Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt #met ch de unga vem gör vad idag ch vad kan vi göra tillsammans imrgn Öppet frum 7 maj 2018 kl. 13-16. Arrangör Ålands landskapsregering i samarbete med Ålands mbudsmannamyndighet. Bakgrund Landskapsregeringen har i sin budget för 2018 reserverat pengar för en femårig satsning att arbeta förebyggande för att ändra steretypa könsnrmer ch sexuellt våld i rd ch handling bland barn ch unga på Åland. Att samla intresserade i detta frum är ett steg att ta fram ett målgruppsanpassat kunskapsunderlag för satsningen. Syfte ch målsättning med frumet Skapa en arena för kunskapsutbyte Diskussin kring erfarenheter, behv ch idéer Möjlighet att knyta kntakter Resultat: ett kunskapsunderlag till landskapsregeringen, mbudsmannamyndigheten ch alla deltagare. Deltagare 59 deltagare (45 kvinnr, 14 män) från skla/utbildning, elevråd, kmmunernas ungdms- ch fritidsverksamhet, föreningar, barnmsrgen, Ålands häls- ch sjukvård, kyrkan, Ålands landskapsregering ch övriga myndigheter samt plitiker. Sammanfattning Se bilaga för anteckningarna från frumets gruppdiskussiner, samt pp-bilder Vivan Nikulas föredrag. Inledningsanförande minister Wille Valve Att arbeta för att bygga respekt ch mtarbeta sexuellt fredande inm grundskla, gymnasiet ch fritidssektrn är en viktig byggsten i det åländska hållbarhetsarbetet. Frågan är hur, var, när ch vem har ansvaret för detta? Vad säger våra unga? Vad ser ch upplever skla, fritidssektr ch föräldrar - vårdnadshavare? Den återkmmande undersökningen Hälsa i sklan visar att flickrna på Åland mår dåligt. Men hur är det med pjkarna? Mår dm bra, eller är det så att pjkar, i enlighet med maskulinitetsnrmen, helt enkelt inte uppger att dm mår dåligt? Det är viktigt att medvetet inkludera alla i arbetet, pjkar ch flickr, män ch kvinnr. Alla ska med. Vad gäller landskapsregeringens satsning är det viktigt att inte lägga alla ägg i samma krg. Vi kan bara nå vårt mål m flera aktörer jbbar åt samma håll ch m vi kan nå största möjliga ägarskap för denna fråga. Alla har ett eget ansvar i den här frågan ch alla bidrag är lika viktiga då det gäller detta arbete. Vi gör detta tillsammans. Wrkshp 1. Reflektiner kring könsnrmer bland barn ch unga (ch viktiga vuxna i deras närhet) Steretypa könsnrmer är starka i det åländska samhället idag ch påverkar bemötande ch förväntningar. Föräldrar, vuxna ch vi sm utgör samhället har strt ansvar att bidra till förändring 1
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt med början i vilka rd vi använder när vi pratar med ch m varandra ch genm att reflektera över m ch på vilket sätt vi (be)möter andra lika på basen av kön. 2. Metder/Arbetssätt för att främja jämställdhet/arbeta med könsnrmer. Det finns många gda exempel på Åland sm lyfts fram, bland annat: Fair Sex, Stpp min krpp, High Five (Ålands mtinsförbund), Genusbidrag från Mariehamns stad, tjej- ch killgrupper. Det är viktigt att inkludera killar, män, pappr ch att vuxna generellt tar upp frågrna med ungdmar. De unga själva kan ckså leda förändringsarbetet. De ligger fta steget före i både synsätt ch attityder jämfört med vuxna persner. Viktigt ckså att verksamheter är tillgängliga för barn ch ungdmar berende av bsättningsrt. Kan göras dels genm att flytta verksamhetsställe ch/eller mbesörja skjutsar tex genm lösningar för kllektivtrafiken. 