GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD. Nyréns Arkitektkontor PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR STATIONSOMRÅDET I VÄSTERÅS STAD PRINCIPER FÖR STADSDELENS INNEHÅLL OCH GESTALTNING SAMRÅDSHANDLING Nyrés Arkitektkotor

2 Illustratioer: Nyrés Arkitektkotor, där ite aat ages. Fotografier: Stadsbyggadskotoret, Västerås stad och Nyrés Arkitektkotor, där ite aat ages. 2 Nyrés Arkitektkotor

3 FÖRORD Sommare 2013 gav Västerås stad Nyrés Arkitektkotor uppdrag att geomföra Gestaltigsprogram för Statiosområdet i Västerås. Gestaltigsprogrammet är ett komplemet till de ataga fördjupade översiktsplae för Statiosområdet och redovisar priciper för de framväxade stadsdeles iehåll och gestaltig. Dokumetet iebär ite ågot ytterligare ställigstagade rörade markavädige ä vad som framgår frå de fördjupade översiktplae. Gestaltigsprogrammet är ett resultat av samarbete mella Västerås stad och tre represetater frå fastighetsägare frå Statiosområdet: Latmäe Fastigheter AB, Hemfosa Fastigheter AB och Klöver AB. Gestaltigsprogrammet ska utgöra ett uderlag för fortsatt plaerig, projekterig, bygglovshaterig, byggade och förvaltig av bebyggelse iom Statiosområdet. Gestaltigsprogrammet ställs ut för samråd mella de 30 april och 23 jui Uder tide får blad adra stades förvaltigar, berörda fastighetsägare och allmähete läma sypukter. Efter samrådstide kommer sypuktera att iarbetas i utredige som därefter ska atas uder höste Per Johasso Miljö- och samhällsbyggadsdirektör Västerås stad Bo Lidskog Latmäe Fastigheter AB Maria Liderås Hemfosa Fastigheter AB Asko Heikkie Klöver AB Nyrés Arkitektkotor 1

4 Medverkade Arbetet med Gestaltigsprogrammet har bedrivits geom e workshopserie uder höste 2013 med deltagare frå Västerås stad och berörda fastighetsägare. Jaroslaw Bartosiak, stadsbyggadsförvaltige har lett projektet. Frå Västerås stad har därutöver Vesa Krajec, stadsbyggadsförvaltige, Sara Wädell, tekiska kotoret och Felix Blomstergre, stadsbyggadsförvaltige deltagit. Frå fastighetsägara har Håka Jasso och Asko Heikkie, Klöver, Maria Liderås, Hemfosa och Bo Lidskog och Masoud Taheri, Latmäe igått. Nyrés Arkitektkotor har på uppdrag av Västerås stad lett workshopserie och upprättat Gestaltigsprogrammet. Frå Nyrés har Sofia Westerlud, plaerigsarkitekt, Maria Uddé, arkitekt, Mårte Setterblad, ladskapsarkitekt och Abdallah Azam, plaerigsarkitekt medverkat. 4 Nyrés Arkitektkotor

5 INNEHÅLL INLEDNING Gestaltigsprogrammets upplägg: läsavisig UTGÅNGSPUNKTER Bakgrud och förutsättigar Fördjupad översiktspla Utredigar som uderlag FYSISKT KONCEPT för platser och parker Platser och parker PRINCIPER för platser och parker Stora och lilla Statiostorget Siloplatse och kaje Sportparke, Verksparke och Kugsägsplatse KVALITETSKONCEPT Stadsdeles iehåll, karaktär och oder Stadsdeles oder Nod: Statiosstade Nod: Silokaje Nod: Sportparke FYSISKT KONCEPT för stråk Kugsägsgata - breda stråket Sigurdsgata - smala stråket Kajstråket Aktivitetsstråket PRINCIPER för gator Trafikslag Gator Gatutyper PRINCIPER för belysig PRINCIPER för kost FYSISKT KONCEPT för bebyggelse Bebyggelsestruktur PRINCIPER för bebyggelse Uderjordiska ledigar Bebyggelses iehåll Bottevåiges relatio med gaturummet Bebyggelses skala - våigsatal Bebyggelses gestaltig Etapper - utvecklig över tid Nyrés Arkitektkotor 5

6 INLEDNING Gestaltigsprogrammets upplägg: läsavisig Utgågspukter Kvalitetskocept Fysiska kocept Priciper Gestaltigsprogrammets upplägg baserar sig på ett atal steg som tillsammas bildar ett fullstädigt program. Stege bygger på varadra eligt ordige eda. Stege utgör kapitel och rubriker i gestaltigsprogrammet. Utgågspukter Utgågspuktera beskriver bakgrud och förutsättigar, samt vilka tidigare dokumet som utgör uderlag för gestaltigsprogrammet. Här äms de fördjupade översiktsplae för Statiosområdet, parkerigsutredig, dagvatteutredig och kulturhistorisk iveterig. Fysiska kocept Fysiska kocept är resultatet av utgågspuktera och kvalitetskoceptet tillsammas. De visar öskvärda kvaliteter i struktures egeskaper för de fysiska miljö. De fysiska kocepte är kuta till stråk, platser och bebyggelse. Priciper Pricipera visar hur de fysiska kocepte omsätts iom stadsdele. De visar hur de fysiskt tar sig uttryck för gator, platser, parker och bebyggelse. Till exempel beskrivs priciper och exempel för gatusektioer, bottevåigar mm. Kvalitetskocept Uder dea pukt preseteras framtida öskvärda kvaliteter och visioer i koceptform. Vad ska prioriteras, framhävas och eftersträvas? Vad gör platse uik? Vilka värde och fuktioer bör bevaras och förstärkas? Kvalitetskoceptet focuserar på stadsdeles iehåll, karaktär och oder. 6 Nyrés Arkitektkotor

7 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrud och förutsättigar område som igår i gestaltigsprogrammet resecetrum avloppsreigsverket Höste 2013 atogs e fördjupad översiktspla för Statiosområdet i Västerås. Det här gestaltigsprogrammet är ett komplemet till översiktsplae. Programmet bygger vidare på översiktsplaes förslag till markavädig och vidareutvecklar de takar och idéer som är beskriva där. Resecetrum och avloppsreigsverket igår i översiktsplae me är udataga ur gestaltigsprogrammet. Det område som igår i gestaltigsprogrammet motsvarar e yta av cirka 38ha. Gestaltigsprogrammet redovisar priciper för de kommade stadsdeles iehåll och gestaltig. Det hadlar om koceptuella och fysiska priciper vars ambitiosivå och itetioer är övereskomma uder workshopserie där stade och fastighetsägara varit represeterade. Gestaltigsprogrammet kommer att utgöra uderlag för de fortsatta plaerige med kommade detaljplaer och bygglovhaterig. Nyrés Arkitektkotor Ortofoto över Statiosområdet. 7

