VÅGA VISA. Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser 2/3/2015

Relevanta dokument
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

Leda digitalisering 24 november Ale

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Systematiskt kvalitetsarbete

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Vad är analys? Principer för analys (1) Analysen utgår från underlagen från uppföljning och utvärdering

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Utveckla förskolan i linje med läroplansmålen

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Att leda systematiskt kvalitetsarbete i förskolan forskning inom Små barns lärande

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret

Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Systematiskt kvalitetsarbete

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Enkät till skolledare

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Skola Ansvarig Rektor:

Utbildningspolitisk strategi

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Skapa kommunikativa rum för förskolans kvalitetsarbete genom ledning av kollaborativa samtal

Bedömningsunderlag - Lärare

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Analys av Dialogmöte

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Skolplan Med blick för lärande

Systematiskt kvalitetsarbete

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Beslut för fritidshem

Nätverksträff Förskoleklass

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)

Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Skolledaren som hjälte

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Policy för medborgardialog

Mitt mål. Minus 1,6 miljoner. Ekonomi i balans. Hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Tilltro från pedagoger och föräldrar.

Vad gör du här? Det bästa är att veta vad man letar efter innan man början leta efter det. Vad har du packat ned? Förväntningar Förhoppningar Farhågor

Din lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

svenska kurskod: sgrsve7 50

Lönekriterier för lärare

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Beslut för grundskola

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

2.1 Normer och värden

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Didaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Kommunikation är en genomgripande process 7/2/2012. Hvordan kommuniserer skoleledere? Att kommunicera

Planera och organisera för Matematiklyftet

Flerspråkighet en möjlighet!

Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Pedagogiskt ledarskap

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Transkript:

Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser Helene Ärlestig 3 februari 2015 VÅGA VISA VÅGA VISA ska Utgå från ett medborgarperspektiv Stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande Ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling Ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor Utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen Bidra till ökad måluppfyllelse. Att lärare och förskollärare systematiskt verkar för att utveckla undervisningen i syfte att därigenom förbättra måluppfyllelsen är centralt för att höja kvaliteten i förskolan och skolan. Ett sådant systematiskt arbete bör vara den drivande kraften bakom kvalitetsarbetet. Det är därför en självklarhet att läraren och förskolläraren enskilt och tillsammans med sina kollegor har en aktiv roll i kvalitetsarbetet. 2009/2010:165 Den nya skollagen Organisationsprofessionalism- Yrkesprofessionalism Organisationsprofessionalism (förstå, hantera standardisering och extern kontroll, leva upp till förväntningar från andra nivåer) Yrkesprofessionalism (eget handlingsutrymme, ansvar och engagemang för utveckling och uppdatering av uppdraget, leva upp till förväntningar från yrkesgruppens normer, etik och logiker) Extern granskning och kvalitetsarbetet - vetenskap och konst Tekniker Oengagerade Famlare Verktygsvurmare Statlig styrning, politik & praktik Kommunal styrning, politik & praktik Elev Familjebakgrund Skolans ledarskap Skolmiljö Lärare Elevens lärande Modeller Förbättrare Utmärkelsevinnare Skolledares professionella utveckling, erfarenhet Andra intressenter Klassrums miljö Värderingar Världsklass Seashore Louise 2010 Lagrosen & Lagrosen (2009) 1