3. Vilket stöd behövs i vårt arbete för att främja jämställdhet? Efterfrågas ett rejält kunskapslyft, med knkreta metder (evidensbaserat), utbildning frtbildning handledning; en tydlig strategi baserad på kartläggning med mål ch plan för uppföljning ch utvärdering, samt möjlighet till regelbundna träffar ch utbyten (nätverk, stödgrupper, strmöten). Målgrupper: yrkesverksamma sm arbetar med barn ch unga, barn ch unga själva, föräldrar Ha en plan för ch frtsätt med gda exempel ch resurser sm arbetats fram: tjej-/killgrupper, Fair Sex metd ch material, resurser så sm sklcacher, fältare etc. Arbeta in frågrna tydligare i lärplan, frtbilda ch ge verktyg till de sm arbetar i grundsklan. Fundera över hur även föräldrar kan få tillgång till ny kunskap m jämställdhet, genus, nrmkritik. 4. Vad kan vi göra tillsammans imrgn Arbeta systematiskt, kartlägg nuläget gör upp en långsiktig plan sm inkluderar utbildning, frtbildning för både vuxna ch unga. Lyssna på barn ch unga, gör det gärna enkelt, systematiskt ch med regelbundenhet (bygg in i rutiner). Inför (enkel) föräldrautbildning. Arbeta förebyggande, bygg på det psitiva, arbeta värdegrundsbaserat ch frtsätt arbeta med etablerade resurser. Börja med dig själv ch reflektera kring bemötande ch ta stöd av varandra. Fyra perspektiv Pappaledighet, en win-win möjlighet Per-Åke Henrikssn Föräldraledighet är en möjlighet till aktivt föräldraskap. Att dela på den har många fördelar: - barnet är i fkus, båda föräldrar har möjlighet att få en nära relatin till sitt barn - ökad jämställdhet i parrelatinen - båda föräldrar kan prjekt hem/familj ch all lgistik sm det innebär mindre sårbart - det blir fta fler barn i familjen ch kan vara så att skilsmässfrekvensen är lägre - större flexibilitet på arbetsmarknaden för båda kön, beslutsfattande pster blir lediga för kvinnr (frtfarande fler män på tex styrelsepster) 2
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt - eknmiska förlusten m pappa med högre inkmst är hemma är lägre än man trr efter skatt Diskussin: - den (tidigare) nrmen att mannen är (ska vara) försörjaren lever kvar - sciala arvet påverkar, man för fta uppfstran man själv fått vidare. Så arbetar vi ungdmar i skärgården SKUNK Diskussin m hur nrmer ser ut för skärgårdsbr, ch för killar ch tjejer. Nrmer skapar säkerhet, begränsningar att man får eller inte kan vara sm man är. Det i sin tur kan leda till psykisk hälsa. För att mtverka detta arbetar SKUNK utifrån ett nrmkritiskt synsätt; man vinnlägger sig m att verksamheten ska vara trygg ch kul för alla. Det är viktigt att persnal är medvetna m jämställdhet ch genusnrmer. Vuxna sm arbetar med ungdmar bör vara medvetna m den maktrdning sm finns mellan ledare ch ungdm. Tänk på detta ch var försiktig angående hur man beter sig. SKUNK:s råd till andra rganisatiner kring ledarskap: Var med ch engagera ungdmar istället för att sysselsätta dem. Anställ utbildad persnal ch frtbilda befintlig persnal. Ledrd: trygghet, medvetenhet, lyhördhet. Var självkritisk ch prblematisera. Vad kan man göra när ungdmar är fräcka ch sexistiska mt varandra? Belys, diskutera att det inte är OK ch varför. Att fundera på: Påståenden ch kmmentarer kmmer någnstans ifrån. Kan vara vuxna eller andra förebilder. Skunk efterlyser en ungdmscach sm skulle kunna arbeta med ungdmarna i skärgården. Fair Sex Mia Hanström, Feministparaplyet Inm ramen för Fredsinstitutets tidigare prjekt Fair Sex utvecklades en metd ch material för att främja psitiva sexuella upplevelser ch mtverka sexualiserat våld bland framförallt ungdmar i gymnasieåldern (www.fairsex.ax). Ålands feministparaply har senaste år ansökt pengar för att kunna frtsätta ch utveckla arbetet med Fair Sex på Åland ch har genmfört två wrkshps en på sciala linjen på yrkesgymnasiet ch en på Flkhögsklan. Man har även rdnat föreläsningar med Sandra Dahlén m frågr sm rör jämställdhet, jämlikhet ch