8 UTGÅNGSPUNKTER Fördjupad Översiktspla ta ata gs ä ta hls ga åå gata bilister Lysgräd M Sto ä la ckrh storlm asv dsäg gae ta ter A Mäs rs Ade gs ga ta Ga ta cyklister Ku Stora gåede Port- ga ta rb ro agtaa ta PilgPil a llgat ra Tu Öst rs G a lgat Kake To rg ma I ge jö rb a sg ta Friidrottshalle th Krigsstige a ta Aseatorget öv Kra ftv radsg erksga ta ata e Mälar st rksga ta Avloppsreigsverket e ata a at sgata gsg säg gsä Kuu g K a ck a rb sg Silo äg ftv u rd Sva pp Sig kra e äg gv Ske g Å Ri Jä i rm te ss Bu ata Ve gv e l a v r ro ttsb Slo Ve rksg Ri e äg tio sta s äg äg e a str Vä Järvägs -motet Vasaparke Fiskartorget öv äg ga ta Ka rls ge eä ergsv rbvä pags Korbper Kop pa a dr Sö ga ta ga ta Bjö r Slo tts ata Kä llg gö te. gs g Stadshuset Stadsparke Vä st ta i Ga ta ga k H e Mu a Stora Carl ta ga ka r llgat sg Kug ga ta ata ra Kä Nor a Skom r egat Bjö Va sa a Cetrum ata sg g Ku Ga sv e rk sg Ap a ta o te g ka ata Värjg sga ta Primära gågoch cykelstråk p Kö e Övr ah a llgat Allmäa platser (torg och parker) tiag rma Lokalgata Stora torget ro stb Prä Slo ttsg ata Bod ata ra Kä Nor org det Bo Tim me ata ta lmsga Östermalm Passager tillgägliga för: a g at ka rg Resecetrum ata edje ata ta usga Badh g rko Ky Sm S ic et Kris Huvudgata stra Vä ko Bis Ka rlsg a ta reg ata psg Metallverksgata e väg ig Stor Stu Delar av spårområde där överdäckig ka prövas Österma Passage över järväg bro kh Eri a gat kop Bis Mim erga Avloppsreigsverk med Domkyrkoespla ade möjlighet att utvecklas till stadsbebyggelse Spårområde Passage uder järväg a ta Pilg Kopparlude ata ra R Öst Utabygata karg tver ata ersg e Ha Ba ld Allé stig Allmäa platser / fuktioell del av resecetrum gata Vasa Stadsbebyggelse, fuktiosbladad markavädig Ågkraftverket rtå Silokaje gh VVåå g Ha m g rä kaje Lillå d Ma ga si sg. sgata Ham g ata Slo tt st ige Hå llg Pa sga ta Fyrt Ve rk Stallhagsgata ckh u Tullhus -motet ata sga ta gata ata a ta ärk esg e lg Lillå båksväge Fyr ud Fa d sa ta ga ds rle Mälare llé Lillåudde je ka a je us llh mk ge m Tu Prå vä gs ha Sjö m gm. Färj Ku Stå llsg Mälarbro kaje Östra Hame tu ksg Eri or a ta Mälartorget Sjö ro dbro adb StrStra ata larg tlurs Mä Mis Svategata aje S g. Cla réu st. arks Öd em Roroläge Sigurds -motet ta cke ata sgata urdrdsg Sigigu sg a rib a g. ä te tm ro srob huusb Tra pp La v Gusta sgata Slottet cke ra K rb a pa Öst ke p Ham ra S Väst Tullplatse N 300m Statiosområdets markavädig, eligt de fördjupade översiktsplae. Stora Ga ta sg ata s gat ga ta ar st Bå åt j ga ot ek ar a br pm o Kö ge Mäl ers gata ta -Ad gga hs ör I rad Ahl ta Ap ta Krigsstige lsga Kar ge Kugsäge al i rm te ss gvä ge g sg Verks gata ata Öster Mälarstrad e Ri sä g Ku ack rtå Sva arb äg ftv ta ra pp ra gk tsga ta st Vä ro ttsb Slo e Ske Å Slot Källga Bu ata gvä erksg Ri Järvägs -motet Fiskartorget Kraftv äge ta d ra Sö tgö Väs ö vä g e ta ata Ga ta tegata Bjö r ber gsv g. gs i kg He Carl ta lga Mu Kop par aga Vas Ga sv er ks ga Aseatorget Cetrum ta ga ka r ra Käl Stora Lysgräd a Mäster Tor Nor ata gsg e Ku Övr a Skom ta ta Östermalm Port ta lga ata sg g Ku ata deg Bo lga ta ga ra Käl Nor a gat tia Kris ra Tul Kak ga ta Ägsgärdet ta Öst sga ta ta rga a gat hus tb äs Pr Slo tts ta elga ata rko erma Timm Sicka a jgat Vär Pilga Mimerg ta ata edj Stora torget ro Silokaje ta Sig Stallhage lar ga ga si je åka sg. Lillåudde usg ata ta Fyr tor Ku Mälartorget Sjö ro lls tu Stradb ckh Mä Pa m elga ta g. sg ata ta Stå m sga Slo tt st ta Stallhagsgata Ham ga gata Tullhus -motet ta Ma Östra Hame ige Håll Svategata Lill d rke grä gmä m. ksst mar ds ur ta g. Ha a Claréusgat Öde ga Ve rks ga usbro gh Trapp v Gusta sgata Vå tlursg ata e rib ack Roroläge Sigurds -motet e ack äte Mis arb je pp La tm Ka Ske Östra Västra ta båksväge Fyr Lill åu dd ga ds Fa rle sal lé Mälare je ka je us ka llh åm Färjkaje Tu Mälarbro Pr 8 Ga Karlsg ata a Ky str eg ata hrs reg k Ha Stu Vä Sm t Eri Sto rbro rge eto Bod ta sga ta aga sgata Östermalm Domkyrkoespla ade Bis Pilga Metallverksgata a gat kop Bis ta ga ps ko ksga Som uderlag för de fördjupade översiktsplae, gestaltigsprogrammet och fortsatt plaerig av stadsdele är tre utredigar av särskild vikt: parkerigsutredig, dagvatteutredig och kulturhistorisk värderig. Kopparlude ata Utabygata Eri De plaillustratio som fis i de fördjupade översiktsplae har utgjort uderlag för gestaltigsprogrammets bebyggelsestruktur. arg erk Ha tv Balder Alléstige Herrgärdet Vas Kyrkbacke Bad Måle i de fördjupade översiktsplae är att statiosområdet ska utvecklas till e hållbar, stadsmässig och levade stadsdel, väl sammaläkad med itilliggade stadsdelar, cetrum och Mälare. Visioe är e tät och bladad stadsbebyggelse i kvartersstruktur, i e varierad skala. Kvarter och byggader ska iehålla e bladig av fuktioer och verksamheter. Områdets idetitet och karaktär ska utgå frå platses historia. Detta för att statiosområdet ska käeteckas som stadsmässigt, mågsidigt och attraktivt. Det ska vara e stadsdel där mäiskor och deras behov står i cetrum. e äg ha g sv Sjö Tullplatse m N Plaillustratio med möjlig utformig av Statiosområdet, eligt de fördjupade översiktsplae. (Illustratioe baseras på material utfört av Sweco Architects). Nyrés Arkitektkotor

9 UTGÅNGSPUNKTER Utredigar som uderlag Parkerigsutredig för Statiosområdet Parallellt med arbetet med gestaltigsprogrammet har Trivector Traffic geomfört e parkerigsutred-ig för Statiosområdet. Utredige syftar till att ta fram parkerigstal för cykel och bil för området samt att utreda hur områdets utformig och plaerig av parkerig ka bidra till att uppå de högt ställda måle avseede hållbart resade. Efter att parkerigsutredige geomgått samråd, ev bearbetig och atagade kommer de att utgöra uderlag för de fortsatta paerige av stadsdele. Parkerigsutredige kommer att atas seast uder höste Cykelparkerig (Referes: Köpeham) Dagvatteutredig för Statiosområdet Sweco har utrett förutsättigara för dagvattehaterig iom Statiosområdet, som e del i de fördjupade översiktsplae. I utredige kostateras att de förädrade markavädig som föreslås i de fördjupade översiktsplae medför förbättrad dagvattekvalitet. Omvadlig frå idustriområde till e y stadsdel med resecetrum, bostäder och cetrumbebyggelse ger lägre flöde och miskad föroreigsbelastig. Det ger också större möjligheter till lokal haterig. Iom t ex bostadsområde ka dagvattet fördröjas och reas ia det släpps till dagvatteätet och därigeom äve avädas vid gestaltige av de yttre miljö. Dagvattehaterig (Ref: Hammarby Sjöstad, Stockholm) Kulturhistorisk iveterig och värderig av Statiosområdet Västmalads läs museum har utfört e kulturhistorisk iveterig och värderig av Statiosområdet, som utgör e bilaga till de fördjupade översiktsplae och kommer att avädas som hjälp vid framtagade av kommade detaljplaer. Iom området fis ett stort atal kulturhistoriskt värdefulla byggader samt ågra kulturhistoriskt viktiga stråk. Gammalt och ytt (Statiosområdet, Västerås) Nyrés Arkitektkotor 9

