Hallstahammars centrum

Transkript

1 Godkäd av kommufullmäktige Dr: 241/15 laprogram för Hallstahammars cetrum Framtides cetrum

2 Styrgrupp (politisk): Kommustyrelses arbetsutskott Styrgrupp (tjästepersoer): Förvaltigschefer rojektgrupp: Kataria Kobosko (projektledare t.o.m. feb 2017) Jacob Lithammer (projektledare fr.o.m. mars 2017) A-Britt Ehrlig, karttekiker Ulrika Johasso, plaarkitekt Referesgrupp: Sara Emretsso-Olsso, kommuikatör Magus Gustafsso, utveckligsstrateg Mari Högkvist, besöksärigslivsutvecklare Sadra Johasso, byggadsispektör Mali Lidblom, byggadsigejör Sara Mohammad, gatuigejör Jimmy Robertsso, arbetsledare park Ulrika Röberg, VA-igejör Mali Serlad, miljöigejör Magus Taergre, kommuikatör Hammarteater Text: Kataria Kobosko, Ulrika Johasso och Jacob Lithammer Kartor, illustratioer och bilder: A-Britt Ehrlig, Kataria Kobosko och Ulrika Johasso laprogram Hallstahammars cetrum 2

3 Iehåll Iledig Nuläge Dialogresultat Varför ett plaprogram? Bakgrud Syfte och mål Visio Kommuala och regioala perspektiv Cetrums historia Gröska Tekisk försörjig Markägoförhållade Verksamheter och bostäder Trafik Tillgäglighet Målpukter, stråk, etréer och barriärer Ivåardialoger Resultat laförslag Geomförade Kosekveser Strategier laförslag Torgytor och gröska Trafik och parkerigar Bostäder Aktivitetsytor och mötesplatser Hadel och verksamheter Tekiska frågor Geomföradekarta Detaljplaeidelig Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekoomisk hållbarhet laprogram Hallstahammars cetrum 3

4 Iledig Varför ett plaprogram? När kommue arbetar med samhällsplaerig görs det oftast i form av översiktsplaer och detaljplaer. Översiktsplae ager kommues bedömig av hur mark och vatteområde i stora drag kommer att avädas och hur bebyggelse ska utvecklas. Detaljplaer är e detaljerad beskrivig av mark- och vatteavädige och avser oftast midre område. Detaljplae är, till skillad frå översiktsplae, juridiskt bidade. Ia kommue påbörjar ett detaljplaearbete ka ett plaprogram behöva tas fram. Detta för att utreda och titta på förutsättigar och visioer för det område ma vill arbeta med. laprogram görs ofta över ett lite större område och ger e struktur för exempelvis bebyggelse, vägar och gröytor. Det utgör samtidigt ett uderlag till fortsatt detaljplaerig. Ett plaprogram upprättas för att kommue tidigt ska kua få ett så brett och bra beslutsuderlag som möjligt. Ofta berörs måga i det täkta plaområdet såsom boede, företagare, besökare med mera. De får e möjlighet till isy och påverka geom att läma sypukter och idéer ia beslut om vad som ska häda är fattade. 1 laprogram Detaljplaer Byggatio Arbetsgåge (föreklad) frå plaprogram till byggstart. arkgata laprogram Hallstahammars cetrum 4

5 Bakgrud 2012 påbörjade tekiska förvaltige ett stadsmiljöprogram för Hallstahammars cetrum. rogrammet hade för avsikt att fugera som ett uderlag för att skapa ett attraktivt och levade cetrum. E samrådshadlig var färdig till våre 2013 där förslaget preseterades brett för kommues ivåare. Efter samrådet sköts arbetet med stadsmiljöprogrammet dock upp, vilket ka förklaras med e omsättig av tjästepersoer samtidigt som politiska direktiv sakades. Hallstahammar är e attraktiv boedeort där bostadsbriste blir allt mer tydlig och där krave städigt växer på utvecklige av de allmäa platsera. Det bidrog till att arbetet med ett ytt plaprogram för Hallstahammars cetrum ileddes uder seviter laprogrammet ager riktige för att skapa levade och attraktiva cetrummiljöer för såväl möte, boede som hadel. E viktig del i arbetet består i att ikludera ivåara i processe geom olika typer av dialoger. De första dialogetappe geomfördes uder våre Resultatet utgör ett betydade uderlag för framtagadet av detta plaprogram. Syfte och mål Syftet med plaprogrammet är att ta fram ett uderlag som visar på Hallstahammars cetrums framtida utvecklig, där ett helhetsperspektiv ges. Syftet är äve att kyta ihop det påbörjade stadsmiljöprogrammet till e helhet och på så vis uderlätta utvecklige av cetrum geom framtida detaljplaer. laprogrammet ska skapa förutsättigar för att cetrum blir e fuktiosbladad stadsdel. 5 mål för plaprogrammet har tagits fram: Möjliggöra fler bostäder i cetrum. Skapa attraktiva mötesplatser för kommuivåara. Möjliggöra aktivitetsplatser. Skapa livskraftiga miljöer för företagare och hadlare. Utreda e framtida kollektivtrafiklösig. E visio har tagits fram som ska ligga till grud för de öskade utvecklige av Hallstahammars cetrum, de bygger samtidigt vidare på kommues övergripade visio: Visio Hallstahammars cetrum är e livfull plats fylld av aktiviteter. Det är e plats för alla; här möter gammal ug, här utbyts skratt och här växer idéer. Här fis möjlighet till såväl avkopplig som uppkopplig och cetrum är ett av för alla typer av resor. I Hallstahammars cetrum är hadel och kulturlivet lika självklara och blomstrade islag som det modera boedet. Här väras de historiska prägel samtidigt som framtide städigt är ärvarade. laprogram Hallstahammars cetrum 5

6 Skolgata Storgata rästgårdsgata Villagata Eldsbodahuset Biograf Eldsbodapla Vårdcetral Åkerigata Teater Vegapla Thore Skogmas plats Hatverkaregata Busstatio Kulturhus Vegagata Termialgata Hammartorget Nämdemasgata Fakta om plaområdet: Hallstahammars cetrum ryms iom plaområdets svarta markerig och uppgår till ästa 17 hektar. Här fis 69 olika företag, varav fyra matbutiker. arkgata Västeråsväge Kulturhuset irymmer kulturskola, fritidsverksamhet, bibliotek, café samt Naturfotografiska galleriet. I Eldsbodahuset håller e mägd föreigsverksamheter till, här fis också ett café. Det fis e vårdcetral, biograf, och teater. De största dele av plaområdet är hårdgjord och det fis 534 allmäa parkerigsplatser. Busstatioe är trafikerad av såväl lokal som mellakommual kollektivtrafik, samt olika öjesresor. laorådet omgärdas av flera gator, arkgata och Västeråsväge är de största geomfartsledera. laprogram Hallstahammars cetrum 6 N

7 Nuläge Kommuala och regioala perspektiv Det lokala påverkas av si omgivig i stor utsträckig. För att skapa goda förutsättigar för e utvecklig av Hallstahammars cetrum behöver därför såväl översiktliga- som regioala plaer tas i beaktig. Detta beskrivs i följade kapitel. N Översiktspla I översiktsplae beskrivs kommues cetrala läge i Mälarregioe. Västerås, 20 km bort, är de ärmaste storstade och största arbetsmarkade. Kollektivtrafike samt väg- och järvägsätet kopplar effektivt samma kommue med dess omgivig, me isatser för att ytterligare utveckla kommuikatioera ases ageläget. Hammartorgets cykelstråk Samtidigt skapar ärhete till storstade e kokurressituatio för kommues attraktivitet och serviceutbud. Därför är det viktigt att utveckla område för boede, hadel och turism. Ett rikt kultur- och föreigsliv ases också vara cetrala byggstear. å seare år har kommue upplevt e ökad befolkigsutvecklig. Det gör att behovet av ya bostäder är speciellt stort, framförallt med god tillgäglighet till cetrala och attraktiva läge. För att vära de sociala hållbarhete eftersträvas e bladig av bostadstyper och upplåtelseformer. laprogram Hallstahammars cetrum 7