sexualitet. Feministparaplyet efterlyser en strategi där Fair Sex ingår ch ett resurscentrum med kmpetens sm arbetar uppsökande. Feministparaplyet ser det sm viktigt att bevaka arbetet med att ta fram ny lärplan för grundsklan utifrån dessa frågr samt skulle gärna se att en liten skrift riktad till ungdmar kring genus tgs fram. Hur tänkte vi för 25 år sedan ch hur är det idag? - Vivan Nikula, Landskapsregeringen En skillnad vad gäller jämställdhetsarbete idag jämfört med tidigare är att det idag är baserat på statistik, fakta ch frskning, inte åsikter. Det finns tydliga kpplingar mellan jämställdhetsarbete ch demkrati, mänskliga rättigheter ch hållbarhet. Jämställdhet/jämställdhet skapas inte av någn annan någn annanstans utan av mig ch dig varje dag i allt vi säjer - inte säjer, i allt vi gör - inte gör ch i allt vi tar ställning för eller emt eller inte alls tar ställning. 3
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt Det är en frtlöpande prcess att bygga upp ett bärkraftigt, jämställt ch demkratiskt samhälle ch ibland väljer vi lika vägar att nå dit. Det är mångfalden av metder ch tillvägagångssätt i samverkan sm är Ålands styrka. Det finns idag en större medvetenhet m vikten av ch vinsterna med ett genus- ch jämställdhetstänk på lika håll ch på lika nivåer vilket ckså bidrar till flera aktörer på mrådet. Jämställdhetsintegrering sm arbetsmetd har även varit mdiskuterad ch ibland ifrågasatt men strategin har ändå fört med sig att kunskap måste finnas hs rdinarie aktörer ch uppdraget kan inte utföras av någn expert sm kan jämställdhet men kanske inte verksamheten ch sm efter utfört uppdrag inte har ansvar för frtsatt implementering av genus- ch jämställdhetsperspektivet. Jämställdhet är ett eget kunskaps- ch frskningsmråde ch ibland kan det vara svårt att hänga med i begreppsutvecklingen (sm inm alla mråden), men man ska inte låta sig avskräckas m man känner att man inte har kll på all senaste terminlgi. Man kan ändå alltid vara med i arbetet, diskussinerna ch delta i debatten. Över tid har en förändring ch utveckling skett vad gäller hur man tänkt kring ch tagit hänsyn till mänskliga rättigheter ch FN-knventiner ch natinell lagstiftning (se bilaga). Vad gäller arbetsmetder så intrducerades jämställdhetsintegrering (gender mainstreaming) i början av 1990- talet. Metden innebär att rdinarie aktörer (de sm vanligtvis utför uppdraget) i verksamheten ska ha kunskap m genus ch jämställdhet ch att alla förslag till beslut eller åtgärder ska knsekvenser för pjkar/flickr, män/kvinnr vägas in så frt förslaget/beslutet gäller människr. Anledningen till att man även arbetat i prjektfrm har fta varit förknippat med att man knstaterat att det finns utvecklingsptential ch att man velat testa metder ch verktyg för att se hur de fungerar på Åland ch tanken att det ska vara en hjälp att kmma igång med arbetet. Exempel på ett lyckat prjekt sm man även lyft i nrdiska sammanhang finns tex inm barnmsrgen (www.jamstalldbarnmsrg.ax) Alla frågr är viktiga inm jämställdhetsarbetet, det är ett brett fält. Men det sm är en verklig skam för vår mderna demkrati är förekmsten av våld i nära relatin. Under 2017 genmfördes en undersökning helt i enlighet med Istanbulknventinen sm visade att var tredje kvinna på Åland någn gång varit våldsutsatt i nära relatin. Kpplat till detta är maskulinitetsnrmer bland pjkar ch män. Män brukar kallas för det extrema könet eftersm de fta är överrepresenterade i samhällets tppskikt vad gäller makt ch lön, samtidigt sm de är överrepresenterade i samhällets bttenskikt (utslagenhet, brttsstatistiken, etc). Vi måste arbeta mer med pjkarna ch