10 KVALITETSKONCEPT Stadsdeles iehåll, karaktär och oder Sportparke cetrum Södra Rigväge Kugsägsgata stråk Svartå Statiosstade stråk Silokaje stråk kokpukte stråk stråk färjekaje Mälare Läget i stade De ya stadsdele iom Statiosområdet har e uik positio i det växade Västerås. Stadsdele har ett attraktivt läge vid vattet och ka förstärka cetrala Västerås vattefrot. Läget är också oerhört cetralt med Västerås cetrala stadskära i direkt aslutig. Stadsdele iehåller också e av stades viktigaste fuktioer järvägsstatioe, vilke på sikt kommer bli ä viktigare som utbyggt resecetrum. För att stadsdele verklige ska dra ytta av sitt attraktiva läge behöver sambad och koppligar förbättras. Järväge, Kugsägsgata och Södra Rigväge är idag viktiga stråk i i området me utgör också barriärer, med trafik som försvårar för gåede. De fördjupade översiktsplae för Statiosområdet redovisar läge för passager och koppligar som är grudläggade för de kommade stadsdeles itegrerig i stade och förutsättigar för stadsliv. Gestaltigsprogrammet beskriver också Kugsägsgatas framtida utformig i syfte att förädra gata frå barriär till samlade stråk för måga trafikslag. Geomgåede ska i första had gåede prioriteras, seda cyklister, bussar och sist bilar. Tät och bladad stad De framväxade stadsdele ska eligt de fördjupade översiktsplae vara tät och bladad. De ska iehålla e bladig av iehåll och fuktioer, samt e varierad skala. Stadsdeles idetitet och karaktär ska utgå frå platses historia. 10 Nyrés Arkitektkotor

11 KVALITETSKONCEPT Stadsdeles oder Vissa pukter i stadsdele kommer att ha större tygd och itesitet ä adra och utvecklas till oder. E od bildas är e pukt har ett iehåll som attraherar ett större upptagigsområde, det vill säga blir e målpukt äve för besökare frå utaför stadsdele. E od har också e placerig där stadsdeles stråk passerar och korsar varadra. E od behöver också ett samlade offetligt rum e plats eller park. De itetioer som Gestaltigsprogrammet beskriver har si utgågspukt i odera. Nodes karaktär tar sig uttryck i skala och täthet, iehåll och relatio till gata, samt hårdgjorda eller gröskade platser. I de fördjupade översiktsplaes struktur idetifierar Gestaltigsprogrammet tre oder iom programmets område: statiosstade Kollektivtrafikpukt (Ref: Hammarby Sjöstad, Stockholm) Statiosstade Silokaje Sportparke silokaje Publika lokaler i bottevåig och utblickar mot vattet (Ref: Heriksdalshame, Stockholm) Dessa tre har var och e si karaktär och idetitet som uttrycks i iehåll och gestaltig. Nodera kompletterar på så sätt varadra och ger stadsdele mågfald. Nodera är förbuda geom stråk, som sätter dem i relatio till varadra. Stråke kyter äve odera till cetrala stade och adra viktiga agräsade oder som kokpukte och färjekaje vid Svartås myig. FOTO: STEN JANSIN sportparke Nälstaparke (Ref: Välligby, Stockholm) Nyrés Arkitektkotor 11

12 KVALITETSKONCEPT Nod: Statiosstade Statiosstade kotor, utbildig, service kotor kotor bostäder Lilla statiostorget bostäder Publika fuktioer (Ref: Medborgarplatse, Stockholm) Stora statiostorget stråk kotor stråk bostäder bostäder bostäder Gymasieskolor (Ref: Kuskapsgalleria, Sickla köpkvarter, Nacka) FOTO: STEN JANSIN Uteserverigar (Ref: Medborgarplatse, Mycket aktivitet i bottevåige. (Ref: Sickla köpkvarter, Nacka). 12 Stockholm) Nyrés Arkitektkotor

13 KVALITETSKONCEPT Nod: Statiosstade Statiosstade är de kraftfulla ode rut ya resecetrum. Statioe och äu mer det kommade resecetrumet, gör området attraktivt för i stort sett alla verkamheter som ska vara lätt att å. Statiosära arbetsplaster Node är e målpukt av regioalt itresse. Det är ett uikt läge ur kollektivtrafiksypukt med både lokala, regioala och fjärrförbidelser i samma pukt. Att här lokalisera persoitesiva arbetsplatser, som kotor, främjar kollektiva arbetsresor. Läget blir e kvalitet för företag vid rekryterig av medarbetare. Kollektivtrafikläget gör det också lämpligt för lokaliserig av utbildig för högre åldrar, frå gymasieivå och uppåt. Kollektivtrafikära bostäder De bladade stade behöver e mix av bostäder och verksamheter. Att bo i statiosstade ger både ärhet till service, kommuikatioer, cetrum och vattet. Ambitioe är att uppå e bladig iom kvartere, me läget vid järväge iebär att vissa risker och störigar kommer att påverka utformig och fördelig mella bostäder och verksamheter. Service och stadsliv Statiosstade ska ite kokurrera med cetrala stades kommersiella utbud me ska ädå ha förutsättigar att fylla bottevåigara med verksamheter som alstrar stadsliv till ode. För att skapa attraktiva miljöer för till exempel kotorsetablerigar behöver ärservice, restaurager, hotell och aat fias i kvartere. Att islaget av bostäder också är högt förstärker efterfråga på service i bottevåige. Befitlig bebyggelses potetial E ytterligare kvalitet som förstärker statiosstades mågfald, bladig och potetial är de befitliga bebyggelse iom kvarteret Sigurd. Bebyggelse är karaktärsskapade och möjlig att yttja för persoitesiv och utåtriktad verksamhet som berikar stadslivet. Här ka äve rymmas kultur och fuktioer som förstärker kvällslivet i stadsdele. Reda idag fis stora arbets-platser iom ode i skatteskrapa och tigsrätte. Statiostorge Stora och lilla statiostorget med dess omgivade väggar kommer att ha stor betydelse för karaktäre på statiosstade. Torges utformig kommer häga samma med kommade resecetrum och berörs därför edast översiktligt i gestaltigsprogrammet. Stora statiostorget har ett viktigt syfte att föra i vattekotakte lågt i i statiosstade och göra det märkbart frå resecetrum. Nyrés Arkitektkotor Nytt och gammalt möts (Ref:Sickla köpkvarter, Nacka) Uteserverig i statiosstade (Ref: Sickla köpkvarter, Nacka) Kotor och service (Ref:Sickla köpkvarter, Nacka) Butiker i bottevåig, bostäder högre upp (Ref:Sickla köpkvarter, Nacka) 13 FOTO: STEN JANSIN FOTO: STEN JANSIN FOTO: STEN JANSIN FOTO: STEN JANSIN