8 Hallstahammars cetrum har stor betydelse för tätortes utvecklig och utpekas som lämpligt för förtätig. Dessutom bidrar ärhete till kollektivtrafik, kultur, samt kommersiell och offetlig service till goda förutsättigar för att skapa ett levade och mer tilltalade cetrum. åbyggad av hadelsfastigheter med fler våigar för bostadsädamål föreslås. Det är också mycket ageläget att vära det lokala affärslivet och för att behålla ett sammahållet cetrum eftersträvas att alla yetablerigar sker på sådat vis att cetrumbilde behålls. Det ska vara e plats tillgäglig för alla. E miljövälig, attraktiv och trygg kutpukt för möte av skilda slag. Regioalt utveckligsprogram för Västmalad Det regioala utveckligsprogrammet är e strategi, utarbetad av lässtyrelse, för e lågsiktigt hållbar tillväxt i hela Västmalads lä. rogrammet ligger till grud för olika regioala isatser och plaer. Utveckligsprogrammet mear att regioes attraktioskraft är e avgörade faktor och därför utpekas ett flertal isatsområde. Ett urval redovisas eda. Några regioala isatsområde: Alla mäiskor ska ges större utrymme och påverkasmöjligheter i samhällsplaerige. Regioes ivåare ska ha tillgåg till e god, jämställd och likvärdig livsmiljö. Boede för olika målgrupper behövs och upplåtelseformera ska variera. Utbudet av ickekommersiella mötesplatser och lokala iitiativ bör öka för att utveckla delaktighet och egagemag i samhällslivet och samtidigt överbrygga geeratios- och kulturgräser. Goda pedligsmöjligheter är avgörade. Läets flerkärighet bör därför stärkas geom effektiva tvärförbidelser och ett jämställt, tillgägligt och eergieffektivt trasportsystem. Kollektivtrafikes kvalitet och effektivitet är viktig för dess kokurresförmåga. Olika trafikslag ska därför samordas geom exempelvis ett resecetrum. Viktiga isatser berör också attitid påverka samt åtgärder för att göra det lätt och säkert att aväda cykelvägara. Järvägsstatioe laprogram Hallstahammars cetrum 8

9 Cetrums historia Dages cetrum i Hallstahammar är relativt ugt och har i huvudsak vuxit fram mella tale. Urspruglige fas cetrum krig uvarade Kektbacke, lägs det som idag är Skolgata. I takt med att Hallstahammar växte förflyttades cetrum söderut, till dages placerig. Uder 1960-talet byggdes Domushuset (uvarade Coop) samt byggadera på motsatt sida gata. Där fas blad aat varuhuset City; e av Sveriges första gallerior. Kektbacke Området fick e tidstypisk moderistisk prägel med stora och relativt låga butikslokaler lägs e bred bilgata: Storgata (dages Hammartorget). Allt omgärdades av stora parkerigsytor. Lägs arkgatas östra sida fick bostadsbebyggelse också butiks- och verksamhetslokaler i bottepla. E stor del av dea bebyggelse fis kvar idag och bildar ett småskaligt gaturum med restaurager, butiker och adra verksamheter Domus Tillväxte i cetrum fortsatte uder 1970-talet då biblioteksbyggade med de itilliggade kioske, och seare också cetrumhuset, byggdes. I sambad med det togs e y stadspla fram för cetrum, vilke iebar e kocetratio av cetrumfuktioer krig Hammartorget. Stråket omvadlades samtidigt till gågata. Trafike hävisades istället till gator rut cetrum. Cetrum har fortsatt att utvecklas, exempelvis med Lidl, två flerbostadshus samt e utbyggad av Hammarteater uder och 2000-talet. Så set som i augusti 2016 stod tre ya flerbostadshus, i plaområdets ordöstra del, klara för iflyttig.västmalads läs museum gjorde e kulturhistorisk dokumetatio och värderig av byggadera i cetrum. Rapporte är ett uderlag till framtida förädrigar på de byggda miljö i cetrum. Hammartorget 1992 Nya hus N Lidl Byggadsår tal tal tal tal 2016 laprogram Hallstahammars cetrum 9

10 Hammartorget Gröska Gröska i Hallstahammars cetrum består i huvudsak av träd i varierade storlek iom e i övrigt hårdgjord miljö. å sommare tillförs också färg i form av sommarblommor i större uror och platerigsytor. De stora mägde träd gör att cetrum uppfattas som förhålladevis gröt, me de osammahägade gestaltige av utemiljö ger ett rörigt itryck. Gågata Hammartorget katas av hamlade lidar vilka beskärs varje höst. Hamlige skapar ett särskilt utseede på träde och deras kotiga form ger därför ett späade itryck äve på viter. Äve cetrumparkerigara får e grö karaktär tack vare att de iramas av träd. Iom cetrumområdet fis också ågra stora välutvecklade träd som utpekats som särskilt bevaradevärda i kommues trädpla. Extra spektakulär är de stora rödsprakade blodboke som fis utaför Kulturhuset. I cetrums orra del fugerar de före detta skolgårde rut Eldsbodahuset också som e parkyta. arke består av e gräsyta med träd och omgärdas av häckar och staket. Iom yta fis flera populära boulebaor. Rut vårdcetrale fis e mer gestaltad parkmiljö beståede av gräsmattor med träd samt prydadsbuskage. Här fis också två äppelträd som blivit kvar efter de gamla villabebyggelse som tidigare låg på platse. Itill uppfarte till vårdcetrale fis också e fickpark med vegetatio och sittplatser. De södra ifarte till cetrum består av stora gräsytor och gatuträd. å e höjd itill de stora trafikrodelle vid Västeråsväge fis också e skogsduge där forlämigar har hittats. Iom plaområdet fis äve ett flertal parkytor. Lägs arkgata ligger till exempel tre midre fickparker med träd, buskar och blomplaerigar. Ytterliggare e fickpark fis itill Lidl. För de lite ygre bare fis också e midre lekplats vid teater, vackert omgärdad av gröska. Blodboke utaför kulturhuset laprogram Hallstahammars cetrum 10