vuxnas bemötande gentemt pjkar ch flickr ch de förväntningar vi har på respektive kön. Vi vuxna lär flickr att tala m känslr genm att tala känslr med dem, det gör vi inte på samma sätt med pjkar. I det nrdiska jämställdhetsarbetet står pjkar ch män i fkus. Maskulinitet är någt sm görs ch åstadkms. Det finns lika sätt att vara man sm får betydelse i lika sammanhang. Det finns många lika -ibland mtsägelsefulla- förväntningar ch ideal ch nrmer kring vad det innebär att vara man. Pjkar ch män bör få plats ch invlveras i allt jämställdhetsarbete. Vi kmmer inte vidare i jämställdhetsarbetet förrän vi börjar jbba tillsammans. Genm att börja där vi står, med ss själva, kan vi alla förändra samhället. 4
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt BILAGA ANTECKNINGAR FRÅN SAMTAL I MINDRE GRUPPER WORKSHOP VEM GÖR VAD IDAG? 1. Reflektiner kring könsnrmer bland barn ch unga (ch viktiga vuxna i deras närhet) - Föräldrars ch vuxnas ansvar - Barn påverkas av de nrmer sm råder i samhället - Kvinn-/mansdminerade yrken vilka effekter får detta? - Känslmässigt ansvar, (känsl)brister hs en del män i medelåldern. - Starka nrmer i ett traditinellt samhälle. För förändring krävs medvetna val. Tidiga insatser! - Olika smmarjbb pga kön INTE OK - Olika bemötande pga kön - Sätta fkus på att flickr ch pjkar behandlas lika - fritidsaktiviteter är väldigt uppdelade efter kön (ex ftbll/dans) - Vissa sprter sm är könskdade kan vara svåra att ta sig in i sm ensamstående förälder/ barn/ eknmi - Status i grupp / skrivna regler i grupp gör det svårt att leva (upp till)/ eknmiska grupper - Steretyper lever kvar - Hur ser könsfördelningen ut i våra verksamheter? - Barnmsrgen kvinnr, 4H kvinnr, Fritidsledare ch ungdmsledare jämn könsfördelning - För vem är könsindelningen viktig? (ledaren, aktiviteten, barnet) - Det finns starkt skrivna regler: kulturell, rd (man slänger sig med grva rdval), yttre påverkan - Kraftuttryck kpplat till kön (Tex bög, hra) - bemötande är lika berende på kön - förväntningar är lika berende på kön - lätt att fastna i fördmar gällande kön - Oskrivna regler/steretyper idag: Tjejer: smink, långt hår (vill bli sedda) Killar: högljudd, bjuda på sig cl låter mest är bäst (vill bli hörda) - Infrmella ledare påverkar - Mbiltelefnerna påverkar - Vuxna ej tysta, nätmbbing - medvetenheten har ökat, [vi] ser prblem - Stärka självkänslan - Se individen - Kncentrera sig på dem sm är med! - Finns det för mycket aktiviteter? pågående ch ständigt arbete bland unga ch vuxna att eftersträva mångfald, lika perspektiv 2. Metder/Arbetssätt för att främja jämställdhet/arbeta med könsnrmer. Börja hemma i tid. styrs barnen av föräldrarnas intresse? exkludera inte killarna i diskussiner gällande jämställdhet ch #met men män måste med i arbetet, prata med sina söner 5
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt viktigt att inkludera pappan. Mödrarådgivningen viktig start vuxna ska våga ta upp dessa ämnen med ungdmar, särskilt killar utbildning, ökad kunskap men inte bara prjekt sm pppar upp. Långsiktigt, kntinuerligt arbete. frtbildning speciellt för vuxna jämställdhetsarbete från unga till unga syns utveckling i att unga sätter gränser för vad sm är kej ch inte öppenhet/lyhördhet viktig/ trygghet även i möten med unga/ vuxna/ alla samarbete, skyldigheter, kunskap, minska härskartekniker, minska klyftr, öppenhet, lyhördhet, bemötande. Diskussin ch reflektin är viktigt. kvtering Prjektfrmen riskerar att ej bli långsiktig Utvärderingar saknas fta Tänka själv (lyssna inåt), istället för att anpassa sig till nrmerna för att passa in i en grupp. finns behv av metder