14 KVALITETSKONCEPT Nod: Silokaje FOTO: MAX PLUNGER bostäder bostäder stråk Silokaje publik verksamhet, kultur, idrott, bostäder kvällssol bostäder bostäder Omvadlig med publikt iehåll (Ref: Pedagoge, Göteborg) Norra Hammarbyhame (Ref: Stocholm) Kajplats (Ref: Hammarby Sjöstad, Stockholm) Ombyggd silo (Ref: Marsielle) 14 Nyrés Arkitektkotor

15 KVALITETSKONCEPT Nod: Silokaje Silo Platse vid det ire av hambassäge har mycket goda förutsättigar att bli e stark od och målpukt i stadsdele. Läget vid vattet i riktig mot sole är attraktivt. Silo är e reda etablerad stor volym på platse. Läget är strategiskt för evetuell placerig av ågo y publik verksamhet, av kulturell eller rekreativ art. Silo skulle möjligtvis kua omvadlas eller ersättas med y volym. Det fis måga ispirerade exempel på silobyggader som fått ett ytt iehåll. Kvarteret ka äve iehålla bostäder me det är viktigt att mist bottevåige mot kaje till e höjd av motsvarade två våigar är publik och iehåller verksamheter. Kvällssolsläget gör platse lämplig för restaurager med uteserverigar mot kaje. Kaje Silokaje som od är beläge lägs det stråk som leder frå cetrum mot Kokpukte och vidare lägs Mälarstrade. Stråket är e viktig förbidelse för ett stort flöde av cyklister och ka också komma att trafikeras av busslije. I detta häseede är det också viktigt att kaje, platse och de bebyggelse som kommer att frota har e utåtriktad karaktär. Kajes utformig ska präglas av geerösa ytor för gågoch cykeltrafik, ha plats för serverigar och ta fasta på de stora skala. Biltrafik ska ite tillåtas me busslije ska irymmas. Hållplats ska då fias iom ode. Utsikt mot hambassäge (Ref: Lugetterrasse, Stockholm) Bryggor i solig läge (Ref:Lugetterrasse, Stockholm) Bryggtorg Kaje ka trappa sig er mot vattet (Ref: Lugetterrasse, Hammarby Sjöstad, Stockholm) Bryggor i soligt läge (Ref: Hammarby Sjöstad, Stockholm) Nyrés Arkitektkotor Bryggpark (Ref: Horsbergs stradpark, Stockholm) 15

16 KVALITETSKONCEPT Nod: Sportparke Östra Rigväge bostäder bostäder Sportparke kotor idrott bostäder kultur skola Verksparke Kugsägsplatse Kugsägsgata Lek. (Ref: Kristieberg, Stockholm) bostäder stråk bostäder FOTO: STEN JANSIN Lek (Ref: Nälsta lekplats, Stockholm) FOTO: NAMN EFTERNAMN Klättrig. (Ref: Sickla köpkvarter, Nacka) Lekpark (Ref: Köpeham) 16 Nyrés Arkitektkotor

17 KVALITETSKONCEPT Nod: Sportparke E y passage uder järväge plaeras i Östra Rigväges förlägig. Där öppige möter Kugsägsgata och friidrottshalle föreslås e park med fuktioer för lek och idrott e sportpark. De här platse har potetial att utvecklas till de tredje ode i stadsdele med tygdpukt på rekreatio. Bladstade sträcker sig äve hit me islage av bostäder kommer troligtvis att vara större. Parke, tillsammas med ärliggade Verksparke, kommer ha stor betydelse för ärrekreatio och utgör de största sammahägade gröa ytora iom stadsdele. Samtidigt är friidrottshalle e målpukt för ett större upptagigsområde och det ka äve sportparke bli om de får fuktioer som lockar fler. Till målpukte måste cykel- och bilparkerig lösas i de fortsatta plaerige. Tydliga gröa stråk. (Ref: Gasverksområdet, Amsterdam) Gea parkvägar (Ref: Köpeham) Lek. (Ref: Kristieberg, Stockholm) FOTO: STEN JANSIN Lek (Ref: Nälsta lekplats, Stockholm) Nyrés Arkitektkotor 17

18 18 Nyrés Arkitektkotor

19 Aktivitetsstråket FYSISKT KONCEPT för stråk Sportparke Statiosstade Sigurdsgata Kugsägsgata Kajstråket Silokaje Stadsdeles tre oder förbids med stråk. Stråke är av strategisk betydelse för oderas itesitet, stadsdeles orieterbarhet, rörelsemöster och tillgäglighet. Stråke har olika karaktär och sammasättig av trafikslag me det gemesamt att de kyter samma målpukter iom och agräsade stadsdele. Lägs stråke fis förutsättigar att etablera verksamheter av olika slag. FOTO: NAMN EFTERNAMN De fyra huvudsakliga stråke är: Kugsägsgata Sigurdsgata Kajstråket Aktivitetsstråket Cykelstråk (Ref: Köpeham) Nyrés Arkitektkotor 19

20 FYSISKT KONCEPT för stråk Kugsägsgata - Breda stråket Kugsägsgata är det breda stråket, stadsdeles huvudgata. Gata iehåller flera trafikslag, iklusive busstrafik och har hög trafikitesitet. Här fis cykelbaor som är separerade frå gågtrafik, vilket gör att ma tar sig fram sabbt på cykel. Det som kommer att främja stadslivet lägs det här stråket är att gågbaora är geerösa och möblerbara, att det är ett stort flöde och goda möjligheter till korttidsparkerig och agörig vid lokaler lägs gata. Sigurdsgata - Smala stråket Sigurdsgata och dess förlägig i båda riktigara är ett parallellt stråk till Kugsägsgata. I förhållade till Kugsägsgata är det här det smala, luga stråket, med begräsad bil- och cykeltrafik. Fotgägara har företräde till hela gaturummet och uteserverigar får breda ut sig. Här är tempot lågsammare, i de gåedes takt. Stråket har måga lokaler och tätt mella etréera. Det smala stråket har e viktig uppgift att kyta ihop de båda statiostorge och därmed de båda etréera till resecetrum, samt sportparke. Det smala och breda stråket komplettera varadra och verkar i samma riktig. 20 Nyrés Arkitektkotor

21 FYSISKT KONCEPT för stråk Kajstråket FOTO: MAX PLUNGER Kajstråket är det ljusa, öppa stråket som förbider cetrala stade med vattet och vidare mot kokpukte och lägs Mälarstrade. Stråket är ite mist e viktig förbidelse för cyklister. Stråket ädrar karaktär och möjliga trafikslag beroede på placerig och fuktio i stadsdele. På sträcka lägs kaje tillås iga bilar me e busslije är täkbar. Utrymme ska fias både för dem som cyklar, promeerar lägs vattet, sitter och fikar eller åker buss. Käsla ska ädå vara att det är de gåede som har företräde. Kaje ska ibjuda till vistelse och relatera till vatterummets stora skala. Stråkets itesitet kommer att påverkas av vilka verksamheter som etableras mot kaje i silokvartere. Aktivitetsstråket Östra Rigväge Sportparke Verksparke Kugsägsplatse När de ya passage uder järväge i Östra Rigväges förlägig öppas skapas ett viktigt stråk i orra dele av stadsdele. Det här kommer att vara e ge förbidelse för cyklister frå blad aat Öster Mälarstrad i mot cetrum. Stråket passerar både Sportparke, Kugsägsplatse och Verksparke och har därför ett tydligt rekreativt sambad. Till stråket ka äve kopplas flera midre platser för lek och sport för att utveckla ett aktivitetsstråk med hållpukter lägs e promead. Detta tillför värdefulla boedekvaliteter till kvartere i ärhete av stråket. Nyrés Arkitektkotor 21

