Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för Stationsområdet

Transkript

1 Atagade Miljökosekvesbeskrivig till fördjupad översiktspla för Statiosområdet Atage av kommufullmäktige

2 1

3 Miljökosekvesbeskrivig till fördjupad översiktspla för Statiosområdet, Västerås stad, ÖP 64 Upprättad av Sweco Eviromet AB, Västerås Vatte&Miljö, Västerås stad, Medverkade: Dea miljökosekvesbeskrivig tillhör Fördjupad översiktspla för Statiosområdet, Västerås stad ÖP64 och har tagits fram på uppdrag av Västerås stad. Miljökosekvesbeskrivige har upprättats av SWECO Eviromet AB, Västerås Vatte & Miljö, geom A-Charlotte Duvkär, Jeie Brudi, Marti Lidström, Åsa Hermasso och Helea Hasso. Illustratioer: Tobias Flygar, Studio Flygar, samt Sweco Architects AB. Fotografier och kartor: Stadsbyggadskotoret, Västerås stad, där ite aat ages. 2

4 Fördjupad översiktspla för Statiosområdet består av följade hadligar: Fördjupad översiktspla för Statiosområdet (FÖP) Miljökosekvesbeskrivig för Statiosområdet (MKB) Graskigsutlåtade Utredigar: Bares rättigheter - checklista (Sweco) Dagvatteutredig för Statiosområdet (Sweco) Farligt gods på väg - Risker och skyddsåtgärder för ADR-trasporter i Västerås tätort (MBR Västerås) Idéstudie Västerås bagård Framtida trafik, fuktio och utformig (Trafikverket och Vectura) Kulturhistorisk iveterig och värderig av Statiosområdet (Västmalads läs museum) Luktutredig för Kugsäges avloppsreigsverk (ÅF Cosults) Passagestudie (Sweco) Passagestudie (White) Plaerig iför exploaterig av Statiosområdet, med föroreigssituatioe i fokus (Sweco) Riskutredig Statiosområdet avseede risk för urspårig samt trasporter av farligt gods (MBR Västerås) Samrådsredogörelse utställigshadlig Stadsaalys 3B (Sweco) Strategisk Trafikmodell för Västerås (Sweco) Trafikutredig - Ny vägstruktur - alterativ (Sweco) Trafikutredig - Ny vägstruktur - alterativ A B 3 (Sweco) Trafikstutredigar för Statiosområdet (Sweco) Upplevelsevärde i passager (WSP) Utredig om tuel uder spårområdet (WSP) Projekt 3B på Iteret Hadligar av översiktsplae fis tillgägliga på projektets webbsida Alla listade utredigar fis tillgägliga på Projektet har si ege sida på Facebook. Sök på 3B Statiosområdet Uder viter 2013/2014 tillkommer Gestaltigsprogram för Statiosområdet och Parkerigsutredig för Statiosområdet. 3

5 Icke-tekisk sammafattig Västerås stad plaerar för att utveckla området krig resecetrum i Västerås. De fördjupade översiktsplae för Statiosområdet är e del i det större stadsbyggadsprojektet 3B (Bygga Bort Barriärer). Plae syftar till att utveckla ett attraktivt och välfugerade resecetrum där Statiosområdet kyter samma cetrum med Mälare. Sweco har fått i uppdrag att geomföra e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för plaes geomförade. Syftet med MKB: är att redovisa och utreda de miljökosekveser som ett geomförade av de fördjupade översiktsplae ka atas medföra. De yckelfrågor som har idetifierats är blad aat påverka på trafik och tillgäglighet, kulturmiljö och stadsbild, markföroreigar, risk och buller. Plaförslaget bedöms ge störst positiv påverka på trafik och tillgäglighet. Det bedöms få måttliga positiva kosekveser är det gäller föroreigar i mark och grudvatte, dagvatte, vegetatio och aturmiljö samt stadsbild. När det gäller luft, klimat och eergi bedöms förslaget leda till små positiva kosekveser. Avseede kulturmiljö bedöms de omfattade förädrigar av stadsbilde som plaförslaget ger upphov till påverka kulturmiljövärdea såväl direkt som idirekt och medföra små egativa kosekveser. Äve avseede risker bedöms plae ge små egativa kosekveser. Kosekvesera vad gäller buller går ite att bedöma i uläget, uta kräver ytterligare utredig. I kommade text ges e sammaställig över kosekvesbedömigara. Trafik och tillgäglighet Plaförslaget bedöms ge stora positiva kosekveser. Det kommer att leda till e trafikökig åtmistoe lokalt, me förutsättigara bedöms vara mycket goda för att de åtgärder som plaförslaget omfattar ska bidra till att främja miljöväliga resalterativ. Det bedöms ge kosekveser både i ett kommualt och regioalt perspektiv. Faktorer som bidrar till detta är blad aat förbättrad framkomlighet och tillgäglighet för cyklister, och att spårområdets barriäreffekt mildras. Buller Plaförslagets kosekveser avseede buller går ite att bedöma i uläget. I de fortsatta plaprocesse behöver sammavägt buller frå väg och järväg utredas mer i detalj. Kosekvesera av de förädrade trafikstrukture får därefter bedömas. Det förutsätts att riktvärdea klaras vid y bebyggelse eller att ödvädiga åtgärder vidtas för att säkerställa det. Risk Plaförslaget bedöms ge små egativa kosekveser. Det fis e itetio att bygga statiosära och samtidigt säkert. Rekommederade skyddsavståd eller skyddsåtgärder ska tillämpas och i ett ormalfall bedöms ite riskera vara höga. Däremot ka extrema hädelser ge svåra följder vid statiosära bebyggelse. Saolikhete för att det ska iträffa är mycket låg, me behöver ädå beaktas. På ett avsitt av Kugsägsgata fis äve risk för påverka vid e översvämigssituatio. Luft, klimat och eergi Plaförslaget bedöms medföra små positiva kosekveser. Det beror på att förutsättigara bedöms vara goda för att främja miljöväliga resesätt. Detta gäller trots att plaförslaget bedöms förvätas leda till e trafikökig. Ökige är midre ä i ollalterativet och åtgärdera för att uderlätta alterativ till biltrafik bedöms ge goda förutsättigar. Kulturmiljö och stadsbild Plaförslaget bedöms medföra betydade förädrigar som ger upphov till små egativa kosekveser för kulturmiljö. (Små kosekveser iebär eligt bedömigsskala som aväds i dea MKB att iga miljöer av högt utpekat värde berörs. Dessa ka vara riksitresse, byggadsmie eller av Lässtyrelse eller kommu utpekade kulturmiljöer.) Kosekvesera för områdets kulturhistoriska värde är dock svåra att bedöma i detta plaerigsskede. Västmalads läs museum har utfört e kulturhistorsk iveterig av plaområdet. Dea kommer att avädas som hjälp vid de fortsatta plaerige. Byggader med kulturhistoriskt värde ka komma att rivas eller få si ärmiljö ädrad i såda grad att kulturmiljövärdea ka bli svårare att uppfatta. Plaförslaget häskjuter fråga om hur områdets kulturhistoriska värde ska beaktas till kommade detaljplaeläggig eller bygglovhaterig. För att bevarade ska säkras krävs plabestämmelser i respektive detaljpla. Plaförslaget får äve positiva effekter för kulturmiljövärdea. De förbättrade stadsstrukture med y bebyggelse iebär att måga av dages brister i stadsbilde rättas till och kulturmiljövärde i stadsbilde ka lyftas fram tydligare ä idag. 4

6 Föroreigar i mark och grudvatte Plaförslaget bedöms ge måttliga positiva kosekveser. Det beror på att udersökig och saerig kommer att utföras på de fastigheter som ska utvecklas. Översiktsplae ger förutsättigar för ett mer samlat grepp om kartläggig och åtgärder. Dagvatte Plaförslaget bedöms ge måttliga positiva kosekveser. Förutsättigar för haterige av dagvatte iom plaområdet har utretts. I utredige kostateras att de förädrade markavädig som föreslås i plae medför förbättrad dagvattekvalitet i plaområdet. Omvadlig frå idustriområde till e y stadsdel med resecetrum, bostäder och cetrumbebyggelse ger lägre flöde och miskad föroreigsbelastig. Det ger också större möjligheter till lokalt omhädertagade, vilket ska eftersträvas. Saerig bidrar till att miska riske för att föroreigar sprids geom ifiltratio av dagvatte i föroread mark. Vegetatio och aturmiljö Plaförslaget bedöms ge måttliga positiva kosekveser. Ett atal midre parker aläggs. Gröa sambad förstärks och tydliggörs, t.ex. med trädalléer. idetitet och samspel bedöms få måttliga positiva kosekveser. Dea bedömig görs då plae bedöms bidra till e tydlig stadsstruktur där mycket av de äldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse sparas samtidigt som y bebyggelse tillkommer. Vid beaktade av rubrike vardagsliv bedöms plaförslaget ge små positiva kosekveser. Förbättrigar till följd av plae bedöms främst ge lokal påverka iom området, äve om agräsade stadsdelar berörs. Sweco Eviromet AB Västerås Vatte & Miljö A-Charlotte Duvkär Jeie Brudi Sociala kosekveser De sociala aspektera av plaförslaget har bedömts utifrå begreppe Idetitet, Sammahållade struktur, Samspel och Vardagsliv. De föreslaga markavädige och strukture bedöms ge positiva effekter avseede sociala värde. De sammahållade strukture bedöms ge mycket stora positiva kosekveser. Detta på grud av att ett väl fugerade resecetrum påverkar hela regioe. Områdets 5

7 Iehåll 1. Iledig och syfte 6 2. Avgräsig Geografi Tid Miljöaspekter Sociala aspekter 9 3. Alterativ Nollalterativ Förkastade alterativ Plaförslag Metod och bedömigsgruder Miljömål Trasportpolitiska mål Sociala mål Bedömigsskala Förutsättigar Gällade plaer Påverka på mäiskors hälsa och säkerhet Trafik och tillgäglighet Buller Risk Luft, klimat och eergi Påverka på kulturmiljö och stadsbild Påverka på aturmiljö Föroreigar i mark- och grudvatte Dagvatte Vegetatio och aturmiljö Sociala kosekveser Områdets idetitet Sammahållade struktur Samspel Vardagsliv Samlad bedömig Måluppfyllelse Förslag till uppföljig Refereser Figur- och tabellförteckig Iledig och syfte Västerås stad plaerar för att utveckla området krig resecetrum i Västerås. De fördjupade översiktsplae för Statiosområdet är e del i det större stadsbyggads-projektet 3B (Bygga Bort Barriärer). Plae syftar till att utveckla ett attraktivt och väl fugerade resecetrum där Statiosområdet kyter samma cetrum med Mälare. Sweco har fått i uppdrag att geomföra e miljökosekvesbeskrivig (MKB) för plaes geomförade. Syftet med MKB: är att redovisa och utreda miljökosekveser samt belysa de sociala kosekvesera som ett geomförade av de fördjupade översiktsplae ka atas medföra. Eftersom det rör sig om e översiktspla atas de ge upphov till betydade miljöpåverka och e MKB ska därför upprättas. Tidigt samråd hölls med Lässtyrelse i Västmalads lä de 23 mars Efter samrådet av de fördjupade översiktsplae för Statiosområdet bestämdes att de sociala kosekvesera ska iarbetas i miljökosekvesbeskrivig. Ett samråd om avgräsige av sociala kosekveser hölls med Lässtyrelse i Västmalads lä de 21 mars Dea MKB har avgräsats i elighet med vad som övereskommits vid mötea. Plaområdet och de befitliga förutsättigara beskrivs igåede i plahadligara. I dea MKB redovisas förutsättigara edast i de må de har betydelse för de specifika kosekveser som beskrivs. I det fall iget aat ages är beskrivigar av uläget hämtade frå dokumetet Sammaställig och bearbetig av resultat av framtaga utredigar iom projekt 3B (Västerås stad, 2012). 6

8 2. Avgräsig 2.1. Geografi ata Utabygata Österma sgata ta tek a rb Kraftve vä g Ri ge Ku g sg Avloppsreigsverket a at Silo e Ågkraftverket Ve rks ga ta a ck a rb rtå Sva pp ä gs Vå Sig ta Ha m g rä je Lill åka at d Ma ga sg. si ta m or sga ta m e lg Ku ata. ärk esg a gm g lls at Stå Östra Hame tu båksväge Fyr Lillå ud Fa d sa ta ga ds rle Mälare llé Lillåudde je ka a je us llh mk Tu Prå gs ha Sjö Fyrt gata a ta tlurs larg e g vä ta Mälartorget Sjö Mälarbro Färjkaje sga sg a Stallhagsgata ro Stradb ckh u Mis a Slo tt st ige at Hållg Pa Mä ta E sammaställig av de miljöaspekter som behadlas i MKB: visas i Tabell 2.1. på sida 8. Där fis äve e motiverig. sg Tullhus -motet a ksg u rd ata. ksst ro ga g. sg Cla réu u sb gh a Ve rk cke Ham rib a Tra pp ä te tm Roroläge Slottet aje cke ra K rb a pa Öst p S ke v Gusta sgata Tullplatse 0 Figur 2.1. Statioområdets geografiska avgräsig. 7 e tra S Ske Avgräsig av miljöaspekter har gjorts mot bakgrud av behovsbedömige och i samråd med Lässtyrelse. De yckelfrågor som har idetifierats är blad aat påverka på trafik och tillgäglighet, buller samt föroreigar i mark- och grudvatte. Eri B r Jä ro sb lott La Svategata al i rm te s us io at st gs ä v äg ftv s Vä Järvägs -motet Vasaparke ge ra gk ta Vä st vä g Ri Å tsga a ta ta ra rksga ta d Sö Slot Kä llg ga gö te Fiskartorget ra Ö ta ks ga sv er Stadshuset Stadsparke Väst ar de m Friidrottshalle Ga gs G i g e ta De bedömigar som görs för ollalterativ och plaförslag utgår frå jämförelseåret 2026 då de fördjupade översiktsplae bedöms vara fullt geomförd Miljöaspekter a ta ta gsv ä ga k a rb er ata Ga sg th g a ta Ka rls rs G Mu Kop p g a ta Va sa ah kh Eri Stora rb Aseatorget He Ap o ro Sto rb ta 2.2. Tid ta ga ka r llga g e Ku Övr a Skom a Kä Norr jö ta ga K ata ta sga ge Krigsstig e Cetrum ata deg a ta I gsg u Bo åå ta a ta ma ro ers ga arg tve rk Ha p Kö ta d ga ta ga Plaområdet är till större dele hårdgjort och bebyggt. Ett midre gröområde fis beläget orr om avloppsreigsverket, i övrigt fis iga utvecklade gröstrukturer iom området. Krist To rg tts ta Lysgräd ata hls g -Ad Port ta llga ä Pr Slo er A Mäst Carl a Kä Norr ro stb a iag Ga ta Stora Stora torget Mä t rge deto Bo sg rma str a Tim me ta llga ata a ta Pilg ra Tu a husg Bad ka rg S ic lgata Kake ata g ata gata Värj Öst Mim erg e dje ata a ta Ka rlsg reg ata og yrk ak str Vä Sm Östermalm Stu lmsg ata lar Domkyrkoesp laade ata sg p ko ersg gata Vasa Metallverksgata Plagräs a gat kop Bis Bis a ta Pilg Kopparlude Ba ld Alléstige Statiosområdet är beläget i de södra dele av Västerås cetrum. Plaområdets geografiska avgräsig visas i Figur 2.1. Plaområdet omfattar ca 35 fastigheter och är till yta drygt 50 ha stort. Det sträcker sig lägs med spårområdet och avgräsas av Svartå/Hamgata i väster, Björöväge och Kraftverksgata i öster, Södra Rigväge/Pilgata i orr. I söder avgräsas området av Kugsägsgata och Sjömärkesgata. Dea del omfattar blad aat Latmäes silo och Kugsägsverket m N