11 Tekisk försörjig Kulturhuset, biblioteket, Sagabiografe och Hammarteater står för kulturutbudet. Utöver det fis också e postcetral och e ärpolisstatio. Det bidrar till att skapa e miljö där verksamhetera drar ytta av varadra. Hallstahammars cetrum har e väl utbyggd tekisk försörjig och befitliga VA-ledigar har kapacitet för y bostadsbebyggelse. I området fis äve flertalet större dagvatteledigar. Spillvatte och dricksvatteledigar är främst placerade i de kommuala vägara. Dessutom är fjärrvärmeätet och elätet väl utbyggt och majoritete av fastighetera har fjärrvärme. Utöver det är ugefär hälfte av fastighetera asluta till fiberätet. Markägoförhållade Hallstahammars kommu äger majoritete av de allmäa platsmarke, det vill säga utemiljö, i cetrum. Utöver det äger kommue äve ågra byggader så som Hammarteater och Eldsbodahuset. Totalt fis det 13 fastighetsägare eligt karta eda till väster. Verksamheter och bostäder Hallstahammars cetrum omfattar såväl bostäder och offetlig service, som e större del av kommues detalj- och dagligvaruhadel. I cetrum fis idag 69 företag, varav ästa hälfte är butiker, följt av tjästeföretag och restaurager. Dessutom tas e y detaljpla för ICA fram uder 2017, vilke tillåter e utbyggad av fastighete och därav e expasio av verksamhete. Bostadsbestådet i cetrum är begräsat med ett fåtal lägeheter vid Hammartorget. Lägs arkgata fis dessutom tre- och fyravåigshus där delar av de övre våigara består av bostäder. å rästgårdsgata, itill Eldsbodahuset, fis plaområdets ytillskott. Tre flerbostadshus med totalt 36 lägeheter. Seda höste 2016 fis e bostadsförsörjigspla i kommue, vilke berör plaområdet geom att exempelvis påvisa behovet av cetrala bostäder. Trafik Hallstahammars cetrum karaktäriseras av bile. Bilparkerigar är också det första som möter besökara, me öska att å cetrum med bil är stark i kommue. Trafikflöde arkgata, Vegagata och Hatverkaregata utgör e riglikade barriär som avgräsar cetrumområdet frå övriga Hallstahammar. Trafikerige är tätast på arkgata. Hastighetsgräse för cetrumgatora är 30km/h förutom för Västeråsväge där hastighetsgräse är 50 km/h. Eldsboda 3:2 ta ga or St ta ga or St Ve g Ve g Väta 7 ag ag at a Eldsboda 1:49 Eldsboda Ha m arkgat Eldsboda 1:279 to rg e a at g re Eldsboda 2:1 ar t ka Tolva 4 m r ve t ta ga re ka 7 Ha r ve t Ha m 1:126 ar to Tolva rge t a m Västa 1 a Ha Eldsboda 1:133 at a Eldsboda Eldsboda 1:40 1:121 arkgat Eldsboda 1:17 Värige 4 Eldsboda 1:18 Växel 4 Tolva 8 Tobias 2 Västtua 1:358 Västeråsväge Västeråsväge N rivat och offetligt ägda fastigheter Tolva 7 Fastighetsam rivata Offetliga N Verksamhetstyper Bostäder Kultur Hadel/kotor Offetlig service laprogram Hallstahammars cetrum 11

12 Trafikflödea för tug trafik kommer att förädras 2017 är väg 252 är färdigbyggd. Väge ska asluta direkt till de större idustriera i orr vilket gör att de tuga trafike kommer miska kraftigt i cetrum. Stråket lägs Hammartorget, som e gåg var e bilväg, är däremot fri frå biltrafik. Nu för tide trafikeras de ebart av gåede och cyklister. Storgata Vegagata Bilparkerigar Hallstahammars cetrum är omgärdat av parkerigsytor. Totalt fis det 534 kommuala parkerigsplatser iom plaområdet. Dessa är uppdelade på 16 ytor där de största iehåller 146 platser och de mista, fickparkerige lägs arkgata, består av 4 parkerigsplatser. Beläggigsgrade (procet av aväda parkerigsplatser) för parkerigara varierar mella 33 % och 68 %. De uppmätta beläggigsgrade visar att majoritete av parkerigsplatsera ite utyttjas till fullo. Det är eftersträvasvärt att parkerigsytora har e beläggigsgrad över 80 % för att effektivt utyttjas. Sparsamt aväda parkerigsytor tar äve upp stora ytor som ka avädas för adra ädamål. Sett till det trafikflöde som Hallstahammars cetrum geererar är atalet parkerigar tillfredställade. Cykel- och gågvägar Det kommuala gåg- och cykelätet är överlag väl utbyggt i Hallstahammars tätort. å grud av detta är Hallstahammars cetrum lätt att å till fots eller med cykel. Iom cetrum är dessutom cykelätet lika väl utbyggt som vägätet. Däremot behöver cyklister och fotgägare korsa de motortrafikerade vägara för att ta sig till hadel vilket skapar e osäker trafikmiljö, särskilt då bile är det domierade färdmedlet. Cykelparkerigar Iom plaområdet fis 389 cykelparkerigar varav alla utom 63 ligger på kommual mark. arkerigara är väl utspridda över cetrum och ofta i ärhete av butiker och verksamheter. Iveterigar har visat att majoritete av parkerigara aväds sparsamt. Cykelparkerige vid busstermiale är däremot uderdimesioerad. Kollektivtrafik Hallstahammars busstermial ligger idag i cetrums ordöstra del itill kulturhuset och i aslutig till Vegagata. Brukslije, servicelije, flexlije samt buss 511 till Västerås agör busstermiale, vilket äve är ädhållplats för buss 511. Utöver de reguljära busstrafike agör äve privata bolag busstermiale varje dag. Det är framförallt arragörer av kryssigar så som Vikiglie eller SiljaTallik. Seda tillkommer diverse teater- och musikalresor, vilka agör cetrum sporadiskt. Dessa resor kommer troligtvis att utökas framöver. Hatverkaregata Hammartorget arkgata Västeråsväge Trafikflöde/dyg i atal motorfordo Bilparkerigar och beläggigsgrad Nr. Atal. Beläggig Nr. Atal. Beläggig % % % % % % % * % * % * % * arkerigsplatser för % * fuktiosedsatta % * ( *beläggigsgrad ej beräkad) N N laprogram Hallstahammars cetrum 12

13 Tillgäglighet Alla allmäa platser ska vara tillgägliga för persoer med edsatt rörelse- eller orieterigsförmåga. I Hallstahammars cetrum fis brister i tillgäglighete, me också goda förutsättigar. Cetrum har få höjdskillader och lutigara på gågbaora är geerellt små. De flesta butiks- och verksamhetsetréer är också i markpla, vilket uderlättar tillgäglighete. För persoer med edsatt rörelseförmåga utgör dock cetrums markbeläggig ett hider eftersom sättigar i plattläggige och uppstickade bruslock utgör subbelkater. å grud av det aväds framförallt de asfalterade cykelbaora av såväl gåede som cyklister, vilket skapar kofliktsituatioer och trägsel. För persoer med edsatt sy fis måga brister iom cetrumområdet. Ett alagt ledstråk fis i mitte av Hammartorget, me det är svårt att aväda för att hitta till specifika butiker. Stråket sakar äve ljushetskotrast mot omgivade mark och går därmed bara att följa för persoer som aväder blidkäpp. Vitertid går stråket ite att aväda. Bristade ledstråk fis också vid busstermiale. Rut cetrum fis dock måga aturliga ledstråk i form av katste, vegetatiosytor och staket, me det förekommer också måga släpp där det aturliga ledstråke försvier. Gåede på cykelbaa Måga etréer i bottepla Äve är det kommer till övergågsställe fis brister för persoer med edsatt sy, trots att åtgärder gjorts för att förbättra tillgäglighete. E aa brist är att kotrastmarkerig sakas på samtliga trappor iom cetrumområdet samt att trappräcke helt sakas eller är för korta. Felparkerade cyklar samt vissa reklamskyltar skapar också subbelrisk. Tillgägliga parkerigsplatser fis på flera ställe i cetrum, me måga är midre ä rekommederat. Avstådet till målpukter blir också iblad lågt. Målpukter, stråk, etréer och barriärer E målpukt är e plats som av olika skäl lockar till sig mäiskor, exempelvis e busshållplats eller e matbutik. Målpuker är viktiga eftersom de tillför liv och bidrar till att forma mäiskors rörelsemöster. Sättigar och ogräs i markbeläggige I stråke som skapas mella målpuktera sker möte som bidrar till e tryggare och trevligare stadsmiljö. I Hallstahammars cetrum har ett atal målpukter och stråk idetifierats med hjälp av observatioer. Såväl kvior som mä rör sig på likade stråk, me kvior rör sig i högre utsträckig över större delar av cetrum. Mä går framförallt mella målpukter och parkerigar. De mest populära redovisas på ästa sida, ju större cirkel och bredare stråk desto mer välbesökt och avät. Etréer Utformige på byggader och gaturum skapar få tydliga etréer till cetrum. Dessutom väder byggadera, som sträcker sig lägs Hammartorgets gågstråk, sia Få höjdskillader på Hammartorget laprogram Hallstahammars cetrum 13

