av bebyggelse g e etapp 4 med ytterligare e rad bostäder. Möjlige utökas området så att ytterligare ge svä äge m 10 u A r dsv e gata med e rad av Går Ee 10 A10 bebyggelse A iplaeras. I v äg lofs kt O Sa så fall bör det utredas om området ska sluta som A6 idag med obebyggd mark B7 söder om väge. Dagvatte Lå g e bedöms kua omhädertas ho lokalt via ett svackdike för B2 Tok ifiltratio och reig för Karta område A6 e äsv äge att seda överföras till och öka flödea i Tokeäs kaal. Eglu Båtsma Kortväg Byxelkrok A6 Sadbackara V2 Sadb ergs v äg Gull- Arturs gata N6 d b Sa N1 sv ä ack g ge rvev ä Alvars väge gho Lå i äg Qu ds v e t Ge e äg sv ae k N8 Beskrivig av mark och vatteavädig e Ladsvä ge Byx elkrok m Nya byggader ska placeras med häsy till befitligt ladskap och tomtes förutsättigar. ge svä 46 A11 N7 rum Ee N1 N1 e rsväg Alva e väg rve ru Rekommedatioer ge tvä Geerellt gäller för bostadsområdea plalagda Kilimoder tid, att de bedöms tåla e St förtätig alterativt utökas med fler tomter i krigområdea. Vid y tomtidelig or bör de befitliga strukture vara vägledade. Detsamma gäller byggades placerig vä Ag e7 Triftväge på tomte. Tomteras bör ha e storlek som gör det möjligt att delar av de aturliga vegetatioe bevaras i gräser och mella byggader för att kotakte med det ursprugliga kultur-/ aturladskapet ska bevaras. Eåsväg e ta g 9 ge svä rum Ee Rå s g sväge ta dga u e äg sv ar kv ur 2 PLANFÖRSLAG d Bysklu y rk sk um r e t g vä

33 A7 Tokeäs Området gräsar till öppa marker, Eerums alvar i söder och delar av jordbruksmark i öster, karaktäre präglas av de ursprugliga ladskapsbilde eftersom byggadera, som är små och geerellt har e ekel utformig, är utplacerade uta att marke på tomte har tagits i aspråk i särskilt stor utsträckig Viss kompletterig ka ske iom befitligt bebyggelseområde. Gröa kilar bör dock bevaras så att områdets luftiga karaktär bevaras. Söder om befitligt bostadsområde fis ett aturområde där större eheter ka tillåtas, t.ex. estaka gårdar med tillhörade verksamhet. Område som föreslås för y bebyggelse utgörs idag av jordbruksmark, där ige åker var för sig överskrider 1 ha. 0,5 ha av de aktuella jordbruksmarke omfattas av de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. Jordbruksmarke bedöms vara fragmeterad och svår att bruka p.g.a. de små arealera, området har ett visst värde som buffertzo till Eerums alvar. Alvarsväge äge A7 Kli Triftväge e Översiktskarta Framtida y bebyggelse bör följa befitligt bebyggelsemöster avseede skala och placerig av byggader, där e dov färgskala eftersträvas. Dagvatte bedöms kua omhädertas lokalt via ett svackdike för ifiltratio och reig för att seda överföras till och öka flödea i Tokeäs kaal. Koppligar mella orr och söder bör utvecklas för ökad tillgäglighet och framkomlighet, detta avser i första had koppligar för gåg och cykel. Karta område A7 Markes lämplighet bör utredas i sambad med att e detaljpla för området tas fram. Rekommedatioer Utbyggade ska föregås av detaljpla i vilke tillfarter särskilt utreds för såväl motortrafik som gåg och cykel. Det bedöms som möjligt att tillkomst ordas geom förlägig av båda gatora alt. y utfart mot Kärrsludsgata och där med ytterligare ett fåtal tomter Ny bebyggelse bör få e arkitektoisk karaktär av hus i atur. Framtida utvecklig bör följa befitligt bebyggelsemöster avseede skala och placerig av byggader, där e dov färgskala eftersträvas. Tomteras bör ha e storlek som gör det möjligt att delar av de aturliga vegetatioe bevaras i gräser och mella byggader för att kotakte med det ursprugliga kultur/aturladskapet ska bevaras. Avsakade av markerade tomtgräser och markbeläggigar är ett viktigt karaktärsdrag som bör bibehållas. Gamla stemurar ska bevaras i området. Kotakte med det ursprugliga ladskapet är stark och därmed e viktig del av befitligt områdes karaktär. Avsakade av modera garage, markbeläggigar och trädgårdsaläggigar, såsom uppfarter och altaer bidrar till karaktäre och blir därmed viktigt att beakta i kommade detaljpla. Beskrivig av mark och vatteavädig 47

34 Översiktskarta A8 Hagskogsväge-Eerums Träsgate De befitliga bebyggelse lägs Hagskogsväge består i huvudsak av fritidshus som ligger idraga frå väge. Dea bebyggelse har vissa kulturhistoriska värde. Det stora kulturhistoriska värdet i området består i det gamla kulturladskapet med alvar mark, jordbruksmark och äldre bebyggelse och vägsträckigar. Plaförslaget N1föreslår e utvecklig av bebyggelse öster om befitlig bebyggelserad i riktig mot Golfbaa. För området gäller ett utökat stradskydd om 300 meter. Skäl för upphävade bedöms vara befitlig bebyggelse som skärmar av. Bedömige blir att det fis ett särskilt skäl för upphävade av stradskydd i detaljpla. Förarbete måste visa på att stradskyddets syfte ite påverkas. Delar av området är låg beläget och e risk för översvämig fis på sikt. Därför föreslås ett lokalt omhädertagade av dagvatte och e plaerig av ytor som ka översvämmas, det bedöms möjligt att yttja samlat vatte till bevattig. Rekommedatioer Det obebyggda område, där alvarmarke möter kustväge bevaras så att kopplige mella strad och öppet ladskap bibehålls. Området ärmast kustväge bedöms som mycket käsligt, varför y och kompletterade bebyggelse edast ska uppföras öster om befitlig bebyggelse Ny sammahålle bebyggelse öster om befitlig prövas geom y detaljpla upphävade av stradskydd prövas samtidigt. A11 Egluds väg Alvarsväge B2 Tokeäsväge Alvarsväge S L Quier A Eåsväge N8 Hagskogsväge A8 A11 Eerum Träsgata B5 Per Nils väg Östra Itagsgata Översiktskarta Kärrsludsgata N10 Karta område A8 Bedömige är att området ka utvecklas med fler bostäder. E utvecklig iebär i första had estaka byggader där aturmark och öppa ytor bevaras och stor häsy tas till de kulturhistoriska värdea. Ige tät bebyggelsestruktur är därmed aktuell här. Delar av området behöver iveteras mer igåede avseede aturvärdea då dessa ite igår i de aturvärdesiveterig som togs fram i sambad med plae. De jordbruksmark som fis iom markerat område består av midre åkerlappar där ige åker överskrider 1 ha. E midre del av jordbruksmarke omfattas av de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. Bedömige är att åkermarke i möjligaste må ska fias kvar iom A12 Tåtelgate B6 48 Beskrivig av mark och vatteavädig

35 området och att tillkommade bebyggelse apassas till ytor där emella. E aslutig till område A7 skulle kua ske frå Kärrsludsgata via aktuellt område. Bebyggelse ka då placeras på var sida om y väg på ett sätt som apassas till omgivade befitlig bebyggelses placerig, storlek och utformig. rumsväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge Östra Itagsgata A 10 A 10 B6 B7 Karta område Rekommedatioer De slutliga markavädige ska regleras geom detaljpla. Gårdsmiljöera lägs Kärrsludsgata bör bevaras itakta och avstyckigar av tomtmark udvikas. E försiktig förtätig och förädrig ska ske uta att de kulturhistoriska värdea går förlorade. För förståelse av jordbruksladskapet är det viktigt att viss åker- och betesmark mella huse äve fortsättigsvis hålls öppe. Beskrivig av mark och vatteavädig 49

36 2 PLANFÖRSLAG Översiktskarta A10 Skråphäge och Bygdegårde Området bedöms kua utvecklas geom kompletterigar i aslutig till befitlig bebyggelse. I västra området i aslutig till befitlig gård ka e större byggrätt och komplemet byggader vara aktuellt. Utpekade område är till stora delar bebyggda och delar av området igår i ett större jordbruksladskap som är e del i de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. Marke är reda iaspråktage och e utvecklig i form av förtätig är möjlig uta att värde går förlorade. Exploaterig måste dock ske med särskild häsy till befitliga värde och bebyggelse. a N9 Karlsborgsvä ge N1 etapp 4 A 10 A 10 A10 B7 Karta område A10 A11 Rekommedatioer Kompletterig av befitlig bebyggelse. Pågåede markavädig bör tillåtas utvecklas om det sker med häsy till befitliga atur- och kulturvärde Eåsväge N Möjlighete att tillåta större eheter ska beaktas A11 Hagskogsväge söder De befitliga bebyggelse lägs Hagskogsväge ligger Hagskogsväge A8 A11 Eerum Träsgata B5 Per Nils väg Översiktskarta N10 A12 Tåtelgate Karta område A11 50 Beskrivig av mark och vatteavädig

37 idrage frå väge och består i huvudsak av fritidshus. Vissa kulturhistoriska värde är kuta till området. Det kulturhistoriska värdet lägs Hagskogsväge består i det gamla kulturladskapet med alvarmark, jordbruksmark, äldre bebyggelse och vägsträckigar. Plaförslaget föreslår e utvecklig av bebyggelse öster om befitlig bebyggelserad. För området gäller ett utökat stradskydd om 300 meter. Skäl för upphävade bedöms vara befitlig bebyggelse som skärmar av. Bedömige blir att det fis ett särskilt skäl för dispes frå stradskyddet. Förarbete måste visa på att stradskyddets syfte ite påverkas. Rekommedatioer Tillägg och förädrigar ka ske i öster om befitlig bebyggelse efter dispes frå det utökade stradskyddet. Kompletterig av befitlig bebyggelse är möjlig. Kulturvärdea har bedömts kua tillgodoses geom allmät häsyskrav eligt PBL 2kap 6 och varsamhetskrav. A12 Eerum E försiktig kompletterig av befitlig bebyggelse ases möjlig. Området består av ett fåtal fritidshus på e avgräsad yta. Möjlighete till ya tomter bedöms som låg. B6 N10 A12 Tåtelgate Karta område A12 Rekommedatioer E försiktig kompletterig av reda befitlig bebyggelse ases möjlig Området ses som färdigt Beskrivig av mark och vatteavädig 51

38 A11 A8 Eerum Träsgata Tåtelgate Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas Gullebä c Oxelväge Laxväge v. Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä g e Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge etapp 1 etapp 2 etapp 3 V2 etapp 4 A5 A10 B4 Grakullaväge 2 PLANFÖRSLAG Hagskogsväge N10 Eåsväge Per Nils väg Egluds väg Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata Låghorvev äge Översiktskarta N1 N8 Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Ladborgsväge Neptuiväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Södra Flisväge Träsväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Garväge Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Getterums Kyrkväg Norra jordbruksmarkera Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde. Ålderdomlig gårdsbebyggelse med tillhörade öppa arealer Plaförslagets haterig av kulturvärde ikluderar äve åker och betesmark i det värdeskapade området. Det vill säga avgräsige av kulturmiljövärdet irymmer äve bebyggelses omlad. De orra dele av Byxelkrok iehåller stora kulturhistoriska värde. Delar av området omfattas av riksitresse för aturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Delar är också utpekade i läets aturmiljöprogram som värdefull aturmiljö samt värdefull kulturmiljö. Äve områdea lägre österut har stora kulturhistoriska värde i form av ett äldre småskaligt jordbruksladskap. Vid de gamla gårdsmiljöera Ludsbackara och Sickels löper stegärdesgårdara ed mot väge och gårdara ligger e bit upp frå Neptuiväge. Bebyggelse domieras av äldre träbebyggelse, som magårdsbyggader, uthus och tillhörade ekoomibyggader, måga målade i falurött. Relatioe till det övriga jordbruks- och kulturladskapet upplevs vara geui. Samspelet mella de äldre gårdsbebyggelse och det omgivade ladskapet, med alla igåede detaljer; stemurar, gamla träd, gridar och bruksvägar och öppa vyer är viktiga upplevelsevärde. Delar av området omfattas av det utökade stradskyddet om 300 meter. För tillkommade bebyggelse krävs dispes frå eller i detaljpla upphävt stradskydd. I området orra jordbruksmarkera samspelar det ålderdomliga ladskapet med kuste på ett för platse karaktäristiskt sätt. Gullebä c ksväge A1 A1 Norra Flisväge Neptuiväge Södra Flisväge N2 Ludgata Ludgräd Neptuiväge Sickelsgata Vädestige Småskogsväge Solstige Stra Karta område A10 52 Beskrivig av mark och vatteavädig