9 Miljöfaktor Motiverig Miljöfaktor Motiverig Föroreigar i mark och grudvatte Dagvatte Vegetatio och aturmiljö Iom området förekommer markföroreigar på grud av historiska verksamheter. Udersökigar har gjorts och vissa fastigheter är saerade. Vid markarbete, exploaterig och ädrig av avädige av området ka åtgärder behöva vidtas för att förhidra spridig av markföroreigar. Plae medför förädrigar i bebyggelse och hårdgjorda ytor, vilket ka ädra förutsättigara för uppkomst och omhädertagade av dagvatte. I de dagvatteutredig som har tagits fram föreslås åtgärder. Utredige ligger till grud för bedömige. Plae iehåller förslag för ya gröstrukturer iom området. Flera midre parker och ya gröstråk plaeras. Trafik och tillgäglighet Buller Tillgäglighete till det ya resecetrum kommer att förbättras. Resecetrumet kommer att bestå av två statiosaläggigar. E så kallad sekudäretré aläggs lägs Södra Rigväge. Förädrigar kommer att göras i tillgäglighete för både bilbura, cyklade och gåede besökare. Stort fokus läggs på god orieterbarhet för samtliga reseärer, med prioriterad tillgäglighet för fotgägare och cyklister. Kugsägsgata kommer att förädras frå att i huvudsak vara e geomfartsled till e stadsgata. I MKB: hateras tillgäglighete främst ur ett reseärsperspektiv. Utvecklige av området kommer att medföra förtätig och uppförade av sluta kvarter med bladad bebyggelse. Platse är svårt bullerutsatt idag. Resade och trasporter förvätas öka. Iom området fis ett avloppsreigsverk. I de luktutredig som har tagits fram utreds möjlighete att miska luktzoe till 100 meter eller midre frå reigsverket. Nödvädiga åtgärder för att uppå detta föreslås. I plae fis e itetio att bygga statiosära. Risker vid trasport av farligt gods på järväg och väg ska beaktas vid ybyggatio. Området ligger ära Svartå och Mälare och ka påverkas vid höga vatteflöde. Kulturmiljö och stadsbild Luft, klimat och eergi Iom plaområdet fis flera äldre idustribyggader och byggader med akytig till stades historiska utvecklig. Flera byggader är av kulturhistoriskt värde. MKB: behadlar stadsbild kopplat till kulturmiljö. Ädrad trafikstruktur och ökad kapacitet för resade ka ge effekter på utsläpp till luft, klimat och eergi. Risk Tabell 2.1. Sammaställig och motiverig av de miljöaspekter som behadlas i MKB:. 8

10 2.4. Sociala aspekter I bedömige av de sociala kosekvesera av de fördjupade översiktsplae för Statiosområdet har ett aalysverktyg som heter SKA aväts. Aalysverktyget har tagits fram av Göteborgs stad. Arbetet med de sociala kosekvesera har iledigsvis utförts i e projektgrupp. I dea grupp igick represetater frå Stadsbyggadskotoret, Pedagogiska ämderas stad, Sociala ämderas stab samt Kultur-, idrotts- och fritidsämdes stab. Efter samrådet har materialet bearbetats av Sweco och lyfts i i miljökosekvesbeskrivige. I de sociala kosekvesaalyse har fyra huvudbegrepp aväts. Dessa är: sammahållade struktur samspel vardagsliv idetitet De fyra begreppe häger samma och överlappar varadra i delar. De har e tydlig kopplig till faktorer som stadsplaerig ka påverka. Social faktor Områdets idetitet Sammahållade struktur Samspel Vardagsliv Motiverig Rubrike beskriver hur mäiskors idetitet kopplas till platse, det vill säga vilke tillhörighet ma käer till ett område. I rubrike beskrivs miljös, platses och områdets karaktär samt vad som gör de specifik. Plaerige ska bidra till att skapa e robust struktur som motverkar segregatio och skapar bladig. Målet med rubrike är att skapa e stad där olika delar i livet vävs samma till ärhet och variatio. Fis sammahållade struktur kommer mäiskor att korsa varadras stråk och dela varadras vardagsliv. Geom detta uppås e större förståelse mella grupper av mäiskor. Möjlighet till möte och kotakter mella mäiskor är e viktig del i stade. Plaerige ska skapa stadsmiljöer som främjar möte och där olika grupper ka fias tillsammas, se varadra och mötas. Det sociala livet i ett område, tillsammas med överblickbarhete, har betydelse för de upplevda trygghete i stadsrummet. Rubrike beskriver förutsättigar för ett praktiskt vardagsliv och mäiskors skiftade behov uder olika tider i livet. Det är de vardagliga rörelsera som formar stadslivet. Plaerige ur ett vardagsperspektiv ska bidra till att förekla vardagslivet, skapa trivsamma stadsmiljöer, förbättra folkhälsa och till att skydda miljö i mäiskors omgivig. Tabell 2.2. Sammaställig och motiverig av de sociala aspekter som behadlas i MKB:. 9

11 3. Alterativ Dea MKB behadlar ett plaförslag och ett ollalterativ Nollalterativ Nollalterativet beskriver plaområdets saolika utvecklig om de fördjupade översiktsplae ite geomförs. Detta alterativ ska ite förväxlas med uläget, äve om ollalterativet och uläget ofta har stora likheter. Det ka atas att utvecklige vid ollalterativet i stort sett kommer att lika dagsläget, åtmistoe vad det gäller markavädig och bebyggelse. Resecetrum, beståede av busstermiale, järvägsstatioe och spårområdet, kommer att behålla si uvarade utformig. Om Smartkoll geomförs fullt ut blir det ödvädigt att bygga om busstermiale. Iga större åtgärder eller förbättrigar görs på järvägsstatioe. Några åtgärder för att öka kapacitete för atal tåg och reseärer kommer ite att vidtas. Nuvarade bebyggelsestrukturer iom området kommer att bestå. Detaljpla 1714 (Roro-läge och park) har e geomföradetid som sträcker sig till 2024, me plae omfattar iga byggader. Vid ollalterativet kommer iga vägar eller cykelstråk iom plaområdet att ädras. SmartKoll kommer att iföras höste 2013 och iebär att ett ytt stomlijeät iförs med större utbud av turer. Plaområdet kommer i ollalterativet ite att ha ågo stomlije geom området. Det iebär att plaområdets södra del, liksom i dagsläget, kommer att vara dåligt försörjd med kollektivtrafik. Parkerig för bilar och cyklar ka komma att ädras jämfört med uläget. Byggrätt för kotor fis för ytor som idag utgör bilparkerig. E grusad yta plaeras för ärvarade för tillfällig avädig som bilparkerig iom kvarteret Sigurd. Möjlige aläggs e bevakad cykelparkerig. Eligt Trafikverket kommer det framtida atalet tågreseärer att öka. Detta gäller oberoede av om de fördjupade översiktsplae geomförs. Mälarbaa och Citybaa kommer att vara färdigställda med utökad kapacitet år Fortsatt ökig spås äve fram till år Förkastade alterativ Uder arbetet med projektet 3B och de fördjupade översiktsplae har olika alterativ till utformig av plaområdet utvärderats. I ett första steg i projektet 3B fick tre arkitektkotor, Tovatt, Bystrup och Wigårdhs, i uppdrag att ta fram e visio för området. Uppdrage hade olika förutsättigar agåede järväges höjdläge. Kommustyrelse fattade i april 2010 beslut om att järväge ska ligga kvar i markpla. I lokaliserigsbeslutet vägde tre faktorer tugt. Det gällde kostad, möjlighet att etappidela projektet, samt etapperas påverka på befitligt trafiksystem och geomföradefas. Detta beslut har varit styrade för utformige av samtliga alterativ. Uder arbetet med de fördjupade översiktsplae har olika strukturer och plautformigar prövats på workshops tillsammas med fastighetsägare, politiker och berörda förvaltigar. De olika alterative har skilt sig åt vad gäller spårområdets utformig och bredd (6-spårslösig, 8-spårslösig), passagers läge, passager över eller uder järväge samt kvarters- och gatustrukturer. Styrgruppe för de fördjupade översiktsplae har i ett tidigt skede tagit ett iriktigsbeslut och lade då fast att plaförslaget ska iehålla e 6-spårslösig. Beslutet omfattade äve passager över och uder järväge för gåg- och cykeltrafik vid statioe, e sekudäretré till perrogera samt passage för gåg- och cykeltrafik uder järväge vid Rigväges förlägig. Detta tidigare ställigstagade om sex spår vid resecetrum har tagits bort frå utställigshadlige. Atal spår och perrogeras bredd och utformig kommer att vägas samma i de fortsatta plaerigsprocesse för att skapa e lösig som är mest fördelaktig för reseäre. De totala yta för spårområdet iom resecetrum får dock ite utökas jämfört med idag. Beslut om atal spår, perrogeras bredd och utformig av hela aläggige kommer att tas i de fortsatta plaerigsprocesse för järväge. Målet är att skapa e lösig som är mest fördelaktig för reseäre. Kugsägsgata har i dag ett högt trafikflöde och aväds som geomfartsgata. I plaarbetet har olika gatustrukturer prövats för att miska geomfartstrafike och dämpa hastighetera Plaförslag Föreslage markavädig och trafikstruktur illustreras i Figur 3.1. på sida 11. Till grud för förslaget ligger ett atal stadsbyggadsstrategier för att förverkliga visioe om att göra Statiosområdet till e del i stade uta gräser. Statiosområdet ska utvecklas till e hållbar, stadsmässig, mågsidig och levade stadsdel väl sammaläkad med itilliggade stadsdelar, cetrum och Mälare. Utvecklige av Statiosområdet ska bidra till e hållbar utvecklig av Västerås och främja hållbara trasporter både lokalt och regioalt. 10

12 Stallhagsgata De sex övergripade måle för Statiosområdet är att: Läka samma stade och överbrygga barriärer - geom att stärka sambade (visuella och fysiska) mella cetrum och bebyggelse lägs Mälarstrade och de äldre sydöstra stadsdelara. Utveckla resecetrum till e moder, fuktioell och attraktiv resadealäggig. Bygga statiosära. Plaera för y attraktiv mark för verksamheter, service och bostäder i statioes ärområde. Utveckla stadsdeles blå och gröa värde - utveckla e stadsdel med parker och ärhet till vatte. Stärka cetrums och Statiosområdets sambad er mot Mälare. Skapa fuktiosbladade och levade stadskvarter med plats för allmäa platser, parker och torg. Utveckla områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitliga kvaliteter. Bygga hållbart. Skapa flexibla och robusta strukturer som tål utvecklig. Aväda moder tekik för områdets resurs- och eergiavädig, återviig, byggmaterial. Norra Källgata Kristiagata Gustavsgata Ödemarksst. Svategata Bodegata Övre Kugsgata Stora Gata Västra Rigväge Stadsbebyggelse, fuktiosbladad markavädig Badhusgata Spårområde Biskopsgata Prästbro Slottsgata Norra Källgata Hållgata Källgata Västra Skepparbacke Eriksgata Västra Kyrkogata Bodetorget Kugsgata Skomakargata Latmäteribacke Biskopgata Apotekarbro Trappg. Claréusgata Stora torget Västgötegata Köpmagata Sjöhagsväge Vasagata Delar av spårområde där överdäckig ka prövas Resecetrum Allmäa platser (torg och parker) Slottsgata Skepparbacke Torggata Stadsparke Slottet Slottsbro Slottstige Svartå Sturegata Smedjegata Fiskartorget Allmäa platser / fuktioell del av resecetrum Avloppsreigsverk med möjlighet att utvecklas till stadsbebyggelse Domkyrkoesplaade Huvudgata Lokalgata Primära gågoch cykelstråk Vasagata Mukgata Våghusbro Våghusbro Stadshuset Hamg. Stradbro Mälarbro Hamgata Sickargata Cetrum Stradbro Carl Heigs g. Hamgräd Färjkaje Utabygata Vasaparke Pråmkaje Storbro Karlsgata Timmermasgata Kopparbergsväge Sjötullsg. Aseatorget Kopparbergsväge Tullhus -motet Tullhuskaje Erik Hahrs Gata Alléstige Hatverkargata Järvägs -motet Passage uder järväg Passage över järväg Passager tillgägliga för: gåede Mimergata cyklister bilister Stora Gata Karlsgata Järvägsstatio Sigurdsgata Mälargata Tullplatse Sigurdsgata Östra Hame Mäster Ahls gata Södra Rigväge Packhusgata Port-Aders gata Kakelgata Busstermial Magasisg. Mälartorget Östermalmsgata Kugsägsgata Kugsägsgata Metallverksgata Figur 3.1. Illustratio över markavädig och trafikstrukturer i plaförslaget. Sigurds -motet Östra Tullgata Igejör Bååths gata Östra Kaje Sigurdsgata Roroläge Östra Rigväge Östermalm Kopparlude Fyrbåksväge Silokaje Pilgata Pilgata Silo Lillåudde Lillåuddsallé Lillåkaje Verksgata Kummelgata Mistlursgata Fyrtorsgata Stågmärkesgata Friidrottshalle Verksgata Verksgata Farledsgata Kugsägsgata Avloppsreigsverket Pilgata Värjgata Gasverksgata Baldersgata Mälarstradsgata Kraftverksgata Mälare Lysgräd Ågkraftverket m Björöväge Björöväge N Stockholmsväge Mälarstradsgata Krigsstige Ågkraftväge På kommade sidor av rapporte ges e översiktlig beskrivig av plaförslagets olika delar. 11

13 Stallhagsgata Resecetrum De ya utformige av resecetrum är ite beslutad. Eligt plaförslaget kommer resecetrum att utgöras av: statiosbyggad med reseärsservice samt e sekudär etré till perrogera. y spåraläggig föryad busstermial med hållplatsläge och reseärsservice etréplatser, torgbildigar itill statiosbyggades huvudetréer. område för agörig och cykel- och bilparkerigar Iom eller i direkt akytig till resecetrum fis möjlighet för etablerig av service och adra verksamheter. E uderjordisk passage kommer att koppla Vasaparke till det ya torget på södra sida av spårområdet. Busstermiale kommer att vara kvar i samma läge som idag me förlägs österut. Busstermiale har dimesioerats för det ya busslijeätet som tagits fram iom projekt SmartKoll, samt för e framtida expasio av busstrafike. Bebyggelse Ett övergripade mål för de fördjupade översiktsplae är att Statiosområdet ska utvecklas till e stadsdel med stadsmässig karaktär. Området ska vara itegrerat med omgivige. Statiosområdet kommer att bestå av bladad tät bebyggelse ordad i kvarter. Avädige kommer att vara varierad och utgöras Norra Källgata Kristiagata Gustavsgata Ödemarksst. Svategata Bodegata Övre Kugsgata Västra Rigväge Badhusgata Stora Gata Biskopsgata Prästbro Slottsgata Norra Källgata Hållgata Källgata Västra Skepparbacke Eriksgata Plaområde Spårområde Västra Kyrkogata Bodetorget Kugsgata Skomakargata Latmäteribacke Biskopgata Primära gågoch cykelstråk Huvudgata Lokalgata Apotekarbro Trappg. Claréusgata Stora torget Västgötegata Köpmagata Sjöhagsväge Vasagata Slottsgata Skepparbacke Torggata Stadsparke Slottet Gata där bussar trafikerar idag Slottsbro Sturegata Smedjegata Domkyrkoesplaade Gata där busstrafik är möjlig Möjliga läge för busshållplatser Parker och parkstråk Slottstige Svartå Fiskartorget Vasagata Mukgata Våghusbro Våghusbro Stadshuset Hamg. Stradbro Mälarbro Hamgata Sickargata Cetrum Stradbro Carl Heigs g. Hamgräd Färjkaje Utabygata Vasaparke Pråmkaje Storbro Karlsgata Timmermasgata Kopparbergsväge Sjötullsg. Aseatorget Tullhus -motet Tullhuskaje Erik Hahrs Gata Alléstige Hatverkargata Passage uder järväg Passage över järväg Passager tillgägliga för: gåede cyklister bilister Kopparbergsväge Järvägs -motet Mimergata Stora Gata Karlsgata Järvägsstatio Sigurdsgata Mälargata Tullplatse Sigurdsgata Östra Hame Mäster Ahls gata Södra Rigväge Packhusgata Port-Aders gata Kakelgata Busstermial Magasisg. Mälartorget Östermalmsgata Igejör Bååths gata Kugsägsgata Kugsägsgata Metallverksgata Pilgata Pilgata Lillåuddsallé Figur 3.2. Illustratio över trafikstrukturer i plaförslaget. Sigurds -motet Östra Tullgata Östra Kaje Sigurdsgata Roroläge Östra Rigväge Östermalm Kopparlude Fyrbåksväge Silokaje Silo Lillåudde Lillåkaje Verksgata Kummelgata Mistlursgata Fyrtorsgata Stågmärkesgata Friidrottshalle Verksgata Verksgata Farledsgata Kugsägsgata Avloppsreigsverket Pilgata Värjgata Gasverksgata Baldersgata Mälarstradsgata Kraftverksgata Mälare Lysgräd Ågkraftverket m Björöväge Björöväge N Stockholmsväge Mälarstradsgata Krigsstige Ågkraftväge 12