14 ta ga or St Ve g Vårdcetrale ag at a Apotek r ve t COO ta ga re ka m Apotek ar to rg et m arkgata Direkte Bakomat Café Cetrumhuset Barriärer Barriärer i form av exempelvis vägar eller stora öppa ytor skapar hider och begräsar i såväl fysisk som metal meig möjlighete att ta sig mella olika målpukter. I Hallstahammars cetrum fis idag e mägd barriärer, vilka bidrar till att splittra upp området och försvåra tillgäglighete. Barriärera består framförallt av större gator. Här utmärker sig arkgata eftersom de separerar cetrums olika delar frå varadra. Dessutom utgör bilparkerigara som omger Hammartorget e utsträckt och bred barriär som förläger avstådet mella målpuktera och förstärker gatoras avskiljade effekt. Körskola ICA Ha Ha baksidor och lastkajer mot de omkrigliggade bebyggelse. Dessa baksidor omgärdas av ofta väl tilltaga parkerigsytor. Samataget upplevs därför Hammartorget ieslutet och tydligt separerat frå övriga delar av plaområdet. Det är äve svårt att uppfatta att cetrum består av mer ä de bebyggelse som sträcker sig lägs arkgata. I dagsläget fis ige aturlig kopplig mella cetrums olika delar. oste LIDL Västeråsväge Målpukter Ju större cirkel, desto mer välbesökt målpukt ta ga or St Ve g ag at a r ve t Ha m m ar ka arkgata Ha to rg e a at g re t Västeråsväge Stråk - Kvior Ju bredare stråk, desto mer avät ta ga or St Ve g ag at a r ve t Ha m m ar ka to rg e a at g re t arkgata Ha arkgata Västeråsväge Stråk - Mä Ju bredare stråk, desto mer avät laprogram Hallstahammars cetrum 14

15 Dialogresultat Ivåardialoger Uder våre och försommare 2016 geomfördes e rad olika dialoger i Hallstahammar för att ikludera ivåara i cetrums framtida utvecklig. laprogrammets dialoger syftade till att i ett tidigt skede i processe skapa egagemag, delaktighet och möjlighet till iflytade för kommues ivåare, såväl kvior som mä, flickor som pojkar. Syftet var äve att förstå hur ivåare och besökare upplever Hallstahammars cetrum, vad som uppskattas, öskas eller behöver förbättras. Målet var att skapa ett uderlag till stöd för utformige av plaförslaget, me också att påbörja e bred förakrigsprocess för e möjlig framtida förädrig av cetrum. För att å så måga kommuivåare som möjligt avädes flera olika dialogsätt. Förutom geerella dialoger, riktade till e bred grupp ivåare, geomfördes också dialoger med olika fokusgrupper som överlag är svåra att å i traditioella ivåardialoger. Till dessa hör bar och ugdomar, fuktiosedsatta och yaläda. Dessutom geomfördes riktade dialoger med fastighetsägare och hadlare som är verksamma i cetrum. Ivåardialog uder vårmarkade Iformatio, kopplat till plaprogrammet och dialogtillfällea, har kotiuerligt uppdaterats på såväl kommues hemsida som på sociala medier. Det har också skapats e ege udersida på kommues hemsida dedikerad till plaprogrammet, kallad Framtides cetrum. Dialogera har vid flera tillfälle uppmärksammats i lokala medier, vilket också har bidragit till ett större itresse för plaprogrammet. laprogram Hallstahammars cetrum 15

16 Resultat Uder dialogprocesse kom det i ugefär 800 svar, vilket i sammahaget är ett mycket stort atal. Fördelige mella mä och kvior blev relativt jäm, med viss övervikt för svar frå kvior och flickor. Ålderfördelige var, tack vare de riktade dialogera, god. Geom att ikludera bar och ugdomar skapades också e film och e utställig med modeller och bilder över framtides cetrum. Iledigsvis ka kostateras att ivåara vill vistas i cetrum, och att cetrum ska utformas till att bli e attraktiv plats för alla. Det som också framträder tydligt är att ygre i dagsläget upplever cetrum mer egativt ä äldre. Ygre är mer missöjda med såväl briste på mötesplatser och utsmyckigar, som hadels- och serviceutbudet. De efterfrågar också mer ytor för aktiviteter och lek, exemelvis basketplaer, lagliga graffittiväggar, lekredskap och sceer. Cetrum ases överlag vara grått, ödsligt och eftersatt. Därför är alla överes om är att det behövs mer liv och rörelse i cetrum, så att möjlighet ges till att träffas över ålders- och kulturgräser. Det skapar också, tillsammas med e utökad belysig, e högre grad av trygghet vilket också påpekades av måga. Fler småbutiker och torghadel, tillfälliga eveemag och aktiviteter, gära på kvällstid, lyftes äve i sammahaget. Vidare öskas ett fortsatt bilfritt Hammartorg samt e tydlig separerig mella gåg- och cykelbaor. Efterfråga på cetrala lägeheter är hög, framförallt små och billiga, gära på höjde ovapå befitliga byggader och på stora parkerigsytor. Därutöver öskas uteserverigar och caféer/restaurager, gära med stora glaspartier som både ka lysa upp utemiljö är det är mörkt och vara e del av de uder sommarhalvåret. Kost och kultur bör också få mer utrymme i utemiljö, möjlige på så sätt att det ka bidra till aktivitet och lek. Gära med ågo kopplig till Hallstahammars idetitet och historia. Exempel som gavs var klätterbara skulpturer, vattefotäer och musikeveemag av olika slag. VLT, laprogram Hallstahammars cetrum 16

17 laförslag I detta kapitel preseteras plaförslaget. Det är edast förädrigar som visas på bilder och kartor, det som förblir ofärädrat markeras ite ut. Alla förslag lämas på e övergripade ivå som stöd för ästkommade detaljplaefas; där själva utformige sker. Strategier Strategiera utgår frå plaprogrammets visio och olika mål samt baseras på ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Därutöver har häsy tagits till dialogresultate. Strategiera är: Utöka kvalitativa och flexibla platser för avkopplig, möte och aktiviteter i utemiljö. Bryt upp eformighete i cetrummiljö och tillför e gestaltig som bidrar till småskalighet, variatio, tillgäglighet och trygghet. Förtäta med y bebyggelse på höjd och i mellarum som bidrar till bladade boedeformer, ya verksamhetsmöjligheter och gröa värde. Skapa god tillgäglighet till det hållbara resadet och effektivisera utyttjadet av parkerigsytor. Kyt samma cetrums olika delar med varadra, tydliggör etréer, miska barriärer och baksidor. Busstermiale Apassa området till ett föräderligt klimat, speciellt i avseede till omhädertagadet av dagvatte Förädrigar i cetrum ska ske med häsy till miljös kulturhistoriska värde. laprogram Hallstahammars cetrum 17