39 Spelbomsväge A11 A8 Eerum Träsgata Tåtelgate Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas Gullebä c Oxelväge Laxväge v. Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä g e Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge etapp 1 etapp 2 etapp 3 V2 etapp 4 A5 A10 B4 Ludgata 2 PLANFÖRSLAG Rekommedatioer Geerellt för Norra Byxelkrok med jordbruksmark gäller att området ärmast kustväge är mycket käsligt, i syerhet i aslutig till de gamla gårdsmiljöera. I de välbevarade gårdsmiljöera är byggaderas placerig och deras ibördes relatioer e viktig del av de kulturhistoriska miljö. Förtätig iebär e risk att dessa kulturvärde försvagas. Om gårdsstrukturera ite lägre är syliga/ avläsbara miskar förståelse för de historiska utvecklige. Därför bör all evetuellt tillkommade bebyggelse ligga utaför gårdsbebyggelses struktur. Det obebyggda område vid Ludsbackara, där alvarsmarke möter kustväge, bör bevaras så att kopplige mella strad och öppet ladskap bibehålls. I söder agräsar ett område speciellt avsatt för rekreatiosutvecklig, möjlighete att utveckla rekreativa värde ska därför beaktas Neptuiväge Småskogsväge Sickelsgata Ludgräd Vädestige Solstige Vitsippev B2 Omkrig Tokeäs Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde. Området är irymt mella setida fritidshusområde och kuste med historiska lämigar och dåtida mie. Närmst Byxelkroks cetrala delar breder området ut sig över Tokeäs campig I området ära campige fis forlämige Tokes grav. Geom området leder också de gamla dragkaale som avädes för att dra färdigbyggda båtar frå produktiosplatse lägre i på lad. I aslutig till dragkaale fis ett område avsatt som utredigsområde för dagvattehaterig. Området söder om campigområdet består av e öppe yta som är utpekad som kulturhistoriskt värdefull. De bedöms ha betydelse att bevara för upplevelse av kustväge och för de kulturhistoriska läsbarhete. Stora delar av området omfattas av stradskydd. Området är avsatt som park platerig i gällade detaljpla. N1 Egluds väg Alvarsväge B2 Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Låghorvev äge Quierumsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N6 Skurkvarsväge Rekommedatioer Det är viktigt att campigområdet hålls öppet och tillgägligt för allmähete att röra sig geom. A6 Ladborgsväge Svau g sväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg Geväge Gårdsväge Befitlig bebyggelse iom området ska vara möjlig att komplettera och utveckla me med största häsy till ladskapet och de kulturhistoriska värdea, i huvudsak kuta till det gamla kulturladskapet med alvarmarke, jordbruksmark och äldre bebyggelse och vägsträckig. Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Hagskogsväge N10 N1 Eåsväge Per Nils väg Bryjas Egluds väg N8 Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata v. Låghorvev äge Översiktskarta Svältergata Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Neptuiväge Ladborgsväge Oxelväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Träsväge Södra Flisväge Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 B3 Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Utmarksväge Garväge Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Krokväge Häglevä Garväge Getterums Kyrkväg g e N4 Järers väg Smörblommeväge Kattekärrsväge Solväd Gul Östra gata A11 Karta område B2 Eåsväge N8 Beskrivig av mark och vatteavädig 53

40 A11 A8 Eerum Träsgata Tåtelgate Egluds väg Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas Gullebä c Oxelväge Laxväge v. Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä Garväge g e Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige Äskhorveväge Fiskväg A3 Vitsippeväge Bergväge etapp 1 etapp 4 A5 etapp 2 etapp 3 V2 A10 B4 Grakullaväge Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG Ludg Hagskogsväge N10 Sadbacksväg e Låghorvev äge Eåsväge Per Nils väg Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata Låghorvev äge Sakt Olofs väg Översiktskarta N1 N8 Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Ladborgsväge Neptuiväge Sadbergs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Södra Flisväge Träsväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Getterums Kyrkväg N6 Skurkvarsväge A6 Neptuiväge B3 Torps by Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde, Torps by utgör de kulturhistoriska kära för orte Byxelkroks historiska utvecklig. De gamla bystrukture är till stora delar bevarad, bykära ligger vid korsige mella Byxelkroksväge och Kärrsludsgata/. Äve om måga hus är starkt reoverade och vissa aväds till verksamheter som väder sig till turister som vadrarhem, café och bagolf mm så är bystrukture fortfarade tydlig. Hus med tidigare fuktioer som affär och post ligger ära väge meda gårdaras huvudbyggader ligger idraga frå väge omgärdade av stora trädgårdar. Bebyggelse varvas med utblickar över odligsladskapet. Själva bebyggelse utgörs till största dele av relativt små trähus, med sickarglädje på verador och föster. Här fis äve gamla smidesräcke till trappor och persoligt sickrade gridar bevarade. Småskogsväge Ladborgsväge Svau g sväge Söder om korsige ligger äldre gårdsmiljöer, med ladugårdar, staket och uthus mycket ära väge. Vid Kärrsludsgata strax söder om bys cetrala korsig fis platse för bys gamla torg och e äldre vägsträckig är fortfarade sylig. Att bevara e öppe, obrute utblick frå bykära mot väster över de sista restera av de gamla ägsmarke är mycket värdefullt frå såväl ladskapsbilds- som kulturmiljösypukt. De jordbruksmark som tillhör kulturvärdet är redovisad i plaförslaget som skyddad mark med syftet jordbruksädamål, de starka kopplige mella de två områdea Torps by och jordbruksmark vid Torps by ska betoas. Byggatio som bryter kotakte mella Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Tallstige Solvädeväge Stradstige Gullviveväge Vitsippeväge Äskhorveväge Fiskväg A3 Bergväge 2 väge Östra gata A5 Alvarsväge Quierumsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N7 B3 etapp 1 etapp 2 V2 etapp 3 Gull- Arturs gata Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge 54 Beskrivig av mark och vatteavädig Byxelkroksväge etapp 4 B4 Karta område B3 Ö

41 A11 A8 Eerum Träsgata Tåtelgate Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas Gullebä c Oxelväge Laxväge v. Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä g e Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge etapp 1 etapp 2 etapp 3 V2 etapp 4 A5 A10 B4 U ge sväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Violvä Smörblommeväge bykära och itilliggade jordbruksmarker skulle försvaga de historiska bystrukture och därmed förståelse av by och förhålladet mella mäiska och markera i det gamla byladskapet. Järers väg Rekommedatioer Iom området ska bara e utvecklig som gyar det kulturhistoriska värdet vara möjlig, iga förädrigar som ite gyar de befitliga värdea tillåts. Kattekärrsväge Gullviveväg Vid detaljplaerig bör det utredas om området skall hateras som särskilt värdefull miljö, det vill säga att särskilda krav skall ställas vid olika åtgärder som i ormala fall är bygglovsbefriade. Torpsby har mycket höga värde som också häger samma med odligsmarke iom N7 Jordbruksmark i Torp. Byggatio som bryter kotakte mella by och jordbruksmarke tillåst ite. Gårdsmiljöera lägs Kärrsludsgata bör bevaras itakta och avstyckigar av tomtmark bör udvikas. I övrigt bedöms e försiktig förtätig och förädrig vara möjlig uta att de kulturhistoriska värdea går förlorade. Östra gata väge Äskhorveväge Fiskväg Bergväge A5 För förståelse av jordbruksladskapet är det viktigt att viss åker- och betesmark mella huse äve fortsättigsvis hålls öppe. 2 PLANFÖRSLAG B4 Mellby Mellby gård sydost om by Torp är e välbevarad större gårdsstruktur i jordbruksladskapet lägs Byxelkroksväge. E försiktig förtätig och förädrig bedöms vara möjlig uta att de kulturhistoriska värdea går förlorade. Uder processe med att ta fram e fördjupad översiktspla etapp har 1 ett behov av område för utvecklig av verksamheter tydligt uttryckts. Efter att bedömigar gjorts iom fördjupigsområdet har det bedömts som mest lämpligt att etapp 2 förlägga sådaa område i aslutig V2 etapp 3 till befitligt verksamhetsområde itill Byxelkroksväge, uvarade Valles. E utvecklig ivid gårdsstrukture måste ta häsy till områdets karaktär och kulturvärde. Därför har verksamhetsområdet delats i i etapper för att på så sätt ta största möjliga häsy till kulturvärdet. Byxelkroksväge etapp 4 B4 Hagskogsväge N10 Eåsväge Per Nils väg Egluds väg Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata Låghorvev äge Översiktskarta N1 N8 Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Neptuiväge Ladborgsväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Träsväge Södra Flisväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Garväge Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Getterums Kyrkväg Karta område B4, Mellby A10 Rekommedatioer Vid detaljplaerig av itilliggade föreslaget verksamhetsområde bör det utredas om området skall hateras som särskilt värdefull miljö, det vill säga att särskilda krav skall ställas vid olika åtgärder som i ormala fall är bygglovsbefriade. E försiktig förtätig och förädrig iom området Getterums Kyrkväg Beskrivig av mark och vatteavädig 55 elkrok

42 A11 A11 A8 A8 Eerum Träsgata Eerum Träsgata Tåtelgate Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 Tåtelgate B2 A7 Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata A6 Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Spelbomsväge B7 Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas v. Svältergata Gullebä c Oxelväge Laxväge Byskludsväge A4 B3 A 10 Norra Flisväge Bryjas Gullebä c Oxelväge Laxväge v. Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä ksväge A1 g e Krokväge Häglevä g e Solstige A1 Östra gata Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge Stradstige Tallstige A3 etapp 1 etapp 2 etapp 3 V2 etapp 4 A5 A10 Vitsippeväge Äskhorveväge etapp 1 etapp 4 B4 A5 etapp 2 etapp 3 V2 A10 B4 Grakullaväge Grakullaväge 2 PLANFÖRSLAG Sadbergs väg Kalkug Bysko Hagskogsväge N10 N1 Eåsväge Per Nils väg Egluds väg N8 Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata Låghorvev äge Översiktskarta Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Neptuiväge Ladborgsväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Träsväge Södra Flisväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Garväge Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Getterums Kyrkväg B5 Stugby Hagsk Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde. Kosekvet geomförd fritidshusbebyggelse med kvalitéer som ite ebart är förkippat med N6 material, färgsättig eller adra gestaltigsfrågor, uta också N1 hadlar om att se och tolka vad bebyggelse represeterar vilka samhällsförädrigar och metaliteter som burit fram fritidshuse. N10 Fritidshuse sammafattar framväxte av det modera välfärdssamhället där Karta område B5, Stugby allmähete både haft tid och råd att skaffa fritidshus. Detta är ågot ästa uikt för Sverige och de adra ordiska lädera. Eerum Träsgata A12 Rekommedatioer Iom området ska bara e utvecklig som gyar det kulturhistoriska värdet vara möjlig, iga förädrigar som ite gyar de befitliga värdea tillåts. Vid detaljplaerig bör det utredas om området skall hateras som särskilt värdefull miljö, det vill säga att särskilda krav skall ställas vid olika åtgärder som i ormala fall är bygglovsbefriade. A11 Egluds väg Alvarsväge B2 Tokeäsväge A8 Alvarsväge Sadbacksväg e Låghorvev äge Quierumsväge A7 B5 Låghorveväge Klitväge Triftväge Skurkvarsväge Per Nils väg A6 Gårdsväge Sakt Olofs väg A11 Hagskogsväge N10 Eåsväge Per Nils väg Egluds väg Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Quierumsväge Östra Itagsgata Låghorvev äge Översiktskarta N1 N8 Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Neptuiväge Ladborgsväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Träsväge Södra Flisväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Garväge Järers väg Stora Ekväge Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ladsväge Byxelkrok Ebbeskogsgata Hagskogsväge Getterums Kyrkväg B6 Eerum Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde. Kulturhistoriska värdet består i de äldre Eerum Träsgata Eåsväge Per Nils väg A8 B5 N8 Östra Itagsgata Gull- Arturs gata Kärrsludsgata N9 B6 N10 A12 Tåtelgate Karta område B6, Eerum 56 Beskrivig av mark och vatteavädig