22 PRINCIPER för gator Trafikslag Trafikslag Gestaltigsprogrammet redovisar strukturer och priciper för utförade av stadsdeles gator. Pricipera tar si utgågspukt i de trafikslag som de fördjupade översiktsplae beskriver för stadsdele. Busstrafik idag Möjlig framtida busstrafik RoRo-trasport Primära gåg- och cykelstråk Möjliga busshållsplatser RoRo-läget Gatustruktur 22 Nyrés Arkitektkotor

23 PRINCIPER för gator Gator Östra Rigväge Pilgata Björöväge Södra Rigväge Sigurdsgata Kugsägsgata Verksgata Mälarstradsgata Hamgata Gatustrukturer Gatora ska möjliggöra trafik för e attraktiv stad. I utformige är det lika viktigt att ge goda förutsättigar för stadsliv som att medge framkomlighet för olika trafikslag som fotgägare, cyklister, bilister och busstrafik. Gatora har olika fuktio beroede på läge och utförade, me alla är viktiga för ett rikt stadsliv. Gatutypera ska uppmutra adra trafikslag ä bil geom att prioritera gåg- och cykeltrafik, miska barriäreffekter och samtidigt miska adele tug trafik. De beskriva kvalitetsivå för gatutypera ska hålla ihop helhete uder utbyggade. I de fortsatta processe ska det klargöras vilka av torggatora/gåfartsgatora som ska vara helt bilfria. Gaturummes möblerig med bäkar, papperskorgar, pollare, utrusig och tillgägliga hållplatser ska utformas samstämmigt iom hela stadsdele. Gatora kommer byggas ut uder låg tid. Gaturummets utformig och materialval ska vara apassat för att möjliggöra e effektiv gatudrift för att behålla de plaerade fuktioe året rut. Materialet ska vara Nyrés Arkitektkotor Större stadsgata Midre stadsgata Torggata/Gåfartsgata Bostadsgata Kaj hållbart för att ge ett bra itryck och miimera uderhåll uder överskådlig tid. Pilgata, Hamgata, Södra Rigväge och Björöväge är markerade på kartora eftersom de är viktiga stråk som omger Statiosområdet, me gatoras utformig behadlas ite i gestaltigsprogrammet. De illustrerade gatusektioera i gestaltigsprogrammet är exempel på gatusektioer, uta exakt fastslaga måttkedjor. 23

24 PRINCIPER för gator Gatutyper Större stadsgata (alt. 1) Kugsägsgata är reda idag ett huvudstråk geom området. När stadsdele byggs ut kommer de fortsätta att vara huvudstråk för flera trafikslag och e tydlig ryggrad geom stadsdele. Kugsägsgata kommer äve vara e viktig gata för sabb cykelkommuikatio. Cyklig ka ske på separat cykelbaa på båda sidor om gata för att möjliggöra agörig till de ya bebyggelses etréer. Träd plateras lägs båda sidora och varvas med agörigs-/parkerigsplatser. Gågstråke lägs gatas båda sidor har geerösa mått för att ge plats för ett rikt folkliv. Eligt de fördjupade översiktsplae ka Kugsägsgatas raka dragig brytas mella silo och friidrottshalle för att göra de midre attraktiv för geomfartstrafik, dämpa hastigheter och bidra till e gatumiljö där fotgägare käer sig välkoma. Det är också möjligt att behålla dages raka sträckig så läge de ases fugera. Större stadsgata (alt. 2) Kugsägsgata kommer äve fortsättigsvis utgöra trasportväg för breda och tuga trasporter er mot Roro-läget vid hambassäge. Trasportera ka utföras fler gåger om året, då stägs gata av för övrig trafik. Trasportera kräver e fri körbaa med 8 meters bredd, vilket ka påverka placerig av träd och belysig. För Kugsägsgata redovisas två alterativa sektioer. Vilke sektio som blir aktuell för geomförade ka påverkas av kommade plaerig av ledigsdragig mm. Alterativ 1 är e symetrisk sektio med plats för dubbla trädrader och parkerig/agörig på båda sidor. Alterativ 2 är e smalare sektio med edast e rad träd och parkerig/agörig edast på ea sida av gata. 24 Nyrés Arkitektkotor

25 PRINCIPER för gator Gatutyper Midre stadsgata De midre stadsgatora, i stadsdeles östra del, kommer utgöra viktiga koppligara till seare utbyggadsfaser. De midre stadsgatora har samma iehåll som de större stadsgatora me med midre gatusektio och trafikmägd. Gatora trädplateras lägs båda sidora. Katstesparkerig föreslås på ea sida av gata. Cyklig ka ske på separat cykelbaa på båda sidor om gata. Midre stadsgata är t ex Verksgata och Mälarstradsgata. Torggata, gåfartsgata Torg-/gåfartsgata utformas på de gåedes villkor med e mycket låg biltrafiksitesitet, edast ödvädig agörig. Gaturummet får e sammahålle yta, uta katste och ivåskillader. Avisigar för trafikrörelser görs geom markerig i markbeläggig, som hällar, friser av smågatste eller målat. Orieterbarhete för syskadade ska beaktas. Lägs båda sidora möjliggörs geerösa ytor för uteserverigar med mera. De smalare gatusektioe främjar iteraktioe mella livet på gata och bottevåigaras etréer och fuktioer. Karaktäre av dea gata ka likas vid begreppet shared space, det vill säga yta delas av alla trafikater och bygger på ett samspel dem emella och låga hastigheter. Torggata/gåfartsgata är t ex Sigurdsgata och dess förlägig. Nyrés Arkitektkotor 25

26 PRINCIPER för gator Gatutyper Bostadsgata Bostadsgatora bider samma kvartersstrukture. Flera bostadsgator förbider äve det ya och befitliga gatuätet på båda sidor om Kugsägsgata med varadra. De ger stadsväve e fimaskighet och god tillgäglighet till bostadsetréer och evetuella verksamheter. Bostadsgatora har edast lokal agörigstrafik och skapar ärhet till stadsliv, parker och kajer. Cyklig sker i bladtrafik och katstesparkerig för besökare fis på båda sidor om gata. Trädplaterig görs lägs gatas ea sida. Kaj Kaje ger attraktivitet och god tillgäglighet till vattet samt kyter ihop stade med Mälare. Kajgatora utformas med häsy till de gåede, med e mycket låg trafikitesitet. Sträcka vid silo är ett viktigt cykelstråk och förbidelse mella Mälarstrade och cetrum. Biltrafik ska ite tillåtas me buss i lijetrafik ka bli aktuellt. Yta ärmast bebyggelse är reserverad för gåede och uteserverigar. Närmast vattet fis geerösa ytor som ka trappa sig er och ger sittmöjligheter. I zoe däremella ska gåede, cyklister och busstrafik samverka. 26 Nyrés Arkitektkotor

27 FYSISKT KONCEPT för platser och parker Platser och parker Sportparke Kugsägsplatse Verksparke Lilla Statiostorget Stora Statiostorget Siloplatse och kaje De framväxade stadsdele behöver tydliga, attraktiva offetliga rum mötesplatser både för de som arbetar och bor i ärhete me också som lockar besökare lägre ifrå. I stadsdeles struktur fis plaerade platser och parker iom varje od. Nodes karaktär och iehåll kommer att avspegla sig äve i de offetliga rummes utformig och fuktio. I od statiosstade: Stora och Lilla Statiostorget I od silokaje: Siloplatse och kaje I od sportparke: Sportparke, Verksparke och Kugsägsplatse Nyrés Arkitektkotor Platser där stråk möts (Ref: Barceloa) 27

28 PRINCIPER för platser och parker Stora och lilla Statiostorget Lilla Statiostorget Stora Statiostorget Torg och stadsliv (Ref: Köpeham) Stora och lilla statiostorget är, tillsammas med resecetrum, statiosstades viktigaste platser. De kommer vara etréplatser till två av resecetrums etréer och därmed äve passager mot Södra Rigväge och cetrum. Platseras utformig påverkas av plaerige av resecetrum. Det ska fias e samhörighet i utryck mella de båda torge. Till exempel ka materialval, möblerig och belysig utföras lika. Torge sätts också i ett gemesamt sambad geom både det smala och breda stråket samt ivädigt via resecetrum. Detta medför att det fis flera loopar att röra sig i som förear stora och lilla torget. Skillade dem emella ligger i skala och digitet. Det stora torget sträcker sig frå resecetrums etré, över Kugsägsgata och er mot vattet. Torget övergår i kaje och kajstråket. Torget har därmed e stor rymd och e viktig fuktio som visuell kopplig mella cetrum och vattet. Torgets öppehet kommer bidra till utsiktsmöjligheter mot vattet äve ie frå resecetrum. Torget skapar möjlighet för ett rikt stadsliv geom Torgmöblerig (Ref: Köpeham) att måga passerar. Det fis serverigar och adra plaster att staa till vid samt torgets froter iehåller utåtriktade verksamheter och måga etréer. Eftersom torget ligger vid e stor kollektivtrafikod behövs mycket cykelparkerig. Det lilla statiostorget är ett midre torg. Det är e lugare plats, me eftersom skala är midre trycks stadslivet ihop och har ädå förutsättigar att bli livligt. På det här torget skulle ma kua flytta ut si dator och arbeta i det fria. 28 Nyrés Arkitektkotor

29 PRINCIPER för platser och parker Siloplatse och kaje Siloplatse och kaje Bryggor i solig läge (Ref: Lugetterrasse, Stockholm) FOTO: MIKAEL SILKEBERG Bryggaläggig med belysig (Referes: Hudiksvall) De södra dele av stora statiostorget övergår i kaje till hambassäge vid silo. Kajes u-form i de ire dele av bassäge är e mycket attraktiv plats att utveckla. Platse ligger i sole både uder dage och kvälle och har e utsikt över bassäge och vidare ut över Mälare. Både i silokvartere och i bostadskvartere öster om bassäge fis itressata läge för etablerigar av restaurager och caféer med uteserverigar. Platser fis för att bara sitta och juta av sole och vattet. Silo, ombyggd eller ersatt är också e potetiell placerig av e verksamhet som målpukt på platse och lägs kajstråket som passerar här. Vattet och skala är huvudtema. Utformige ska ta tag i platses stora skala. Utsikte mot vattet är give me vattet ka också avspegla sig på lad, i vattelek eller vattekost. Vattets tillgäglighet behöver förbättras. De östra dele av bassäge som ite är hårdgjord kaj ka ha ett edtrappade eller mjukare möte med vattet. Vattet i bassäge är ite tillräckligt ret för att bada i, me bad ka lösas på aat sätt till exempel geom e flytade aläggig. Nyrés Arkitektkotor Kajsträckig som trafikeras av buss (Ref:Hammarbyhame, Stockholm) Vid bassäges västra sida fis Roro-läget, ett lastigsställe för stora fartygstrasporter. Roro är förkortig för Roll o/roll Off-fartyg. Istället för att aväda kra körs godset ombord på fartyget. Aväds speciellt vid frakt av tug eller utrymmeskrävade last. Nyttjadet av detta behöver fias kvar uder överskådlig tid och lastrampe ska vara e del av kajes utformig. Platses materialval och dispositio påverkas av trasportera. Lastig vid Roro-läget sker relativt sälla, me är desto mer spektakulärt, ärmast ett eveemag på platse. 29

30 PRINCIPER för platser och parker Sportparke, Verksparke och Kugsägsplatse Sportparke Kugsägsplatse Verksparke Färgglad markbehadlig (Ref: Köpeham) Temapark (Ref: Köpeham) Sportparke Sportparke kallas hela ode i de här dele av stadsdele som kretsar krig parke vid friidrottshalle. Det här är e park som kommer att ha stor betydelse för stadsdeles behov av rekreatio, lek och aktivitet. Det ska vara e gröskade, lekfull, färgglad och aktiv park med måga fuktioer. Med rätt aktiva fuktioer ka det också utvecklas till e målpukt för ett större upptagigsområde. När kopplige till adra sida järväge kommer till har läget potetial att locka fler. Aktiviteter skulle kua vara till exempel ävetyrslekplats, parkour, skatealäggig, löparbaor och klättervägg. FOTO: STEN JANSIN Sportparke som målpukt kommer att behöva bil- och cykelparkerig i ärhete. Lek och idrott för alla åldrar (Ref: Nälstaparke, Stockholm) 30 Nyrés Arkitektkotor

31 PRINCIPER för platser och parker Verksparke Verksparke igår också i ode rut Sportparke och utgör ett komplemet. Det här ska också vara e grö park för lek och aktivitet me med ett mer lokalt upptagigsområde. I Verksparke fis ärlek, midre bollplaer me äve plats att ta det lugt eller äta si matsäck. För att udvika att parke får e halvprivat karaktär krävs e tydlig avgräsig mella bebyggelse och park, samt e stark gestaltig. Plats för lug och ro (Ref: Västra Hame, Malmö) Plats för lek (Ref: Köpeham) Kugsägsplatse Kugsägsplatse ska vara e urba, tydligt gestaltad plats.trafikmässigt fis det två alterativa trafikförigar rut platse. I alterativ 1 gör Kugsägsgatas trafik e krok rut platse, för att miska beägehete att aväda Kugsägsgata för re geomfart och miska hastighete. Roro- trasportera som passerar edast ett fåtal gåger per år tillåts passera över torget, eftersom dessa stora trasporter behöver så rak väg som möjligt. I alterativ 2 ligger Kugsägsgata som e rak gata och platse asluter till dea. Torgrum (Ref: VHC, Malmö) Nyrés Arkitektkotor 31

32 PRINCIPER för belysig Belysig Lilla statiostorget - midre torgbelysig Stora statiostorget - högre torgbelysig Kajtorg - högre torgbelysig Stadsdeles belysig ska vara samordad och fuktioell. Stadsdele ska upplevas trygg äve i mörker och fotgägares höjd och perspektiv ska vara prioriterat. Belysige ka kategoriseras utifrå vilke typ av gata och rum de verkar i. Allmät är belysige friare och högre vid platser ä utmed gaturum. Belysige ska samverka med övrig utformig på respektive plats, vara karaktärsskapade och visa på det offetliga statuse i miljö. Utmed gator är belysige eklare, me högre vid större gator och lägre vid midre, det vill säga speglar gaturumme för igekäig och sigal till trafikslage om vilke typ av gaturum det är. Större stadsgata - högre belysig, större gaturum Midre stadsgata - högre belysig Torggata/Gåfartsgata Bostadsgata - ekel gatubelysig Park - friare och belysig 32 Nyrés Arkitektkotor