Mrötter ch krav: PAF-medel Genusbidrag Grundskllag ch lärplan Krav på vidareutbildning för ledare Samverkan myndigheter ch tredje sektrn Gda exempel High Five (Ålands idrtt ch Rädda Barnen) Ftbll för alla Mariehamns stad genusbidrag Utbildning i nrmkritik (Rädda Barnen) Stpp min krpp Kiva Fair sex fair sex (sklrna) bra! satsningen FAIR SEX Temadagar Respektfulla miljöer ch diskussiner lek i könsblandade grupper under ledning/styrning tryggt frum där inget läcker, både med enbart tjejer eller killar, respektive blandat. Ger självkänsla -> vara sig själv kill-/tjejgrupper pratar m lika ämnen i strukturerad frm tjejgrupper ch killgrupper fungerar (bra exempel) 6
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt Inkluderande arbetssätt erbjuda aktiviteter sm passar individen stallet en verksamhet sm rdnats för att dra (lcka) flickr vem pressar ss att ha det könsfördelat? flyttar ut verksamheten till platser sm kan nås pröva-på dagar i lika verksamheter Lyfta kulturverksamhet fördelning av pengarna till verksamheterna: föra ut verksamheter på Åland. Kultursidan/ idrttssidan bör vara mest aktiva att explatera sin verksamhet. medvetenhet i status 3. Vilket stöd behövs i vårt arbete för att främja jämställdhet? kunskap/samarbete för att få kunskap, dela kunskap ch erfarenhet, genusnrmer arbetslivet/ uppsökande verksamhet/ intresse, peka på vinster med kunskap. Prestigeläget inte för högt, inte för utpekande. utbildning frtbildning handledning mer kunskap m evidensbaserade metder för att främja tydliga mål ch utvärdering Utbildning -> vidareutbildning Nätverk ch stödgrupper för ledare Obligatrisk föräldrautbildning -> vidareutbildning Frtbildning Nätverkande Mellan vuxna ch barn/ungdmar Mellan rganisatiner utbildning ch frtbildning, resurser att delta nätverka, kunskap på alla plan! frtbildning/kurser i hur man tar upp ämnen sm jämställdhet ch nrmer -> kmpetens prestigelösa möten viktigt för gemenskap Knkreta arbetsmetder ch material resurscenter Pengar! Persnalresurser! Temadagar Anpassa enligt vilken ålder man jbbar med mtverka steretyper överbyggande nrmer/ brar, tex ftbllsmkländningsrum MÄN, clt att läsa mera respekt för andras krppar, integritet/ barn, unga, vuxna. Dagis skla fritid hemma arbete 7
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt fair sex-material aktivt arbeta för att ge tusen möjligheter istället för två trts könsneutral dagistid verkar könssteretypa nrmer kvarstå i högstadieåldern. När sker uppdelningen? Varför? samhället verkar respektera ett grövre språk idag. HA DIALOG! PRATA OCH DISKUTERA OM OCH OM! mtverka infrmella maktstrukturer. trygga fysiska rum att vara i, mklädningsrum, taletter mtverka tyst mbbing för alla, lyhördhet vuxna sm förebilder tänka på vad vi förmedlar till barn ch unga föräldrarnas/vårdnadshavarnas rll? Föräldraengagemang! Var delaktig att undvika prestatinsångest gedigen sexualundervisning istället för att prr-industrin tar denna rll lärplan för sexualundervisning större krav på förbund ch föreningars verksamhet att finnas på fler ställen utveckla kllektivtrafiken, ge möjlighet till transprt Screening ch vart hänvisar man dem vidare? Lagstiftning ch ÅTERKOPPLING PLENUM VAD KAN VI GÖRA TILLSAMMANS IMORGON Frtsätt diskussinen i lika frum En temadag gör inget -> lärplan, jämställdhetsplan (Tyvärr är kvinnr/flickr överrepresenterade i arbetsgrupper sm arbetar med dessa frågr) Kartlägg nuläget, identifiera vad sm är bra ch utvärdera. Behv av en långsiktig plan för strategisk kunskapsspridning sm bas (år efter år) sm bas. Därefter kan man bygga på med fler mduler Utbildning, vuxna utbildar barn ch unga. Barn ch unga kan ckså utbilda vuxna Vuxna brde få samma infrmatin ch kunskap sm barnen får i sklan tex vad gäller nrmkritik, HBTIQ-rättigheter sv frtsatt utbildning ch frtbildning samt resurser att delta i dessa Behövs ett nätverksarbete/alla med samt kunskap på alla plan Upprätta ett resurscentrum Lyssna rdentligt (på riktigt) på barn. Lyssna på barn ch unga mer, ch regelbundet, ch på ett enkelt sätt. Tex varje termin. Lyssna på barn ch unga. Även små barn. Fler brd med ungdmar, inkludera de unga i diskussinerna. 8
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt Vuxna behöver ckså fundera på sitt eget förhållningssätt gentemt barn ch unga. (kmmentar till kmmentaren m att var är de unga i dagens diskussin) Respektera barn ch unga ch låt även vuxna få vara säkra Jbba med ungas egna frågr. Inte priritera brt sedan pga eknmi eller dylikt. Åldersöverbyggande arbete, bygg brar Inför bligatrisk föräldrautbildning Inför enkel föräldrautbildning (några träffar), därefter kan man bygga på med temakvällar, etc Se erfarenheter från tidigare föräldrautbildningar sm hållits. Ge stöd till föräldrar Mrötter ch krav (krav tex i PAF-finansiering) Mrt hellre än piska. Gör föräldraledighet mer attraktivt, tex genm lagstiftning. Fkusera på det psitiva. Arbeta för förändring vad gäller mklädningsrum snacket Frtsätt att satsa på bra etablerade resurser sm finns (tex sklcach, fältare) Arbeta förebyggande ch höj status på det förebyggande arbetet. Lyft värdegrunden: Föreningar, rganisatiner, arbetsplatser etc har fta en etablerad värdegrund. Värdesätt den. Använd den sm redskap i det frtsatta arbetet. Välkmna varandra ch låt alla få vara delaktiga (unga, funktinsnedsättning, inflyttade, på annat sätt underrdnade, mest utsatta) Filma dig själv/ varandra på arbetsplatsen (sm en spegling). Gör vi det vi säger att vi ska göra (bemötande gentemt kvinnr/män, killar/tjejer) Fundera över hur du säger åt (ifrån) till/ beter dig gentemt andra. Är det skillnad hur du gör det gentemt en kille respektive tjej? Arbeta mt TYST mbbning i alla åldrar. Vid screening av t ex våld, måste det finnas klara rutiner, vart hänvisa vidare Genm styrning, genm lagstiftning ch eknmi tvingas alla till förändring 9
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt INKOMNA KOMMENTARER Jätteviktigt att hålla prcessen i gång ch gärna handledd sådan. Var är vi ch vart vill vi. Att ses ch bearbeta frågr så att man behöver tänka till. Det behövs kartläggningar på alla sklr/daghem ch att dessa frågr lyfts aktivt i lika frum. Vi behöver definiera målet, nulägesanalys trr jag det finns ganska bra grund för (Åsubs undersökningar etc) ch sen behöver vi se på hur ch vad vi ska göra för att kmma till målet. + vi skulle behöva fråga männen hur vill de att vi går vidare?! Ta in mer ungdmar i debatten! De sitter på rikligt med kunskap samt ett bredare perspektiv än vuxna - vilket tydligt visades i de grupper sm hade ungdmar. Vi kan inte diskutera #met ch de unga, utan att ha unga närvarande. Vi behöver metder ch arbetssätt sm tar ss mt målet. Eftersm ingen varit vid målet tidigare, så vet vi inte hur vi kmmer dit. Men verktyg, sm gärna är validerade eller evidensbaserade behöver vi få presenterade ch testade! Det finns ckså så många lika verksamheter eller mråden i samhället sm behöver förändras. Plitiken, vården, sklan, föräldraledigheten, bemötandet, våld i nära relatiner etc. Så "alla" kan inte göra "allt" men någn behöver visa på vägen. 10
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt 11
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt 12
Öppet frum 7 maj 2018 - Sammanfattande rapprt 13