18 Resecetrum 200m laförslag Karta visar plaerade förädrigar Gågstråk Torgyta Resecetrum 700m Bostäder Hadel arkyta Gågfartsgata Befitlig parkerig Ny parkerig arkerigshus Busshållplats - buss 511 Busshållplats - brukslije Lijedragig buss 511 Lijedragig brukslije Dagvattehaterigsyta N laprogram Hallstahammars cetrum 18

19 Torgytor och gröska I det iledade skedet av plaprogrammet framkom det i ivåardialogera blad aat att utemiljöera upplevs slita, färglösa och ödsliga. Flera platser pekades också ut som otrygga. Ny bostadsbebyggelse och fler mäiskor som vistas i cetrum ställer också högre krav på utemiljöeras kvalitet och tillgäglighet. Det är därför ageläget att upprusta, utveckla och kyta samma cetrums olika stråk och torg, samt miska barriäreffekter. Följade förslag har tagits fram: Upprustig av gågatora Hela Hammartorgets gågata, frå orr till söder, får y markbeläggig och tydlig separerig mella gåede och cyklister, blad aat för att öka framkomlighete och tillgäglighete lägs stråket. Ett ambyte föreslås också till Cetrumstråket. Geom y utformig och utökig av sittplatser, utsmyckig, vatte och gröska tillförs variatio, färg och dyamik lägs Cetrumstråket. Stråket upplevs ite lägre som brett och lågt, uta har delats upp i sektioer med varierade iehåll. Koste är lek- och klätterbar och går i ett tydligt djurtema, eligt bardialoges öskemål. Dessutom lyfts Hallstahammars historia och idetitet fram och förstärks med hjälp av olika kostärliga uttryck. Nya torgytor Två torgytor förstärks, båda i akytig till cetrumstråket. De ea, mella ICA och teater, kallad Thore Skogmas plats, sträcker sig vidare orrut mot Eldsbodapla där de möter det ya gågfartsområdet. Det adra kvadratiska torget på stråkets mitt behåller si uvarade utsträckig och döps till Hammartorget. 3 4 Eldsbodapla Gröska på Eldsbodapla får e geomtäkt utformig som ger möjlighet till såväl avkopplig som aktivitet. Staketet mot Vegagata tas bort och öppar upp ett brett stråk mella Thore Skogmas plats och Eldsbodapla. Fickparker Fickparkera utaför Kulturhuset och kioske bevaras och utvecklas. å så sätt tillförs gröska, färg och variatio på området. Öka trygghete De mörka hör, stråk samt tät oöverblickbar gröska som i dialogera utpekats som otrygga ska omformas. Mörka stråk ska öppas upp. Trygghet är e viktig demokrati- och jämställdhetsfråga då det hadlar om allas lika rätt att vistas i utemiljö. Belysig är e stor trygghetsfaktor och ska utformas med avseede till både fuktio och utsmyckig. Belysig ka också fällas i i sittmöbler, fasader och kost för att på så sätt också bidra till att lyfta fram olika sköhetsvärde och variatio. Klimatapassig Målsättige är att gröytor, både de befitliga och de som yaläggs, ska ha e tydlig klimatapassigsfuktio. Det ka exempelvis röra sig om att skugga frå sol och hetta eller skydda frå översvämig. Befitliga träd ska, om möjligt, bevaras. Effektbelysig av husfasad Belysig av byggad Skulptur av Alie Magusso laprogram Hallstahammars cetrum 19

20 3 Resecetrum 200m Resecetrum 700m Torgytor och gröska Gågstråk Torgyta arkyta N laprogram Hallstahammars cetrum 20

21 Trafik och parkerigar Cetrum ka upplevas slutet och avskilt frå ärliggade område. Beroede på trafikslag ka det vara mer eller midre svårt att ta sig, eller hitta, till cetrum. Alltså är det viktigt att överbrygga fysiska barriärer och samtidigt tydliggöra etréer till plaområdet. I ivåardialogera framkom det att parkerigsytora upptar e för stor del av cetrum och att de gära ka bebyggas. Samtidigt är det viktigt att tillgäglighete till cetrum är god oavsett trafikslag. Förädrigar i cetrum ska vara trafikmässigt hållbara med gåg, cykel och kollektivtrafik som prioriterade färdslag. Förslage som tagits fram är följade: Gågfartsområde Ett gågfartsområde skapas på e del av Vegagata. Syftet med gågfartsområdet är att skapa ett område med vacker gestaltig på de oskyddade trafikateras villkor samtidigt som tillgäglighete för motorfordo ska vara god. å så sätt miskar barriäreffekte som avskiljer Eldsbodaområdet samtidigt som aturliga stråk stärks. Ny lijedragig för brukslije För brukslije föreslås e y lijedragig som trafikerar Vegagata, Åkerigata, Termialgata och Storgata för att seda agöra resecetrum vid järväge. E y busshållplats föreslås ligga cetralt vid Åkerigata för att det ska vara god tillgäglighet och ära till cetrums affärer och service. arkerig till vårdcetrale å västra sida av vårdcetrale utformas e parkerigsyta som i första had är till för vårdcetrales persoal, me i viss må äve besökare. arkerig får edast ha e i/utfart för att ite möjliggöra smittrafik mella Vegagata och Villagata. Nytt resecetrum vid järväge Busstermiale försvier frå si uvarade plats och samlokaliseras med järvägsstatioe, där ett resecetrum byggs. Buss 511 och brukslije får ya hållplatser i cetrum, me övriga bussar som öjestrafik kommer att utgå frå resecetrum. 6 Nytt parkerigshus Ett parkerigshus på 3-4 våigar med platser byggs på de orra dele av parkerigsyta, mella ICA och vårdcetrale. Syftet med parkerigshuset är i första had att tillgodogöra parkerigar för de framtida boede i cetrum och kommer därför ite att byggas förrä flera bostadshus har byggts. arkerigshuset ska utformas på ett sådat sätt att det upplevs tryggt och ka möjligvis kompleteras med adra fuktioer som bostäder eller kotor. å orra sida av byggade aläggs äve e midre markparkerig med cirka 20 platser. Sammataget betyder det att det totala atalet parkerigsplatser i cetrum förblir mer eller midre det samma som i dagsläget. Dessutom möjliggör detta e mer yteffektiv avädig av marke och bidrar till att ya bostäder ka uppföras. Tydliga etréer Etréera till cetrum förstärks så att orieterbarhete ökar och kyter samma cetrum med Hallstahammars övriga delar. Etréera ska vara tydliga, välkomade och leda besökare i till cetrum. Etréera är utpekade på karta och uppgår till 3 stycke för motortrafik och 8 stycke för gåede och cyklister. arkerig uder bostädera De flesta byggrätter som skapas i cetrum möjliggör garage för bilparkerig i källarpla så att de ya bebyggelse på ett yteffektivt tillsammas med parkerigshuset ka möta behovet av boedeparkerig. Geomfartstrafik Geomfartstrafik för motorfordo kocetreras till arkgata och Hatverkaregata. Övergågar för gåede och cyklister förbättras för att öka trafiksäkerhete. Cetrumstråket Cetrumstråket förblir bilfritt och gåg- och cykelväge får e tydlig separerig för att skapa e högre grad av orieterbarhet samt e miskad kollisiosrisk. Cykelparkerigar placeras ut på strategiska platser. Nya gåg- och cykelvägar aläggs mella parkerigshuset och vårdcetrale. 5 Ny lijedragig för buss 511 Regiobusse 511 som trafikerar sträcka Hallstahammar-Västerås får e y lijedragig i och med att busstermiale tas bort. Ny busshållplats för cetrum kommer att fias på Hatverkaregata. laprogram Hallstahammars cetrum 21