43 A11 A8 Eerum Träsgata Tåtelgate Klitväge Triftväge Gull- Arturs gata Kärrsludsgata Småskogsväge Svau g sväge Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Sickelsgata B5 A 10 B6 A12 A11 B2 A7 A6 Spelbomsväge B7 Båtsmaväge Brokväge A2 Norra Flisväge Bryjas Gullebä c Oxelväge Laxväge v. Svältergata Byskludsväge A4 B3 A 10 ksväge A1 Krokväge Häglevä g e Solstige A1 Östra gata Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Äskhorveväge etapp 1 etapp 2 etapp 3 V2 etapp 4 A5 A10 B4 2 PLANFÖRSLAG gårdsmiljöera och det karaktärsskapadeomladet som ikluderats i avgräsige. E viss kompletterig ka vara aktuell me stor häsy ska tas till ladskapsbild och gårdsmiljöera. Rekommedatioer Kompletterig med stor häsy till kulturmiljö (både bebyggelse och defiierad odligsmark) B7 Gård Alldeles i kate av fördjupigsområdet är e gård beläge. Vid bedömige av område iom Byxelkroksområdet har gårde asetts vara mycket väl bevarad och viktig att bevara. I avgräsige har också jordbruksmark som omgärdar gårdes bebyggelse tagits med eftersom de bidrar till att skapa e helhet. Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde iebär för området e försiktig kompletterig av befitlig struktur, där byggadera som idag fis ska bibehålla si karaktär. Hagskogsväge N1 Eåsväge Egluds väg N8 Alvarsväge Tokeäsväge Alvarsväge Sadbacksväg e Låghorvev äge Quierumsväge Låghorveväge N6 Skurkvarsväge Ladborgsväge Neptuiväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg N9 Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata N7 Ludgata Eemarksväge Neptuiväge Kortväge Karlsborgsvä ge Träsväge Södra Flisväge Ludgräd Fludreväge Utmarksväge N4 Garväge Järers väg Vädestige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Solvädeväge Gullviveväge N2 Fiskväg Bergväge Byxelkroksväge Ebbeskogsgata Gull- Arturs gata ludsgata sborgsvä ge N10 Per Nils väg Östra Itagsgata Översiktskarta Stora Ekväge Ladsväge Byxelkrok Getterums Kyrkväg ta A 10 A 10 B7 Karta område B7 Rekommedatioer Iom området ska bara e utvecklig som gyar det kulturhistoriska värdet vara möjlig, iga förädrigar som ite gyar de befitliga värdea tillåts. Välbevarad miljö som tillåts kompletteras med stor häsy till de höga värdea, förädrigar bör kosekvesutredas och ligga till grud för beslut. Sammafattig av mark och vatteavädig 57

44 Yxläggeväge Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG Beskrivig av mark och vatteavädig Översiktskarta N1 Kuste Iom området fis mycket höga atur- och kulturhistoriska värde som också är starka rekreatiosvärde. Ladskapsbilde har kotiuitet frå förhistorisk tid, utblicke över Kalmarsud har varit oförädrad uder mycket låg tid. De verksamheter som har fuits iom platse och som varit kopplade till havet har också ett stort kulturhistoriskt värde. Äve kustväge som sligrar sig geom det gamla jordbruksladskapet efter strade har ett stort värde och bör bevaras. Norr om hamområdet fis e forlämig i form av e stesättig. Måga rödlistade och ovaliga arter fis iom området, liksom flera mycket sällsyta svampar. Området omfattas reda av flera olika skydd; stradskydd gäller iom hela området, läets aturvårdspla, riksitresse för aturvård och friluftsliv samt i de orra dele äve för kulturmiljö. Vatteområdet har stor betydelse för friluftslivet och utgör ett attraktivt utflyktsmål för promeader och bad. Kalkstesklippa som utgör berggrude fortsätter ut i vattet och bildar som e grud platå med ett djup på midre ä 3 meter. Platå har e bredd på mella 50 till ärmre 200. Störst utbredig har platå vid bukte där badplatse är beläge, här är platå också överlagrad av sad. De lilla ö utaför Tokeäs udde utgör häckigsplats för fåglar. Vatteområdet omfattas av riksitresse för fiske och atur. N1 Sadbacksväg e Låghorvev äge N6 Skurkvarsväge A6 Ladborgsväge Neptuiväge Småskogsväge Svau g sväge Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Geväge Kalkugsväge Byskogsväge Ludgata Sickelsgata Äskhorvegata Eemarksväge Neptuiväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Södra Flisväge Träsväge Norra Flisväge Bryjas v. Svältergata Gullebä c Ludgräd Fludreväge Oxelväge Laxväge Byskludsväge A4 ksväge A1 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge A1 Vitsippeväge N2 Tallstige Solvädeväge Stradstige Gullviveväge Äskhorveväge Fiskväg A3 Vitsippeväge Bergväge E B2 Tokeäsväge Östra gata A5 Egluds väg Alvarsväge Alvarsväge Quierumsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N7 B3 etapp 1 A11 Eåsväge N8 V2 etapp 2 etapp 3 Byxelkroksväge B4 Hagskogsväge A8 Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge etapp 4 A11 Eerum Träsgata Per Nils väg Östra Itagsgata B5 A 10 Gull- Arturs gata A 10 A10 N10 A12 Tåtelgate B6 B7 Karta över kuste 58 Beskrivig av mark och vatteavädig Stora Ekväge Ladsväge Byxelkrok Getterums

45 Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG Rekommedatioer Hela området är mycket käsligt för förädrig och all form av påverka bör udvikas. Edast förädrigar som är till fördel för kulturmiljö- eller aturmiljövård, samt efter att de utvärderats i e kosekvesaalys, utgör udatag frå dea pricip. Utreda möjlighete att tydligare läka samma område söder och orr om hamområdet. Det skulle gya framför allt det rörliga friluftslivet. Åtgärder som ökar tillgäglighete till stradområdet är positivt, t.ex. röjig av sly, avverkig av mer ä ett fåtal träd kräver dispes frå stradskyddet. N2 Ladskap i orra plaområdet De orra dele av Byxelkrok omfattas av stora värde. Delar av området omfattas av riksitresse för aturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Det avgräsade aturområdet omgärdas av flera olika aturtyper och ladskapskaraktärer, områdets viktigaste fuktio är att bidra till att samspelet mella ladskapet, de gamla gårdara, deras odligsmark och de öppa vyera och de karga alvarmarke bibehålls. Rekommedatioer Kopplige mella det frodiga brukade ladskapet och de karga alvarsmarke är ett viktigt karaktärsdrag för det aktuella området. Ludgata Neptuiväge Norra Flisväge Södra Flisväge Gullebä c ksväge A1 A1 N2 LAND- SKAPET IN Översiktskarta Skurkvarsv Neptuiväge Området utgör e läk mella plaområdets aturområde och det omgivade ladskapet på orra Ölad. Öppet ladskap för rekreatio Området har stora möjligheter att utvecklas till ett värdefullt rekreatiosområde. Höga atur- och kulturmiljövärde beläget ära bebyggelse gör området mycket itressat. Området är variatiosrikt och vackert, det är domierat av öppa betade gräsmarker iramat av stemurar med träd- och busk ridåer samt solitära träd, träddugar och skogspartier. Det skulle kua få e ökad betydelse för rekreatioslivet geom att kyta samma aturområdea i öster med kuste. Ottos gate utgår frå Fiskväge och leder i i området till Ludgata. Dea aväds idag flitigt av boede me framkomlighete här ka förbättras. Äve koppligar lägre söderut mella Fiskväge och kuste skulle kua utvecklas då området är mycket vackert och strövväligt. Ladborgsväge Småskogsväge Svau g sväge Två midre område iom bebyggelse räkas också till området då de har samma betydelse och potetiella att utvecklas för rekreatio. På det västra av de båda midre områdea fis restera av e kalkug, Lämigar efter ytterligare e kalkug fis i områdets motståede hör. Området utgörs huvudsaklige av öppa gräsmarker med Sadbergs väg Geväge Yxläggeväge Eemarksväge Kortväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata gata Båtsmaväge Brokväge A2 e Bryjas v. Svältergata Ludgräd Fludreväge Oxelväge Laxväge Byskludsväge Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e Järers väg Karta Ladskap i orra plaområdet Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Råsbergsväg Vitsippeväge Tallstige Solvädeväge Stradstige Gullviveväge Vitsippeväge Äskhorveväge Fiskväg A3 Ebbeskogsgata Översiktskarta Beskrivig av mark och vatteavädig 59

46 Spelbomsväge 2 PLANFÖRSLAG islag av buskar och estaka ekar och askar. Idag aväds de västra dele som extra parkerigsplats vid stora eveemag i Byxelkrok. Platse skulle äve fortsättigsvis kua avädas flexibelt och som parkerigsplats me också kompletteras med lekutrustig. De bör dock ite exploateras med permaeta byggader uta vara tillgäglig för rekreatio och friluftsliv. Platse har också pekats ut som utredigsområde för omhädertagade av dagvatte, för att det ska bli aktuellt behövs fortsatta utredigar som avgör lämplighete. Det östra av de båda midre områdea ligger som e grö kil ivid bebyggelse. Vid Emarksväge fis bebyggelse på västra sida gata och på de östra sida fis sårig vegetatio. I sambad med detaljplaerig av området skulle ytterligare bebyggelse på östra sida Emarksväge kua utredas vilket skulle kua bidra till att aturområdea i ärområdet görs mer tillgägliga. Reigsverket iom området omfattas av skyddsavståd, Boverkets rekommederade skyddsavståd är mist 300 meter beroede på reigsverkets storlek. Rekommedatioer Förbättra framkomlighete iom området geom uppsättig av stägselövergågar på strategiska platser. Det är viktigt att ladskapet fortsättigsvis hålls öppet geom t.ex. bete och röjig av sly för att aturvärdea ska bestå. Vid plaarbete i området ska möjlighetera till rekreatio och förbättrigar av de rekreativa värdea vara e utgågspukt. Ludgata Neptuiväge Norra Flisväge Södra Flisväge Gullebä c ksväge A1 A1 N2 Ludgräd Neptuiväge Sickelsgata Vädestige Småskogsväge Solstige Stradstige Tallstige A3 Vitsippeväge Karta, Skurkvarsväge Svau g sväge 60 Beskrivig av mark och vatteavädig Ladborgsväge Sadbergs väg Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e Järers väg Vitsippeväge Gullviveväge Äskhorveväge gsväge Smörblommeväge Kattekärrsväge Solvädeväge Fiskväg Bergväg