14 av till exempel hadel, service, kotor, bostäder, kultur, idrott och icke störade verksamheter. Bebyggelse kommer att vara varierad i höjd, till största dele upp till sex våigar. Geerellt ska gälla att bottevåigara utformas och aväds för publika verksamheter så att de ger liv åt området. De flesta byggader som utpekades som kulturhistoriskt värdefulla kommer att bevaras. I vissa fall kommer de att kompletteras med y bebyggelse. Övergripade gestaltigspriciper för Statiosområdet beskrivs mer detaljerat i plahadlige. Trafik- och gatustruktur Ett huvudsyfte med plae är att skapa ett tätare gatuät som ger förbättrad tillgäglighet till resecetrum jämfört med uläget. Tillgäglighet prioriteras för cyklister och fotgägare framför bilbura besökare. Syftet är att ge mycket goda möjligheter för boede, besökare och reseärer till, frå och iom området att resa kollektivt, med cykel eller till fots. E illustratio över trafikätet visas i Figur 3.2 på sida 12. Gåg- och cykeltrafik samt kollektivtrafik är prioriterade trafikslag. (Figur 3.3.) De viktigaste förädrigara i trafiksystemet är att två ya gåg- och cykelpassager aläggs uder järväge. De kopplar samma de orra och södra sida av Statiosområdet och blir viktiga läkar till det övriga gåg- och cykelätet. Plaförslaget öppar för möjlighete att alägga stråk för kollektivtrafik som försörjer bostadsområdea Östra Hame och Lillåudde. Det kommer att plaeras för cykelparkerig i varierade former i aslutig till resecetrum. Nya parkerigshus för bilar kommer också att aläggas. För boede kommer bilparkerig att fias lägs områdets gator och i ya parkerigshus. Kugsägsgata kommer att omvadlas frå e geomfartsgata till e huvudgata med stadskaraktär. Trafik på Kugsägsgata kommer att ledas orr om silo och vidare till Verksgata, via två ya förbidelser. Därifrå ka ma atige välja att fortsätta orrut på Verksgata, eller söderut via Mälarstradsgata. Detta iebär att e del av Kugsägsgata stägs av för biltrafik. Övriga gator iom plaområdet kommer att vara lokalgator med tätare gaturum. Sigurdsgata kommer att göras om till e gågfartsgata. Det iebär att all trafik är på de gåedes villkor där bilister har väjigsplikt. De trafikprogoser som har utförts tar avstamp i 2026 och omfattar förvätade utveckligsområde i hela Västerås stad. Till grud för beräkigara har atagade gjorts om framtida resvaor och trafikalstrig. E kombiatio av förtätig och ökad satsig på kollektivt resade iebär att biladele av det totala trafikarbetet förvätas miska jämfört med ollalterativet. I progose har atagits att flödea (atal resor per dyg) vad det gäller biltrafik är högre ä idag. De atas emellertid vara lägre ä om dages resvaor hade gällt. Detta gäller dock på e övergripade ivå, vilket iebär att biltrafike ka öka respektive miska för eskilda stråk. Gröstruktur I sambad med att området byggs ut kommer gröytor att aläggas, blad aat så kallade fickparker. Gröytor både iom och utaför området (t.ex. Vasaparke och Slottsträdgårde) kommer att sammaläkas av trädplaterade gator och stråk. Närhete till Mälare ska tas tillvara och utvecklas geom att vatte som elemet lyfts fram i de offetliga miljö. Plaerade gröa ytor visas i Figur 3.2. Tak och terrasser på bebyggelse iom området kommer att avädas för vistelse och som gröa islag i stade Figur 3.3. Prioriterig av trafikslag iom Statiosområdet. gåg cykel bil 13

15 4. Metod och bedömigsgruder Kosekvesera av plaförslaget och ollalterativet bedöms och redovisas i text. Till grud för bedömige av miljökosekveser aväds relevata miljömål, riktvärde, miljökvalitetsormer etc. Till grud för bedömig av de sociala kosekvesera har relevata mål i de kommutäckade översiktsplae samt de fördjupade översiktsplae för Statiosområdet aväts Miljömål Följade miljömål har bedömts beröras av plaförslaget: begräsad klimatpåverka bara aturlig försurig frisk luft giftfri miljö Defiitioer och preciserigar av de atioella miljökvalitetsmåle fis på Miljömålsportale ( Där fis äve e redogörelse för de regioala miljömål som har tagits fram av Lässtyrelse i Västmalads lä. Måle tar sikte på Det har ite beslutats om ågra ya regioala mål. Här hävisas därför till de befitliga regioala måle Trasportpolitiska mål De trasportpolitiska mål som har satts upp av regerige syftar till att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktig hållbar trasportförsörjig för både medborgare och ärigsliv, i hela ladet. De övergripade måle är uppdelade i två huvudmål. Fuktiosmålet iriktar sig på tillgäglighet meda häsysmålet iriktar sig på säkerhet, miljö och hälsa. Mer iformatio om måle och dess iebörd fis på Regeriges webbplats ( Sociala mål Följade mål i de kommutäckade översiktplae, Västerås översiktspla 2026, och de fördjupade översiktsplae för Statiosområdet (ÖP 64)som har bedömts beröras av plaförslaget: Bostäder för alla Västerås erbjuder trivsamma bostäder i välordade område. E plaberedskap som är större ä efterfråga fis. Ett varierat utbud av bostäder med olika hustyper och upplåtelseformer i olika läge ger mågfald. Bygg stade iåt E tät stad med korta avståd ger bra möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. E tät stad ger ärhet till skola, baromsorg, butiker och mötesplatser. E tät och bladad stad ger mågfald. E tät och grö stad är hållbar och hälsosam. I de täta stade är det lätt att leva. City mötesplats för alla City är alla västeråsares och besökares aturliga mötesplats och kräver städig förädrig och utvecklig för att bli mer attraktiv, välig och välkomade. Tillgäglighete förbättras för alla. Kulturarv och utvecklig i samklag Byggader, kvarter, parker, gator och torg berättar om stades historia. Kulturarvet är e resurs är Västerås utvecklas och förädras. ige övergödig levade sjöar och vattedrag grudvatte av god kvalitet god bebyggd miljö Figur 4.1. Åtta miljökvalitetsmål som är relevata iom Statiosområdet (Illustratör: Tobias Flygar) Attraktiv regiostad Västerås fortsätter att växa och utvecklas i si roll som attraktiv regiostad käeteckad av mågfald. Här erbjuds västeråsare och besökare utbildig, kultur och upplevelser. Stade är cetrum för ärigsliv och hadel och e kutpukt för kommuikatioer och logistik. Det förutsätter e breddad och fördjupad samverka i regioe. Ekelt att gå och cykla I Västerås är det ekelt att gå och cykla till arbetet, skola, hadelsområde, rekreatiosområde och adra besöksmål. Plaerige skapar förutsättigar för hållbara trasporter och hållbart resade. Goda möjligheter att gå och cykla främjar e god hälsa. 14

16 Kollektivtrafikätet som ryggrad I Västerås är det lätt att leva uta bil. Kollektivtrafike är e viktig utgågspukt för bebyggelseplaerige såväl i stade som på ladsbygde. Skapa fuktiosbladade levade stadsdelar med plats för allmäa platser, parker och torg. Utveckla områdets idetitet med utgågspukt i områdets befitliga kvaliteter. Bygga hållbart skapa flexibla och robusta strukturer som tål utvecklig. Aväda moder tekik för områdets resurs- och eergiavädig, återviig och byggmaterial. 4.4 Bedömigsskala Neda preseteras e skala som aväds för att värdera såväl positiva som egativa kosekveser. Skala bygger på relatioe mella befitliga värde och omfattige av bedömd påverka. Observera att skala ka beskriva såväl positiva som egativa kosekveser. E samlad bedömig görs i kapitel 10. Miljömål Sociala mål Miljömål Sociala mål Miljömål Sociala mål Stora kosekveser Kosekveser på riksitresse eller värde av regioal eller kommual betydelse. Värde av kommual betydelse Måttliga kosekveser Kosekveser av kommual betydelse. Påverka på värde av betydelse lokalt iom plaområdet Små kosekveser Kosekveser av midre eller lokal betydelse. Påverka på värde av betydelse för eskilda idivider och grupper av mäiskor. E aalys av uppfyllelse av miljömåle och de sociala måle för plaförslaget preseteras i kapitel 11. Mycket stora positiva kosekveser Stora positiva kosekveser Måttliga positiva kosekveser Små positiva kosekveser Går ej att bedöma Små egativa kosekveser Måttliga egativa kosekveser Stora egativa kosekveser Mycket stora egativa kosekveser Tabell 4.1. Bedömigsskala som aväds för att värdera både sociala mål och miljömål. Mycket stora kosekveser Kosekveser på riksitresse eller adra itresse som gäller på EU-ivå Miljömål (till exempel Natura2000-område, överskridade av miljökvalitetsormer). Påverka på värde av regioal Sociala mål betydelse 15

17 5. Förutsättigar 5.1. Gällade plaer Översiktsplaer Plaområdet omfattas i uläget av två översiktsplaer, se tabelle eda. Plaummer Omfattig Kommetar ÖP 56 (del av området) Västerås 2026 Cetrala Mälarstrade Västerås kommu Ersätts av FÖP Statiosområdet i de delar som berörs. Atage i december I plae pekas Statiosområdet ut som ett ytt utveckligsområde som ska stärka cetrums kopplig mot Mälare och där ett ytt resecetrum ska hatera det ökade kollektivtrafikresadet. Tabell 5.1. Gällade översiktsplaer iom Statiosområdet. Befitliga detaljplaer Hela plaområdet är plalagt och omfattas av ca 15 detaljplaer som reglerar markavädige. De sydvästra dele utgörs huvudsaklige av kotor, parkerig, hadel och verksamheter. Siloområdet domieras av hamverksamhet, meda de ordöstra delara utgörs av idustri. I de ordöstra dele fis äve kotor och idrottsaläggig. Figur 5.1. Omslaget av Västerås Översiktspla

18 6. Påverka på mäiskors hälsa och säkerhet 6.1. Trafik och tillgäglighet Nollalterativet bedöms medföra stora egativa kosekveser. Det beror bl.a. på att trafikökige medför att Kugsägsgata och Rigväge överbelastas. Problem med framkomlighet för tågreseärer vid resecetrum bedöms kua förvärras jämfört med uläget. Ökige av cykelresor bedöms hållas tillbaka på grud av att begräsade satsigar görs för att förbättra tillgäglighet och framkomlighet för cyklister, eller för att miska spårområdets barriäreffekt. Kosekvesera bedöms kua bli märkbara äve på kommual och regioal ivå. Plaförslaget bedöms medföra stora positiva kosekveser avseede trafik och tillgäglighet. Förutsättigara bedöms vara mycket goda för att plaförslaget ska bidra till att främja miljöväliga resalterativ. Det bedöms kua ge kosekveser både i ett kommualt och regioalt perspektiv. Förbättrad framkomlighet och tillgäglighet för cyklister och gåede bedöms också bidra till detta. E aa positiv kosekves är att spårområdets barriäreffekt mildras. Det är emellertid svårt att i uläget bedöma vilke trafikökig som plaförslaget i sig kommer att ge upphov till. Nuläge På grud av sitt läge är Statiosområdet omgärdat av trafik av olika slag. Järväge och övriga vägar krig området skapar idag e barriäreffekt som iverkar egativt på framkomlighete för främst cyklister, me äve bilister. Biltrafik De stora gatora i och krig plaområdet har trafikmägder om ca fordo per dyg. Det är till största dele persobilstrafik, me busstermiale ger upphov till stora mägder busstrafik på Södra Rigväge, Pilgata och Björöväge. Kugsägsgata trafikeras av trasporter till och frå verksamhetera i området och frå bostäder vid Lillåudde och Östra Hame. E stor del utgörs också av geomfartstrafik. Det gäller bl.a. trasporter frå öster på E18 som ska till idustriområdea i stade västra delar. Gåg- och cykeltrafik Gåg- och cykelvägätet är bäst utvecklat i plaområdets ytterkater. Befitliga cykelstråk löper i öst-västlig riktig lägs Södra Rigväge och Kugsägsgata. Statioe ås frå orr via Kopparbergsväge eller geom Vasaparke. Frå söder är det gåg- och cykelväge orr om avloppsreigsverket som utgör de mest trafikerade förbidelse. Det fis passager uder järväge lägs med Hamgata i väster och Pilgata i öster. Däremella fis e gågbro för fotgägare över spårområdet geom statiosbyggade. Dea är Figur 6.1. Cykelbaa på södra sida av Pilgata är de mest trafikerade cykelväge i Västerås. tillgäglig då statioe är öppe. Mätigar som har gjorts av Västerås stad visar att frå cetrum och mot statioe är det fler fotgägare ä cyklister. Frå de södra sida och Pilgata är majoritete cyklister. På de södra sida är gåg- och cykelvägätet splittrat och flera läkar sakas. Tågtrafik Resecetrum aväds idag främst av arbets- och studiepedlare som reser med tåg eller buss till och frå Västerås. Eligt mätig som utfördes av Baverket 2006 görs ca resor med tåg till och frå Västerås varje dag (Trafikverket, 2012). Dea siffra är saolikt högre för Med häsy till de framtida arbetsmarkadsutvecklige bedömer Trafikverket att tågpedlige kommer att öka ytterligare. Resecetrum är reda idag uderdimesioerat för det atal reseärer som passerar uder rusigstid. Busstrafik Jämfört med adra sveska städer av likade storlek har Västerås lägre adel resor med kollektivtrafik. Projektet SmartKoll kommer att iföras uder Det iebär e satsig på att attrahera fler bussreseärer. Det görs geom ya stomlijer med ökad turtäthet, sabbare turer och rakare lijer. Busstermiale är beläge direkt öster om statioe, vid Södra Rigväge. Framkomlighet och tillgäglighet I dagsläget fis ett atal faktorer som förhidrar att Statiosområdet utgör e itegrerad del av stade och e läk mella agräsade stadsdelar. Det mest uppebara är att spårområdet med tillhörade strukturer utgör e tydlig barriär som medför att etré till resecetrum får e esidig karaktär. Huvuddele av besökara tar sig i via de orra sida. 17

19 E aa viktig faktor är att framkomlighete för bilister iom plaområdet är prioriterad på bekostad av tillgäglighet för cyklister och fotgägare. Det fis tre möjliga vägar att korsa spårområdet. Det är via Pilgata i öster, Hamgata i väster och via gågbro vid resecetrum. Cyklister som kommer söder- eller orrifrå får därmed ta e omväg för att ta sig förbi eller geom Statiosområdet. Bilbura besökare ka parkera söder om spårområdet och aväda gågbro för att ta sig till resecetrum. Taxibilar agör väster om statiosbyggade, där det också fis kort-, och lågtidsparkerig för bilar. Busstermiale med stadsoch regiobussar samt bussar till flyg och färjor ligger öster om statioe. Cykelparkerig fis i huvudsak på resecetrums orra sida. Kosekveser vid ollalterativet Vid ollalterativet behålls de agörigspukter som idag fis till resecetrum. Det betyder att statiosområdet liksom idag kommer att uppfattas ha e framsida (orr) och e baksida (söder). Tillgäglighete till statiosbyggade kommer att vara oförädrad. Ige omledig görs av trafike på Kugsägsgata eller på övriga gator iom området, och de uvarade trafikstrukture består. Sweco har aalyserat utformige av stadsmiljö och plaerad exploaterig i Västerås kommu (Sweco, 2012). I aalyse preseteras ett sceario ( Tred ) som ugefär motsvarar ett ollalterativ. Eligt sceariot kommer trafikalstrige fram till 2026 att öka med 35 % räkat med dages resvaor. Detta gäller i hela kommue. Kosekvese för plaområdet blir att belastige på gatuätet ökar. Både Cityrige och Kugsägsgata bedöms bli överbelastade eligt detta sceario. Ett ökat atal pedlare kommer att öka belastige på resecetrum och ställa högre krav på kapacitet. Vid rusigstid leder det till att de problematik med framkomlighete som är märkbar reda i uläget ytterligare förstärks. För att göra kollektivtrafike attraktiv är ite bara trasportmedle i sig viktiga. Utformig av resecetrum, cykelparkerig, cykelstråk och aat som bidrar till reseärsmiljö spelar tillsammas e roll för att göra kollektiva färdsätt till kokurreskraftiga alterativ till bilresade. Risk fis att reseärer väljer bile framför adra trasportsätt om resecetrum ite bidrar till ett smidigare resesätt. Detta bedöms kua hämma utvecklige mot större adel kollektivt resade. Sammataget bedöms ollalterativet kua leda till problem med överbelastig av vissa trafikstråk i och krig plaområdet. Det bedöms uppstå problem med kapacitet och framkomlighet i aslutig till resecetrum. Eftersom iga satsigar görs för att förbättra framkomlighet och tillgäglighet för cyklister ka det leda till att hålla tillbaka ökige av atalet resor som görs med cykel. Dessa faktorer bedöms sammataget medföra stora egativa kosekveser ur ett trafikperspektiv, eftersom det bedöms kua få effekt äve på kommual och regioal ivå. Kosekveser vid plaförslaget Trafikstruktur och trafikalstrig De trafikmodell som har aväts för att beräka flöde är ite apassad ebart till plaområdet, uta tar häsy till utbyggad i hela stade. Det ikluderar t.ex. Östra Hame och Cetrala Mälarstrade, och äve stades ytterområde. Det går därför ite att ur trafikaalyse (Sweco, 2012) skilja ut flödeseffekter som uppstår ebart till följd av de fördjupade översiktsplae och de utbyggad som plaeras vid Statiosområdet. Något reodlat alterativ som motsvarar plaförslaget fis ite represeterat i aalyse. Ett atal slutsatser ka ädå dras om de kosekveser som plaförslaget ka ge upphov till. E av de viktigaste slutsatsera är att ett sceario med kombierade åtgärder för cykeltrafik, busstrafik och biltrafik ger bättre effekt på miskig av bilresor ä om åtgärdera tillämpas var för sig. Bäst effekt ka, eligt aalyse, förvätas i cetrala läge. Det bedöms därför fias goda förutsättigar för att plaerade åtgärder ska ge resultat iom plaområdet. För att göra det mer attraktivt att välja exempelvis buss framför bil krävs att restide är kort. För att åstadkomma detta behövs kraftfulla åtgärder. Det ka t.ex. vara i form av prioriterig av busstrafik framför biltrafik, lägs vägar där det uppstår framkomlighetsproblem vid rusigstrafik. De tred som modelle utgår frå är ett ökat kollektivresade med midre adel biltrafik. I plaförslaget kommer biltrafike att öka jämfört med uläget, me jämfört med ollalterativet (som utgår frå dages resvaor) kommer trafikflödea geerellt sett att vara midre. Skillade i plaförslaget är att ma leder om trafike för att skapa ya flöde. Detta medför att tillgäglighete till resecetrum kommer att upplevas vara mer tvåsidig. E visio i ÖP 2026 är att 500 lägeheter ska tillkomma i plaområdet fram till Hur måga bostäder som faktiskt ka få plats iom området styrs till stor del av rådade skyddsavståd till följd av befitliga verksamheter. E del verksamheter behöver omlokaliseras, eller adra åtgärder vidtas för att kua miska skyddsavståde. Diskussioer förs agåede omlokaliserig av betogfabrike Färdig Betog och evetuellt Latmäes siloverksamhet. Avseede avloppsreigsverket diskuteras åtgärder för att miska luktstörigar och därigeom möjliggöra e miskig 18