Vi har alltid planerat mer än vi utvärderat varför blir det inte som vi har tänkt? Att värdera det vi utvärderar eller att utvärdera det vi värderar Kvalitetsarbetet som ett rationellt styrsystem eller en social konstruktion Lärande eller kontroll? Vad är syftet? Vilka är huvudna? Vem formulerar syftet? Kontrollera och ge beslutsunderlag Främja och förbättra Kunskaps-utveckling och kritisk granska Har man gjort det man ska enligt mål, beslut, lagar, riktlinjer etc? Fungerar insatserna som det är tänkt? Kan arbetet förbättras? Vad kan man lära? Vems intressen tillgodoses? Vem gynnas/missgynnas? Den överordnade nivån Professionella och brukare i verksamheten Forskarsamhället och en bredare extern publik Karlsson, 1999 Bedömd eller dömd Bedömning har ofta två funktioner Stöd för lärande Underlag för styrning och administration Kontroll Stöd Bedömning har flera syften Information, motivation, kontroll, Urval intentioner förståelse låg hög Kontroll Stöd Summativ värdering Externa förutsättningar är avgörande Fokus på information och kontroll Ska ge en helhetsbild Bygger på externa värderingar Främst kvantitativa metoder Top-down Resultatmodeller Kriterier och mål är satta externt Formativ värdering Interna förutsättningar är avgörande Fokus på lärande processen Egna prioriteringar styr innehållet Bygger på interna värderingar Främst kvalitativa metoder Självvärdering Processmodeller Kriterier och mål är satta internt Eggen 2011 Johansson, 2012 2

Att gå från professionell utveckling till att engagera sig i professionellt lärande Effektivt professionellt lärande motiveras av lärarnas eget behov av att veta snarare än av någon annans önskan att få berätta (Timperley, 2013) Talis 2013 en studie i undervisning och lärmiljöer i åk 7-9 (rapport 408 2014) Sverige hör till de fem länder där högst andel rektorer anger att de aldrig vidtar åtgärder för att lärarna ska förbättra sina undervisningsfärdigheter. Svenska lärare upplever mindre effekter av den kompetensutveckling som de får Var tredje lärare i Sverige uppger att de aldrig fått återkoppling på sin undervisning, medan genomsnittet för TALIS-lärare är 13 procent. Den återkoppling svenska lärare får har liten påverkan på deras praktik i klassrummet. Knappt hälften av lärarna uppger att de förändrat sin undervisning efter återkoppling. Talis 2013 en studie i undervisning och lärmiljöer i åk 7-9 (rapport 408 2014) Svenska lärares självtillit samvarierar i hög grad med arbetslivserfarenhet och återkoppling på arbetet. Svenska lärares självtillit och arbetstillfredsställelse är lägre ju större andel lågpresterande elever som de behöver ta hand om i en klass. Relationen dämpas när hänsyn tas till den tid som går åt till att hålla ordning i klassen. Svenska lärares arbetstillfredsställelse ökar när de har varit mentorer, har haft en mentor och/eller deltagit i kollegial observation och handledning som en del av ett formellt arrangemang. Förändring startar med yttre tryck men måste ägas inifrån (Seashore Louis, 2012) Förutsättningar Skolornas vardagsverklighet och utmaningar 3

Lärare och rektorers kompetens Gör en kort presentationsrunda 1. På vilket sätt påverkar Våga Visa och hur granskningarna genomförs skolornas kvalitet? 2. Vem har mest nytta av det som framkommer i Våga Visa? 3. Kan ni som granskare påverka om Våga Visa uppfattas som kontroll eller lärande motivera ert svar 4. Vad ska ni leta efter/fokusera för att Våga Visa ska ha effekter på vad som sker i barngrupper och klassrum? (Vad är det ni inte ska leta efter/fokusera?) Att använda sig själv som instrument Intervjuer ska vara interaktiva Intervju Observation Att lyssna Att analysera Bra intervjuer och observationer kräver kunskap och förmåga Att bygga relation som en bas Var nyfiken följ upp det som är intressant och det du inte förstår Kombinera struktur med flexibilitet Intervju Är du fiskare, gruvarbetare (journalist), eller resenär? Var beredd på att möta olika typer av människor/grupper Fånga så mycket som möjligt -det är först vid analysen som utsagorna blir betydelsefulla Målet är att båda ska uppleva att det var ett bra samtal där man fått sätta ord på något oväntat Kvalitet är avhängigt av intervjuarens/observatörens kompetens Det behövs kritiskt och kreativt tänkande Systematik Tolerans för vagheter och tvetydigheter Sensitivitet God kommunikation Reflexivitet (Fejas & Thornberg, 2014) 4