47 Spelbomsväge Ludgräd 2 PLANFÖRSLAG urkvarsväge 6 Neptuiväge N4 Karrhagara Området har atur- och kulturhistoriska värde. I de ordöstra dele, Karrhagara består området i huvudsak av öppa gräsmarker med islag av fuktigare partier. Här fis islag av hotade rödlistade arter, bl.a. östersjömålla. Småskogsväge Ladborgsväge Större dele av området omfattas av läets kulturmiljöprogram och i området fis ett flertal forlämigar. Dessa utgörs. av gravfält, husgruder och hägader. Området är äve högt värderat som rekreatiosområde och har god potetial att utvecklas ytterligare geom e ökad åbarhet till området geom bl.a. stägselgeomgågar. Områdes karaktär beskrivs som småbrutet odligsladskap med stort islag av stemurar, träd och agrara lämigar. Svau g sväge Karrhagara är omsluta av befitlig bebyggelse vid tre av fyra sidor, edast i sydväst fis öppe jordbruksmark. I plaförslaget ska äve dea yta bebyggas, läs mer om det vid område A4 sida. Vid e utvecklig av bebyggelse ska häsy tas till befitligt aturområde. E gåg och cykelväg iom bebyggelse ska komplettera srukture i Byxelkrok och öka åbarhete och möjlighete till rekreatio. Sadbergs väg Gårdsväge Sakt Olofs väg Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Tallstige Solvädeväge Stradstige Gullviveväge Äskhorveväge Fiskväg A3 Vitsippeväge Bergväge Ebbeskogsgata Översiktskarta Östra gata A5 Karta N4, Karrhagara N7 B3 Rekommedatioer Området ska fortsätta vara e tillgåg för boede. De värde som fis ska bevaras, skyddas och utvecklas. etapp 1 etapp 2 V2 etapp 3 Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge Byxelkroksväge B4 Beskrivig av mark och vatteavädig 61 etapp 4

48 Spelbomsväge N2 2 PLANFÖRSLAG Ludgata Sadbacksväg e Låghorvev äge Översiktskarta N6 Skurkvarsväge A6 Neptuiväge Ladborgsväge Östra plagräse Området är omfattade och sträcker sig lägs med de östra plagräse och redovisar e remsa av de atur som fis öster om Byxelkrok. Iom området fis värdefull aturmark som kyter a till Ekopark Böda, ett vidsträckt rekreatiosområde där ladskapets aturvärde utvecklas. E ekopark är ett större sammahägade ladskap med stora biologiska och ekologiska värde. Mist hälfte av de produktiva skogsmarke aväds för aturvård. Skogsbruk bedrivs i de flesta ekoparker, me apassas till områdets atur- och kulturvärde. I ekoparke styr ekologiska värde över ekoomiska. Samtidigt sätts skoges betydelse för friluftslivet och mäiskas välbefiade i cetrum. Småskogsväge Svau g sväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg Eemarksväge Området utgör plaområdets östra gräs och bör läsas som e bild av det ladskap som tar vid utaför plaområdet. Kortväge Rekommedatioer Naturområdet bör få vara e orörd gräs mella plaområdets bebyggelse och de utaför plaområdet vidsträckta aturmarkera. Gårdsväge Geväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Sickelsgata Äskhorvegata Båtsmaväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas v. Svältergata Ludgräd Fludreväge Oxelväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Vädestige Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Tallstige Solvädeväge Stradstige Gullviveväge Vitsippeväge Äskhorveväge Fiskväg A3 Bergväge LAND- SKAPET IN LANDSKAPET IN Ebbeskogsgata Östra gata A5 Quierumsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N7 B3 LANDSKAPET IN etapp 1 Till höger, karta område etapp 2 62 Beskrivig av mark och vatteavädig etapp 3 Byxelkroksväge V2 B4

49 Spelbomsväge Byxel dgata N6 Sadbackara De smala remsa har särskild betydelse för rekreatio och friluftsliv. Geom större dele av området löper e promeadstig. Det cetrala och skyddade läget, de goda framkomlighete och de relativt öppa skogsmiljö gör att området har stort värde för ärrekreatio. Neptuiväge Sickelsgata Ludgräd 2 PLANFÖRSLAG Vädestige Området består av ekdomierad slute lövskog med välutvecklat buskskikt som övergår i gles tallskog med öppa glätor. Iom området fis e mycket grov, gammal, vidkroig ek av stort aturvärde. Skoge kompletterar i detta sammahag de karga, öppa kuste och gör att boedemiljö berikas geom tillgåge till två kotrasterade aturtyper. Rekommedatioer Området ska fortsätta vara e tillgåg för boede. De värde som fis ska bevaras, skyddas och utvecklas. N1 Sadbacksväg e Låghorvev äge N6 Skurkvarsväge A6 Småskogsväge Ladborgsväge Svau g sväge Sadbergs väg Sakt Olofs väg Geväge Gårdsväge Yxläggeväge Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Översiktskarta Bryjas Oxelväge v. Svältergata Fludreväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Järers väg Solstige Smörblommeväge Kattekärrsväge Vitsippeväge Stra Tallst Vit Solvädeväge Gullviveväge Äs F Berg A N B2 Tokeäsväge Östra gata A11 Egluds väg N7 Torps jordbruksbygd Alvarsväge Quierumsväge Klitväge Området utgör det största sammahägade jordbruksområdet iom plaområdet. Drygt 100 ha är avsatt och igår i de regioala bevaradeplae för odligsladskapet. Resterade bevaradepla Torp Mellby omfattar a4, N4, B3 och v3 samt A11 vilket motsvarar ytterligare ca 45 ha. Relatioe till jordbruksmarkes värde och bevarade återfis uder respektive områdesbeskrivig. Alvarsväge A7 Låghorveväge Triftväge Karta område N6, Sadbackara N7 B3 Eåsväge N8 Översiktskarta Gull- A Beskrivig av mark och vatteavädig 63 Kärrsludsgata N9 Karlsborgsv

50 Jordbruksmarkes värde Utöver själva brukadet har de måga ladskapselemet som fis i och krig jordbruksmarke höga kulturhistoriska värde. Det rör sig om åkerholmar, odligsröse, fägator, rester frå liframställig, dike, solitärträd och spår efter torp eller äu äldre bosättigar. Måga åkerlappar har am som berättar om fora tiders hävd, tidigare ägare eller jordmåes beskaffehet. Det faktum att ett och samma ställe brukats i geeratioer utgör ett särskilt kulturhistoriskt värde. Ju mer ett ladskap ka berätta om historie, desto högre kulturhistoriskt värde har det. Alla dessa spår är viktiga för förståelse av ladskapet. By Torp fis omämd i skrift reda på 1530-talet, då Gustav Vasa tillät skeppsresor till Damark för avsalu av bräder, läkt, ste och tjära. Förutom att detta bekräftar att Torp fuits uder låg tid, berättar det också att om hur mäiskora på Ölads ordligaste del tidigt kom att försörja sig geom flera olika ärigsfåg. Jordbruket kombierades med stebrytig, kalkbräig, tjärbräig, jakt, fi ske och olika allmogehatverk. Detta sätt att försörja sig på, geom flera olika bisysslor, har varit karaktäristiskt för levadsförhålladea i området äda fram till vår ege tid. Jordbruksmarke erbjuder möjlighete till rekreatio, motio och återhämtig. Forskig visar att ature har e läkade effekt på oss, me värdet av de ka vara svår att uppskatta. Ekosystemtjäster frå jordbruksmark Nytta av jordbruksmarkes ekosystemtjäster är både uiversella och lokala. Jordbruksmarkera världe över producerar vår livsviktiga mat, både odlad mat frå åker och mat frå djur som går på betesmark. Närproducerad mat miskar trasportera, öppar ladskapet ära de som ska äta mate och miskar samhällets sårbarhet. Jordbruksmarke ka ta had om e del biprodukter och avfall frå samhället. Geom att återföra till exempel matrester, trädgårdsavfall eller godkät rötslam blir åkermarke e del av ett kretslopp och löser måga av samhällets avfallsproblem. Åker och dess radområde utgör livsmiljö för ett mycket stort atal arter som var och e och tillsammas är både delar av ett fugerade ekosystem och e ödvädighet för ekosystemes överlevade. Radzoera och betesmarkera har e stor biologiskmågfald av betydelse ite mist för isekter som svarar för pollierige av blommor, äve våra yttoväxters. Iom området fis också Byxelkroks vatte täkt och skyddsområde. Skyddsområdet håller på att revideras och e större skyddszo föreslage för Byxelkroks vattetäkt. Del av området igår i stradskyddsområdet på 100 m frå Tokeäskaal. Rekommedatioer De stora sammahägade jordbruksarealera iom området ska prioriteras. Det är viktigt ite mist för att bevara kulturvärdea som fis i Torps by. Förståelse av kulturvärdet som fis i de äldre gårdara i Torp häger samma med de jordbruksmark som fis rut omkrig. Skulle området ärmast Torp exploateras så skulle kulturvärdet i form av äldre jordbruksladskap med tillhörade gårdar ite lägre vara sylig. Vattetäkte i Byxelkrok sammafaller med jordbruksmarke, Ige exploaterig bör bara möjlig iom dea, framförallt ite iom de primära zoe. Att skydda täkte frå påverka som ka skada grudvattet prioriteras framför aa form av utvecklig. 64 Beskrivig av mark och vatteavädig

51 Sadbacksväg e Låghorvev äge N6 Skurkvarsväge A6 Sadbergs väg Sakt Olofs väg Geväge Gårdsväge Kalkugsväge Byskogsväge Äskhorvegata Eemarksväge Båtsmaväge Kortväge Brokväge A2 Träsväge Bryjas v. Svältergata Fludreväge Oxelväge Laxväge Byskludsväge A4 Utmarksväge Krokväge Häglevä Garväge g e N4 Violvä Smörblommeväge Järers väg Kattekärrsväge äge Gullvivevä 2 PLANFÖRSLAG Äskhorveväge Fiskväg Bergväge B2 eäsväge Östra gata A5 g Alvarsväge Quierumsväge A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge N7 B3 etapp 1 etapp 2 Byxelkroksväge V2 etapp 3 Gull- Arturs gata B4 Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge etapp 4 Östra Itagsgata A 10 A 10 A10 B7 Karta område N7, Torps jordbruksmarker Beskrivig av mark och vatteavädig 65 G S xelkrok

52 Egluds väg B2 Tokeäsväge ev äge Översiktskarta Översiktskarta A11 N8 Eerums alvar Eerums alvar är ett av de allra mista småalvare på orra Ölad. Eerums alvar är kät för si rika förekomst av orkidéer. Området har e skyddsvärd flora med islag av flera sällsyta arter och igår i läets aturmiljöprogram. Tillsammas med Kuste och ett öppet tidvis odlat område mella alvaret och kuste bids de södra delara av plaområdet samma med jordbruksmarkera i Torp. De sammahägade aturområdea har potetial att bli ett attraktivt friluftsområde då det utgör ett vackert, tätortsära och varierat aturstråk. Hagskogsväge A8 Eerum Träsgata Rekommedatioer Område ska bevaras och skyddas Möjlighete att utveckla ett större sammagägade gåg- och cykelstråk bör utredas. N9 Skogsridå frå Eerums alvar mot jordbruksmarkera vid Torp Området består av e mosaik av midre partier med stor variatio frå små odligsskifte med betydelsefulla N10 trädridåer till ludartade skogsområde, i aturvärdesiveterige område Flera område har ett värde som buffertzo åt de itilliggade aturområdea (Eerums alvar) eller geom att vara del av ett gröt stråk mella alvaret och skogsområde i sydost. Alla område häger samma och utgör ett stort gemesamt bevarade värde som oexploaterad mark för att udvika fragmeterig av större lövskogsområdet. Ett Cirka 8 hektar stort Område med ek/hasselludar på gammal ägsmark har islag av äldre spärrgreiga lövträd av stort värde för de biologiska mågfalde. Bitvis fis också rikligt med stubbskott frå e äldre geeratio grova alar. Några av ytora är utpekade som yckelbiotoper av skogsstyrelse och omäms där som lövägsrester. Äve de övriga ytora är sarlika yckelbiotopera till karaktär och aturvärde. Skogsstråket hyser också stora estetiska värde, framför allt uder vårblomige. Det är äve e viktig del av idetitete hos det småskaliga odligsladskap som äu präglar området rut Torps by. Området är äve kulturhistoriskt itressat med lämigar frå fossilt åkerbruk, hägader och husgruder i ärhete av Kärrsludsgata. Rekommedatioer Fragmeterig av områdea ska udvikas, de har ett betydligt högre värde som sammahägade marker ä var och e för sig. Naturvärdet beskrivs sammafattade som viktig spridigskorridor B5 A12 A11 Återisatt hävd skulle saolikt öka värdea Eåsväge Per Nils väg Tåtelgate N8 Alvarsväge B6 Alvarsväge Quierumsväge Östra Itagsgata A7 Låghorveväge Klitväge Triftväge Karta område N8, Eerums alvar Gull- Arturs gata 66 Beskrivig av mark och vatteavädig

53 Alvarsväge väg Alvarsväge ierumsväge A7 Klitväge horveväge Triftväge N7 B3 2 PLANFÖRSLAG etapp 1 N8 Gull- Arturs gata Byxelkroksväge V2 etapp 2 etapp 3 Kärrsludsgata N9 Karlsborgsvä ge N1 B4 etapp 4 Östra Itagsgata A 10 A 10 A10 B6 B7 ate Karta område N9, skogsridå frå Eerums alvar N10 Ädellövskog vid Eerum, Hagskog Detta område berör ett skogsparti som utgörs av bladskog med stort islag av löv och är e del av ett större sammahägade skogsområde som fortsätter mot söder. De del av aturområdet beskrivs i lässtyrelses iveterig som uik på Ölad, med ett stort atal grova träd, hassel omväxlade med grässvål samt hamlade träd och att det måste ha högsta prioritet i bevaradearbetet. Här fis trolige sista möjlighete att på Ölad bevara de miljö och mågfald som hör det gamla kultur- och aturladskapet till. Området igår i de regioala aturvårdsplae och klassats som yckelbiotop av skogsstyrelse. Ädellövskoge söder om bebyggelse vid Eerum Träsgate har bedömts ha mycket höga aturvärde. Skogsområdet häger samma med ett vidsträckt bladskogsområde Rekommedatioer Dea typ av lövskogsmiljöer har ett mycket högt aturvärde. Förutom höga floravärde utgör de e värdefull miljö för fåglar och de lägre faua. De äldre lövträde hyser vidare ofta e värdefull kryptogamflora. Där träd- och buskskiktet glesar gräsar dea typ av marker mot trädbärade gräsmarker. Området ska bevaras och skyddas. Åtgärder i området ska alltid kosekvesbeskrivas och utredas. Då iveterige av aturvärde gjordes efter e aa plaavgräsig har ite detta område iveterats iom rame för fördjupige vilket medför e ä större försiktighet. A11 Hagskogsväge Stora Ekväge N10 Översiktskarta A8 Eerum Träsgata Karta område N10, Ädellövskog Beskrivig av mark och vatteavädig 67 B5 Ladsväge Byxelkrok A12 A11 Eåsväge Per Nils väg Tåtelgate

54 Stradskydd Vatteskyddsområde Utredigsområde dagvatte Käslig vägsträcka Bäck/dike Plaförslag Bebyggelseutvecklig Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Verksamhet Meter Karta över stradskyddade område, vatteskyddsområde samt LOVA utredigsområde. 68

55 Vatte och Klimat Ölad har ett speciellt förhållade till vatte. Förutom det självklara faktum att e ö omgärdas av vatte är Ölads berggrud aorluda. Kalkstesgrude med ett tut till ära obefitligt jordtäcke gör att mycket ederbörd rier direkt ut i Östersjö. Vatte ska ses som e resurs, både betraktat som ett livsmedel och som e tillgåg för rekreatio och friluftsliv. Uder kommade rubriker samlas viktiga aspekter agåede vattet iom plaområdet. Dricksvatteförsörjig Större atalet fastigheter iom plaområdet är aslutet till kommualt vatte. Byxelkroks vattetäkt är beläge iom plaområdet. Grudvatteförekomste håller e god kvatitativ status och förvätas uppå god kemisk status år Det pågår e reviderig av skyddsföreskriftera för vattetäkte som ett led i åtgärdsprogrammet för att säkra tillgåge på bra dricksvatte, gällade föreskrifter atogs Det ya förslaget tar blad aat upp haterig av gödsel och bekämpigsmedel, förvarig av petroleumprodukter samt utformig av eskilda avlopp. Syftet med vatteskyddsområdet är att ge vattetäkte ett tillräckligt skydd för att säkra råvattetillgåge i ett lågsiktigt perspektiv. Mer iformatio om ormer för vattekvalitet fis hos Havs- och vattemydighete. Verksamhetsområde spillvatte Kommue har bedömt tillgåge på bra dricksvatte som det klart starkaste itresset framför adra itresse. Varje bostad, verksamhet och väg iom vatteskyddsområdet ger upphov till e ökad risk att skada täkte. Flera hot mot täkte och dricksvatteförsörjige har idetifierats. Risker Tillriigsområdet för täkte klassas som extremt hög sårbarhet, baserat på att sadlagret som håller grudvatteförekomste ite överlagras av ågot tätare jordlager. Det gör att föroreigar i mark eller ytvatte sabbt ka å grudvattet. Därmed ka ett utsläpp av föroreade äme iom vattetäktes tillriigsområde ge stora kosekveser för vattetäkte. De riskkällor som ka idetifieras i sambad med vägar och trasporter är läckage vid trafikolyckor, väghållig (damm- och halkbekämpig), vägdagvatte och läckage vid fordosuppställig. För att ta ett exempel är gräse för är diesel ger smak åt drickvatte 0,5 µg/l, vilket motsvarar e liter diesel utspätt i fyra års uttag av vatte, räkat på dages förbrukig för Byxelkrok vattetäkt Riske för föroreig av vattetäkte är störst där grudvattets strömigsriktig är frå föroreige mot vattetäkte. Prelimiära resultat, baserade på uvarade kuskap om grudvatteförekomstes hydrogeologi, visar att det dels gäller e sträcka av väg 136 och dels e sträcka av det avvattade vattedraget. Käsliga sträckor markeras i karta och bör prioriteras för åtgärder. Uder turistsäsoge uder sommare ökar belastige på ätet vilket leder till att det uppstår vattebrist. För att säkra vattetillgåge uder sommarmåadera är efterfråga är som störst plaeras e y vattetäkt (Rullbackara) sydväst om väg 994. Tillstådsasöka för vattetäkte lämades i uder våre 2014 och godkädes uder Meter Verksamhetsområde dricksvatte Vatte och Klimat 69

56 höste samma år. Dea ger tillståd att bortleda m3 grudvatte per år. Täkte ligger utaför aktuellt plaområde, därmed ställs ite särskilda krav på skyddsavståd iom plaområdet. Dagvatte Miljöbalke ställer krav på haterig av dagvatte. Föreskrifter och regler har äve utarbetats av Naturvårdsverket och Boverket. Föroreat dagvatte ska reas och vid behov ka krav på reig ställas eligt VA-lage (Lag 2006:412 om allmäa vattetjäster). För plaområdet har kommue med bidrag frå lässtyrelse i Kalmar lä uder 2012 färdigställt e rapport om samhällsära våtmarker (Borgholms kommu, 2012 LOVA). Rapporte har tagits fram för arbetet med FÖP Borgholm-Köpigsvik och FÖP Byxelkrok och beskriver e rad olika förslag till åtgärder och tillämpigar för dagvattehaterig i syfte att miska belastige av föroreigar till Kalmarsud. I Byxelkrok redovisas 5 område som lämpliga. Lämplighete prövades utifrå belägehet och förmåga att hålla vatte. Syftet med rapporte var att samla uderlag för kommade plaerig. Områdea skulle vara tätortsära för att kua tillföra ett rekreativt pedagogiskt värde. I arbetet med dea fördjupade översiktspla har fyra av områdea preseterats som utredigsområde för dagvattehaterig, ett har tagits bort och förts till markavädige atur Eerums alvar. Karta över utredigsområde för dagvattehaterig, redovisade utifrå rapportes bedömig av lämplighetsgrad. Allmät dagvatteät sakas för befitlig bebyggelse i plaområdet. Dagvattesituatioe och förutsättigara för att hatera dagvatte lokalt bör utredas vidare övergripade och i kommade plaprojekt. Stradskydd För att bevara växters och djurs goda livsvillkor på lad och i vatte, och för att trygga allmähetes förutsättigar till friluftsliv gäller 100 meter stradskydd både på lad och i vatte. Geom ett beslut av Lässtyrelse utökades stradskyddet att gälla till 300 meter frå stradlije både på lad och i vattet. Uder åre 2010 och 2011 har lässtyrelse sett över det utökade stradskyddet på m på Ölad. Nytt beslut om utvidgat stradskydd togs de 27 jauari 2010, 1975 års beslut upphävdes därmed. Iom fördjupigsområdet gäller till största dele bibehållet stradskydd på 300 meter på mark som ite omfattas av detalj- eller byggadspla. Iom gällade detaljplaer ka stradskyddet vara upphävt, me det är ite så i alla detaljplaer. Då e y detaljpla tas fram och de gamla upphävs återiträder stradskyddet ige och dispes måste sökas på ytt. Om det fis särskilda skäl och åtgärde ite strider mot stradskyddets syfte ka kommue upphäva stradskyddet i detaljpla eller bevilja dispes. Fördjupigsområdets kust berörs också av fredigsområde för fisk. Avlopp Avloppsvattet frå hus som är asluta till kommualt avlopp trasporteras via e eller flera pumpstatioer till kommues avloppsreigsaläggig i Byxelkrok, se karta över verksamhetsområde på föregåede sida. Där reas det ia det släpps vidare ut i Kalmarsud via e utloppsledig. Idag är avloppsreigsverkets kapacitet tillräcklig för att ta omhad vattet uder större dele av året, uder sommarmåadera däremot 70 Vatte och Klimat