20 av luktzoe till 100 meter eller midre. Det är i dagsläget svårt att bedöma hur mycket trafik som ka komma att alstras till följd av ökat atal bostäder iom området. I trafikaalyse uppskattas att de plaerade arbetsplatsera och bostädera ger upphov till totalt trafikrörelser per dag. Med take på det attraktiva läget i förhållade till resecetrum torde alstrige för de bostäder som byggs vara lägre ä för bostäder som tillkommer i perifera läge. Tillämpig av e reducerad parkerigsorm ka också bidra till att säka alstrige frå arbetsplatsera. I aalyse pekas dock på det faktum att det krävs e medvete satsig för att tillämpig av reducerad parkerigsorm ska ge öskad effekt. De verkliga trafikalstrig som plaförslaget ka ge upphov till beror dels på hur måga bostäder som faktiskt byggs. Som ämts fis i dagsläget begräsigar i form av verksamheter med skyddsavståd. Det bedöms dock rimligt att ata att det cetrala läget ger bästa täkbara förutsättigar för resor med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Det gäller särskilt med take på de plaerade åtgärdera för att främja alterativ till bilresor. Västerås stad arbetar för ärvarade med e y trafikpla. De kommer att bli mer strategisk i si utformig ä de gällade trafikplae, som utgör e del av ÖP 54. Plaförslagets möjlighet till att uppfylla mål i de kommade trafikplae går ite att bedöma i uläget. Tillgäglighet och framkomlighet Huvudsyftet med plaförslaget är att bygga bort de barriärer som spårområdet och omgivade strukturer iebär för framkomlighete till och iom plaområdet. Tillgäglighete till resecetrum kommer att förbättras jämfört med idag, med prioritet för cyklister, gåede och kollektivreseärer. På två ställe öppas det upp för passage med cykel i ära aslutig till resecetrum. Förslaget iehåller ett utbyggt serviceutbud i aslutig till statiosbyggade och e mer välkomade gestaltig för cyklade och gåede. Det bedöms kua bidra till att mäiskor väljer att söka sig till och uppehålla sig i området. Detta bedöms medverka till att göra Statiosområdet till e kutpukt i högre grad ä idag. De förädrade utformige av resecetrum bedöms medföra positiva kosekveser för tillgäglighete och framkomlighete för tågreseärer. E viktig bidragade faktor är satsige på förbättrad ifrastruktur för reseärer i aslutig till resecetrum. De förbättrade tillgäglighete för cyklister får äve positiva kosekveser för de som vill passera geom Statiosområdet, t.ex. boede vid Östra Hame eller Lillåudde. De ya passager som föreslås bidrar till att Figur 6.2. Gågpassage vid Hamgata är e av de två befitliga passager uder spårområdet iom Statiosområdet. I plaförslaget föreslås fler ya gåg- och cykelpassager. miska upplevelse av att spårområdet utgör e barriär som delar stade. Utformige av passage er mot vattet bedöms kua bidra till att kyta samma Statiosområdet med Mälare. Förädrige av Kugsägsgatas trafikstruktur har aalyserats av Sweco i PM daterat Det alterativ som har beskrivits ova, där trafike leds bakom silo, bedöms leda till att trafikflödet på Kugsägsgatas östra del miskar. På gatas västra del bedöms trafikflödet däremot öka. Aledige till ökige är bl.a. att trafikflödet i plaområdet sprids ut för att förbättra tillgäglighete till resecetrum. Plaförslaget iebär att utrymmet för att hämta och läma tåg- och bussreseärer med bil vid resecetrum kommer att förädras. Jämfört med ollalterativet kommer det att fias midre utrymme på resecetrums västra sida. Plats kommer liksom i ollalterativet äve att fias vid busstermiales ordvästra del. Störst utrymme kommer att fias på de södra sida. De som kommer frå stades orra delar och som evetuellt ite får plats att staa vid resecetrums orra sida, får istället köra via Hamgata och hämta på de södra sida. E förutsättig för att reseärer ska välja tåg istället för bil är att det upplevs som smidigt att hämta eller läma vid resecetrum. Ifall möjlighetera för detta ite är goda så fis e risk att ma istället väljer att ta bile hela väge, istället för tåg e del av sträcka. Sammataget är det svårt att bedöma vilke trafikökig som plaförslaget i sig kommer att ge upphov till. Förutsättigara bedöms vara mycket goda för att plaförslaget ska bidra till att främja miljöväliga resalterativ. Förbättrad framkomlighet och tillgäglighet för cyklister och gåede bedöms också bidra till detta. E aa följd är att spårområdets 19

21 barriäreffekt mildras. De positiva kosekveser som uppstår bedöms ite vara begräsade till plaområdet i sig. Dels bedöms det kua avspeglas i ett kommualt perspektiv geom att fler av västeråsara väljer att resa kollektivt eller med cykel iom stade. Kosekvesera bedöms äve kua få regioal betydelse, geom att förbättra förutsättigara för kollektiva resor till destiatioer utaför kommue. Mot bakgrud av det bedöms plaförslaget bidra till stora positiva kosekveser avseede trafik och tillgäglighet. Rekommedatioer Äve om tillgäglighete prioriteras för cyklister, fotgägare och kollektivtrafikreseärer, så är det viktigt att tillgodose att möjlighetera för hämtig med bil ite försämras jämfört med ollalterativet. De förädrade möjlighetera för bilister att å resecetrum behöver kommuiceras tydligt med skyltig Buller Nollalterativet bedöms ge måttliga egativa kosekveser ur bullersypukt. Det beror på att trafikbelastige kommer att öka både på vägar och på järväg. Plaförslagets kosekveser avseede buller går i detta skede bara att bedöma på e mycket översiktlig ivå. Fler utredigar kommer att göras i detaljplaeskedet. Kosekvesera kommer att styras av de slutliga utformige av trafikstruktur, kvarter och byggader. Det förutsätts att riktvärde för buller kommer att följas vid ybyggatio av bostäder iom området. Nuläge Plaområdet är idag svårt utsatt för trafikbuller. Detta är på grud av det cetrala läget med ärhet till järväge och ett hårt trafikerat vägät. Bullerkartläggig som P:\2145\ _FÖP_Statiosområdet\000\13_Beräkiga Figur 6.3. Illustratio över bullerkartläggig för vägtrafikbuller iom plaområdet. Färgmarkerigara motsvarar uppmätt buller 2 meter over mark, ju mörkare färg desto högre bullerivå. (Sweco Ifrastructure AB) har geomförts (WSP, 2011) visar att de område som ligger direkt itill väg och järväg utsätts för bullerivåer över gällade riktvärde (se Figur 6.3.). Observera dock att kartläggige ite redovisar sammavägt buller frå väg och järväg. E såda kartläggig kommer saolikt att göras iför kommade detaljplaerig. Söder om järväge fis verksamheter som bidrar med buller. Latmäes spamålsaläggig med Sweco Ifrastructure AB Box Stockholm Projektifo: FÖP Statiosområdet Kud: Västerås kommu Beräkigsfall: Nuläge, vägtrafik Leq 2 m ö mark Vägaras färg ager idividuell LAeq på 10 m avståd Beräkad av: CRID Datum: Beräkade ljudivåer i 5 db itervall > 40.0 db(a) > 45.0 db(a) > 50.0 db(a) > 55.0 db(a) > 60.0 db(a) > 65.0 db(a) > 70.0 db(a) > 75.0 db(a) Road Railway Buildig Barrier Groud Absorptio Cotour Lie Buildig Evaluatio Calculatio Area Utskrift: , 18:37 r\västerås buller\västerås.ca silo och foderpelletstillverkig påverkar geom buller frå fläktar, torkar och trasporter. Verksamhetes itesitet varierar över året och är som högst uder augusti till oktober. Då bedrivs verksamhet dyget rut. Verksamhete är amäligspliktig eligt Miljöbalke. Trasporter till och frå aläggige görs med lastbil. Skyddszoe krig aläggige är 200 meter. Färdig Betog AB tillverkar betog och bidrar med buller frå trafik vid trasporter till och frå aläggige. Verksamhete är trasportitesiv. 20

22 Buller förekommer äve frå hamverksamhete, me ite i ågo utsträckig som bedöms beröra tillkommade bostäder. Kosekveser vid ollalterativet Till följd av de ökade trafike kommer trafikbullret att öka vid ollalterativet. Det kommer att förstärka de problematik som illustreras i Figur 6.3. Iga åtgärder görs för att omfördela trafikflödea. Därför ka ma ata att belastige kommer att ha samma möster som i uläget, dvs. de gator som är hårdast trafikerade kommer att fortsätta att vara det. Trafikökig kommer också att omfatta tågtrafike. Det bedöms sammavägt ge måttliga egativa kosekveser ur bullersypukt. Kosekveser vid plaförslaget Plaförslagets kosekveser för bullerivåer går i detta skede bara att bedöma på e mycket översiktlig ivå. Fler utredigar kommer att göras i detaljplaeskedet. Kosekvesera kommer att styras av de slutliga utformige av trafikstruktur, kvarter och byggader. Övergripade ka sägas att e stadsbyggadsstrategi som iebär att stade förtätas i ett reda starkt bullerpåverkat område ka ge upphov till koflikter som rör bullerstörig. Detta kräver utredigar, övervägade och åtgärder för att miimera egativa kosekveser för de boede. E lösig är att tillämpa avsteg frå riktvärdea och att tyst sida tillämpas. Det iebär att ma ka acceptera att riktvärde för buller (utomhus vid fasad) överskrids. Det gäller så läge det fis e tyst sida där bullerivåera är lägre ä riktvärdet. På dea sida lokaliseras lämplige sovrum och uteplats. Boverket har gett ut rekommedatioer för är det ka fias skäl att tillämpa avsteg. Verket aser att det ka komma i fråga i sambad med kompletterig av befitlig bebyggelse i cetrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, t.ex. ordad kvartersstruktur och tätare bebyggelse vid kutpukter lägs kollektivtrafikstråke (Boverket, 2004). Aledige är att det ka fias adra itresse som är viktiga att ta häsy till för att åstadkomma e god stadsutvecklig i lije med uppsatta miljömål. Förtätig krig kutpukter ka exempelvis bidra till att miska bilberoedet, vilket i si tur får adra positiva miljöeffekter. Tillämpig av avsteg och tyst sida i plaförslaget stämmer därmed väl överes med Boverkets rekommedatioer. E avsikt med plaförslaget (och äve ÖP 2026) är att miska Kugsägsgatas roll som geomfartsgata. Slutligt förslag till omdirigerig av trafik är ite beslutat. Oavsett vilket alterativ som väljs bedöms det leda till att trafikflödet och adele tug trafik på de östra dele av gata miskar. Det kommer att få som kosekves att bullerivå lägs dea del blir lägre. På sikt syftar också förslaget (tillsammas med adra plaerigsåtgärder i stade) till att öka adele kollektivtrafik och cykeltrafik i förhållade till biltrafik. Figur 6.4. Kugsägsgata är e av de gator som utsätts mest för buller i Statiosområdet. Det är emellertid svårt att i detta läge bedöma hur det påverkar trafikbullret totalt sett. De trafikmodell som aväds utgår frå e viss ökig av trafikflöde jämfört med uläget. Järväge bidrar också till buller, och över tide kommer trafikerige av järväge att öka. Rekommedatioer I de fortsatta plaprocesse behöver sammavägt buller frå väg och järväg bedömas mer i detalj. Kosekvesera av de förädrade trafikstrukture ska därefter utredas. I detta skede förutsätts att riktvärdea ka klaras vid y bebyggelse eller att ödvädiga åtgärder vidtas för att säkerställa detta Risk Nollalterativet skiljer sig ite ämvärt frå uläget och bedöms frå risksypukt medföra obetydliga kosekveser. Sammataget bedöms plaförslaget medföra små egativa kosekveser. Med avseede på avloppsreigsverket bedöms luktstörigar kua miskas med hjälp av åtgärder som föreslås i luktutredige. I utredige kostateras att det är möjligt att uppå luktfrihet på ett avståd om 100 meter frå aläggige. Avseede risker med trasport av farligt gods på järväg så är plaförslagets itetio att avvägigar ska göras mella hållbarhetsfördelara med e statiosära bebyggelse getemot de risker och störigar som ett läge itill järväge iebär. Rekommederade skyddsavståd eller skyddsåtgärder ska tillämpas och i ett ormalfall bedöms ite riskera vara höga. Däremot ka extrema hädelser ge svåra följder vid statiosära bebyggelse. Saolikhete för att det ska iträffa är mycket låg, me behöver ädå beaktas. På ett avsitt av Kugsägsgata fis äve risk för påverka vid e översvämigssituatio. 21

23 ta ga ds a r str rksga ta Kra ftve Silo a gat m g rä Ve rks ga ta Ågkraftverket 200m 100m d Lillå aje ra K ata kaje rb ro o te ka Ap Mä la a ta sg sv e rk Ga gs G i l H e Car Sig Ha Ma g as. 200m i sg ige Slo tt st ta sg a sgat a sga ta a ta a sgat e lg ärke m båksväge Fyr Lillå ud Fa d sa d sg ata Mälare rle llé Lillåudde je ka a je us ge or m llh mk vä gs ha Fyrt Ku tlur Tu Prå a ta Stå gm. Färjkaje larg Östra Hame llsg tu Mälarbro ta Mälartorget Sjö a sga Ve rk Stallhagsgata ro Stradb ta ckh u Mis ata Pa Mä sg Avloppsreigsverket Öst u gh sg Tullhus -motet k Eri ta ga gs ä gs Roroläge u rd sgata Hå llg Svategata Ku sb ro Ham Vå. st. arks a st e cke Cla réu B äg ftv rtå rib a 50m al i rm te s us Sva ä te tm e gv tio 20m 50m Tra ppg La Ri 20m V v Gusta sgata ra ra gk 100m cke Slottet cke Krigsstige Å ge ba p ar 40m e ä gv ep a Sk ästr Friidrottshalle äg Ri rba a ta öv tra pa Öd em Jä gs vä r ro ttsb Skep sg th r s Vä Järvägs -motet Vasaparke Fiskartorget Slo rb Bjö e ga ta ga ta d Sö Slo tts ata Kä llg gö te Vä st jö 100m äg Stadshuset Stadsparke ge ata a ta G Stora åå I ga ta Ka rls ta äg rgsv arbe rs G a llgat ga k Lysgräd Aseatorget Kopp ah kh Eri ra Kä Mu a ga ta Va sa bro Stor llgat ta ga ka r ra Tu ta a Skom Nor ata Zoer vid vägar med farligt gods (40m, 100m) ga a egat Öst ata ta a pm Ku gsg 40m 200m ta ls ga ter Ah rs ga karg tver Störade verksamheter Cetrum ata sg g Bod Gator där farligt Ga ta Stora gods trasporter Riskkällor; bradfarliga och explosiva varor 100m sga ta Mäs Ha Kö rma Ade ata Tim me ata Port- ga ta ttsg ka rg S ic a lgat Kake ta To rg Slo ata ata a a llgat Prä iag Krist a g at 200-meters zo rut siloverksamhete Stora torget ro stb Ka rlsg eg at ta rget deto Bo edje Mim erga Stur ga ta usga Badh ko Kyr Sm a Pilg ta stra Vä B Östermalm Zoer vid järväg med farligt gods (20m, 50m, 100m) 200-meters zo rut avloppsreigsverket ata Värjg Öst Plaområde ata sg op isk ra Kä MBR har gjort e utredig som omfattar risker med trasport av farligt gods på Mälarbaa i aslutig till Statiosområdet (MBR, 2012). I utredige har beräkig gjorts av riskivåera gällade idivid- och samhällsrisk. Risker som uppstår med trasporter av farligt gods på järväg är främst förkippade med urspårig och trasport av godset. Metallverksgata ta sga erm alm Domkyrkoespla ade e Ku Övr Farligt gods på väg och järväg Iom och i agräsig till plaområdet fis risker vid trasport av farligt gods. Det gäller både på järväg och på väg. Björöväge (sträcka KorsägsmotetMälarstradsgata) utgör avisad sekudär trasportled för farligt gods. Ny bebyggelse får ite uppföras iom ett område om 0-40 meter frå väge. Om bebyggelse plaeras iom meter frå väge ska e skyddsaalys upprättas (sk. skydds-aalysområde). Syftet med aalyse är att föreslå lämpliga skyddsåtgärder för varje specifikt projekt. Utaför detta område får bebyggelse uppföras uta att ågra särskilda åtgärder vidtas. Trasporter av farligt gods på järväg är geomgåede och gör ite uppehåll vid resecetrum. Som riktlije gäller att bebyggelse iom 100 meter frå spårområdet ska utföras med extra skyddsåtgärder för att miimera riske för kosekveser vid e olycka. ata gata Järväg där farligt gods trasporteras Utabygata ersg e Vasa Plagräs a gat kop Bis Nor Verksamheter Mälardales Brad- och räddigsförbud (MBR) har gjort e riskiveterig av verksamheter iom plaområdet (MBR, 2011). Av de framgår bl.a. att det på vissa fastigheter hateras bradfarliga varor i tillstådspliktiga mägder. Det fis också e biogasledig mella Gasverket 1 och VAFAB. I figur 6.5. illustreras e översikt över riskkällor och tillhörade skyddsavståd iom plaområdet. a ta Pilg Kopparlude Ba ld Allé stig Nuläge Tullplatse Sjö m N Figur 6.5. Skyddsavståd till leder far farligt gods och idetifierade riskkällor iom plaområdet. Utredige visar att riskreducerade åtgärder måste vidtas för att de sammalagda riskivå ärmast järväge ska vara acceptabel. Geerellt gäller att ett skyddsavståd på 30 meter frå spårområdet miskar riskera kraftigt och att bebyggelse iom 100 meter frå spårområde ska utföras med extra skyddsivå. I Figur 6.5. visas de skyddsavståd som gäller för järväg (gult) och väg (rött). Avloppsreigsverket Avloppsreigsverket vid Kugsäge är idag edast delvis överbyggt. Det iebär att ett skyddsavståd om 200 meter frå fastighetsgräse till ärmaste bostäder ska beaktas. ÅF har på uppdrag av Mälareergi geomfört e luktutredig vid reigsverket (ÅF, 2013). Luktstörigar frå reigsverk ka ormalt uppstå till följd av de kotiuerliga verksamhete. De ka också vara av tillfällig atur vid driftstörigar eller 22

24 då vissa arbete utförs. I utredige gjordes mätigar av luktemissio frå verket. Luktemissio redovisas som lukteheter per kubikmeter. Luktivå har i utredige visats vara lägre ä de förvätade ivå i relatio till storleke på reigsverket. Däremot ges ett väsetligt tillskott av lukteheter då häsy tas till haterige av extert slam. Det fis iga vedertaga sveska riktvärde för vad som ka ases vara god luktmiljö eller acceptabla störigar. I utredige aväds begreppet luktfrihet. Med det avses e haltivå uder 0,5 lukteheter per kubikmeter uder e miuts mätig. Översvämig Plaområdet är beläget ära både Svartå och Mälare och ka komma att påverkas i situatioer som leder till översvämig. Mydighete för samhällsskydd och beredskap (MSB), fick 2010 i uppdrag av regerige att aalysera och bedöma kosekvesera av e översvämig i Mälare för olika samhällssektorer. Uppdraget slutredovisades i februari 2012 (MSB, 2012). Av rapporte framgår att riske för översvämig i Mälare idag är hög. Det beror på att tillriige ka vara högre ä kapacitete för att tappa vatte frå Mälare ut i Östersjö. Rapporte kostaterar också att e översvämig på grud av höga ivåer i Mälare troligtvis kommer att leda till stora problem vid tillriade vattedrag. Slutsatse av rapporte är att det fis ett stort behov av e utbyggad av Mälares tappigskapacitet. E såda utbyggad plaeras i sambad med ombyggade av Slusse i Stockholm. Av det webbaserade kartverktyg som har tagits fram tillsammas med rapporte (gisapp.msb.se/ Malare_viewer/default.aspx) framgår att ett avsitt av Kugsägsgata ligger relativt lågt och att det ka komma att översvämmas vid vatteivåer 1,7-1,8 meter över ormal vatteståd. Riktlijer eligt ÖP 54 (och Västerås 2026) ager att y bebyggelse ska kostrueras 1,5 meter över ormalt vatteståd, för att miimera riske för översvämig. Kosekveser vid ollalterativet Nollalterativet bedöms ite skilja sig frå uläget i ågo större omfattig. Evetuellt ka ytterligare störade verksamheter tillkomma iom plaområdet. Det bedöms dock ite medföra att skyddsavståd till ärmaste bostäder ite ka hållas. I ollalterativet kommer iga bostäder att tillkomma iom plaområdet. Verksamheter som ite håller ödvädigt avståd till befitliga bostäder bedöms ite komma att tillåtas. Kosekveser vid plaförslaget Verksamheter Geerellt bedöms plaförslaget komma att medföra förädrigar eller omlokaliserig av befitliga Figur 6.6. Färdig betog är e av sådaa verksamheter som begräsar markavädig av si ärmaste omgivig. miljöfarliga verksamheter. Detta kommer att utföras där det är lämpligt och geomförbart. Syftet är att möjliggöra byggatio av bostäder i så stor utsträckig som möjligt. I sambad med detta kommer skyddsavståd att utredas, liksom möjligheter för lösigar där verksamhetera ka apassas eller flyttas för att uppfylla de krav som ställs om skyddsavståd. MBR rekommederar i sitt sakkuigutlåtade att det görs e riskutredig avseede de riskkällor som idetifierats i riskiveterige. Syftet med dea är att utreda om de verksamheter som igår i plaförslaget är lämpliga, och föreslå evetuella åtgärder för att reducera risker. Farligt gods på väg och järväg I MBR:s utredig ages tre olika vägledigar för hur markavädige ka dispoeras i ärhete av järväge. Vägledigara ska avädas i detaljplaerige för att avgöra om placerig av bebyggelse är lämplig med häsy till riskera frå järväge. Vägledigara öppar för blad aat bostadsbebyggelse ära järväge, uder förutsättig att e särskild utredig görs och att lämpliga åtgärder vidtas för att miimera Figur 6.7. På Björöväge trasporteras farligt gods. 23

25 riske. Närmare detaljer krig plaerige av markavädige kommer att framkomma vid de fortsatta detaljplaerige. I plaförslaget ages att avvägigar ska göras mella hållbarhetsfördelara med e statiosära bebyggelse getemot de risker och störigar som ett läge itill järväge iebär. Det förutsätts i detta sammahag att riktlijer för ybyggatio följs. Det iebär att ödvädiga utredigar geomförs, och att lämpliga åtgärder vidtas eligt MBR:s vägledig. Extrema hädelser ka dock ite uteslutas. Vid statiosära bebyggelse är riske större för att detta ger svåra följder. Saolikhete är mycket låg för att det ska iträffa, me det behöver ädå beaktas i de sammalagda kosekvesbedömige. Beträffade risker vid trasport av farligt gods på järväg bedöms plaförslaget därför medföra små egativa kosekveser. Avloppsreigsverket Målet i plaförslaget är att plalägga för bostäder så ära reigsverket som möjligt. Plaförslaget iebär att det plaläggs för bostäder på ett avståd om 100 meter frå reigsverket. För att det ska vara möjligt att Figur 6.8. Skydszoer rut avloppsreigsverket begräsar markavädige i verksamhetes ärmaste omgivig. miska avstådet jämfört med idag krävs att åtgärder vidtas för att miska luktstörigar frå aläggige. I luktutredige kostateras att det är möjligt att uppå luktfrihet på ett avståd om 100 meter. Det iebär att åtgärder vidtas eligt Sceario 4 i utredige. Det iebär att utsläpp miskas frå de steg i slamhaterige som orsakar störst luktstörigar, och att skorstee höjs frå uvarade 17,5 meter till 50 meter. E aa möjlighet är att verket flyttas. Detta ka dock bli aktuellt först efter år Det alterativet omfattas därför ite av bedömige i dea MKB. Mot bakgrud av slutsatsera i luktutredige, bedöms plaförslaget ite medföra ågra egativa kosekveser avseede störigar eller hälsorisker. Det gäller uder förutsättig att de åtgärder som föreslås i utredige också geomförs, så att luktfrihet uppås på ett avståd om 100 meter frå aläggige. Översvämig Riktlijer för y bebyggelse kommer att följas, vilket bedöms medföra att översvämig vid höga vatteflöde ka udvikas. Det ka dock bli aktuellt med kostruktioer uder markivå iom plaområdet. Det gäller t.ex. de två ya passagera för cykel- och gågtrafik uder järväge. Det är viktigt att se till att större vattemägder ka avledas och ite belastar tulara, som då ka bli oframkomliga. Det framgår ite av plae ifall det kommer att fias adra bebyggelsestrukturer i aslutig till passagera som ligger uder ivå för riktlijera. Om detta blir aktuellt behöver det utredas hur evetuella egativa kosekveser vid höga flöde hateras så att översvämig udviks. De delar av Kugsägsgata som ligger lågt ka komma att påverkas vid e översvämigssituatio. Skulle detta iträffa ka kosekvesera bli mer omfattade vid plaförslaget ä vid ollalterativet. Det beror på att plaförslaget iebär att området bebyggs och utvecklas för fler mäiskor. Detta bedöms kua medföra små egativa kosekveser Luft, klimat och eergi Nollalterativet bedöms medföra måttliga egativa kosekveser, eftersom det leder till e väsetlig trafikökig. SmartKoll-projektet bidrar dock i positiv riktig. Däremot görs iga förbättrigar av cykelvägätet. Plaförslaget bedöms sammataget medföra små positiva kosekveser. Det beror på att förutsättigara bedöms vara goda för att främja mer miljöväliga resesätt. Detta gäller trots att plaförslaget förvätas leda till e trafikökig. Ökige är midre ä ollalterativet och åtgärdera för att uderlätta alterativ till biltrafik bedöms ge goda förutsättigar. Nuläge I Västerås är luftkvalitete förhålladevis god. Stades geografiska läge ger förutsättigar för bra luftgeomströmig (Västerås stad, 2012b). Plaområdet är i dagsläget relativt glest bebyggt. Det gäller särskilt i de orra och västra dele. Det medför att föroreigar lätt ka vetileras bort. De största källa till luftföroreigar i stade är trafik. I och krig statiosområdet fis gator som är hårt trafikerade. Miljökvalitetsormer för utomhusluft återfis i Luftkvalitetsförordige (2010:477). Mätigar och beräkigar som har utförts (Västerås stad, 2012b) visar att iga miljökvalitetsormer överskrids för vare sig PM10, kvävedioxid, kväveoxid eller svaveldioxid. När det gäller utsläpp av växthusgaser står eergiförsörjige för de största dele, följd av 24

26 trasport- och jordbrukssektor. I Västerås är utsläppe per ivåare högre ä det atioella geomsittet. Det beror på att Västerås har högre utsläpp frå eergisektor ä Sverige som helhet. Kraftvärmeverket producerar el och fjärrvärme som äve aväds i övriga ladet. Förhålladet för Västerås i stort bedöms gälla också för Statiosområdet. Kosekveser vid ollalterativet Trafike är de faktor som kommer att bidra mest till kosekveser för luft och klimat. Vid ollalterativet atas biltrafike komma att öka jämfört med uläget. Eligt Swecos trafikaalys ka ökige av atalet bilresor med dages resvaor komma att bli upp mot 35%. Ökige atas vara större i ollalterativet ä i plaförslaget. Det beror på att det ite i samma utsträckig vidtas åtgärder för att främja kollektivtrafik och resor med cykel och till fots. Geomföradet av SmartKoll kommer att iebära ökad turtäthet vilket ka bidra positivt om det leder till ökat resade. För gåede och cyklister förvätas iga förbättrade åtgärder. Framför allt för cyklade utgör spårområdets barriäreffekt ett hider för e gysam utvecklig av cykeltrafike. Det är svårt att bedöma och kvatifiera de påverka på luft och klimat som följer av de ökade trafike i ollalterativet. Eftersom ige förtätig plaeras i ollalterativet kommer förutsättigara för luftgeomströmig ite att försämras, vilket är positivt för möjlighete att uppå miljökvalitetsormer för luft. Nollalterativet bedöms sammataget medföra måttliga egativa kosekveser. Kosekveser vid plaförslaget Ökige av biltrafik vid plaförslaget är de faktor som bedöms beröra luft och klimat i störst utsträckig. Ökige bedöms vara midre ä vid ollalterativet. Plaförslaget ger bättre förutsättigar ä ollalterativet till ett mer miljöväligt resade. När det tillkommer bostäder iom Statiosområdet kommer fler ivåare att få ärmare till resecetrum. Det kommer att ge ett förbättrat uderlag för kollektivtrafik. Områdets fördelaktiga läge bedöms göra det mycket attraktivt att aväda alterativ till bile, både för resor iom stade och på lägre håll. Plaera på att miska spårområdets barriäreffekt och förbättra tillgäglighete för cyklister och gåede bedöms också vara cetrala för att bidra till att fler väljer adra alterativ ä bile. Det bedöms vara ett rimligt atagade att det reella trafiktillskottet till följd av bostädera kommer att vara lägre ä schabloberäkige på tre bilresor per lägehet och dag, med take på de goda förutsättigara för alterativa trasportmedel. Atagade om ökade trafikmägder utifrå schabloberäkigar gäller dock bara på lokal ivå. I ett regioalt perspektiv behöver ma väga i möjlighete Figur 6.9. Satsig på busstrafike är e av de viktigaste åtgärdera för att miska koldioxidutsläppe i området. att de som flyttar till Statiosområdet ka komma frå område som ligger lägre frå cetrum. Detta ka leda till att det totala bilberoedet ädå miskar. Det omväda är emellertid också täkbart. Med take på plaområdets cetrala läge bedöms det dock ite vara lika troligt. Det är svårt att bedöma huruvida plaförslaget kommer att leda till ett överskridade av gällade miljökvalitetsormer för luft. Flera faktorer påverkar. Det höga trafikflödet är e viktig del, me äve utformige av bebyggelse har stor iverka. I de öppa och glest bebyggda miljö som Statiosområdet utgör idag, vetileras luftföroreigar lättare bort. Tät och hög bebyggelse gör att luftgeomströmige försämras jämfört med ollalterativet. Västerås stads priciper för lågeergihus ska följas. Målsättige är att plaområdet ska aslutas till befitligt fjärrvärmeät. Sammafattigsvis bedöms plaförslaget leda till e ökig av biltrafike, åtmistoe på ett lokalt pla. I ett större perspektiv är kosekvesera svårare att förutsäga i detta stadium av plaerigsprocesse. Plaförslaget iehåller dock flera förutsättigar och plaerade åtgärder som bedöms kua medverka till att främja alterativa trasportsätt och miska bilberoedet. Statiosområdets läge bidrar också till de goda förutsättigara för kollektivtrafik och resor med cykel eller till fots. Sammataget bedöms plaförslaget därför medföra måttliga positiva kosekveser. Rekommedatioer I de fortsatta detaljplaerige bör möjligheter till eergismarta lösigar beaktas är det gäller tekisk försörjig till området. Det vore också positivt att på ett effektivt sätt ta tillvara ljus och värme i byggader. 25

27 7. Påverka på kulturmiljö och stadsbild Plaförslaget medför avsevärda förädrigar i bebyggelsestrukture. Detta bedöms medföra små egativa kosekveser för kulturmiljö. Kosekvesera för områdets kulturhistoriska värde är svåra att bedöma i detta plaerigsskede. Västmalads läs museum har utfört e kulturhistorsk iveterig av plaområdet, som kommer att avädas som hjälp vid de fortsatta plaerige. I iveterige pekas kulturhistoriskt värdefulla byggader och stråk ut. Vissa av dessa kommer att behöva rivas vid ett geomförade av plaförslaget. Bevarade av byggader går ite att säkra i e fördjupad översiktspla. Dessa frågor kommer att behadlas i kommade detaljplaeläggig eller bygglovhaterig. De ya stadsstrukture har äve positiva effekter, geom att måga av dages brister i stadsbilde rättas till och kulturmiljövärde i stadsbilde ka lyftas fram tydligare ä idag. Nuläge De uvarade stadsbilde iom plaområdet fis igåede beskrive i uderlags-utredige Stadsdelsaalys 3B (Västerås stad/sweco) samt i plabeskriviges avsitt 6. Plaerigsförutsättigar. I dea MKB ligger tovikte på de stadsmiljöaspekter som har med kulturmiljö att göra, i elighet med de avgräsig av MKB: som gjorts (se avsitt 2.3). Västmalads läs museum har, på uppdrag av Västerås stad, uder 2012 utfört e kulturhistorisk iveterig och värderig av Statiosområdet i Västerås, som utgör e bilaga till de fördjupade översiktsplae och kommer att avädas som hjälp vid framtagade av kommade detaljplaer. Iom plaområdet fis ett stort atal kulturhistoriskt värdefulla byggader samt ågra kulturhistoriskt viktiga stråk, som redovisas i plaförslaget. Se figur 7.7. samt tabeller på sidor 27, 28 och 29 i avsitt Kosekveser vid plaförslaget. Stadsbilde iom plaområdet är idag splittrad och upplevs, eligt stadsdelsaalyse, av måga som tråkig och ödslig (Västerås stad/sweco, 2011). Det gör att de kulturhistoriska värdea som dessa byggader har ka vara svåra att uppfatta. Lässtyrelse har iför plaarbetet, utöver dessa byggader, äve lyft fram det befitliga statioshusets karaktärsskapade värde samt att sikte mella stade och Mälare är viktig för stadsbilde. Statiosbyggade är frå 1997, e ite helt troge kopia av det gamla statioshuset frå Delar av de gamla fasade har aväts i de ya byggade. Plaområdets östra del tagerar e forlämig, Västerås stadslager (Västerås 232:1). Iga registrerade forlämigar fis iom plaområdet i övrigt, eligt Riksatikvarieämbetets register, där dock, eligt Lässtyrelse, två lämigar (Västerås 1259 och Västerås 1260, fyd av fartyg) är registrerade på fel plats (Lässtyrelse i Västmalads lä, 2011). Det ka fias lämigar iom Sigurdsområdet frå ett båtvarv som låg i detta område fram till 1700-talet. Plaområdet agräsar till e kulturmiljö av riksitresse, Västerås stad. Översy pågår av riksitresset iklusive dess avgräsig. Kosekveser vid ollalterativet Nollalterativet iebär att uvarade situatio iom plaområdet i stort sett behålls. I gällade detaljplaer fis outyttjade byggrätter. Plaera medger högre och tätare bebyggelse ä idag iom vissa delar av plaområdet. Gällade detaljplaer iehåller ett visst skydd för e del av de kulturhistoriskt värdefulla byggadera iom plaområdet. Flera kraftiga barriärer skiljer plaområdet frå stadskära och stadsbilde iom plaområdet är bitvis rörig, med obebyggda restytor. Dessa svagheter består med ollalterativet. Nollalterativet iebär ige påverka på statiosbyggade eller på sikte mella stade och Mälare. Kosekveser vid plaförslaget De kulturhistoriskt värdefulla byggader och stråk som tas upp i de kulturhistoriska iveterige har ite markerats på ågot särskilt vis på plaförslagets markavädigskarta. I plaförslaget ages att Västerås stad kommer att ta ställig till de kulturhistoriska iveteriges värdebedömigar och rekommedatioer i arbetet med detaljplaer och bygglov. Plaförslaget visar därmed e medvetehet om plaområdets kulturhistoriska värde. Fråga om bevarade lyfts dock ite i plaförslaget. Bevarade av eskilda byggader går heller ite att säkra i e fördjupad översiktspla. I detaljplaeskedet ka däremot bevarade säkras geom plabestämmelser. Av tabelle eda framgår vad markavädigskarta ager för respektive byggad. De flesta av de kulturhistoriskt värdefulla byggadera och stråke ligger iom område som på markavädigskarta ages som olika typer av stadsbebyggelse. Tre byggader som tas upp i de kulturhistoriska iveterige bedöms ite gå att bevara vid ett geomförade av plaförslaget. Dessa ligger på ytor som ages som allmä plats, resecetrum respektive huvudgata. E av byggadera har klassats som kulturhistoriskt mycket värdefull och två som bebyggelse med karaktärsskapade värde. Av de fyra kulturhistoriskt värdefulla stråk som redovisas i de kulturhistoriska iveterige bevaras två till si fuktio i plaförslaget. Bevaradet är möjligt geom att de ligger på mark som redovisas som huvudgata eller lokalgata. 26

28 Beämig Typ av byggad, byggår Plaförslagets iebörd Kulturhistoriskt mycket värdefull bebyggelse Gasuge 3 (by 31) Gasklocka 10 (by 58) Samuel 1 (by 2) Sigvald 1 (by 14) Verkstad, 1930-tal. Verkstad, 1955 (u kotor). Verkstad, 1944 (u butik) Bostadshus, 1880 (u kotor) Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas som huvudgata. Bedöms därmed ite kua bevaras om plaförslaget geomförs. Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas som Stadsbebyggelse, fuktiosbladad mark-avädig. Fråga om ev. bevarade förs vidare till kommade plaerigsskede. Figur 7.1. Gasklocka 10 Sigvald 3 (by 17) Bostadshus, 1750-tal (u kotor) Sigvald 4 (by 18) Tullhus, 1880 (u kotor) Sigvald 6 (by 19) Mekaisk verkstad, 1880 (u kotor) Sigvald 6 (by 20) Magasi, 1940 (u kotor) Sigurd 7 (by 11) Västerås 1:207 (by 67, 69, 70, 71, 72, 73, 74) Magasi, 1880 (u verkstad) Silobyggader, Figur 7.2. Sigvald 1 Västerås 1:207 (by 68) Lager, 1950 (ej i bruk) Gasverket 1 (by 33) Kotor reigsverket, 1940-tal Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas som Avloppsreigsverket med möjlighet att utvecklas till stadsbebyggelse. Fråga om ev. bevarade förs vidare till kommade plaerigsskede. Tabell 7.1. Byggader med kulturhistoriskt värde eligt de kulturhistoriska iveterige samt plaförslagets iebörd för dessa. Figur 7.3. Samuel 1 27

29 Beämig Gasuge 1 (by 25) Gasuge 2 (by 32) Samuel 1 (by 1) Sigurd 3 (by 4,) Sigurd 3 (by 6) Sigurd 3 (by 8) Sigurd 5 (by 10) Typ av byggad, byggår Plaförslagets iebörd Kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse Kotor, 1960-tal Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas som Stadsbebyggelse, Betogfabrik, 1947 fuktiosbladad markavädig. Fråga om ev. Kraftstatio, 1880 bevarade förs vidare till kommade plaerigsskede. Exportgodsmagasi, 1942 Godsmagasi, 1954 Gjuteri, 1948 (u kotor) Kotor/offetlig förvaltig, 1990 Figur 7.4. Ågpaa 9 Ågpaa 9 (by 66) Gasverket 1 (by 37) Gasverket 1 (by 38) Västerås 1:44 (by 54) Idustribyggad, 1970-tal (u gymastikhall) Reigsverk, 1960-tal Rötkammare, 1950 Verkstad, 1930-tal (u kotor) Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas som Avloppsreigsverket med möjlighet att utvecklas till stadsbebyggelse. Fråga om ev. bevarade förs vidare till kommade plaerigsskede. Bebyggelse med karaktärsskapade värde Gasklocka 12 (by 80) Kotor, före 1960 Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas som huvudgata. Bedöms därmed ite kua bevaras om plaförslaget geomförs. Sigurd 3 (by 7) Förråd, 1930 (u butik) Ligger iom område som på plaförslagets markavädigskarta redovisas delvis som resecetrum, delvis som allmä plats. Bedöms därmed ite kua bevaras om plaförslaget geomförs.. Sigurd 3 (by 5) Vaktkur, 1940-tal (u kotor) Ligger iom område som på plaförslagets Sigurd 6 (by 23) Mur, rest av magsisbyggad, 1880 markavädigskarta redovisas som Stadsbebyggelse, fuktiosbladad markavädig. Fråga om ev. Ågpaa 12 (by 64) Idustrilokal, 1960-tal (u gym) bevarade förs vidare till kommade plaerigsskede. Västerås 1:144 (by 53) Gasklocka, 1915 (u lager) Berörs ite direkt av plaförslaget, me gräsar till plaområdet. Figur 7.5. Ågpaa 12 (Foto: Västmalads läs museum) Figur 7.6. Sigurd 3 28

30 Beämig Stråk A i Kv Sigvald Stråk B Sigurdsgata Stråk C Stickspår frå järväge till silo Stråk D Kugsägsgata Typ av byggad, byggår Läge för järvägsspår, umera borttaget. Stråket är idag förhålladevis otydligt, eligt de kulturhistoriska iveterige Läge för järvägsspår, umera borttaga, me byggaderas placerig lägs stråket berättar om platses historia. Bef. spår. Stråket är viktigt för förståelse av platses historia. Visar på idustris utvecklig. Vad som sker med eskilda byggader vid ett geomförade av plaförslaget går ite att bedöma i detta plaerigsskede. Utöver att byggader ka komma att rivas kommer äve de avsevärda förädrigara i plaområdet att påverka bebyggelsestrukture. Nya, höga byggader och tätare bebyggelse iebär ädrade skalförhållade. Det ka få befitliga byggader att se midre ut ä idag. Detta ka iebära e viss förlust av miljöskapade värde. Det ka också, tillsammas med att bebyggelse förtätas och får e aa karaktär i idag, göra det svårare att tolka kulturhistoriska spår och sambad i stadsbilde. Dock är de kulturhistoriska spåre ite markat tydliga idag heller, då stora delar av plaområdet utgörs av restytor som parkerigsplatser och obebyggda tomter. Beträffade hittills okäda forlämigar, behov av arkeologiska udersökigar etc. ager plaförslaget Kulturhistoriskt viktiga stråk Plaförslagets iebörd Stråk A har ige särskild markerig på plaförslagets markavädigskarta och ligger iom ett område som redovisas som Stadsbebyggelse, fuktiosbladad markavädig. Stråk B bevaras, geom att det på plaförslagets markavädigskarta ages som lokalgata. Stråk C har ige särskild markerig på plaförslagets markavädigskarta och ligger iom ett område som redovisas som Stadsbebyggelse, fuktiosbladad markavädig. Stråk D bevaras, geom att det på markavädigskarta ages som huvudgata. Tabell 7.2. Stråk med kulturhistoriskt värde eligt de kulturhistoriska iveterige samt plaförslagets iebörd för dessa. att samråd ska hållas med Lässtyrelse i elighet med 2 kap. Kulturmieslage iför exploaterig i kvarteret Sigurd och kvarteret Samuel. Därmed fis förutsättigar för att säkra att kulturmiljövärde som ka komma till skada vid e utbyggad eligt plaförslaget udersöks och dokumeteras. Lässtyrelse har i ett yttrade uder plaarbetet lyft fram fråga om hur plaförslaget påverkar sikte mella stade och Mälares vatte. I de stadsdelsaalys som legat till grud för plaförslaget har befitliga siktlijer i plaområdet och dess ärområde karterats. I plaförslaget bevaras och kompletteras det befitliga gatuätet iom pla-området, vilket gör att äve siktlijer mot vattet bevaras. Plaförslaget ager iget specifikt om de befitliga statiosbyggade. Haterige av dea kommer att beslutas i vidare detaljplaerig. Statiosbyggade ka komma att rivas eller byggas ut. De är e moder kopia av e äldre byggad, och dea förädrig berör alltså sarare affektiosvärde ä kulturhistoriska värde. Statiosbyggade tas ite upp som värdefull i de kulturhistoriska iveterige. Ett geomförade av plaförslaget kommer kraftigt att förädra stadsbilde, så väl iom själva plaområdet som sett frå lägre håll. De fördjupade översiktsplae iklusive uderlagsutredigar ger exempel på hur plaområdet ka komma att se ut i framtide förutsatt att de visioer och gestaltigspriciper som övereskommits uder plaarbetet följs. De ya bebyggelse som plaeras är tätare, till stora delar högre och har e mer stadsmässig karaktär ä de befitliga bebyggelse. Brister som idag fis i stadsbilde i form av barriärer och ödsliga restytor avses rättas till. Se ärmare beskrivig i plaförslaget. I sambad med detaljplaerig ska ett mer detaljerat gestaltigsprogram upprättas. I plaförslaget lyfts plaområdets kulturhistoriska värde fram. Därigeom öppar plaförslaget möjligheter att tydligare ä idag lyfta fram dessa värde i de ya stadsmiljö som skapas. Rekommedatioer För att säkra bevarade av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse behövs plabestämmelser, vilket behöver beaktas i kommade detaljplaeläggig. E översy pågår av riksitresset Västerås stad, som iefattar e översy av såväl värdebeskrivig som avgräsig. Detta behöver beaktas i kommade detaljplaeläggig. 29

31 Ba ld Alléstige a ta Pilg ersg Vasa ata gata Kulturhistorisk värderig Metallverksgata Utabygata Lysgräd a Samhällshistoriskt värde Pedagogiskt värde Tekikhisoriskt värde Sällsythet/ represetativet ga ta at hls g ds åå I ge jö rb sg th r st r a er A Mäst a ta ta Krigsstige ta o br ar ek ga ot ag a pm Ap Kotiuitetsvärde värde a ta a ta ata ta arg tve rk sgata ta ers ga Ha erma Tim m Stor Kulturhistoriskt viktigt stråk Kö ta ata llga ga ta ga ta Ku vä g Ri ge Kraftve äg ftv ta ra gk sg a e tra vä g Ri Järvägs -statioe Sig ge ro ttsb u rd sg a at Slo ata D B e a ck a rb Ve rksg pp ta Ha m g rä Ma sg. u sg a ta ta ckh sg a Fyrt Ve rk a ta Ku Mälartorget m or sga ta m e lg Stallhagsgata larg Sjö Stradbro at lls tu a gm g. a Stå sg si gata ta Slo tt st ige a Hå llg Pa Mä ta ga A Tullhus -motet Erik kaje d sg ata t. Lillå ga g. Cla réu gh Vå ärk esg ata tlurs cke Mis rib a Sigurds -motet ro u sb Ham ä te tm Tra pp La v Gusta sgata cke aje rb a pa ra K ke p Öst ra S Väst Silokaje Svategata ge Å Slo tt a ta Kä llg s Vä Fiskartorget Ske Öd vä e Bu S ta ö al i rm te ss rksg at r öd Sto rk ss ema ör a He äg e a te ga Bj a at Ku a ta ra G gö Vä st sg s g rgsv Carl g ä ta gs G i sg a a rb e ata ta ga k Ka rl rs G Mu Kop p g a ta ta llga Ku ro Sto rb ah a gsg ta ga ka r kh Eri a Skom a Kä Norr ta Övre C Va sa ata deg Bo sv er ks ga Aseatorget sg g Ga a iag Krist ka rg S ic gata Värj a ta -Ad Port tts Arkitekturhistoriskt värde To rg ta llga ro Slo Bebyggelse med karaktärsskapade värde tb äs Pr ta ta a Kä Norr Stora torget g ata ata ra Tu ata a husg t e dje almsg Pilg lgata Kake ata a ta og yrk ak str Vä Bad Kulturhistoriskt eller miljömässigt värdefull bebyggelse Sm rge deto Bo Miljöskapade värde Ka rlsga reg Byggadstekikhistoriskt värde Österm Öst Stu Kulturhistoriskt mycket värdefull bebyggelse ata sg p ko Bis Arkitektoiskt värde Mim erg a gat kop Bis Byggadshistoriskt värde Domkyrkoesplaa de Mä la Plagräs båksväge Fyr ud Fa d sa ta ga ds rle llé Tu us llh je ka a je mk Färjka je Prå Mälarbro Lillå vä gs ha Sjö e g Tullplatse m N Figur 7.7. Kulturhistorisk värdefull bebyggelse och karaktärsskapade bebyggelse 30

32 8. Påverka på aturmiljö 8.1. Föroreigar i mark- och grudvatte Nollalterativet bedöms medföra måttliga egativa kosekveser eftersom spridig av befitliga föroreigar ka fortgå som i uläget. Ige samlad åtgärd geomförs för att kartlägga och saera området. Plaförslaget bedöms medföra måttliga positiva kosekveser, eftersom udersökig och saerig kommer att utföras på de fastigheter som ska utvecklas. Nuläge I dagsläget består Statiosområdet mestadels av lättare idustrier, kotor och hadel. Det har på flera fastigheter bedrivits verksamheter som ka ha orsakat föroreigsutsläpp till mark och grudvatte. Iom området har äve fuits verkstäder, uppställigsplatser samt depoier som ka ha föroreat marke. I e rapport frå Sweco (Sweco, 2011) har föroreigssituatioe iom Statiosområdet sammaställts. Variatioe är stor med avseede på typ och mägd av föroreigar. I området fis förekomst av främst arseik, bly och PAH. Vissa fastigheter är saerade i sambad med rivig och exploaterig. E del adra fastigheter är udersökta, meda det för vissa helt sakas uppgifter om föroreigssituatioe. Fastigheter iom Statiosområdet som är saerade ed till Naturvårdsverkets riktvärde till midre käslig markavädig är Västerås 1:146, Samuel 2, Sigurd 6 och del av Västerås 5:1 (Sigurdsgata 23). Det fis behov av ytterligare provtagigar i mark och vatte i delar av området (Sweco, 2011). Detta för att ge e helhetsbild av föroreigssituatioe och ge viktiga fakta till e fördjupad miljö- och riskbedömig av hela området. Kosekveser vid ollalterativet Vid ollalterativet bedöms de föroreigar som fis iom området i huvudsak att kvarstå. Det ka leda till spridig av föroreigar via grudvattet. Eskilda fastigheter ka komma att saeras i sambad med evetuell försäljig eller förädrig av verksamhet. Befitliga verksamheter fortgår som i dagsläget. I byggader iom området ka risker med flyktiga föroreigar föreligga, särskilt om grudkostruktioe är av dålig kvalitet, exempelvis till följd av sprickor i kostruktioe. Föroreigsbelastige till Mälare bedöms, frå plaområdet, bli oförädrad vid ollalterativet. Nollalterativet bedöms medföra måttliga egativa kosekveser eftersom spridig av befitliga föroreigar ka fortgå som i uläget. Ige samlad åtgärd geomförs för att kartlägga och saera området. Figur 8.1. Kvarteret Samuel 2 där Västerås tigsrätt byggdes är e av fastigheter som saerades ed till Naturvårdsverkets riktvärde för midre käslig markavädig. Kosekveser vid plaförslaget Plaförslaget iebär att markarbete kommer att utföras iom e stor del av området. De område som är föroreade kommer att udersökas och saeras er till Naturvårdsverkets riktlijer för respektive markavädig ia ybyggatio utförs. Detta bedöms medföra måttliga positiva kosekveser, eftersom det miskar riske för att förekommade föroreigar sprids iom området och till Mälare. Det miskar också riske för att mäiskor som vistas iom plaområdet expoeras för de flyktiga och/eller dammade föroreigar som i dagsläget förekommer. Det föreligger risk att ytligt grudvatte iom området är föroreat. Kompletterade udersökigar ka krävas av tillsysmydighete äve om markavädige ite ädras. Utveckligsprojektet Hållbar exploaterig i föroreade område rekommederar att markavädige bör plaeras så att område med flyktiga föroreigar yttjas som öppa ytor. Område med risk för direktexpoerig bör avädas till byggatioer. På så vis miskas riske för expoerig av föroreigar. Vid geomförade av plaförslaget bör dessa rekommedatioer följas i de må det är geomförbart. Det fis emellertid omstädigheter iom det aktuella plaområdet som ka vara begräsade. Exempelvis fis låsta strukturer i form av spår och tekisk försörjig. Det är också måga aspekter som ska samordas frå ett gestaltigs- och fuktiosperspektiv. Det ka iebära att det i e sammavägd bedömig ite är geomförbart att styra fuktioer och markavädig efter rådade föroreigssituatio. I sådaa fall kommer saerige att medföra schaktig och masstrasporter i e större omfattig ä om rekommedatioera 31

33 för Hållbar exploaterig i föroreade område hade kuat följas till fullo. Rekommedatioer Geomförade av plaförslaget kommer medföra schaktarbete och trolige omfattade läspumpig av schakter. Ia läshålligsvatte släpps till recipiet ska riktvärde fastställas. Det måste också säkerställas att partiklar ite grumlar recipiete. Uppkoma schaktmassor ska hateras på ett sådat sätt att det ite utgör ågo risk för mäiskors hälsa eller miljö. Föroreade massor ska omhädertas på godkäd mottagigsaläggig. Ia markarbete vidtas ska saerigsamäla upprättas som iefattar mätbara saerigsmål. Efter det att saerig utförts ska saerigsrapport upprättas och lämas i till miljöförvaltige. Iom delar av statiosområdet ka marke komma att höjas och överlagra befitliga föroreigar. E möjlig åtgärd ka vara att efter riskbedömig placera ut ett skyddade skikt, till exempel ett geomembra, som skiljer gamla föroreade massor frå ya rea massor. Käda föroreigar, som lämas kvar på platse, ska förvaltas så att häsy tas till riskera vid framtida igrepp i området. Ett sätt är att skriva i i fastighetsboke att det förekommer föroreigar på fastighete. Ett aat är att lägga e textilduk för att skilja mella saerade och osaerade jordmassor Dagvatte Nollalterativet iebär fortsatt belastig med föroreigar som trasporteras till Mälare. Det bedöms medföra måttliga egativa kosekveser. Plaförslaget ger möjligheter att förbättra uvarade dagvattesituatio geom olika åtgärder. Det ka t.ex. vara geom separatio och förbättrade möjligheter till fördröjig och reig ia vattet släpps till Mälare. Detta kommer att utredas och hateras i de vidare detaljplaerige. Uder förutsättig att åtgärder geomförs bedöms plaförslaget komma att medföra måttligt positiva kosekveser. Nuläge I uläget fis iget lokalt omhädertagade av vattet och heller ige reig av dagvattet. Statiosområdet igår i ett större avriigsområde som tar emot dagvatte frå stora delar av Västerås tätort. Två större dagvatteledigar löper geom plaområdet, med utlopp vid avloppsreigsverket respektive siloområdet. Kosekveser vid ollalterativet Nollalterativet iebär att dagvattehaterige förblir desamma. Iga åtgärder sätts i för att rea dagvattet i ågo större omfattig ä idag. Fortsatt belastig med föroreigar som trasporteras till Mälare bedöms medföra måttligt egativa kosekveser. Kosekveser vid plaförslaget Västerås stad har låtit Sweco utreda förutsättigar för dagvattehaterig iom Statiosområdet (Sweco, 2013). I utredige kostateras att de förädrade markavädig som föreslås i plae medför förbättrad dagvattekvalitet. Omvadlig frå idustriområde till e y stadsdel med resecetrum, bostäder och cetrumbebyggelse ger lägre flöde och miskad föroreigsbelastig. Det ger också större möjligheter till lokal haterig. Iom t.ex. bostadsområde ka dagvattet fördröjas och reas ia det släpps till dagvatteätet. Målet med dagvattehaterige iom plaområdet är att uppå måle i vatteplae och att bidra till att uppå miljökvalitetsormer för Mälare. Ett aat mål är att aväda vatte vid gestaltig av området (Sweco, 2013). Avriige frå plaområdet kommer att miska till följd av miskad adel hårdgjorda ytor. De förädrade markavädige, frå idustri till bostäder och cetrumbebyggelse, medför miskad föroreigsbelastig Dagvatte som ifiltreras till föroread mark sprider föroreigar iom området. Vid omvadlig av området kommer saerig att geomföras på föroreade fastigheter. Det bedöms kua miska riske för att föroreigar sprids till Mälare. Utredige föreslår att dagvattelösigar väljs och apassas utifrå markavädig. I utredige preseteras systemlösigar för kvartersmark, gaturum Figur 8.2. Geomsläpliga ytor och vegetatio ka hjälpa till att miska belastige av dagvatte. 32

34 och trafikleder. Exempelvis fis ett större behov av reig är det gäller vägdagvatte. Iom plaområdet fis flera större trafikleder. Eligt de progoser som har gjorts beräkas trafike komma att öka, och därmed äve belastige av föroreigar. Mot bakgrud av det som framkommit i utredige bedöms plaförslaget kua medföra måttligt positiva kosekveser. Ifall de föreslaga åtgärdera tillämpas i det vidare plaarbetet bedöms mägde föroreigar som år Mälare kua miska jämfört med ollalterativet. Utredige fis tillgäglig i si helhet på projektets webbsida utredigar/ uder amet Dagvatteutredig för Statiosområdet (Sweco) Rekommedatioer Sweco har iga ytterligare rekommedatioer utöver dem som preseteras i dagvatteutredige Vegetatio och aturmiljö Nollalterativet bedöms medföra små positiva kosekveser. I stort behålls uläget, me e park aläggs vid hambassäge. Plaförslaget bedöms medföra måttliga positiva kosekveser. Det beror på att ett midre atal små me högkvalitativa fickparker tillkommer. E aa aledig är att de olika gröstråke bids samma med trädalléer som förbättrar spridigsmöjligheter för fåglar och isekter. Ytterligare e positiv aspekt är att de gröa sambade förstärks och tydliggörs för besökare, så att hela området får e mer välkomade karaktär. Nuläge Plaområdet iehåller iga gröområde av hög kvalitet. Trädalléer fis lägs de större vägara och e del platerigar ivid parkerigsytor, lägs gator och vid rodeller. I omgivige fis värdefulla grömiljöer i form av Vasaparke och gågstråket lägs Svartå. Iom plaområdet förekommer flertalet sk. friytor, som har tillkommit på grud av tidigare krav på utrymme för olika trafikstrukturer. Dessa ytor är lågkvalitativa ur ett rekreatiosperspektiv på grud av t.ex. bullerstörigar och ka fugera som barriärer mella område. Kosekveser vid ollalterativet I detaljplae för Roro-läget (Dp 1714) ages läget för e y park vid hambassäge. I övrigt plaeras iga förädrigar av gröstrukture jämfört med uläget. Vid ollalterativet kommer gröstrukture iom området att till största dele fortsätta att vara sparsam och delvis utgöras av friytor. Nollalterativet bedöms iebära små positiva kosekveser jämfört med uläget, på grud av tillkomste av parke. Parke bedöms i ollalterativet till största dele komma att gaga de boede i Östra Hame. Det beror på att parke i detta alterativ ite får samma roll som i plaförslaget, där de fugerar som läk mella Statiosområdet och Mälare. Kosekveser vid plaförslaget I plaförslaget kommer ågra ya gröområde att tillkomma i form av flera midre parker. Placerige av dessa kommer att beslutas i de fortsatta detaljplaerige. Trädalléer kommer att avädas för att kyta samma värdefulla gröstrukturer och skapa sambad och rumskäsla. E aa fuktio för trädalléera är att bidra till orieterbarhete i området. I plaförslaget äms att gröa tak och gröa väggar ska avädas för att ge karaktär åt gestaltige. Dessa strukturer fyller äve e fuktio för omhädertagade av dagvatte. Omfattig och lokaliserig av gröa tak eller väggar specificeras ite i plae uta kommer att framgå av kommade detaljplaer. I aslutig till plaområdet fis två större gröområde med höga värde, Vasaparke och rekreatiosstråk lägs Svartå. Iom plaområdet plaeras för midre gröytor vars utformig ska bidra till upplevelse av att platse är trygg och trevlig att vistas i. Det är positivt att plaförslaget siktar på att skapa högkvalitativa gröområde trots att de är av midre storlek. Äve små gröa område med hög kvalitet och attraktioskraft ka bidra till att skapa utrymme för rekreatio och gröa upplevelser. Gröytor som bidrar till att bida ihop och bilda korridorer mella större gröområde förbättrar spridigs-möjlighete för fåglar och isekter. Med plaförslagets övergripade mål om att förtäta och ge varierade fuktioer till plaområdets olika delar, kommer de uvarade friytora att byggas bort. När dessa ytor ilemmas i e mer ordad bebyggelse kommer det att leda till att de får e ökad rekreativ attraktivitet. Rekommedatioer I sambad med plaerig av gröytor bör ma prioritera växter som har god förmåga att samla upp partiklar i lufte. 33

35 9. Sociala kosekveser 9.1. Områdets idetitet Plaförslaget iebär stora förädrigar i stadsstrukture i området. Ambitioe är att spara mycket av de äldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse i området samtidigt som ya byggader och strukturer kommer till. Sammataget bedöms förädrige medföra måttligt positiva kosekveser för områdets idetitet. Nuläge Områdets historia som före detta idustriområde präglar hela Statiosområdet. Det fis flera äldre idustribyggader med e tydlig idustriarkitektur. Storskaliga strukturer fis kvar och ger området e historisk idetitet. Statiosområdet och agräsade kvarter iehåller flera idetitetsskapade byggader. Det fis både y och äldre bebyggelse som ger stade e uik siluett. Området ka upplevas som oplaerat. I vissa delar ka det uppfattas som öde då det fis större ytor uta ågo fuktio. Området irymmer iga bostäder. Närhete till Mälare är i stora delar av området otydlig för eskilda persoer. Hamverksamhet med lastig/ lossig vid silokaje iebär att just detta områdes idetitet är idustriell verksamhet. Detta motverkar möjlighete för besökare att uppleva ärhete till Mälare. Statiosområdet ligger perifert i förhållade till cetrum. Befitlig utformig bidrar ite till att koppla samma de ya stadsdelara Lillåudde och Östra Hame med cetrum. Utformige lägs spåre, med ödetomter och baksidor, bedöms ite ge e tilltalade bild av Västerås som stad för reseärer. Detsamma gäller för utblicke mot orr där reseäre ser busstatioe och parkerigsplatser. Kosekveser vid ollalterativet Nollalterativet iebär ite ågo större förädrig av områdets idetitet. Området kommer troligtvis att fortsätta att utvecklas som ett verksamhetsområde med viss ibladig av kotor och service. Utvecklige bedöms geomföras iom befitlig bebyggelse. Nybyggatio ka tillkomma utifrå gällade detaljplaer som reglerar markavädige. Detta iebär att ya idustrier, kotor och parkerigsaläggigar ka tillkomma. Däremot tillåts iga ya bostäder. De tygre och störade verksamhetera som fis i området blir kvar. Dessa påverkar ärområdet och därmed vad som ka etableras där. Området kommer att förädras me de idustriella karaktäre behålls. Figur 9.1. Kotrast mella äldre och y bebyggelse ka skapa dyamik iom Statiosområdet. (Toroto, Kaada) Utemiljö kommer äve framöver att upplevas som oplaerad och uta ågo övergripade struktur. Miljö bidrar till att området ka upplevas som otryggt. Detta beror på att delar av området är mer eller midre öde uder vissa tider på dyget. Barriärer kvarstår och bidrar till att området äve framöver upplevs som isolerat och avskärmat frå stade. Troligtvis kommer edast midre tillfälliga isatser i strukture och utformige av miljö att göras. Något helhetsgrepp som förbättrar förhålladea iom Statiosområdet och dess aslutig till agräsade område görs ite. Sammataget bedöms ollalterativet ite ge ågra ämvärda kosekveser jämfört med uläget. Kosekveser vid plaförslaget Översiktsplaes ambitio är att spara mycket av de äldre kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse i området. Detta ger stora delar av området ett historiskt djup och viss karaktär då bebyggelse kommer att späa över e låg tidsperiod. Ifall flera av de äldre byggadera tillåts att rivas bedöms områdets idustriella historia bli midre tydlig. Risk fis också att området kommer att upplevas som homoget och hädelsefattigt. De ya stadsbebyggelse kommer att påverka stadsbilde och områdets läsbarhet. Detta till följd av att ya byggadsvolymer adderas till befitliga, att området förtätas och att strukture förädras. Ifall de ya bebyggelse ges e hög arkitektoisk kvalitet eligt gestaltigsprogrammets itetioer och iovativa fuktioer fis möjlighet att profilera stadsdele och öka dess asedda värde. Uder förutsättig att itrycket av områdets ärhet till Mälare förstärks bedöms plae bidra till att områdets attraktivitet höjs. Befitliga byggader, som blad aat siloaläggige och Skatteskrapa, utgör idag riktmärke i stade. Översiktsplae ger möjlighet att komplettera 34

36 stadsdele med fler karaktärsskapade byggader, exempelvis det ya resecetrum. Det blir ett ytt ladmärke och e od. Det bedöms komma att förstärka befitliga och ya stråk och riktigar i stadsstrukture. Utemiljö iom stadsdele plaeras att förbättras med ya platsbildigar och stråk med attraktiv utformig. Sammataget bedöms förädrige medföra måttligt positiva kosekveser för områdets idetitet Sammahållade struktur Nollalterativet bedöms iebära egativa kosekveser för stade och regioe då befitligt resecetrum på sikt kommer att utgöra e flaskhals för tågtrafike. Det går ite att bedöma hur stora dessa egativa kosekveser ka komma att bli. Ett geomförade av plaförslaget med ytt resecetrum bedöms medföra mycket stora positiva kosekveser. Dea bedömig görs med häsy till resadet iom regioe. De föreslaga utvecklige av området bedöms ge måttliga positiva kosekveser för stade i form av ökad tillgäglighet, förbättrade sambad samt exploaterig i ett attraktivt cetralt läge. Nuläge Iom plaområdet är Sigurdsgata ett viktigt stråk som bedöms ha måga positiva kvalitéer. Här fis blad aat hög verksamhetstäthet i Skatteskrapa och kvarteret Sigurd 3. I de cetrala dele av området, utefter Kugsägsgata och Verksgata, fis flera tygre idustrier kvar. Dessa påverkar ärmiljö geom olika störigar som begräsar markavädige itill aläggigara. Uder åre har förädrigar skett i bebyggelsestrukture. Flera byggader och aläggigar har rivits. Detta har skapat ödsliga och storskaliga rum samt ytor som i dagsläget sakar fuktio. Detta bidrar till att området ka upplevas som otrivsamt och oplaerat. Området sakar uttalad gröstruktur. För gåede och cyklister är Statiosområdet edast sammakopplat i ågra få pukter med agräsade bostads-, verksamhets- och gröområde. Flera av passagera i plaområdet ka upplevas som otrygga. Gåg- och cykelvägätet iom stadsdele är fragmeterat. Detta bidrar till att oskyddade trafikater ite gära rör sig iom eller geom området. Det riskerar också att bidra till att gågtrafikater väljer sia ega vägar. Befitlig statiosbyggad bidrar ite till att läka samma cetrum, Statiosområdet och de ya bostadsområdea på de södra sida. E aledig bedöms vara att befitlig glasgåg ova järvägsspåre Figur 9.2. Flera ya parker kommer att bidra till e sammahålle struktur av området. (Göteborg, Sverige) edast är till för gåede. Utöver detta är de edast öppe uder delar av dyget. De är ite klimatreglerad och ka upplevas som e tråg och otrygg plats. Eligt utredig som utförts iom 3B-projektet uppfattas statiosbyggade av måga reseärer som tråg och med för få sittplatser (Trafikverket 2012). De raka och breda gaturumme skapar hög framkomlighet för bilister iom och geom stadsdele. Kugsägsgata är e hårt trafikerad gata med få passagemöjligheter och bedöms vara e barriär för främst gåede och cyklister. Äve järväges sträckig geom stade är ett fysiskt hider som delar miljöer och stadsdelar frå varadra. Kosekveser vid ollalterativet Statiosområdet kommer fortsättigsvis att utgöra ett arbetsplatsområde med ett brett utbud av olika verksamheter. Verksamhetstäthete kommer, liksom idag, att vara som högst i ärhete av resecetrum och utefter Sigurdsgata. Äve i området lägs med Björöväge kommer verksamhetstäthete att vara hög. Här fis möjlighet för fler företag att etablera sig. Det bedöms fias möjlighet att stadsdele ka bli mer dyamisk och attrahera mäiskor uder e större del av dyget. Kommue behöver dock arbeta aktivt med att flytta de störade verksamhetera, eller vidta åtgärder för att miska störigara. Ifall det ite görs är det ite lämpligt att uppföra bostäder i området. Upplevelse av Kugsägsgata och järväge som barriärer kommer att fias kvar i ollalterativet. Det plaeras ite för åtgärder som bidrar till att miska trafikmägde på gata. Några ya, förbättrade passager över eller uder spårområdet kommer ite heller att aläggas. Bil kommer fortsättigsvis att vara ett mycket viktigt färdmedel då området ite omfattas av kollektivtrafik. Det fis brister i gåg- och 35

37 cykelvägätet såväl iom som till området. Evetuellt görs midre åtgärder för att rätta till felade läkar. Miljö mella huse består i ollalterativet av öppa ytor uta tydlig fuktio. Stråk och passager för oskyddade trafikater upplevs som otrygga. De ya parke vid Östra Kaje tillför området gröska och e y vistelseyta. De gröa strukture och vistelseytor som platser, torg eller parker där mäiskor möts och uppehåller sig bedöms ädå ite vara tillräcklig för att området ska upplevas som attraktivt. Resecetrum kommer att vara e flaskhals i stade, me äve för regioalt och atioellt kollektivtrafikresade. Statioshuset är för litet jämfört med mägde reseärer. Detta motverkar ett ökat attraktivt och effektivt kollektivtrafikresade. Sammataget bedöms ollalterativet medföra egativa kosekveser. Det är ite möjligt att bedöma hur stora kosekvesera ka bli. Kosekveser vid plaförslaget Plaförslaget eftersträvar e fuktiosbladig i stadsdele med både hadel, service, verksamheter. Det omfattar också olika former av boede. E förutsättig för att kua uppå detta är att de störade verksamhetera omlokaliseras till aa plats i stade, eller att åtgärder vidtas för att miska störigara. De förädrade gatustrukture medför fler passager för gåede och cyklister. Verksgata plaeras om och får e kurva. Sigurdsgata omvadlas till gågfartsgata och Kugsägsgata till e stadsgata. Syftet med dessa åtgärder är att skapa e trevligare gatumiljö där mäiskor ka vistas. De ya strukture med ett väl utbyggt gåg- och cykelvägät, passager och kollektivtrafik bidrar till e ökad tillgäglighet i och till området. Strukture bidrar också till att förbättra kotakte mella kvarter och med agräsade stadsdelar. De upplevda tillgäglighete av området för oskyddade trafikater är i hög grad beroede av utformige av passager och gaturum. Upplevelse av järväge som e barriär miskas geom fler passager som är öppa alla tider på dyget och med fler vägvalsmöjligheter mella cetrum och de södra stadsdelara för gåede och cyklister. De upplevda ärhete mella olika delar av stade bedöms komma att öka. Området kommer vara tillgägligt för bilister me framkomlighete kommer, jämfört med uläget, att vara sämre. Det föreslaga resecetrum bedöms komma att uderlätta resadet för både pedlare och övriga reseärer. Kotakte mella cetrum och de södra stadsdelara förbättras. Ett ytt resecetrum med bättre kapacitet, fler bekvämligheter och geerellt högre stadard bedöms uppmutra fler till att resa kollektivt. Dessa förbättrigar bedöms medföra mycket stora positiva kosekveser eftersom det påverkar reseärer ur ett regioalt perspektiv. De gröa strukture med torg, parker och ytor för rekreatio utökas och kyts samma med gröa ytor och stråk i agräsade kvarter. Mälare lyfts fram i stadsbilde. Dessa förädrigar bedöms medföra måttliga positiva kosekveser Samspel Plaförslaget bedöms iebära måttliga positiva kosekveser för samspelet i stadsdele. Detta beror på att plaförslaget iehåller e y stadsstruktur med tydliga gaturum, stråk och platser. Ambitioe med e fuktiosbladad stadsdel där befitliga verksamheter ka vara kvar är också e bidragade faktor. Nollalterativet bedöms medföra små egativa kosekveser. Dages utformig motverkar e aturlig rörelse mella cetrum och de södra stadsdelara för oskyddade trafikater. Det är ige ämvärd skillad i kosekvesera mella uläge och ollalterativ. Nuläge Gaturummes utformig med breda och raka gator, delvis uta trottoarer, sigalerar att bilistera är prioriterade i området. Få passager och höga hastigheter gör det svårt för gåede och cyklister att röra sig i området och att korsa gator. Avsakade av tydliga stråk och platser gör området otillgägligt och midre orieterbart. Stadsdele sakar sittplatser, aturliga mötesplatser, attraktiva stråk och vistelseytor där mäiskor väljer att vistas. De målpukter som fis i området och som lockar mäiskor dit utgörs av sällaköpshadel, föreigar och idrottsverksamhet. Målpuktera är utspridda iom området. Hadel är traditioellt sett de målpukt som lockar oliksiade mäiskor. Plaområdet irymmer flera olika gymasieskolor. Lokaliserige är strategiskt bra då måga ugdomar pedlar till skola frå krigliggade orter och kommuer. Utemiljö i området bedöms ite ibjuda till aktivitet och rörelse. Befitligt resecetrum väder sig primärt mot cetrum. Resecetrum har e tydlig baksida uta välkomade utformig. Det fis dock goda möjligheter att agöra aläggige frå både orra och södra sida. Resecetrums utformig och iehåll bidrar ite till att mäiskor söker sig till och uppehåller sig vid eller på statioe. Statioe är ite e aturlig mötesplats 36

38 i stade eller e itressat plats att besöka. De utgör edast e kommuikatiospukt. Kosekveser vid ollalterativet Stadsdele kommer i ollalterativet att utgöra e ege ehet som ite är itegrerad med övriga stade. Få mäiskor bedöms söka sig till stadsdele såvida de ite har e specifik målpukt i området. Miljö mella huse utgörs huvudsaklige av kör- och parkerigsytor. De bidrar ite till att mäiskor uppehåller sig i området för att umgås eller för att betrakta adra mäiskor. Möjlighete till spotaa möte och iteraktio bedöms därför som mycket lite. Avsakad av tydliga och sammahägade stråk, torg, parker och platsbildigar samt kollektivtrafikförbidelse iom plaområdet försvårar för stora grupper med mäiskor att aväda området och de service som fis där. Tillgäglighete till resecetrum är dock för de flesta mycket god. Eftersom de övergripade strukture förvätas kvarstå kommer oskyddade trafikater äve fortsättigsvis att främst röra sig i ytterkate av plaområdet såvida ite e särskild målpukt lockar. Sammataget bedöms ollalterativet ite medföra ågra ämvärda kosekveser jämfört med uläget. Kosekveser vid plaförslaget De föreslaga utformige av resecetrum och dess utemiljö gör att resecetrum ite ebart kommer vara e kommuikatiospukt uta äve e attraktiv mötesplats. Resecetrum plaeras för att skapa bra logistik, god orieterbarhet och god tillgäglighet för reseäre. Plaförslaget medför e y stadsstruktur. Det som eftersträvas är e kvartersstad med tydliga gaturum, stråk och platsbildigar. Detta bedöms öka orieterbarhete då ya och förbättrade stråk, torg, platser och parker tillförs. Fler mäiskor, både uga och gamla, kommer att vistas i området. Det kommer också att medföra större geomströmig av mäiskor geom plaområdet. Detta bedöms bidra till ökad upplevd trygghet, möjlighet till ya möte och till ett ökat uderlag för service och verksamheter. Utformig och placerig av offetliga platser är dock avgörade för hur de bidrar till att skapa kotakt mella mäiskor som bor eller vistas i området. För området är det mycket viktigt att befitliga verksamheter ka vara kvar samtidigt som ya etableras. De störade idustri bedöms i vissa fall motverka detta. E bladig av ya och äldre byggader ka skapa e mågfald blad verksamheter och service i området. Detta bedöms ge ett stort mervärde. Sammataget bedöms plaförslaget medföra måttliga positiva kosekveser för samspelet i stadsdele. Figur 9.3. Midre parker och lekytor kommer att igå i tät stadsbebyggelse i kvartersform. (Karlstad, Sverige) Vardagsliv Ökad framkomlighet för gåede och cyklister samt att stadsdele försörjs med kollektivtrafik är positivt för både verksamheter och boede i området. Hur fuktiosbladige kommer att se ut och hur mycket bostäder som ka tillskapas är i detta läge svårt att bedöma. Sammataget bedöms plaförslaget ge små positiva kosekveser med häsy till mäiskors vardagsliv. I ollalterativet bedöms resecetrum få egativa kosekveser för reseärer som aväder kollektivtrafik. Detta beror på att bristera i aläggige troligtvis kommer att bli mer märkbara vid ett framtida ökat kollektivresade. Nuläge Området är huvudsaklige ett arbetsplatsområde med viss service. Här fis blad aat gymasieskolor, restaurager, sällaköpshadel och idrottsverksamhet. Bostäder och dagligvaruhadel fis ite. Detsamma gäller förskolor och aa service som ofta fis i aslutig till bostade. Gymasieskoloras placerig, med ärhet till resecetrum, bedöms till stor del bero på ärhete till bra kollektivtrafikförbidelse frå agräsade kommuer. Måga ugdomar pedlar i till skola frå agräsade kommuer. Det fis i uläget iga platser att uppehålla sig på eller aktivera sig i för dessa ugdomar. Utemiljö bedöms ite bidra till möte eller att förbättra folkhälsa, geom rörelse i utemiljö. Området är avskilt frå cetrum och ärliggade stadsdelar till följd av barriärer som Kugsägsgata, Björöväge och järväge. Befitliga gåg- och cykelförbidelser och passager bidrar ite till att bida samma området med krigliggade bostads-, verksamhets- och gröområde. 37

39 Stadsdelara Mukäge, Östra Hame och Lillåudde är idag ite försörjda med kollektivtrafik. Gåg- och cykelvägar är i delar fragmeterade. Bil bedöms därför vara förstahadsvalet för de som rör sig till och frå plaområdet. Agörig med korttidsparkerig för bilister till statioe, på orra sida, är för lite med häsy till trafikmägde uder tidpukter är måga reseärer ska till eller frå området samtidigt. Tillgäglighet och framkomlighet på södra sida är bättre. Atalet cykelparkerigsplatser ära etréer är för få. Statioe upplevs i dagsläget som tråg med få sittplatser. Byggade är ite utformad för de stora mägd mäiskor som strömmar geom och uppehåller sig i byggade. Kosekveser vid ollalterativet Nollalterativet iebär att området äve fortsättigsvis kommer upplevas som otillgägligt för måga grupper. Utemiljö är ite utformad för vistelse och bidrar därför ite till att mäiskor söker sig till området eller uppehåller sig där. Utformige försvårar sarare för olika grupper att vistas eller ta sig geom området. Detta berör främst äldre, fuktioshidrade och barfamiljer. De fortsatta briste på kollektivtrafik iebär att bilberoedet kvarstår, speciellt i agräsade bostadsområde. Området bedöms äve fortsättigsvis vara isolerat frå agräsade stadsdelar och utgör e barriär och hidrar ett effektivt och praktiskt vardagsliv för boede i agräsade kvarter. Ifall åtgärder görs i de befitliga strukture ka e ökad rörlighet mella område uppås. Befitliga attraktiva stråk (exempelvis lägs med Svartå) och parker som omgärdar området kommer fortsättigsvis att ha e stark attraktioskraft och fylla e viktig fuktio. Området har potetial att fortsätta att utvecklas med fler verksamheter och ett större utbud av serviceföretag. Detta bedöms vara positivt för både stadsdele och agräsade bostadsområde. Ifall åtgärder geomförs för att miska luktspridige frå avloppsreigsverket blir miljö både iom stadsdele och i agräsade stadsdelar bättre. Sammataget bedöms ollalterativet medföra små egativa kosekveser. Kosekveser vid plaförslaget Plaförslaget iebär e utvecklig av stadsdele och e ökad fuktiosbladig med bostäder och service. Målet är att stadsdele ska upplevas som trygg och som levade uder dygets alla timmar. För att uppå det måste e viss mägd bostäder tillskapas iom stadsdele. Bostäder i ärhete av resecetrum ökar möjlighete att bo, studera och arbeta i olika städer. Möjlighet fis att etablera skolor och förskolor i området om befolkigsuderlaget är tillräckligt eller om det fis e efterfråga. E etablerig av skola och baromsorg ära statioe med utemiljö på iergård eller på tak ka uderlätta vardage för pedlare. Det är viktigt att e mågfald av verksamheter och fuktioer behålls och utvecklas ytterligare. Blir området för exklusivt fis risk att de mågfald som fis blad företag och föreigar kommer att miska till förmå för mer resursstarka verksamheter. Att befitliga övergripade och itera gåg- och cykelstråk förstärks och kompletteras bedöms uderlätta och öka tillgäglighete iom och till området för oskyddade trafikater. Området plaeras att försörjas med e kollektivtrafiklije. Plaförslaget har ambitioe att boede i de framtida stadsdele ite ska vara beroede av ege bil. Nya målpukter, platser, vistelseytor och viss ärrekreatio kommer att fias iom stadsdele. Med stöd av gestaltigsprogrammet fis möjlighet att komplettera de föreslaga gröa strukture ytterligare med gröa gårdsmiljöer på tak och terrasser. Större parker och stadsdelsskogar kommer ite att aläggas uta dessa återfis liksom i uläget i agräsade stadsdelar. Plaförslaget bedöms iebära att befitliga målpukter och besöksitesiva verksamheter behålls. Samtidigt skapas ya målpukter och platser för möte och rekreatio. Det bidrar till att skapa ett aktivt och attraktivt stadsliv för både ivåara i stadsdele me äve i stade i övrigt. Sammataget bedöms plaförslaget ge små positiva kosekveser med häsy till mäiskors vardagsliv. Figur 9.4. Iom Statiosområdet kommer det fias ytor där bar ka tillbriga si fritid (Valecia, Spaie). 38