22 Storgata Vegagata Resecetrum 200m Hatverkaregata Hammartorget 2 5 arkgata Resecetrum 700m Västeråsväge Trafik, parkerigar och etréer Gågfartsgata Busshållplats - buss 511 Befitlig parkerig Busshållplats - brukslije Ny parkerig Lijedragig buss 511 arkerigshus Lijedragig brukslije Etré, motortrafik Etré, gåg och cykel laprogram Hallstahammars cetrum 22 N

23 Bostäder Ett av måle med plaprogrammet är att möjliggöra fler bostäder i cetrum, eftersom bostadsbriste är stor i kommue. Fler bostäder i cetrum bidrar också till e fuktiosbladad stadsdel med liv och rörelse uder dygets alla timmar. I ivåardialogera framkom det att ya bostäder i cetrum är mycket efterfrågade. De platser som asågs lämpliga för bostäder var blad aat de större parkerigsytora. Måga uttryckte också e öska om att bygga på höjde på befitliga byggader. Sammataget har därför följade förslag tagits fram: 1 2 å parkerigsyta i korsige av Skolgata och Storgata plaeras e byggrätt på cirka fem våigar med garage. arkerigsräkigar har visat att parkerigsyta aväds sparsamt och e y byggad hjälper till att markera etré till cetrum samt förtydligar gaturummet. E y byggad akyter äve till det plaerade bostadsområdet på Kektbacke. Vid rodelle mella Västeråsväge och Sörkvarsväge fis e stor gröyta som har alagts som e eklare park. Yta föreslås att plaeras för bostadsbebyggelse. Illustratio Åkerigata 5 Illustratio, korsige Skolgata/Storgata 1 laprogram Hallstahammars cetrum 23

24 3 4 Eftersom busstermiale samlokaliseras med järvägsstatioe plaeras det ett bostadshus, på cirka fyra till fem våigar, i dess plats i cetrum. Bostadshuset ska förtydliga gaturummet och bidra till att stråke i cetrum upplevs som trygga och säkra. Möjlighet till verksamheter i bottepla samt garage ska säkras i detaljplae. å så sätt ges det möjlighet till yetablerigar i framtide om så skulle behövas. å vårdcetrales sydöstra sida i korsige Vegagata och arkgata föreslås ett större bostadshus på cirka fyra våigar. Äve här är det lämpligt med verksamheter i bottepla och garage i källare. Bostadshuset placeras delvis på uvarade bilparkerig, vilke istället flyttas till de västra sida av vårdcetrale. 5 å de stora parkerigsyta mella ICA och vårdcetrale föreslås ett bostadshus om cirka fem våigar. Möjlighet att ha verksamheter i bottepla samt garage ska säkras på samma villkor som för bostadshuset på de gamla busstermiale. Bostadshuset skapar, tillsammas med ya bostadshus i ärhete, till e sammahålle bebyggelse med tydliga gaturum. åbyggatioer på befitliga byggader ska möjliggöras i framtida detaljplaearbete. å så sätt aväds marke mer effektivt och hållbart. Därutöver blir upplevelse av stadsmiljö mer proportioell då relatioe mella gatubredd och byggadshöjd apassas. Fler persoer får samtidigt tillfälle att bo i cetrum.majoritete av byggrättera förslås bli maximalt fem våigar me där estaka byggrätter ka vara högre. Detta gäller också om befitliga byggader rivs och ya byggs upp. Illustratio,Västeråsväge 2 laprogram Hallstahammars cetrum 24

25 Bostäder Bostäder N laprogram Hallstahammars cetrum 25

26 Aktivitetsytor och mötesplatser Nya aktivitetsytor och ickekommersiella mötesplatser har efterfrågats av såväl bar, uga som äldre. Dessa platser har stor betydelse för cetrums attraktivitet och uppmutrar till möte över såväl kultur- som åldersgräser. Dessutom lockar attraktiva platser till sig måga mäiskor och ju fler persoer som vistas i cetrum, desto tryggare upplevs också området. När aktivitetsytor och mötesplatser utformas är det av stor vikt att det sker med stöd av ikluderade ivåardialoger, i det igår också att ta häsy till barperspektivet. Det är också viktigt att tillgägligöra platsera för persoer med olika fuktiosedsättigar. å så sätt får såväl dialogera som resultatet ett tydligt jämställdhets- och jämlikhetsfokus. Följade åtgärder föreslås: 1 Eldsbodapla å Eldsbodapla aläggs olika typer av aktivitetsytor som fugerar som åldersövergripade mötesplatser. Ytora kyter a till boulebaora väster om Eldsbodahuset och ka bestå av exempelvis streetbasketpla eller olika brädspel. Här fis också platser för avkopplig, såväl avskilt som itill aktivitetsytora Lekytor Lekytor för bar är multifuktioella, så som klätterbar kost eller vattelek/fotäer. De återfis också lägs hela Hammartorget och placeras strategiskt såväl i förhållade till adra mötesplatser och aktivitetsytor som till stråk. De bidrar dessutom till variatio och utsmyckig i utemiljö. Kulturhuset Utemiljö krig kulturhuset blir e förlägig av de ickekommersiella mötesplatse som verksamhete utgör. Här fis möjlighet att exempelvis skapa e laglig graffittivägg eller aorda olika pop-up-aktiviteter eller utställigar. Ytor ka också fugera som viktiga mötesplatser för ikluderig och itegratio och bidra till e ökad jämställdhet geom att erbjuda aktiviteter för såväl kvior som mä, flickor som pojkar. Sittplatser För att sittbäkar ska bli goda mötesplatser bör de placeras ut så strategiskt som möjligt över hela plaområdet. Det är också viktigt att de är tillgägliga och upplevs ikluderade och för alla. Vissa sittplatser som idag är populära har också potetial att utvecklas, exempelvis yta framför trädrade vid parkerige på arkgata. 2 Thore Skogmas plats Thore Skogmas plats får e y utformig och fylls med diverse midre aktivitetsytor och utsmyckigar, för att på så sätt tillföra variatio på torget. Här har blad aat pigisbord efterfrågats, me också kost som ka fugera som lekredskap för bar. Teatertrappa, med sitt soliga och öppa läge, har god potetial att bli e populär mötesplats och bör därför utvecklas. Vatteskulptur, Oslo. laprogram Hallstahammars cetrum 26

27 1 Resecetrum 200m Aktivitetsytor och mötesplatser Gågstråk Torgyta arkyta N laprogram Hallstahammars cetrum 27