Tänk på att Ställ en fråga i taget Börja med de övergripande na Undvik att förklara din fråga Undvik även ledande Hur och vad istället för varför Frågetekniker Inledande Berättande Uppföljnings Klargörande (fråga om exempel) Sak (fakta) Utmanande (behöver ej vara kritiska) (Birnik, 2010) High order thinking Observation 2 undersökande 3 Utmanande Att se men inte synas -risk att störa/ deltagande observation Att få syn på vad människor gör Ha ett tydligt observationsfokus/schema Identifiera Modifiera Anteckna det är först vid analysen som utsagorna blir betydelsefulla 1 Klargörande 4 Utvärderande Low order thinking Leta efter Några fallgropar Relevant Registreringsbart Uppenbart/påtagligt Unikt/oväntat Verbal kommunikation/ Social interaktion Vad möjliggörs? Vad uttrycks? Vad förbjuds? Dataöverbelastning Fast i första intrycket Representativitet Att inte beröra det som inte stämmer Att tro att saker som händer samtidigt måste ha ett samband Att överskatta eller underskatta data Vad saknas? 5

Att lyssna Lyssna (observera) på 8 nivåer Att lyssna och att höra är två skilda storheter Att lyssna är det svåra i samtalet inte att ställa na Goda samtal bygger inte i första hand på teknik utan på självreflektion, kunskap om sig själv och andra Samtal bygger på ett givande och ett tagande Tystnad är ett annat sätt att fråga Lyssna på det som sägs Lyssna empatiskt Agera empatiskt Lyssna på undertexten Lyssna på tilltalet Lyssna på kroppsspråk Lyssna på egna känslor Det omedvetna lyssnandet (Erikson, 2008) Data talar inte för sig själv den behöver bearbetas och relateras för att bli meningsfull Bearbetningen hjälper oss att förstå (analysera). För att värdera behövs ett bearbetat underlag och en referenspunkt. Bearbetningen kan hjälpa oss att ställa nya Först efter värderingen kan man föreslå och hitta strategier för utveckling Definitioner Beskriva berätta detaljerat om något Tolka Utläsa eller uttrycka något som är dunkelt eller mångtydigt Analys verklig eller tänkt uppdelning av fenomen i dess beståndsdelar Förstå att ha kunskap om hur något är uppbyggt eller fungerar, att veta betydelsen av Reflektera Tänka på, överväga Värdera göra en uppskattning av Bedöma att från kända fakta göra en korrekt värdering Utveckla förändra för att något ska bli bättre Problemlösning en tankeprocess som en intelligent person använder för att lösa problem Att bearbeta Ställ till materialet varför är det så här Sök efter kärnan Sök efter variationer Sök efter relationer Sök efter det som förvånar Försök skapa ett porträtt Skapa matriser, spalter eller modeller Att fokusera förutsättningar, process eller resulat Utgå från forskning eller en teoretisk modell Övning Reflektera över vad det innebär att ni använder er själva som instrument för och nackdelar (runda) Inta olika perspektiv/ roller inom er samtalsgrupp En -två av er utgår från de intervjuade/observerades perspektiv En- två av er utgår från vad som kan vara intressant/viktigt om ni ska få återkopplingsrapporten Två av er utgår från er roll som externa granskare Formulera och lista 3-5 goda råd /att tänka på för att era intervjuer, observationer och analyser ska hålla en god kvalitet som påverkar skolans lärande och vad som sker i barngrupper och klassrum. 6

Om förbättrade elevresultat inte är syftet med professionellt lärande kan lärarna få uppfattningen att insamlandet av information om eleverna inte handlar om undervisning (Timperley, 2013) Lycka till! 7