33 PRINCIPER för kost Kost och eveemag Permaet kost (Ref: Liljeholmstorget, Stockholm) Här bor fåglara (Ref: Bradts, Odese) Tillfälliga arragemag för lek och skulptur (Ref: Carlsbergsområdet, Köpeham) För stadsdeles attraktivitet och skapade av positiv stadsliv är det e fördel om tillfälliga etablerigar ka dyka upp. Det ka vara eveemag, istallatioer, lekplatser, tillfälliga bollplaer med mera. Det är isatser som ite kräver stora ivesterigar me ka bidar till att etablera stadsdele, dra folk och ge uppmärksamhet. Det ka påskyda etablerigar av stråk och mötesplatser. I de stegvisa utbyggade av stadsdele ska också de permaeta koste i det offetliga rummet och i bebyggelse vara e självklar del. Kost ka gära uttryckas samordat med aläggigar för adra fuktioer till exempel lek eller dagvattehaterig. Permaet kost, tulpaer (Ref: Högdale, Stockholm) Nyrés Arkitektkotor 33

34 FYSISKT KONCEPT för bebyggelse Bebyggelsestruktur Kvartersidelig Gestaltigsprogrammet redovisar e strukturpla som bygger på de fördjupade översiktsplaes markavädigskarta och illustratiospla samt befitligt gatuät. Strukturplae är ite defiitiv uta kommade detaljplaer kommer att lägga fast kvarteres exakta avgräs-ig me strukturplae visar e övergripade take och ambitio krig gatustruktur och de offetliga rummes avgräsig. Gestaltigsprogrammet beskriver överes-koma itetioer krig kvarteres iehåll och gestaltig. Befitlig och värdefull bebyggelse Det mesta av befitlig bebyggelse ka ligga kvar och är itegrerad i strukturplae. Flera av byggadera är karaktärsskapade och har också förutsättigar att utvecklas geom kompletterig och omvadlig för ya verksamheter. I vissa befitliga byggader fis pågåede verksamheter som ka vara störade eller utgöra e risk för agräsade y bostadsavädig. Detta ka påverka utbyggadstakt och etappidelig för stadsdeles olika delar. E detaljerad kulturhistorisk iveterig av alla byggader och miljöer har geomförts. Måga av byggadera bedömdes ha kulturhistoriska värde. I iveterige igår också beskrivig av tre historiska stråk samt rekommedatioer för fortsatt avädig och utvecklig av byggadera som blev utpekade som värdefulla. Utredige kommer att vara till hjälp i de fortsatta plaerige av stadsdele. Västerås stad tar eligt de fördjupade översiktsplae ite ställig till utredige i si helhet uta kommer att ta ställig till eskilda värdebedömigar och rekommedatioer i arbete med detaljplaer och bygglovsärede. 34 Nyrés Arkitektkotor

35 PRINCIPER för bebyggelse Uderjordiska ledigar Ledigar E faktor att ta i beaktade vid fastläggig av kvartersstrukture är ledigsätet. Det cetrala och reda iaspråktaga läget i stade är välförsörjt på tekisk ifrastruktur. Det iebär också att området geomkorsas av olika större ledigar, förlagda i gatuoch kvartersmark. Iom delar av området har kvarteres placerig styrts av stora ledigsstråk som är kostsamma att flytta. Fler adra ledigar kommer att behöva läggas om så att de ite hamar iom de täkta kvartersmarke. av ledigar iom e begräsad yta är Kugsägsgata, gator ärmast friidrottshalle och gator öster om silobyggade. Med take på all uderjordisk ifrastruktur som kommer att behöva ta plats krävs e fortsatt diskussio och samsy krig exakt utformig av ya kvarter, gatusektioer och däriblad utrymmet för trädrader, belysig med mera. Illustratioe visar placerig och sambad mella föreslaga ya kvarter och det befitliga ledigsätet i bakgrude. Illustratioe ger förståelse för hur ledigsätet ser ut idag och visar att apassig till de ya strukture kommer att iebära omläggigar av fler ledigar. Iom vissa delar av området fis flera olika ledigstyper och där krävs effektiv avädig av marke med take på både det som ska fias uder och över gatuivå. Ett exempel på stråk med fler typer Nyrés Arkitektkotor 35

36 PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelses iehåll Stadsdele ska vara bladad till iehåll i så hög grad som möjligt. De bladade stade med måga fuktioer har bäst förutsättigar att alstra stadsliv uder så stor del av dyget som möjligt. E bladig mella boede och verksamheter ger rörelse uder fler tider av dyget och ett större uderlag för service och därmed lokaler i bottevåige. De bladade stade bygger också på föräderlighet med robust struktur och e viss grad av flexibilitet i det som ska byggas vilket medför att iehåll och fuktioer ka förädras över tid. Risker och störigar frå verksamheter och ifrastruktur påverkar och begräsar i viss må möjlighete till bladig av fuktioer, till exempel lägs med järväge. Trots ambitioe om bladig har ite stadsdeles alla Karta illustrerar övergripade bladige i stadsdele, delar samma förutsättigar att attrahera lika grad av me att det ädå fis olika tygdpukt beroede på bladig. Alla kvarter kommer ite iledigsvis att läge i stadsdele och i förhållade till risker, stråk och ha samma kommersiella potetial för etablerigar av befitliga fuktioer. till exempel lokaler i bottevåig. Det behövs e viss befolkigstäthet för att å dea potetial och eftersom Tovikt på: stadsdele byggs ut i etapper måste också etablerigar Verksamheter, kotor, service, ske etappvis. Gestaltigsprogrammet vill visa på var utbildig, bostäder det är viktigt att prioritera etablerigar och vilke tovikt iehållet kommer ha i de olika delara. Det är viktigt Publik verksamhet, rekreatio, kultur, att möjligheter till etablerigar ite byggs bort tidigt där utbildig i bottevåig, bostäder det på sikt ka vara attraktivt, därför att kommersiellt uderlag ite fis iledigsvis. Det är bättre att välja Bostäder, förskolor flexibla lösigar som ka omvadlas på sikt. 36 Nyrés Arkitektkotor

37 PRINCIPER för bebyggelse Bottevåiges relatio till gaturummet Aktiv, öppe och stilla fasad Stadsdeles bebyggelse ska vara varierad, medvete och av hög arkitektoisk kvalitet. De sammahållade pricipera för utformig av kvarteres fasader mot gata grudar sig på tre kategorier. Utifrå läget i stade och potetiale till stadsliv kategoriseras fasadera som: Aktiv fasad Öppe fasad Stilla fasad Gemesamt för kategoriera är att kvartersforme tydligt avgräsar ett offetligt rum mot vilke etréer, ifarter och verksamheter väder sig. Byggadera ska aväda gatora som etrérum. Gestaltigspricipera gäller framförallt bottevåiges relatio med gaturummet. Aktiv fasad Öppe fasad Stilla fasad Hur e fasad karatätriseras grudas på läge i förhållade till stadsdeles oder, stråk och förutsättigar för verksamhetsetablerigar i bottevåige. Fasader mot oderas viktiga platser och huvudstråk är aktiva. Fasader mot övriga stråk med ett större flöde är öppa och fasader mot lugare gator med främst bostäder betraktas som stilla fasader. Nyrés Arkitektkotor 37

38 PRINCIPER för bebyggelse Bottevåiges relatio till gaturummet starkt sambad ute/ie rymliga gågbaor geerös våigshöjd sambad ute/ie rymliga gågbaor Aktiv fasad Öppe fasad E aktiv fasad stödjer ett stadsliv som på sikt kommer bli itesivt. Det ger förutsättigar för all typ av hadel, kultur, service och ärigsliv/verksamheter/kotor och arbetsplatser med ett (kud)uderlag frå hela stade. Bottevåige ska vara väl tilltage i höjd, mist 4 meter, för att tydliggöra byggades offetlighet och möjliggöra verksamheter. Fasades bottevåig ska ha e utformig som lockar till visuell kotakt och iteraktio mella stadsrum/ trottoar och bottevåig. Fasade ska ha stora sammahägade glaspartier i bottevåige och gära måga etréer. Bottevåige ska vara tillgäglig frå trottoare uta trappor eller trösklar. Alla lokaler ska ha etréer direkt mot gata eller torg, alterativt e gemesam etréhall. De aktiva fasade har ett expoerat läge, attraktivt för skyltig. Detta, liksom belysig ska utföras medvetet och som e del av de arkitektoiska gestaltige. Utemiljö vid e aktiv fasad: Gågbaor ska vara geerösa, med plats för etablerigar av större uteserverig med mera. Utemiljö ska vara utformad för ett aturligt stråk med flöde av mäiskor. Det ska fias platser att staa till med bil och cykel. E öppe fasad stödjer gatas övervägade lokala stadsliv. Bottevåige ska kua rymma e lokal. Eftersom stadsdele byggs ut successivt kommer ite det kommersiella uderlaget fias att fylla alla markerade läge frå börja. Hörlägea ska prioriteras. För att behålla e flexibilitet ska bjälklagshöjde göras så att det frå börja eller på sikt är möjligt att aväda bottevåigar för verksamhet. Evetuella bostäder ka tex byggas med ett lätt extra bjälklag eller som så kallade bokaler. Bottevåiges fasad ska ha e utformig som ger ett visuellt samspel med gata. Bottevåige ska ha ett lätt och uppglasat uttryck. Fösteröppigar görs med e bröstigshöjd lämplig för lokaler. De lokaler som itialt aväds för bostäder får stora föster som evetuellt ka fyllas i det edre partiet. Hörläge ska ha större sammahägade glaspartier. Bottevåiges fasadliv ska vara slätt uta utskjutade delar till e fri höjd av lägst 3,5 meter. Högre upp lägs fasade ka burspråk, holkar och balkoger skjuta ut. Utemiljö vid e öppe fasad: Gågbaor ska vara geerösa, med plats för midre etablerigar, till exempel uteserverig. Utemiljö ska vara utformad för ett aturligt stråk med flöde av mäiskor. Det ska fias platser att staa till med bil och cykel. 38 Nyrés Arkitektkotor

39 PRINCIPER för bebyggelse Bottevåiges relatio till gaturummet midre öppet sambad ute/ie lugare stadsrum Stilla fasad E stilla fasad i bottevåige stödjer det mer stillsamma stadsliv som ka förvätas här. Normalt fis ige kommersiell potetial för hadel. Bjälklag ska placeras ågot förhöjt i förhållade till trottoares ivå för att höja lägsta bostadsvåig ågot frå gatas ivå. Bottevåiges fasad utformas med midre krav på visuell kotakt och samspel med gata. Fasade har etréer till bostäder och evetuellt kotor. Utemiljö vid e stilla fasad: Gågbaor ska fias lägs gatas båda sidor. Platser ska fias att staa till med bil och cykel. Nyrés Arkitektkotor 39

40 PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelses skala - våigsatal Över 8 vå - ladmärke 6+2 vå 6 vå 4 vå Stadsdele ska eligt de fördjupade översiktsplae utformas som tät kvartersstad i varierad skala, med e tovikt på 5-6 våigar. Gestaltigsprogrammet styr ite kvarteres exakta höjder me ager e övergripade pricip, samt iom vilket spa variatioer ka ske. Mot järväge och Kugsägsgata, som är stora rum med bullerstörigar, ka skala vara ågot högre, med e takfotshöjd på 6 våigar och upp emot 8 våigar i vissa delar. Mot midre gator som Sigurdsgata ska istället skala trappas er mot 4 våigar. Karta illustrerar pricipera för våigshöjder till takfot och de spa iom vilket kvarterets höjder varierar. I de tre oderas kärkvarter ka ågo byggad utmärka sig som ett högre ladmärke och vara högre ä 8 våigar. Modellstudie: Verksgata och silo sett frå söder. 40 Nyrés Arkitektkotor

41 PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelses gestaltig Modellstudie: Lägs Kugsägsgata, sett frå öster. Bebyggelse ska vara varierad och av hög kvalitet i materialval, samt med geomtäkta och yskapade fuktioer. Kvartere kommer att byggas ut uder låg tid i etapper, ågot som i sig också oftast ger e aturlig variatio i uttryck. Äve e sabbare utbyggadstakt ka vara varierad om bebyggelse får avspegla flera aktörer, utformare och verksamheter. Gestaltigsprogrammet lyfter vissa aspekter som ka bidra till variatio, me äve övergripade samhörighet mella kvartere: Variatio i höjd iom kvarteret Variatio i fasadmaterial Fokus på ögohöjdsperspektivet Förhållade till gatuliv Placerig av balkoger Avädig av takladskapet Gröa gårdar Stadsmässig parkerig Nyrés Arkitektkotor Modellstudie: Sett frå ordost, järväge i förgrude. 41

42 PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelses gestaltig Variatio i höjd iom kvarteret Iom kvarteret ka de eskilda byggadera variera i höjd eligt pricipera för bebyggelses skala. Skillade ka med fördel vara i steg av två våigar, dvs. 4, 6, 8 våigar. Variatio i fasadmaterial Iom kvarteret ka de eskilda byggadera variera i fasadmaterial. Gestaltige bör dock utföras samordat. Fokus på ögohöjdsperspektivet Särskild omsorg ska läggas på de förhöjda bottevåiges utförade. Kvalitete i materialval och detaljhaterig ska vara extra hög i de delar som upplevs i ögohöjd och mot det offetliga rummet. Förhållade till gatuliv Det ska vara e tydlighet i avgräsig mella de offetliga gata och de privata gårde. Alla byggader behöver dock ite placeras i gatuliv eller es parallellt med gatuliv. Variatioer, små platsbildigar, fickor och skevheter i förhållade till gata får gära fias, är positivt och ger e varierad stadsmiljö. 42 Nyrés Arkitektkotor

43 PRINCIPER för bebyggelse Bebyggelses gestaltig Avädig av takladskapet Takes potetial ska avädas för gemesamma och privata terrasser, odligar och platerigar, gröa tak som fördröjer dagvatte och etagevåigar med utsikt. Ett varierat takladskap bidrar också till stadsdeles varierade uttryck. Därför ka take utformas både platta, lutade och för att tillvara ta soleergi. Gröa gårdar Alla bostäder ska ha tillgåg till e gemesam gård med träd och gröska. Gårdara ska vara för de boede i kvarterets bruk och ha e tydlig gräs mella det privata rummet och de offetliga gata. Om gårdara är uderbyggda med till exempel garage ska gårdsbjälklaget vara platerbart med tillräckligt jorddjup för träd, buskar och pereer. (0,8 1,0 m) Samtliga bostadstrapphus bör ha utgåg äve mot gård. Bostäder i markpla ka ha avgräsad uteplats mot gård. Kugsägsgata Bostadsgata Placerig av balkoger För att ge Kugsägsgata ett samlat itryck och de digitet de har som stadsdeles största gata får ite balkoger eller burspråk sticka ut lägre ä 1 meter frå fasad mot dea gata. Mot övriga bostadsgator är balkogutförade friare, me får äda ite domiera fasade. Balkoger ska överhuvudtaget i första had placeras mot de luga gårde, där placerig och utförade har högst frihetsgrad. Nyrés Arkitektkotor 43