28 Hadel och verksamheter I dialogresultatet framgick det att ivåara är mer öjda med hadelsutbudet ä med service- och verksamhetsutbudet. Om cetrum ska fortsätta vara attraktivt behöver förutsättigara för hadel och övriga verksamheter utvecklas. Vid e omgestaltig av exempelvis Cetrumstråket är det därför viktigt att göra företagara i cetrum delaktiga i processe. Med ett ökat atal boede ställs också högre krav på de som verkar i cetrum, samtidigt som det ger ett större kududerlag. Följade förädrigar föreslås: området och öppar upp mot arkgata. Restaurager och serverigar För att möta efterfråga av ett mer levade cetrum möjliggörs, tillsammas med fastighetsägare, etablerigar av fler caféer, restaurager och uteserverigar. Gära med glasfasader som lyser upp utemiljö och samtidigt skapar överblickbarhet och trygghet. Kotor och service Utöver hadel ska det i kommade detaljplaer möjligöras flera cetrumfuktioer som kotor, servicecerksamheter och likade. allt för att få ett så livskrafits cetrum som möjligt. 1 Hadel och bostäder De byggrätter för bostäder som skapas krig korsige Vegagata och arkgata tillåter e flexibilitet gällade verksamheter i bottepla. å så sätt ges möjlighet för yetablerigar i framtide, om så skulle behövas. Eldsbodahuset Fler verksamheter utvecklas i Eldsbodahuset, vilka exempelvis ka kytas ihop med de utomhusaktiviteter som fis krig Eldsbodapla och Thore Skogmas plats. å så sätt ökar de aturliga kopplige mella olika delar av plaområdet. 2 Nya byggrätter Två ya byggrätter för verksamheter föreslås. E i lije med ICAs detaljpla som färdigställs höste 2017 och möjliggör e utbyggad av fastighete. De adra avser e midre hadelsetablerig i södra dele av Lidlparkerige. Dea parkerig har, eligt parkerigsräkigar, visat e låg yttjadegrad och ka därför avädas på ett mer yteffektivt sätt. E y byggad på platse bidrar dessutom till att skapa e mer ibjudade etré till cetrum och samtidigt komplettera Lidls verksamhet. Då det idag är e spota mötesplats för exempelvis motoritresserade persoer, är det viktigt att i detaljplaeskedet föra dialog och möjlige hitta e aa plats för ädamålet. Rullade pop-up bibliotek 3 Torghadel Att utveckla torghadel och pop-up aktiviteter i väl valda lokaler och utemiljö är också viktigt för att iföra liv och rörelse i området. Det ka bidra till fler målpukter, större variatio och attraktivitet samt förädra och skapa ya stråk. Dessutom är det positivt att aväda lokaler, som idag står tomma och outhyrda för tillfälliga aktiviteter som skapar yfikehet och variatio. 4 Flytt av ostnord För att miska upplevelse av baksidor i cetrum, och samtidigt skapa e trygg och trevlig stadsmiljö, förespråkas att ostnord flyttar si verksamhet itill kulturhuset till mer lämpliga lokaler utaför plaområdet. I stället ka byggade yttjas till verksamheter eller hadel som kopplar samma Tillfälliga fickparker laprogram Hallstahammars cetrum 28

29 Hadel och verksamheter Hadel N laprogram Hallstahammars cetrum 29

30 Tekiska frågor I dagsläget är cetrum väl itegrerat är det kommer till de tekiska frågora. Vid e utvecklig av plaområdet krävs dock e kompletterig av ifrastrukture. Följade åtgärder ska ses över: Det kommuala VA-ätet har kapacitet för y bostadsbebyggelse iom plaområdet me fråga behöver utredas vidare i kommade detaljplaer. Blad aat fis föryelsebehov av befitliga ledigar och vissa ledigar behöver troligtvis flyttas. Isatser för haterig av dagvatte ska utredas i sambad med yexploaterig av området. E dagvattehaterigspla ska tas fram, vilke exempelvis ka påvisa behovet av miskad hårdgjord yta till förmå för mer geomsläppliga material och fördröjigsmagasi. Öppa dagvattesystem ka äve vävas i i gestaltige av utemiljö, dessutom är det viktigt att bevara så måga av de befitliga träde som möjligt. Lämpliga lösigar ses över i sambad med projekterig av ya torgytor samt detaljplaerig. De gröyta som ligger i höret av Västeråsväge och Dalbyväge ska reserveras för dagvattelösig. E stor dagvatteledig passerar området som blad aat är kopplad till cetrum. Både fjärrvärme- och fiberätet är väl utbyggt iom plaområdet, hur de ya bebyggelse ska kopplas till dessa är också e fråga som behöver utredas vidare. Tillgåge på fritt trådlöst iteret, kallat wifi, i cetrum är för ärvarade uder utredig. Målet är att wifi ska kua yttjas iom hela plaområdet. Sagabiografe itill Vegapla laprogram Hallstahammars cetrum 30

31 Geomförade Föreslaga förädrigar av cetrum är omfattade och kommer därför att ske i etapper uder e lägre tidsperiod. å följade sidor visas föreslaga detaljplaeetapper. Samtidigt beskrivs de åtgörder som ite kräver e ädrig av detaljpla. För att de övergripade utformige ska få ett så kvalitativt, tillgägligt och sammahållet uttryck som möjligt bör det tas ett välgeomtäkt helhetsgrepp för cetrum. Exempelvis geom ett gestaltigsprogram, allt i samstämmighet med strategiera och visioe för Hallstahammars cetrum. Ett samarbete med fastighetsägara i cetrum är också ageläget för att skapa attraktiva och trygga miljöer. Här är exempelvis fasadreoverig, utsmyckig och belysig av stor betydelse. Iom rame för kommade detaljplaerig av området ska blad aat frågor gällade orgaisatoriska, tekiska och fastighetsrättsliga åtgärder, för att åstadkomma ett ädamålseligt och samordat geomförade, utredas vidare. Ny bebyggelse itill Eldsbodapla laprogram Hallstahammars cetrum 31

32 Detaljpla atogs ågåede detaljpla för ICA Storgata Vegagata Hatverkaregata arkgata Västeråsväge Geomförade Detaljpla etapp 1 Detaljpla etapp 2 Detaljpla etapp 3 Detaljpla etapp 4 N laprogram Hallstahammars cetrum 32

33 Åtgärder som ite kräver y detaljpla För vissa åtgärder krävs ite e y detaljpla uta de ka geomföras med befitlig detaljpla. Dessa åtgärder är: Föryelse och upprustig av torg, gågator och gröområde, iklusive aktivitetsplatser och lekytor. Ny lijedragig för brukslije med tillhörade hållplatser. arkerigsplats för persoal och besökare vid Vårdcetale. Gågfartsgata på del av Vegagata. Detaljpla 1 Byggrätt cirka fem våigar på samtliga byggader och för de parkerigsplats som ligger i områdets orra del. rimär avädig är bostäder och cetrumverksamheter som hadel, service, biograf och likade. Del av vägara Vegapla och Storgata regleras i plae. Detaljpla 2 Byggrätt för bostadshus på cirka fem våigar på gröyta på de västra sida om Dalbyväge. Detaljpla 3 Byggrätter för befitliga byggader regleras till fem våigar där estaka byggader ka vara högre. Främsta avädig i markpla ska vara hadel. Övriga våigspla ka variera, där främsta avädige ska vara bostäder me äve cetrumverksamheter tillåts. E y byggrätt för hadel skapas på del av Lidls parkerig. Torg, gågator och gator regleras eligt befitliga detaljplaer. Busshållplats med tillhörade cykelparkerig ska möjliggöras vid Hatverkaregata för buss 511. Detaljpla 4 Utökade möjligheter för att bygga ut vårdcetrale skapas. Det skapas äve möjlighet att bygga på höjde. Tre byggrätter för bostadsbebyggelse skapas där möjlighet till hadel i markpla ska tillåtas. E byggrätt för parkerigshus med möjlighet till kompleterade bebbyggelse som bostäder och kotor skapas på de stora parkerige ärmast ICA. Befitliga gator regleras där blad aat gatubredde ka miskas. Mark för dagvattehaterig för gröyta på de östra sida om Dalbyväge. Besistatioe samt befitligt bostadshus med itilliggade aturmark regleras eligt uvarade avädig. Del av Västeråsväge, Dalbyväge, och arkgata med tillhörade rodell regleras i plae. laprogram Hallstahammars cetrum 33