57 klaras ite de krav ma ställer på reigsprocesse till följd av de höga belastige. Avloppsvattet påverkar miljö i Östersjö framför allt geom tillförsel av ärigsäme vilket ka leda till ökad tillväxt av alger och aa växtlighet. Utöver ärigsämea iehåller det reade avloppsvattet e del orgaiska material. Det ka orsaka syrebrist då materialet bryts ed. E biobädd för att äve klara att omhäderta de mägd som bildas uder sommare har föreslagits. Vid e exploaterig iom plaområdet behöver däremot avloppsreigsverket byggas ut för att klara de ökade belastige, alterativt att ma fier e aa hållbar lösig. Om fråga om att sammakoppla ätet i Byxelkrok med övriga kommuala ätet blir aktuell, skulle det ur ett helhetsperspektiv vara fördelaktigt om e såda ledig förlades öster om samhället vidare ed mot Böda Sad. På så sätt ka ledigsgata yttjas som ett get och effektivt cykelstråk, skilt frå motortrafike. Verksamhetsområde vatte I e del område tas avloppsvattet omhad i eskilda avloppsaläggigar. Eligt avloppsvattedirektivet, som hadlar om reig av avloppsvatte frå tätbebyggelse, är Kalmar läs kustvatte käsligt för fosfor- och kväveutsläpp. På grud av riske för ärigsläckage till Östersjö, måste y bebyggelse i ya detaljplaer eller på obebyggda tomter ges gemesamma och lämpliga avloppslösigar. Med lämpliga avloppslösigar meas i första had att ya bebyggelseoch verksamhetsområde asluts till det kommuala verksamhetsområdet. Idag fis ett flertal eskilda vatte- och avloppsaläggigar iom de föreslaga skyddszoera för vatteskyddsområdet. De berörda hushålle lägs Byxelkroksväge frå korsige Kärrsludsväge/Byxelkroksväge i Torp till korsige Grakullaväge/ Byxelkroksväge i Mellby bör prioriteras för aslutig till det kommuala vatte- och avloppsätet dels på grud av riske för föroreigar i grudvattet me äve upplevda brister i det eskilda vattets kvalitét vid stora uttag i de kommuala täkte uder högsäsog Meter Verksamhetsområde spillvatte Klimat Klimatet har alltid förädrats me uder 1900-talet har förädrigara varit stora och sabba, ästa alla världes klimatforskare är överes om att de är orsakad av mäsklig påverka. I framtide förvätas ä större och sabbare förädrigar och det är därför viktigt att ma i samhällsplaerige tar häsy till de utvecklig som förvätas. Lässtyrelse i Kalmar lä har sammaställt rapporte Klimat i förädrig - möjligheter och utmaigar för Kalmar lä, som redogör för de faktorer som förvätas de ärmsta 30 och 100 åre. Det kommer bli betydligt varmare - årsmedeltemperature vätas öka med cirka 2 grader på 30 års sikt och med cirka 4 grader på 100 års sikt. Värmeböljora förvätas bli fler, på låg sikt kommer det iträffa ugefär tre värmeböljor per år. Det kommer bli blötare och periodvis torrare - Årsmedelederbörde vätas öka med upp till 15 % på 100 års sikt. Ökad ederbörd uder vitermåadera oftare i form av reg och miskad ederbörd uder sommare. Det kommer kaske bli blåsigare -Atalet dagar per år med byvid större ä 20 meter per sekud vätas dubblas på 100 års sikt. Havsivå kommer att öka uppmätta värde uder 1900-talet redovisar e pågåede global medelhöjig med 1,7 mm per år. De seaste 30 åre har Vatte och Klimat 71

58 havsivå höjts med i sitt 3,1 mm/år. På 30 års sikt kommer havsivåhöjige till stor del att ätas upp av ladivåhöjige, me på 100 års sikt kommer medelvattestådet däremot att stiga. Höjige spås hama på mist e meter och de framtida högsta högvatteivå cirka 2,5 meter över dages medelvatteståd. Riske för erosio kommer att öka - Riske för erosio kommer att öka där det fis erosioskäsliga jordarter. Riske för ras och skred kommer att öka - Riske är större i område med morä och silt, i lutade terräg och i område ära vatte. Flöde i vattedrag kommer att miska - Flödea i Kalmar läs vattedrag förvätas miska följd av ökad avdustig, vilket kommer överstiga ökige i ederbörd. Ökad frekves av översvämigar, skred, erosio, gräsbräder och påverka på mäiskors hälsa är ågra av kosekvesera av höjda temperaturer och ökad ederbörd. Klimat- och eergiapassig Nya PBL, som började gälla 2 maj 2011, har regerige skärpt klimatkrave och förtydligar att häsy måste tas till miljö- och klimataspekter vid plaläggig och aa prövig. För all mark och vatteplaerig gäller att markes lämplighet och avvägig mella olika itresse avgör avädig. Om området ases vara olämpligt att bebygga med häsy till krave i PBL, ska varke tillståd ges eller området plaläggas. I detaljplae (DP) plaläggs ett midre område (juridiskt bidade) och här fis möjlighet att till exempel läma plats för gröa och blåa stråk eller skyddsavståd frå vatte. Det är i DP det fis möjlighet att fastställa skydds- eller säkerhetsåtgärder för att motverka exempelvis mark- och vatteföroreig, olyckor, översvämig och erosio. Iom aktuellt fördjupigsområde är det marke krig hame och de sydvästra delara av plaområdet som omfattas av risk för framtida översvämig. Samhällsbyggadsämde har atagit riktlijer för y bebyggelse i riskområde SBN Klimatfråga ska hateras i detaljpla iom detta område. Exempel på detaljplaebestämmelser ka vara bebyggelses lokaliserig på tomte, högre grudläggigsivå, förbud mot källare, bevara gröytor, adel hårdgjorda ytor och ytor avsedda för hållbar dagvattehaterig. Översvämigs- och erosiosrisk Byxelkrok omfattas ite av så stor risk för översvämig till följd av framtida vattehöjigar tack vare ladborge, se karta ova. Däremot ka extremflöde orsaka tillfälla översvämigar som också ka leda till skador på byggader och tekisk försörjig. Hur de plaerade hamutbyggade påverkas av översvämig utreds ite i dea fördjupig av översiktsplae då detaljplae reda är atage och laga kraft vue. Åtgärder kommer dock att krävas. Kraftiga flöde ka också orsaka erosio, vilket det fis e viss risk för i de cetrala delara av Byxelkrok, lägs och Neptuiväge. 72 Vatte och Klimat

59 Sceario om 30 år om 100 år - lägsta sceario om 100 år - högsta sceario eriosiosrisk Plaförslag Bebyggelseutvecklig Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Verksamhet Översvämigsrisk 0-2,5 möh 2,5-3 möh >3,0 möh Plaförslag Bebyggelseutvecklig Bebyggelseutvecklig vid särskilda värde Verksamhet Meter Karta över område som omfattas av risk för erosio samt sceario för extremvattetillståd Meter Karta över område som omfattas av risk för översvämig. Vatte och Klimat 73

60 Utmaigar Hur ska tillgåge på dricksvatte tryggas och hur ska vattetäkte skyddas frå de risk som trafike på väg 136 och samhället utgör? Geom att Kommue säkerställer att skyddsområde för befitliga och framtida vattetäkter beslutas Kommual vatteförsörjig prioriteras före alla adra itresse, verksamheter eller åtgärder som ka iverka egativt på vattekvalite eller tillgågaras storlek ska bedömas och kosekvesutredas med ett resultat som visar på att vattetäkte ka tryggas ia de ka tillåtas. Kommue asvarar för att Iformatio om vatteskyddsföreskriftera år alla berörda fastighetsägare Geom att kommue förhåller sig positiv till Att åtgärder för att miska riske för föroreig av vatteskyddsområdet geomförs, samt till ökad olycksberedskap lägs väg 136 för skydd av täkte. att iföra rutier för tillsysarbete och plaerigsarbete som skapar förutsättigar för att säkerställa e god vattestatus för kommues yt- och grudvatteresurser. Ett geomförade av samtliga puter för åtgärder iebär i si förlägig att utökade försiktighetskrav riktas äve mot eskilda markägare och ivåare. Åtgärder ka iebära krav på utformig av avlopps- och dagvattehaterig samt ya skyddsområde för vattetäkt. I sambad med plaläggig är det av stor vikt att vatteresurser beaktas för att på bästa sätt ta tillvara såväl mark- som vatteresursera. 74 Vatte och Klimat

61 Hur ska plaområdet apassas till ett förädrat klimat? Geom att Kommue asvarar för att samhället byggs robust och lässtyrelses rekommedatioer beaktas. Det iebär att bostadsbebyggelse placeras på miimum 3 meters markhöjd för att miska riske för översvämigsskador eller placeras lägre ä föreskive höjd om utredig kostaterat att skyddsåtgärder är geomförbara samt att beslut om åtgärd fattats. Kommue asvarar för att Ny lokaliserig av offetliga lokaler och viktiga samhällsfuktioer placeras på mist 4 meter markhöjd. Kommue vid kommade detaljplaerig särskilt beaktar de område som omfattas av risk för erosio för att säkerställa markes hållfasthet. Att ytor avsätts som ka tillåtas översvämmas estaka gåger uta att det leder till stora kosekveser, samt att avriige vid extrema reg leds till dessa ytor eftersom varke öppa eller traditioella dagvattesystem ka utformas för att hatera extrema reg uta ågo översvämig. Det är därför viktigt att som komplemet till dagvattesystemet Geom att kommue förhåller sig positiv till Arbete för miljö krig Kalmarsud och fortsätter sitt miljöarbete för ett reare Kalmarsud. Hur ska spill- och dagvattefrågora hateras? Geom att Kommue asvarar för att y bebyggelse i ya detaljplaer eller på obebyggda tomter ges gemesamma och lämpliga avloppslösigar. Med lämpliga avloppslösigar meas i första had att ya bebyggelse- och verksamhetsområde som regel asluts till det kommuala verksamhetsområdet eftersom Kalmar läs kustvatte är käsligt för fosforoch kväveutsläpp och riske för ärigsläckage till Östersjö måste udvikas. Kommue asvarar för att omgåede utreda Avloppsreigsverkets kapacitet och utbyggadsbehov. Avloppsreigsverket i Byxelkrok behöver apassas till ökade mägder avloppsvatte för att exploaterig iom plaområdet ska vara möjlig. Alterativt måste avloppsfråga lösas på aat sätt. o Vid detaljplaeläggig hatera dagvattefråga särskilt för att klargöra om ma behöver reglera omhädertagadet av dagvatte geom t.ex. maximal adel hårdgjorda ytor för att MKN ska kua uppå god status. Möjlighete att alägga dike för att uderlätta trasporte av dagvatte samt styra avriige till uppsamlade vatte så som dammar eller vattedrag bör udersökas. Geom att kommue förhåller sig positiv till o öppa dagvattelösigar vilka har flertalet fördelar jämfört med traditioella dagvattesystem uder mark. Gröytor och dike geererar midre avriig och ka leda till bättre reig och fördröjig av dagvattet vilket miskar översvämigsrisker. Vatte och Klimat 75

62 Trafik och Kommuikatio De atioella måle avseede trasporter som har relevas för dea fördjupig av översiktsplae är: Medborgaras resor förbättras geom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillgäglighete förbättras iom och mella regioer. Trasportsystemet utformas så att det är avädbart för persoer med fuktiosedsättig. Bars möjlighet att själva på ett säkert sätt aväda trasportsystemet, och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättigara för att välja kollektivtrafik, gåg och cykel förbättras. De miljökvalitetsmål som trafike främst påverkar är Frisk luft vilket iebär att lufte ska vara så re att mäiskors hälsa samt djur, växter och kulturvärde ite skadas. Miljömålet Bara aturlig försurig där bl.a. båttrafike är e stor utmaig. Äve miljökvalitetsmåle God bebyggd miljö och Begräsad klimatpåverka ka trafiksektor påverka geom bl.a. miskade utsläpp av koldioxid. Vägar Väg 136 är e statligt ägd läsväg med e geomsittlig trafikmägd på ca 600/dyg varav drygt 60 är tug trafik. Väge sträcker sig hela väge mella Ölads syd- och ordspets. Iom Byxelkrok råder e hastighet på km/h. Väge håller god stadard förutom bredde som ite tillåter separerad gåg- och cykeltrafik. Vägara iom samhället Byxelkrok har skiftade karaktär till följd av dess tidsålder. Väge geom gamla by Torp är e tidigare ladsväg som löper geom ladskapet och mella gårdara. Vägara iom bostadsområde byggda på tale har e mer stadsmässig och kvarterslik dragig. De största dele av lokalgatora består av asfalt, ett fåtal av grus. Se karta. Geerellt är lokalgatora smala och gåg-, cykel- och biltrafik samsas på samma yta. Regioala trasportplae Väg 136 utgör e av tolv överordade stråk i östra Götalad (d.v.s. Kalmar, Blekige, Krooberg, Jököpig och Östergötlads lä). Dea igår i de regioala trasportplae där ett av måle är att uppå större arbetsmarkadsregioer. Strategiera för dessa stråk är bl.a. att idetifiera och gestalta kutpukter mella olika trafikslag, t.ex. ege bil till kollektivtrafik. Att samorda bebyggelse- och trafikplaerig, uderlätta för kollektiva trasporter och cyklig etc. Öladsstråket (väg 136) är e av läets viktigaste turiststråk och är hårt belastad sommartid. Väg136, Byxelkroksväge. Lokalgata iom bostadsområde. 76 Trafik och Kommuikatio

63 Karta visar huvudvägara iom plaområdet samt lokalgatora och deras uderlagsmaterial. Trafikutredig Väg 136 leder geom skyddsområdet för Byxelkrok vattetäkt. Uder arbetet med att ta fram dea fördjupade översiktspla för Byxelkrok kostaterades efter samrådet sommare 2013 ett behov av att utreda trafiksituatioe. I samråds förslaget preseterades e omläggig av trafike till väg 994, ett förslag som grudades dels på e otrygg trafikmiljö för oskyddade trafikater lägs med Byxelkroksväge och dels på ett berört vatteskyddsområde vid Torps by. Vatteförekomste är idag de eda dricksvatteförsörjige för Byxelkroks området och är därför av stor vikt för området som helhet. Idag utgör väg 136 de huvudsakliga tillfarte till Byxelkrok söderifrå och trafikeras av både persotrafik och lastbilstrafik, iklusive farligt gods. Trafike utgör, framför allt vid trafikolyckor, e risk för föroreig av vattetäkte. Trafik och Kommuikatio 77

64 E trafikutredig geomfördes av Tyrés med syfte att beskriva trafiksituatioe lägs väg 136 och 994 samt aalysera hur trafike påverkar befitliga Byxelkrok vattetäkt och plaerade Rullbackara vattetäkt. Kosekvesera har aalyserats och redovisas för boede, verksamheter, trafiksäkerhet, framkomlighet för samtliga trafikslag samt för vattetäkter. Resulatet av utredige preseterades som tre olika sceario där åtgärder och bedömda kosekveser beskrevs. Bedömda kosekveser jämfördes äve med dages situatio (ollalterativet): I utrediges slutsats förespråkas sceario tre, då sceariot iebär lägst ivesterigskostader för åtgärder samtidigt som riske för föroreig av vattetäkte miskar kraftigt. Sceario 3 iebär att skyddsåtgärder för vattetäkte behöver vidtas i form av tätig och evetuellt avåkigsskydd. Åtgärder för trafiksäkerhete behöver vidtas i form av säkta hastighetsgräser och ybyggatio av gåg- och cykelväg lägs väg 136. För att utforma effektiva åtgärder för vattetäkte krävs vidare utredig av grudvattets strömigsriktig och avvattig för väg Geomfartstrafik går på väg 136. Sceariot skiljer sig mot ollalterativet geom att trafiksäkerhetshöjade åtgärder samt skyddsåtgärder för Byxelkrok vattetäkt vidtas. 2. Omläggig av merparte av geomfartstrafike till väg 994. All tug trafik, ikluderat trasporter av farligt gods, förbjuds lägs väg 136 geom vatteskyddsområdet. Udatag mot förbudet kräver dispes. 3. Edast trasporter av farligt gods förbjuds lägs väg 136 geom vatteskyddsområdet. Udatag mot förbudet kräver dispes. Åtgärdsförslag för vägar, hämtad ut Trafikutredig Byxelkrok, , Tyrés. 78 Trafik och Kommuikatio

65 Reflektio Trafikutredige som geomfördes visade på vissa luckor i materialet och vidare utredigar förespråkades. Dea fördjupade översiktspla förespråkar det preseterade tredje sceariot där farligt gods leds om och ekla åtgärder vidtas på väg 136. Det mest kostadseffektiva alterativet. Paralellt med e såda utvecklig ska också vidare studier och utredigar geomföras för att på sikt å det bästa resultatet. I utrediges slutsats rekommederas det sceario som iebär lägst ivesterigskostader för åtgärder samtidigt som riske för föroreig av vattetäkte miskar kraftigt. Iformatiosskyltig för befitlig vattetäkts skyddsområde bör sättas upp och e förutsättig för sceariot är att trasporter av farligt gods förbjuds trafikera vägar iom vattetäktes skyddsområde samt att väg 994 skyltas som rekommederad färdväg för farligt gods. Beslut om ya lokala trafikföreskrifter behövs för förbudet och där hastighete på huvudgator iom tättbebyggt område säks till 40 km/h för att öka trafiksäkerhete. Lägs del av väg 136 bör hastighete säkas till 60 km/h, åtmistoe uder sommartid. Gräse för tättbebyggt område bör utökas i väst lägs orra dele av väg 994. De lägre hastighetera medför dessutom att atal bullerstörda bostäder miskar frå 9 till 3. I utredige rekommederas e fördjupad utredig som ska fokusera på avvattig av väg 136, tätig av dike samt avvattade vattedrag och avåkigsskydd. E fördjupad udersökig av områdets hydrogeologi krävs för att i detalj utreda vilka sträckor som är käsligast. Trafiksituatioe på orra Ölad är mycket varierad över året. Uder högsäsog är trafikmägdera iblad mer ä 10 gåger så stora som uder lågsäsog. Då är väg 136 ite apassad efter de behov som gåede och cyklister har avseede trafiksäkerhet och trygghet. Sommartid cyklar måga mella Böda och Byxelkrok vilket idag sker både lägs väg 136 och väg 994. Utöver de säkta hastighetera bedöms äve åtgärder för trafiksäkerhete i form av aläggade av gåg- och cykelväg lägs väg 136 som ödvädigt. Föreslagsvis samordas byggatioe av gåg- och cykelväge med utbyggatio av det kommuala verksamhetsområdet för vatte- och avlopp. De ya gåg- och cykelväge förbättrar tillgäglighete för oskyddade trafikater till verksamhetera samtidigt som de äve ökar framkomlighete för bilistera. Utredige pekar dessutom på att ett separat cykelstråk mella Böda och Byxelkrok bör lokaliseras. Utredige i si helhet fis som bilaga till dea fördjupig av översiktsplae. Gåg- och cykelvägar Separat gåg- och cykelväg fis lägs med delar av väg 994. Dea är av god kvalitet och aväds flitigt. Lägs Byxelkroksväge iom de cetrala dele av samhället fis e också gåg- och cykelväg. I övrigt samsas gåg- och cykeltrafike med biltrafike på de lokala gatora. Färja till Oskarsham. Ölada flygplats (bild hämtad frå pilotmagaziet). Trafik och Kommuikatio 79

66 Sommartid är det måga cyklister som cyklar lägs med kuste geom Byxelkrok. Öladslede går lägs med kuste och Sverigelede har e målpukt i samhället. E övergripade strategi för dea fördjupade översiktspla är att skapa läkar mella område. För att förverkliga e såda stratgei har möjlighetera att skapa alterativa gågoch cykelvägar fuits med då förslaget utformats. Det har reseulterat i at det cetrala ya bebyggelseområdet A4 plaeras iehålla e loklgata som möjliggör ett alterativ för gåede och cyklister som iebär att väg 136 ka udvikas. Geom det ya området ska ma kua ta sig lägs med östra gata vidare i i Böda Ekopark och de stigar som fis där. E förhoppig har varit att det på sikt ka dras e större cykelväg geom Ekoparke er mot Böda Sad, lämpligt vore om e såda väg kude samordas med dragige av vatteledig. Läs mer om cykelvägar uder avsittet rekreatio sida. Parkerig Allmäa parkerigar fis på ett flertal ställe iom samhället, främst i de cetrala delara och vid hame. I övrigt sker parkerig på de ega fastighete. På grud av turistsäsoge är behovet av parkerig mycket varierat. Förslag på ya parkerigsplatser preseteras för avsittet verksamheter och fokusområdet hame. I övrigt bedöms parkerigsfråga kua lösas geom e lokal samverka. Kollektivtrafik Bussar trafikerar sträcka Nabbelud-Byxelkrok-Böda-Löttorp-Köpigsvik-Borgholm- Kalmar i båda riktigara. Restide till Löttorp är ca 25 mi, till Borgholm ca 1 tim och 25 mi, till Kalmar ca 2 tim och 20 mi med vätetide i Borgholm. Alla avgågar till Kalmar iebär vätetid i Borgholm. Båttrafik Färja (Solsud) mella Oskarsham och Byxelkrok trafikerar i dagsläget sträcka frå midsommar och e bit i i augusti med två avgågar per dag i varje riktig. Överfare tar ca 2 timmar och 20 miuter. Tidigare fas plaer på att Gotladsfärja skulle agöra i Byxelkrok, dessa plaer är dock vilade då ma gjort isatser i färjelägret i Grakullavik. Båttrafik går äve till ö Blå Jugfru uder sommarsäsoge. Flygtrafik Nordost om Byxelkrok samhälle ligger Ölada flygplats. Området krig flygplatse är i huvudsak obebott och flygplatse ligger på ett midre alvarsområde omgärdat av skog. Flygplatse arrederar marke frå tre markägare. Itill flygplatse fis parkerig för ca 50 bilar. Kommue drev Ölada flygplats frå 1970-talet fram till 1992 då Ölada Flyg- och Motorsällskap bildades. Flygplatse byggdes för ugefär 60 år seda. Ladigsbaa har för ärvarade måtte 600 x 23 meter och består av asfalt. På flygfältet aordas regelbudet uppvisigar och tävligar för sportbilar och motorcyklar och i aslutig till flygplatse fis e gokart baa. Flygfältet medför iga käda olägeheter för boede, eftersom start och ladig sker över relativt obebyggda område. Årlige trafikeras flygplatse av kappt 100 flygpla. Tidigare har rudflygsverksamhet bedrivits, äve taxiflygtrafik har förekommit uder vissa tider. Studier och ekätudersökigar har geomförts med boede och sommargäster för att udersöka iställige till flygresor till och frå Byxelkrok. Flygtrafik skulle möjliggöra arbetspedlig då det tar ca 60 mi. att flyga till Stockholm, 70 mi. till Göteborg och 25 mi. till Gotlad. 80 Trafik och Kommuikatio

67 Utmaigar för trafike Hur ska gåg- och cykelvägara iom Byxelkrok förbättras? Geom att Kommue verkar för att Väg 136, som utgör huvudlede geom samhället kompletteras med gc-väg eller breddas, i kotakt med trafikverket ska behovet påtalas. Kommue redovisar behovet till regioförbudet och de regioala trasportifrastrukturplae Kommue avsätter medel för att i samverka med trafikverket bygga ut väg 136. Kommue vid kommade plaläggig verkar för att läka samma olika delområde med gåg- och cykelvägar för att på så sätt öka framkomlighete och stärka samhället i helhet. Geom att kommue förhåller sig positiv till Att ma i sambad med upprustig av vägar eller edgrävig av ledigar bedömer om gåg- och cykelvägar ka aläggas och i så fall verkar för att detta görs. Hur ska trafiksituatioe i Byxelkrok förbättras? Geom att Kommue asvarar för att i sambad med utbyggad av hame och satsigar på orte ska äve gestaltige och avädige av de gemesamma ytora utredas, vägara och befitliga parkerigsytor iom cetrala Byxelkrok ska ses över och effektiviseras.. E y utformig av korsige väg 136 och 994 som ökar tillgäglighet och trafiksäkerhet samt bidrar till e försköig av platse ska fias med, fler parkerigsplatser i aslutig till cetrum samt tillfälliga parkerigsytor som ka fylla behovet som uppstår vid särskilda tillfälle. Geom att kommue förhåller sig positiv till åtgärder som förbättrar möjlighetera till utökad kollektivtrafik och utvecklig av Ölada flygplats vars ladigsbaa är för kort för att möjliggöra exempelvis ladig med flygtaxi. Att cykelleder i Kalmarsudsregioe kytas samma geom färjetrafike som går mella Oskarsham och Byxelkrok som utvecklas med tätare turer och markadsförs som e del av ett större cykelvägsät. Båttrafike som är av stor vikt för hela orra Ölads attraktioskraft som turistmål. Trafik och Kommuikatio 81

68 Övrig tekisk försörjig El, tele och IT-kommuikatio Det atioella målet för iformatiostekologi iebär att Sverige ska vara ett hållbart iformatiossamhälle för alla. Elätet i Byxelkrok ägs av Eo. Som asvarar för utbyggade av elätet. Elätet i Byxelkrok samhälle består av ett jordkabelät med trasformatorstatioer för de lokala elförsörjige. Ombyggadsprojekte som pågår är matigara fram till Byxelkrok, som idag delvis består av ett luftledigsät. Befitligt ät förvätas kua försörja ya bostäder med el, vid behov kommer ätet att byggas ut. Täckigskarta för mobil telefoi visar att det fis täckig för GSM-äte och hastighete för mobilt bredbad är 4G. Uder 2012 har turbo 3G byggts ut iom området och de praktiska maxhastighete är u 32 Mbit/s. Telia förvätas kua bygga ut ätet så att ya bostäder får tillgåg till fast telefoi. Telia sakar plaer för ytterligare utbyggad av det mobila ätet iom det ärmaste halvåret (eligt deras hemsida ). Statistik fast bredbad iformatio frå PTS bredbadskolle seast hämtad Hastighet Tillgåg Sakar bredbad 0-10% > 1 Mbit/s Mer ä 90% > 3 Mbit/s Mer ä 90% > 10 Mbit/s Mer ä 90% > 30 Mbit/s Mer ä 90% > 100 Mbit/s 0-10% Tekik Fiber 0-10% Kabel 0-10% xdsl Mer ä 90% VDSL 0-10% 3G Mer ä 90% 4G (LTE) Mer ä 90% Tabell, statistik över bredbadstillgåg och hastighet i området Fjärrvärme Borgholms kommu har atagit e bredbadsstrategi vars målsättig är att 50 % av kommues hushåll ska ha tillgåg till fiber år 2015 och att hela kommue ska vara utbyggd år Regerige har i si bredbadsstrategi kommit fram till att ma vill att 90 % av Sveriges befolkig ska ha tillgåg till mist 100 Mbit bredbad år Idag har kappt 4 procet i Borgholm tillgåg till fiberkabel vilket är blad de lägsta i ladet. Eligt PTS:s (Post och Telestyrelse) kartläggig har 97 procet i Borgholm idag tillgåg till bredbad via 4G-ätet. Iom plaområdet pågår ett lokalt iitiativ till att bygga ut för fiberkommuikatio. Varje fastighet står för si ege aslutigskostad till ifrastrukture. För att utbyggade ska bli av måste måga av fastighetera iom aktuellt område välja att asluta sig. Fjärrvärme plaera ite i området. E utbyggad är ite trolig iom överskådlig framtid. Vidkraft Kommues ställigstagade i Vidkraftsplae, som är ett tematiskt tillägg till översiktsplae frå 2010, är att iga vidkraftsetablerigar får ske lägs med kommues västra kuststräcka, varke till havs eller på lad. I kompletterade studie Öladsvid - plaerigsuderlag för lokaliserig av vidkraft på Ölad frå 2009 utreds 10 område som itressata för vidkraft. Iget av dessa område återfis iom eller i ärhete av aktuellt plaområde. 82 Trafik och Kommuikatio

69 Återviig och sophaterig De ärmsta återviigsstatioe fis vid kioske i hame i Byxelkrok och i Eerum där ma ka återvia glas- och pappersförpackigar, plast- och metallförpackigar, wellpapp, tidigar och små batterier. Farligt avfall ska lämas vid Böda eller Kalleguta återviigscetraler. Sophämtige sköts av Borgholms Eergi. Öskemål om att flytta återviigsstatioe har framkommit uder plaarbetet. o Utredig pågår om att flytta återviigsstatioe till Mellby och aorda sophaterig för verksamhetsutövare på tidigare plats. Utmaigar för tekisk försörjig Hur ska kommue hatera frågor som för övrig tekisk försörjig? Ortofoto, återviigsstatio i hame Byxelkrok Geom att Kommue asvarar för att fortsatt utreda och besluta om e y lokaliserig av återviigsstatioe i Byxelkrok, alterativa metoder för att hatera avfallet i Byxelkrok bör samtidigt studeras. Mobil- och bredbadsätet håller hög kvalitet, hushåll och företag ska ha goda möjligheter att aväda sig av elektroiska samhällstjäster och service via bredbad. Kommue aktivt medverkar till bredbadsuppkopplig, detta ka t.ex. göras geom att vid grävarbete för ledigar lägga e särskild ledig för bredbadsdragig. Geom att kommue ställer sig positiv till det lokala iitiativet till fiberutbyggad och uderlättar utbyggade så lågt det är möjligt. Trafik och Kommuikatio 83

70 Rekreatio, Friluftsliv och Fritid Plaområdet erbjuder måga möjligheter till ett rikt friluftsliv. Möjlighetera och tillgåge till ett attraktivt friluftsliv bidrar till att mäiskor trivs och mår bra. De atioella måle för friluftslivet är att; ature ska vara tillgäglig för alla, persoligt och ideellt egagemag står i cetrum, kommueras asvar för de tätortsära ature är stark, friluftslivet bidrar till ladsbygdsutvecklig och regioal tillväxt, fysisk aktivitet och avkopplig stärker folkhälsa och beslut om friluftsliv fattas med god kuskap. NABBELUND Trollskoge BYXELKROK GRANKULLAVIK TORP ENERUM BÖDA SAND Rekreatio Badplats BÖDA Campig Sevärdheter/öje Vadrigs- och cykelleder Föreslaga vadrigs- och cykelleder 84 Rekreatio, Friluftsliv och Fritid b 0 Meter Karta över målpukter för rekreatioslivet samt förslag på hur dessa på sikt ka kopplas samma geom cykelleder..

71 Iveterig av rekratiosvärde I sambad med aturvärdesiveterige gjordes också e iveterig av attraktiva rekreatiosområde. Kustremsa med Neptui åkrar, hame och badplatse utgör idag ågra av de mest välbesökta rekreatiosområdea och turismmåle i Byxelkrok. Kustväge utgör e välaväd cykelled. Me det fis äve vackra och itressata friluftsområde lägre i i plaområdet som t.ex. Lidreservatet och Eerums alvar. I avsittet bostadsära atur och vid beskrivig av markavädig skydda fis mer att läsa. Riksitresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv Hela Ölad, iklusive aktuellt plaområde, omfattas av riksitresse för Rörligt friluftsliv. Delar av plaområdet omfattas också av riksitresse för friluftsliv, se vidare uder kapitlet Riksitresse i Del 3, Förutsättigar. Iom riksitressata område får exploaterigsföretag edast komma till ståd om områdets atur- och kulturvärde ite påtagligt skadas. Turismes och friluftslivets itresse ska särskilt beaktas med betoig på det rörliga friluftslivet. Bedömige är att riksitressea ite förvätas påverkas egativt av aktuellt plaförslag då område med höga atur- och kulturvärde skyddas och där område med höga upplevelsevärde utvecklas med förmå till friluftslivet. Båtliv och hambesök Byxelkrok är e viktig od för fritidsbåtar, hame ligger aturligt i förhållade till de valiga ruttera, dels frå söder upp geom Kalmarsud och dels frå orr då skärgårde slutar på fastladssida. i samma regio som Byxelkrok fis också hamar som Kalmar, Kristiaopel, Sadvik, Borgholm och Figeholm iom samma dygsetapp. Det är färdväge som primärt avgör ett besök i e gästham. Måga fritidsbåtar frå Damark och Tysklad väder i Byxelkrok. Hame är också e vädpukt för de som ska vidare till Visby eller väder tillbaka orrut. E ham är ite bara e plats för båtgäster, e fi och välfugerade ham är e attraktio och besöksmål i sig. Hames attraktio kompletteras av de uika ature krig Byxelkrok som erbjuder upplevelse. Kaoter, kajaker, jollar och roddbåtar är också e aturlig del av båtlivet. Golf Iom plaområdet fis e golfbaa som är viktig för mäiskors möjligheter till friskvård, de bidrar också till att hålla ladskapet öppet. Möjlighetera till e aktiv fritid är viktigt både för idivide me också för samhället. Hälsoeffektera av fysiskaktivitet är positiva och golfe ka utövas i alla åldrar. Golfbaa yttjas också som rekreatiosområde för måga boede i området. Mella 50 och 70 procet av e golfbaa består av aturmark som oftast ite aväds för själva spelet me blir viktig för atur och kulturvärde. Det är positivt för besökare på Norra Ölad att det fis aktiviteter i ärområdet då är golfbaa e aturlig del av utbudet. Byxelkroks Golfbaa tar emot besökare frå stora delar av orra Ölad, ärmsta adra golfbaor ligger i Böda Sad och Källa. Illustrerad karta över hamar i regioe Rekreatio, Friluftsliv och Fritid 85

72 Möjlighetera till utvecklig av verksamhete på Byxelkroks golfbaa är begräsade av de förutsättigar som fis i ärområdet, bebyggelse och aturvärde. Samtidigt behöver verksamhete utveckligsmöjligheter vilket är ytkrävade om fler hål ska aläggas. De riktig där störst tillgäglig yta fis är atige söder ut eller åt öster. Söder om golfbaa fis ett högt aturvärde som ka vara svårt att kombiera med golfe, åt öster breder ett kulturladskap med jordbruksmarker ut sig. Det sistämda området är reda idag till viss del iaspråktaget för byggatio och viss verksamhet vilket talar för att e utvecklig av golfe här skulle vara mer framkomligt, det aktuella området är beteckat B6 i markavädigskarta. Det bör vara möjligt att komplettera golfbaa med exempelvis elljusspår, vadrigsleder eller lokaler för adra verksamheter som båda ka via på e samlokaliserig. I kapitlet beskrivig av mark- och vatteavädige ges förslag på utvecklig av friluftslivet iom specifika delområde, samt förslag på var gåg- och cykelvägar skulle kua aläggas. friluftsliv Utmaigar för rekreatio och Hur ska möjlighetera till rekreatio utvecklas? Geom att Kommue vid kommade detaljplaerig eller vid adra beslut som rör de fysiska plaerige i Byxelkrok asvarar för att möjlighete att utveckla rekreatiosvärde tidigt lyfts som e kvalitet för området. Det gäller såväl det rörliga friluftslivet som de bostadsära rekreatioe. Kommue i kommade beslut arbetar för att stärka läkar mella olika område, utvecklige av vadrigsleder och cykelvägar väver samma plaområdet och omgivige. Kommue i kommade beslut arbetar för att skapa ordade rekreatiosmiljöer för boede, t.ex. lekplatser Geom att kommue ställer sig positiv till Att golfverksamhete utvecklas och kompletteras med adra yttor Att Attraktiva aturområde som är värdefulla för friluftslivet tillgägliggörs, samt utveckla dem och sköta dem så att deras attraktioskraft som rekreatiosområde stärks. Ekla åtgärder som stägselgeomgågar på strategiska platser ka vara ett sätt. Att ett östvästligt cykelstråk utvecklas mot Böda Sad, tallskoge öster om Byxelkrok är e stor tillgåg för friluftslivet de ka utvecklas ytterligare med e rekreativ cykelväg mot Böda. Att tillgäglighete till strade förbättras geom att de orra och södra dele av hame läkas samma med gågstråk samt med aslutade gågvägar till och frå 86 Rekreatio, Friluftsliv och Fritid