34 Kosekveser I detta avsitt redovisas de kosekveser som plaförslaget ka komma att få. Kosekvesera utgår frå de tre hållbarhetsbegreppe: social, ekologisk och ekoomisk hållbarhet. laförslaget atas ite medföra e betydade miljöpåverka och därför har ige miljökosekvesbeskrivig (MKB) tagits fram. Lässtyrelse delar kommues uppfattig i fråga. Lekplats itill Hammarteater laprogram Hallstahammars cetrum 34

35 Boulespel på Eldsbodapla Social hållbarhet laprogrammet iebär blad aat att ett större atal bostäder tillkommer i cetrum. Detta är ödvädigt då bostadsbriste är stor i kommue. Samtidigt ka e uppkomst av måga bostäder på kort tid leda till att persoer i samma ålder och med likade livssituatio och ekoomiska förutsättigar bosätter sig i området. Det ka leda till att öka segregatioe, me ka till viss del motverkas av e bladig av upplåtelseformer och boedealterativ. Förbättrade och tillgäglighetsapassade stråk, belysig, fler attraktiva mötesplatser, gröska och torgytor som ka avädas uder olika årstider låter cetrum leva uder hela året och bidrar till ökad trygghet. latser för såväl avkopplig som rörelse ger dessutom ett ökat välbefiade och är därmed också positivt för folkhälsa. E bladig av olika fuktioer, aktivitetsytor, kost, kultur och utsmyckigar bidrar äve till variatio och valfrihet och gör att såväl kvior som mä, flickor som pojkar får samma möjlighet till e meigsfull fritid. Det skapar också e mer levade cetrummiljö, vilket i si tur gyar gemeskape geom att mäiskor ka träffas och umgås över kultur- och åldersgräser. Det ger betydade positiva effekter för exempelvis jämställdhet, jämlikhet och demokrati. Ökade förutsättigar för gåg, cykel eller likade, och ett sammahägade gåg- och cykelstråk ger förbättrade koppligar mella och iom plaområdet. Det gör det lättare för mäiskor att ta sig fram uta bil, som i si tur också ger e bättre folkhälsa och e trevligare stadsmiljö. Därutöver skapar satsigar på e effektiviserig av kollektivtrafike samma möjligheter för alla att yttja olika samhällsfuktioer. E tät stad ka bidra till att bilberoedet miskar. Däremot ka det samtidigt iebära mer trasporter lokalt med mer buller som resultat. Därför är det viktigt att bullerfråga utreds mer igåede vid detaljplaearbetet. Mer trasporter ka också ge ökade risker för olyckor. Geom e tydlig hierarki i gatuätet där motorfordo blad aat rör sig på gåedes villkor ka sådaa risker miskas. Detta är emellertid också e fråga för detaljplaeskedet. latse där e y hadelsbyggad på Lidlparkerige föreslås fugerar i dagsläget som e iformell mötesplats framförallt för motoritresserade persoer. Att ta platse i aspråk för e byggad gör att de sociala aspekte åsidosätts. Därför är det viktigt att i detaljplaeskedet utreda och evetuellt skapa e y plats som ka ersätta dea iformella mötespukt. Här är dialog med de som aväder platse särskilt viktig. laprogram Hallstahammars cetrum 35

36 Ekologisk hållbarhet E förtätig av plaområdet med varierad bebyggelse och mer kvalitativ gröska bedöms påverka stadsbilde positivt. De ekologiska hållbarhete gyas också av ybyggatio med eergieffektiva byggader, gröa tak och miljöväligare material. Förtätige bedöms totalt sett ha e positiv påverka på luftkvalitete, så äve på bullerivåera, på grud av miskad biltrafik iom området. Mägde utsläpp är emellertid ite ebart beroede av utformige på bilvägara, uta påverkas också av tillgäglighete till det mer hållbara resadet. Ökade satsigar på kollektivtrafik och möjligheter att på ett ekelt sätt gå och cykla mella olika målpukter iebär därför e stor miljöförbättrig. Ett förädrat klimat iebär att det blir varmare och blötare. Det betyder blad aat att vatteflödet kommer att öka och haterige av dagvatte blir speciellt viktig för att miimera riske för översvämigar. Kommue har i dagsläget ige dagvattepolicy, vilket iebär att dagvattefråga måste utredas igåede i detaljplaeskedet. Då oexploaterade område söder om Västeråsväge tas i aspråk för y bostadsbebyggelse ka det iebära att de biologiska mågfalde lokalt påverkas egativt. För plaområdet i si helhet bedöms dock ite de biologiska mågfalde miska. Sarare förvätas motsatse ske då yaläggig av fickparker, kvalitativa gröytor och varierad gröska plaeras. I detaljplaearbetet behöver också mark, som tidigare aväts för ädamål som ka vara miljöfarliga, udersökas och evetuellt saeras. Ett sådat område återfis blad aat sydväst om rodelle på Västeråsväge, där e besistatio tidigare legat. Ur miljösypukt är det äve positivt att saera mark och förhidra att miljöfarliga äme sprider sig vidare i ature. Dessutom ger det möjlighet att utveckla gröstrukture på platse. Bulteskulptur på Thore Skogmas plats laprogram Hallstahammars cetrum 36

37 Ekoomisk hållbarhet laförslaget iebär stora ivesterigar för kommue, vilket gör att förädrigar måste ske etappvis uder lägre tid. Det förutsätter äve e tydlig och lågsiktig projektorgaisatio där ett ära samarbete med såväl företagare som fastighetsägare är ödvädigt. Alla föreslaga igrepp både gällade utemiljö och byggader iom plaområdet ger emellertid e mer sammahålle och attraktiv stadsmiljö. I si tur lockar det fler boede och besökare och ger e kommual tillväxt samt e stabil värdeökig på fastigheter. Närhet till såväl kultur, som hadel, offetlig service och kollektivtrafik bidrar till ett mycket attraktivt boede. Geom att erbjuda olika upplåtelseformer och boedealterativ skapas också e bredare bostadsmarkad, vilket gyar befolkigstillväxte. Fler besökare och boede i cetrum ger större kududerlag för hadel och verksamheter, vilket geererar fler arbetstillfälle och möjliggör yetablerigar. Det ger också e ökad omsättig för företagare och ökade kommuala itäkter i form av skatter och besökare till kommue. arkerigshuset är e stor ivesterig, me på samma gåg också e mer yteffektiv lösig som säkrar tillgåge på allmäa och lättillgägliga parkerigsytor i cetrum. De ytor som lösgörs frå markparkerigara ka yttjas till exempelvis bostadsbebyggelse och på så sätt geerera e positiv befolkigsutvecklig. Befitlig ifrastruktur så som VA-, el- eller vägät ka utyttjas mer effektivt vid e förtätig jämfört med exploaterig av orörda område. Emellertid fis det behov av att förya vissa ledigar. Att bygga om Vegagata och alägga ya gåg- och cykelvägar iebär också kostader för kommue, me ger samtidigt e trevligare stadsmiljö och möjlighet till ett mer hållbart resade som främjar folkhälsa. Samlokaliserig av buss och tågtrafike samt flytt av busshållplatser i cetrum ger också ökade kostader för kommue, framförallt på kort sikt. Det bidrar däremot till billigare och mer effektiv kollektivtrafik, vilket i si tur också ka gya befolkigstillväxte då det ger tillgåg till e regioal arbetsmarkad. Storgata laprogram Hallstahammars cetrum 37

38 Hallstahammars kommu Hallstahammar Besöksadress: rästgårdsgata 1 Telefo: E-post: kommustyrelse@hallstahammar.se Hemsida: